Defendants (criminal proceedings)

Francuska

These fact sheets explain what happens when someone is suspected or accused of an offence resulting in trial before a court. For information on minor offences such as breaches of the traffic regulations, usually liable to fixed penalties such as a fine, see fact sheet 5. If you are the victim of a crime, you will find full information on your rights here.

Sadržaj omogućio
Francuska

General introduction

The four types of court with jurisdiction to hear cases in France are:

  • The Tribunal de police (police court)

Decisions are made by a single judge in this court which mainly deals with petty offences in category five (e.g. breaches of regulations liable to specific penalties). Appeals can be filed with the Chambre des appels correctionnels (Court of Appeal) but only in certain cases.

  • The Juridiction de proximité (local or community court)

Decisions are made by a single judge in this court which deals with petty offences in the first four categories.

Appeals are governed by the same rules as appeals against police court judgments.

  • The Tribunal correctionnel (criminal court dealing with lesser offences)

Three judges are normally present at this court, which mainly deals with délits (offences not classed as "crimes", the latter being defined as criminal acts punishable by over 10 years of prison, under French law).

Proceedings can be brought in the court within whose jurisdiction the offence was committed, or the court where the accused person or persons reside or where the accused person was arrested.

Appeals against judgments of first instance may be filed before the Chambre des appels correctionnels (Court of Appeal).

  • The Cour d’assises (criminal court dealing with the most serious offences)

This court has jurisdiction over crimes committed by adults that do not come under the jurisdiction of a specialist court.

Cases are heard by three professional judges and nine jurors selected at random amongst French citizens.

Appeals against convictions may be filed by the prosecution service and convicted defendants before a Cour d’assises comprising 12 citizen jurors and three professional judges. The defendant and the public prosecutor may appeal against decisions pronounced by the Cour d'assises, whether these are convictions or acquittals. The civil claimant (partie civile) in the action may only appeal as regards damages and interest awarded by the court.

Summary of criminal procedure

Please find below a summary of the normal stages of criminal proceedings

The inquiry

Conducted by the police or gendarmerie, its aim is to establish that an offence has been committed, to gather evidence and seek the perpetrators. It is conducted under the supervision of the public prosecutor. There will always be an inquiry when the action has been brought by the public prosecutor.

There are two types: the enquête de flagrance (investigation of a recently committed offence) and the enquête préliminaire (preliminary inquiry) conducted ex officio by a CID officer or on the instructions of the public prosecutor.

In all cases, the inquiry is secret and ex parte (i.e. the defendant is not heard).

The pre-trial investigation

The investigation conducted by the examining judge is designed to gather evidence of the commission of an offence and seek its perpetrator. It determines whether there is sufficient evidence to send the perpetrator before the court. It prepares the case for judgment. It is secret, but persons party to the proceedings have access to the case file and can lodge requests for investigations under certain conditions.

The judgment

The judgment phase takes place with due hearing of the parties, in public, oral proceedings. The judges' deliberations result in a decision subject to a remedy at law.

You will find details of all the stages of proceedings and your rights in the fact sheets. This information cannot replace consultation of a lawyer and should only be seen as guidance.

The role of the European Commission

Please note that the European Commission plays no role in criminal proceedings in the Member States and cannot help you if you wish to complain. These fact sheets tell you how and where you can complain.

Click on the links below to find the information you need.

1 – Consulting a lawyer

2 - My rights during the investigation of a crime

  • My rights in police custody
  • My rights during first appearance questioning
  • Being charged and témoin assisté (legally-represented witness) status
  • The completion of the pre-trial investigation
  • The European arrest warrant
  • Preparation of the case by the defence

3 – My rights during the trial

4 – My rights after the trial

5 –  Breaches of the traffic regulations and other petty offences

Related links

Your Rights

Last update: 06/12/2021

The national language version of this page is maintained by the respective Member State. The translations have been done by the European Commission service. Possible changes introduced in the original by the competent national authority may not be yet reflected in the translations. The European Commission accepts no responsibility or liability whatsoever with regard to any information or data contained or referred to in this document. Please refer to the legal notice to see copyright rules for the Member State responsible for this page.

1 – Juridisk rådgivning

Att få oberoende juridisk rådgivning är mycket viktigt när man på något sätt blir inblandad i en brottmålsprocess. Dessa faktablad ger dig information när och under vilka förhållanden som du har rätt till att företrädas av en advokat. Det står också vad en advokat kan göra för dig. Detta allmänna faktablad ger dig information om hur du kan hitta en advokat och hur kostnaderna för advokaten regleras om du inte har råd att betala.

Att hitta en advokat

Advokathjälp är inte obligatoriskt, utom när det gäller grövre brott (crime), men det rekommenderas.

Fritt val av advokat är en grundläggande princip.

Du har rätt att välja advokat, om du känner till någon, eller att be att få en advokat utsedd åt dig.

Du kan välja en advokat som du hört talas om, som du kanske känner till sedan tidigare, eller som någon rekommenderat.

Du kan också gå igenom förteckningen över advokater som finns i närområdet, antingen vid behörig rättsinstans (Tribunal d'Instance) i din stad, i ett rådhus (mairie) eller vid det advokatkontor som finns närmast dig.

Du kan även leta i telefonkatalogen eller på internet.

Det finns många webbplatser där advokater förtecknas efter sina specialområden:

Många advokatsamfund har också jourverksamhet vid domstolar, rådhus, rättscentrum (maisons de justice) och andra rättsliga myndigheter.

Om du är häktad har du flera möjligheter att välja advokat.

Advokatförteckningar finns på häktena.

Olika organisationer som är verksamma inom kriminalvården kan ge råd och hjälpa dig att välja en advokat (t.ex. Observatoire International des Prisons, Association des Visiteurs de Prisons).

Ditt ursprungslands ambassad eller konsulat kan också hjälpa dig att välja advokat.

Du kan även be advokatsamfundets ordförande (Bâtonnier de l’Ordre des Avocats) i den region där du är bosatt att anvisa ett rättsligt biträde som kan hjälpa dig.

Att betala för en advokat

Om du anlitar en advokat måste du betala honom eller henne. Advokatarvodena är inte reglerade utan görs upp tillsammans med dig.

Du kan ingå ett arvodesavtal med advokaten, som har rätt att begära betalt under hanteringen av ditt ärende.

Om dina tillgångar understiger en viss tröskel kan du under vissa omständigheter få Länken öppnas i ett nytt fönsterrättshjälp.

Beroende på dina inkomster kan då staten helt eller delvis stå för det anvisade rättsliga biträdets arvode. Om du inte har rätt till rättshjälp är det rättsliga biträdet utsett (désigné) i stället för anvisat (commis d'office) och då måste du tillsammans med advokaten fastställa arvodesbeloppet.

Om du beviljats delvis rättshjälp är det du som ska betala advokaten den resterande delen av arvodet.

Senaste uppdatering: 06/12/2021

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

Izvorna jezična inačica ove stranice francuski nedavno je izmijenjena. Naši prevoditelji trenutačno pripremaju jezičnu inačicu koju vidite.

2 – Mina rättigheter under brottsutredningen (innan målet hamnar i domstol)

Vad är avsikten med förundersökning och brottsutredning?

Brottsutredningen är alla de undersökningar som görs av kriminalpolisen under överinseende av en domare i samband med att ett brott har begåtts.

Brottsutredningen kan göras utanför ramen för undersökningen och består i konstaterandet av brott, insamling av bevis och eftersökning av en eller flera förövare.

Man skiljer mellan utredning vid färsk gärning (enquête de flagrance) och förundersökning (enquête préliminaire). Den förstnämnda görs i samband med pågående eller färska brott och ger polisen stora befogenheter att använda tvångsmedel. Förundersökning sker under andra omständigheter. Från början innebar den mindre befogenheter, men genom senare lagstiftning har utredarnas befogenheter börjat närma sig dem som gäller vid färsk gärning.

I mer komplicerade fall kan utredningen också göras inom ramen för en förberedande undersökning och innebär då att man har ett mandat från rannsakningsdomaren (juge d'instruction). Undersökningen syftar mer specifikt till att avgöra om det finns tillräckliga skäl för att ställa förövaren av ett brott inför rätta och i så fall att bereda ärendet så att det kan prövas.

Detta är endast obligatoriskt vid grövre brott (crime).

Vilka är stegen i en utredning och i en undersökning?

En utredning vid färsk gärning (enquête de flagrance) kan inledas medan ett brott pågår eller strax efter, eller när en person misstänks ha deltagit i en brottslig handling. Denna utredning pågår i åtta dagar, och kan under vissa omständigheter förlängas med högst åtta dagar av den allmänna åklagaren.

Under utredningen vid färsk gärning kan kriminalpolisen exempelvis bege sig till brottsplatsen, fastställa sakförhållanden, beslagta föremål och annat som kan användas som bevismaterial, göra husrannsakan hos personer som misstänks ha deltagit i brottet eller som kan ha föremål eller information som gäller händelsen, förhöra alla personer som kan antas ha upplysningar om händelsen och ta personer som misstänks ha deltagit i brottet i förvar.

Inom ramen för en förundersökning (enquête préliminaire) informerar kriminalpolisen den allmänna åklagaren om att man identifierat en tänkbar förövare.

Inom ramen för rannsakningsdomarens undersökning utreder denne allt som talar både för och emot den misstänkte och vidtar alla åtgärder som krävs för att fastställa sanningen. Åtgärderna (t.ex. brottsplatsundersökning, förhör, husrannsakan) kan vidtas på eget initiativ eller på begäran av den allmänna åklagaren eller parterna. Om domaren avvisar begäran ska detta motiveras och beslutet ska kunna överklagas.

Inom ramen för en framställan om bevisupptagning (commission rogatoire) kan rannsakningsdomaren delegera bevisupptagningen till kriminalpolisen.

När själva undersökningen är klar informerar rannsakningsdomaren parterna och deras advokater om detta samtidigt. I det fall rannsakningsdomaren beslutar att personen i fråga ska utredas (mise en examen) har den allmänna åklagaren och parterna en månad på sig att lägga fram synpunkter och motiverade framställningar till undersökningsdomaren. Om rannsakningsdomaren beslutar att åtal inte ska väckas är denna tidsfrist tre månader.

Efter tidsfristens utgång har åklagaren 10 dagar (om en person under utredning är häktad) eller en månad (i annat fall) på sig att sända rannsakningsdomaren framställningar eller anmärkningar som kompletterar den information som redan lämnats.

Rannsakningsdomaren utfärdar då

  • antingen ett beslut om att åtal inte ska väckas, om han eller hon anser att de fakta som framkommit inte tyder på något brott eller om förövaren är okänd, eller om det inte finns tillräckliga bevis mot förövaren,
  • eller ett beslut om hänskjutande (om talan avser ringa brott eller brott av normalgraden) eller åtal (grova brott), om det finns tillräckligt som talar emot den person som är föremål för utredning efter en överträdelse.

Mina rättigheter under utredning och undersökning

Mina rättigheter under polisförvar (1)

Om du är misstänkt för ett brott kan polisen sätta dig i polisförvar. Polisen ska genast informera allmänna åklagaren eller rannsakningsdomaren om åtgärden.

För en vanlig lagöverträdelse kan du inte hållas i förvar mer än 24 timmar, vilket kan förlängas med ytterligare 24 timmar av den allmänna åklagaren inom ramen för en brottsutredning eller av rannsakningsdomaren inom ramen för dennes undersökning.

Det finns dock undantag när det gäller polisförvar. Vid upprepad eller organiserad brottslighet (av normalgraden och grov), narkotikabrott eller terrorism är tidsfristen för polisförvar längre. Dessutom är reglerna och villkoren för polisförvar och möjligheterna att förlänga den åtgärden rent allmänt striktare när det gäller minderåriga.

Om tidsfristen för polisförvar inte respekteras kan det leda till ogiltigförklaring av åtgärden och de därpå följande åtgärder som den ger stöd för.

Vad kommer jag att få för information om polisförvaret?

Rättigheterna för en person i polisförvar är grundläggande rättigheter. Du ska omedelbart informeras om vilket slags brott det gäller, hur länge du ska sitta i förvar och vilka rättigheter du har. Du har rätt att få informationen på ett språk som du förstår. Det innebär att du utan kostnad har rätt till en tolk.

Information om och genomförandet av rättigheterna ska antecknas i ett protokoll.

  • Rätt att kontakta en närstående

Du har rätt att kontakta en närstående (någon du sammanbor med, en förälder eller ett syskon, eller din arbetsgivare). Denne kommer att ringas upp av en polistjänsteman inom tre timmar från det att du satts i förvar.

  • Rätt att träffa en läkare

Du har rätt att begära en läkarundersökning en gång om dygnet under polisförvaret. Läkaren utses av en tjänsteman vid kriminalpolisen eller den allmänna åklagaren.

  • Rätt att begära att få tala med en advokat

Du kan be att få tala med en advokat under högst 30 minuter. Detta samtal är konfidentiellt. Advokaten kan sammanställa skriftliga synpunkter som kommer att läggas till ärendets handlingar.

Du kan själv välja advokat om du känner till någon, eller be att få en anvisad av advokatsamfundets ordförande (anvisat rättsligt biträde, avocat commis d’office).

Om du satts i polisförvar på grund av en vanlig lagöverträdelse har du rätt att tala med din advokat genast när polisförvaret inleds, och om det förlängs, från det att förlängningen börjar.

Om du är satt i förvar i samband med upprepad eller organiserad brottslighet, narkotikabrott eller terrorism får du dock inte tala med din advokat förrän efter 48 eller 72 timmar.

Kriminalpolisen har fullgjort sina skyldigheter när han eller hon har gjort allt för att kontakta en advokat.

  • Rätt att tiga

Denna rättighet kommer du inte att informeras särskilt om av kriminalpolisen, men du har ändå rätt att tiga och inte ange dig själv.

  • Rätt att begära att ambassaden eller konsulatet för det land du är medborgare i informeras om att du är gripen

Vad händer om jag inte håller med om vad som skrivits i förhörsprotokollet?

Du kan vägra underteckna förhörsprotokollet.

Vad kan hända när polisförvaret upphör?

Beroende på omständigheterna kan allmänna åklagaren eller rannsakningsdomaren när som helst avbryta polisförvaret. Du kan antingen släppas fri eller, om du satts i polisförvar under en brottsutredning, föras inför en rannsakningsdomare för inledande av en undersökning, eller inför en lägre brottmålsdomstol (tribunal correctionnel).

Om en undersökning inleds kan du efter det inledande undersökningsförhöret få status som antingen ”under utredning” (mis en examen) eller ”assisterat vittne” (témoin assisté). Om du sätts under utredning kan du bli placerad under rättslig övervakning (contrôle judiciaire) eller häktad (détention provisoire).

Om du förs inför en lägre brottmålsdomstol kan denna antingen döma omedelbart i ärendet om den är i stånd att göra det, eller ge dig en tidsfrist för att förbereda ditt försvar om du begär det. I så fall kommer domstolen att besluta om du ska häktas eller placeras under rättslig övervakning.

Kommer jag att bli ombedd att lämna fingeravtryck, DNA-prov eller andra kroppsvätskor? Vilka rättigheter har jag?

Om du är så kallat assisterat vittne eller misstänkt i ett straffrättsligt förfarande kan du, med den allmänna åklagarens medgivande, bli ombedd att lämna externa prover (särskilt salivprov för DNA-analys) och biometriska prover som fingeravtryck, handavtryck och fotografier.

Du kan vägra, men dessa åtgärder sker enligt lag. Om du vägrar gå med på det kan du under vissa omständigheter dömas till 1 års fängelse och 15 000 euro i böter.

Kan en kroppsvisitation göras?

I allmänhet gör kriminalpolisens tjänsteman en skyddsvisitation (känner utanpå kläderna) för att kontrollera att du inte bär på föremål som kan vara farliga för dig eller andra.

Polistjänstemannen kan också av säkerhetsskäl eller utredningsskäl besluta om kroppsvisitation, som innebär att du måste klä av dig helt eller delvis. Invändig kroppsbesiktning får bara göras av läkare.

Dessa åtgärder får bara utföras av en polistjänsteman av samma kön som du själv.

Alla kläder och föremål som tas ifrån dig registreras och återlämnas till dig efter polisförvaret om du släpps fri.

Kan en husrannsakan göras i mitt hem, mina företagslokaler, min bil osv?

Husrannsakan får bara göras mellan klockan 6 och klockan 21. En husrannsakan som inletts före kl 21 får dock fortsätta under natten.

Det finns undantag från detta i samband med organiserad brottslighet, terrorism, koppleri och narkotikabrott, under domares kontroll.

Husrannsakan får göras i alla bostäder där det kan finnas material som kan bidra till att brottet klaras upp.

Det kan röra sig om din bostad eller någon annan persons bostad där det kan finnas material som har samband med brottet.

Med bostad avses den plats där personen har sin huvudsakliga hemvist men även den plats som personen kan kalla hemma, oavsett om han eller hon bor där.

Det innebär att olika slags boende (t.ex. hotellrum) och tillhörande lokaler i detta sammanhang är bostäder.

Omfattningen av begreppet bostad (domicile) avgörs av domaren. Ett fordon, som i princip inte är en bostad, kan därför klassas som bostad om personen i fråga bor i den.

Kan jag överklaga?

Om de formaliteter som beskrivs ovan inte respekteras innebär det en överträdelse av rätten till försvar, vilket kan ge upphov till en talan om ogiltigförklaring av husrannsakan och de beslag som gjorts.

Brottsundersökningen: Mina rättigheter under det inledande undersökningsförfarandet (2)

Det inledande undersökningsförhöret (audience de première comparution) syftar till att höra dig om de anklagelser som riktas mot dig.

Rannsakningsdomaren kontrollerar din identitet och talar om för dig vilka uppgifter som framkommit och vad de har för rättslig kvalificering.

Rannsakningsdomaren informerar om dina rättigheter:

  • Du har rätt till en edsvuren tolk.
  • Du har rätt till en advokat (som du väljer själv eller får anvisad).

Om advokaten är med dig vid detta inledande förhör blir du förhörd med detsamma. I annat fall måste rannsakningsdomaren än en gång informera dig om din rätt till rättsbiträde, i förekommande fall av ett anvisat rättsligt biträde.

Om du väljer att biträdas av en advokat kan denne gå igenom utredningsmaterialet och delge dig information under vissa villkor.

Du har rätt att tiga.

Om de omständigheter som lett till att du utreds utgör ett grovt brott kommer förhöret att spelas in och filmas.

Kan jag erkänna alla eller en del av misstankarna före rättegången?

Du kan erkänna omständigheterna eller bara en del av dem. Detta är en strategisk fråga som du bör diskutera med din advokat.

Kan misstankarna ändras före rättegången?

Under undersökningsförfarandet, som syftar till att hitta allt som talar för och emot den misstänkte, kan de omständigheter som förts fram till rannsakningsdomaren ändras i fråga om den rättsliga kvalificeringen (ringa brott, brott av normalgraden eller grovt brott).

Om nya överträdelser uppdagas under undersökningen kan domaren på den allmänna åklagarens begäran ta med dessa nya omständigheter i undersökningen.

Kan jag åtalas för ett brott som jag redan åtalats för i en annan medlemsstat?

Om du är åtalad för ett brott i en annan medlemsstat, men inte dömd, kan du gripas på fransk territorium för detta brott.

Om du däremot har prövats i en rättegång för brottet i en annan medlemsstat kan du i enlighet med principen ne bis in idem (du kan inte dömas två gånger för samma sak) varken åtalas eller dömas i Frankrike.

Kommer jag att få information om vittnen mot mig och om andra bevis mot mig?

I enlighet med kontradiktionsprincipen ska allt material i målet (vittnesmål, materiella bevis) delges dig för att du ska kunna förbereda ditt försvar och lägga fram dina synpunkter.

Materialet finns i utredningsmaterialet som du har rätt att ta del av genom din advokat efter domarens medgivande.

Du och din advokat får inte föra innehållet i utredningsmaterialet vidare till tredje part eftersom ni då riskerar att bryta mot utredningssekretessen.

Kommer man att begära information ur belastningsregistret om mig?

Ett utdrag ur belastningsregistret med dina uppgifter ingår alltid i utredningsmaterialet.

Jag är medborgare i en annan stat. Måste jag närvara vid undersökningen?

I enlighet med de skyldigheter som kan fastställas i samband med den rättsliga övervakningen får du inte lämna Frankrike så länge undersökningsförfarandet pågår.

Vad innebär det att vara under utredning (mis en examen) och assisterat vittne (témoin assisté) (3)

Efter det inledande undersökningsförhöret beslutar rannsakningsdomaren om du ska ha status som antingen under utredning (mis en examen) eller assisterat vittne (témoin assisté).

Om du placeras under utredning innebär det att det finns allvarliga eller samstämmiga uppgifter som talar för att du har deltagit vid förövandet av ett brott. Du är då en part i det straffrättsliga förfarandet, vilket inte är fallet med ett assisterat vittne.

Om du får status som assisterat vittne innebär det att det finns indicier, men att dessa inte är tillräckligt avgörande för att motivera att du ska placeras under utredning. Ett assisterat vittne är alltså inte en part i det straffrättsliga förfarandet, men har ändå rätt att få tillgång till handlingarna i målet, har rätt till försvar och kan av rannsakningsdomaren begära att vissa åtgärder ska genomföras.

Dessa två statusformer innebär olika konsekvenser. Det är bara om du är placerad under utredning som du, efter ett motiverat beslut av domaren, kan sättas under rättslig övervakning (contrôle judiciaire) (och därmed förbjudas att lämna landet) eller häktas (détention provisoire), och ställas inför domstol.

Då kan du också ansöka om att bli frisläppt.

Om du har statusen assisterat vittne kan du när som helst under förfarandet begära att bli placerad under utredning.

Vad gäller under rättslig övervakning (contrôle judiciaire)?

Du kan sättas under rättslig övervakning om du riskerar fängelsestraff eller strängare straff.

Den rättsliga övervakningen motiveras av undersökningstekniska skäl (t.ex. för att undvika att den misstänkte flyr landet) eller av säkerhetsskäl (t.ex. besöksförbud eller för att undvika att brottsoffret uppsöks). De flesta av de åtgärder som vidtas inom ramen för den rättsliga övervakningen syftar till att hindra förövaren från att fly.

Åtgärden kan upphävas när som helst, efter rannsakningsdomarens beslut, på den allmänna åklagarens begäran eller på din begäran.

Om du lägger fram en sådan begäran måste rannsakningsdomaren fatta beslut inom fem dagar.

Om du bestämmer dig för att inte uppfylla de skyldigheter du har under rättslig övervakning, finns risken att du i stället blir häktad.

Slutligen kan du också överklaga beslutet om att placera dig under rättslig övervakning till undersökningsdomstolen (chambre de l’instruction).

Vad gäller vid häktning (placement en détention provisoire)?

För att du ska kunna häktas måste brottet du misstänks för ha ett straffvärde på minst tre års fängelse.

Häktning ska vara det enda sättet att skydda de bevis eller materiella indicier som krävs för att fastställa sanningen, förhindra påverkan på vittnen, brottsoffer eller deras familjer, förhindra otillbörlig samordning mellan den person som utreds och eventuella medbrottslingar, skydda den person som utreds, garantera att personen fortsätter att stå till rättvisans förfogande, stoppa fortsatt eller upprepad brottslighet, samt, när det gäller grova brott, stoppa exceptionellt och varaktigt störande av allmän ordning som kan orsakas av brottets allvar.

Du kan överklaga häktningsbeslutet inom 10 dagar från delgivningen, genom en anmälan till ledningen för den anstalt där du är häktad eller kansliet vid den domstol som fattade beslutet.

Häktning eller frisläppande (4)

Undersökningen avslutas genom beslut. Beslutet kan vara av olika slag.

Beslut om nedläggande av åtal

Domaren kan fatta beslut om att åtal inte bör väckas (ordonnance de non-lieu) om inte tillräckligt med åtalspunkter kunnat hittas mot dig. Åtalet kan läggas ned i sin helhet eller delvis.

Om åtalet delvis läggs ned fattar rannsakningsdomaren ett beslut om hänskjutande (ordonnance de renvoi) eller om åtal (mise en accusation) för andra delar av ärendet.

Om det i ditt ärende fattas ett beslut om fullständigt nedläggande av åtal och du har blivit häktad, frisläpps du och får tillbaka de ägodelar som beslagtagits.

Du kan då väcka en skadeståndstalan.

Tänk dock på att målsäganden kan överklaga beslutet om nedläggning inom tio dagar från delgivningen till kansliet vid den domstol som fattat beslutet.

Beslut om hänskjutande

Om domaren anser att det finns tillräckligt med åtalspunkter mot dig kan han eller hon besluta att hänskjuta ditt ärende till en domstol.

Om du är placerad under rättslig övervakning eller häktad, upphör detta i och med beslutet.

Domaren kan dock genom ett nytt, särskilt motiverat beslut föranstalta om att åtgärderna ska fortsätta. Rättslig övervakning och häktning får dock inte vara längre än två månader. Om du efter denna tidsfrist fortfarande inte fått din sak prövad av en behörig domstol måste du släppas fri.

Genom ett motiverat beslut om att det inte går att döma i saken inom två månader kan domaren, dock endast i undantagsfall, besluta om två förlängningar av denna tidsfrist, om två månader vardera. Om du efter dessa sex månader fortfarande inte har dömts ska du släppas fri.

Du kan inte överklaga detta beslut, utom i det fall du anser att de åtalspunkter som hänskjutits till en lägre brottmålsdomstol (tribunal correctionnel) i stället borde ha lett till åtal vid brottmålsdomstolen (cour d’assise). Detta rättsmedel är även öppet för målsägaren.

Beslut om åtal

Beslut om åtal (mise en accusation) fattas av rannsakningsdomaren vid grova brott (crime).

Om du är placerad under rättslig övervakning (sous contrôle judiciaire) när domaren fattar beslutet, bibehålls denna åtgärd.

Om du är under utredning (mis en examen) har du rätt att överklaga beslutet.

Europeisk arresteringsorder (5)

Den europeiska arresteringsordern är ett förfarande som syftar till att ersätta systemet med utlämning mellan medlemsstaterna.

Arresteringsordern är ett rättsbeslut som utfärdas av en medlemsstat i Europeiska unionen för att en annan medlemsstat ska kunna arrestera och utlämna en misstänkt eller dömd person för att denna ska kunna ställas inför rätta eller fullgöra ett frihetsberövande straff.

Varje medlemsstat får vidta de frihetsberövande åtgärder som krävs och är proportionerliga mot en eftersökt person.

När den eftersökte grips ska han eller hon upplysas om den europeiska arresteringsordern och dess innehåll samt ha rätt till juridiskt biträde och tolk.

I vilket fall som helst har den verkställande rättsliga myndigheten rätt att enligt sin lagstiftning fatta beslut om att hålla kvar personen i häkte eller försätta personen på fri fot enligt vissa villkor.

I avvaktan på ett beslut ska den verkställande myndigheten höra den arresterade personen. Inom 60 dagar efter gripandet ska den verkställande myndigheten fatta ett slutgiltigt beslut om verkställandet av den europeiska arresteringsordern. Därefter ska den omedelbart underrätta den utfärdande myndigheten om sitt beslut. Om de uppgifter som den utfärdande medlemsstaten har meddelat inte är tillräckliga kan den verkställande myndigheten begära att få kompletterande uppgifter.

Den tid som personen varit frihetsberövad på grund av verkställigheten av en europeisk arresteringsorder ska räknas av från det totala frihetsberövande som eventuellt ska avtjänas.

Försvarets förberedelse av målet (6)

Förhållandet till din advokat grundas på ömsesidigt förtroende, och han eller hon är din förtrogne. Advokaten har därmed tystnadsplikt.

Du ska därför inte tveka att fråga honom eller henne om allt du undrar över och be om förtydliganden så att missförstånd kan undvikas.

Vid ert första möte ska du ge advokaten alla handlingar och all information med anknytning till ditt ärende så att han eller hon kan förbereda försvaret på bästa sätt.

Ta upp allt du undrar över, exempelvis om förfarandets gång, om vilken strategi du bör välja vid val av förfarande och vilken typ av frågor du kan förvänta dig från domarna som ska hantera ditt ärende.

Tveka inte att ställa frågor om förfarandets resultat, vilket straff du kan få och hur detta kan verkställas.

Senaste uppdatering: 06/12/2021

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

3 – Mina rättigheter under rättegången

Om du är myndig, erkänner den gärning du är anklagad för och det rör sig om ett brott av normalgraden med ett straffvärde på böter eller fängelse i högst fem år, kan målet behandlas enligt ett snabbare förfarande som kallas comparution immédiate sur reconnaissance préalable de culpabilité (omedelbar behandling vid erkännande av brott). I sådana fall måste du biträdas av advokat. Detta snabbförfarande kan innebära att straffet blir lägre.

Var kommer rättegången att hållas?

Domstolens behörighet beror på typen av brott och den geografiska behörigheten. När det gäller ringa brott (contravention) är det polisdomstolen (tribunal de police) eller närdomstolen (juridiction de proximité) på den ort där brottet har begåtts eller där du är bosatt, som är behörig.

För brott av normalgraden (délit) är det den lägre brottmålsdomstolen (tribunal correctionnel) på den ort där brottet begicks, där du är bosatt, eller där du greps, som är behörig.

För grova brott (crime) är det brottmålsdomstolen (cour d'assises) på den ort där brottet har begåtts, där du är bosatt eller där du greps, som är behörig

Rättegången sker muntligt och är offentlig. I undantagsfall hålls den bakom stängda dörrar. Det kan röra sig om fall med minderåriga gärningsmän, eller på brottsoffrets begäran vid t.ex. våldtäkt, tortyr och barbariska handlingar med inslag av sexuellt våld.

När det gäller ringa brott och brott av normalgraden (contravention, délit) fattas besluten av en eller flera yrkesdomare, medan brottmålsdomstolen (cour d’assises) består av nio lekmannadomare och tre yrkesdomare, som fattar beslut med kvalificerad majoritet på minst åtta personer.

Kan åtalspunkterna ändras under rättegången?

Domstolen behandlar bara de punkter som finns med i åtalet. Den får inte beakta andra omständigheter.

Domstolen har dock rätt att under rättegången omkvalificera åtalet, under förutsättning att du har fått yttra dig om de nya åtalspunkterna. I det fall omkvalificeringen innebär att åtalet utökas till att omfatta nya omständigheter måste du frivilligt gå med på att inställa dig för prövning av dessa.

I Frankrike finns inget särskilt förfarande vid erkännande. För vissa brott av normalgraden finns dock möjligheten att före rättegången begära prövning enligt förfarandet för omedelbar behandling vid erkännande av brott. Om du erkänner brott kommer domarna att beakta och bedöma detta under överläggningarna som varje annat bevismaterial.

Vilka rättigheter har jag under rättegången?

Du måste närvara under hela rättegången. Utan giltigt förfall kommer du att dömas i din frånvaro, om inte domstolen godtar att skjuta upp rättegången till dess att du kommer tillbaka. Domstolen är dock inte skyldig att bifalla en sådan begäran. Om din advokat är närvarande kan han eller hon företräda dig vid rättegången och höras i ditt ställe. I ärenden som gäller grova brott kan en arresteringsorder utfärdas mot dig.

Möjligheten att använda videolänk är i Frankrike reserverad för förhör av vittnen, målsägande och experter.

Om du inte förstår domstolens språk kommer en tolk att utses åt dig.

I ärenden som gäller grova brott (crime) är det obligatoriskt att biträdas av en advokat. Vid ringa brott (contravention) och brott av normalgraden (délit) är detta frivilligt. Du kan byta advokat under rättegången.

Du har rätt att tala under rättegången. Du har också rätt att tiga under hela förfarandet. Ett sådant ställningstagande kan dock påverka domarnas intryck.

Du kan inte dömas enbart på grund av det faktum att du inte sagt sanningen under rättegången, men det kommer att påverka domstolens beslut. Dessutom kan det äventyra din advokats strategi.

Vilka rättigheter har jag i förhållande till bevisen mot mig?

Alla bevis i ärendet ska prövas kontradiktoriskt för att ni ska kunna diskutera dem. I fransk straffrätt är bevisningen fri och kan läggas fram under alla omständigheter. Du får alltså åberopa alla bevis som krävs, även sådana som en privatdetektiv fått fram. Det enda förbehållet är att beviset ska vara lagligt.

Du kan begära att vittnen hörs. Du kan själv, eller genom din advokat, ställa frågor till vittnena vid förhören och med alla medel göra invändningar mot vad de säger.

Kommer information ur belastningsregistret om mig att tas i beaktande?

Den information som finns om dig i belastningsregistret kommer att beaktas av domarna. Ett utdrag ur belastningsregistret finns med i utredningsmaterialet under hela förfarandet. Den behöriga rättsliga myndighet som har hand om ditt ärende kan eventuellt begära utdrag ur belastningsregistret om dig från en annan medlemsstat.

Vad händer efter att rättegången avslutats?

Advokaten kommer att gå igenom de möjliga resultaten av rättegången med dig, under förutsättning att du har informerat honom eller henne fullständigt om situationen. Domen kan vara friande (relax, acquittement) eller fällande (condamnation).

Vid fällande dom kan följande straff utmätas:

Frihetsstraff:

  • Vid grova brott (crime) utdöms livstidsstraff eller tidsbestämt straff. För de tidsbestämda straffen fastställs en maximitid i strafflagen (Code pénal). Straffen kan vara mellan 10 och 30 år.
  • Brott av normalgraden (délit) har ett straffvärde på upp till 10 år.

En del frihetsstraff kan i vissa fall anpassas, exempelvis genom villkorlig frigivning, frigång eller straffminskning.

Andra straff:

  • I alla typer av ärenden kan böter utfärdas och bötesbeloppet fastställs från fall till fall.
  • Vid mindre grova brott (délit, contravention) kan domstolen döma till skadestånd (sanction-réparation) för ersättning av den skada som brottsoffret har lidit.
  • Ytterligare kompletterande straff kan utdömas. Det kan röra sig om samhällstjänst (med ditt godkännande), indragna rättigheter (t.ex. körkort), förverkande av egendom, stängning av ett företag, förvägrande av medborgerliga rättigheter (rösträtt) eller förbud att utfärda checker. Dessutom kan du utvisas från Frankrike (om du är utländsk medborgare) eller förvägras uppehållstillstånd.

Vad är målsägandens (offrets) roll under rättegången?

Brottsoffret kan närvara vid rättegången eller representeras av ett ombud. I annat fall anses brottsoffret ha avstått från sin talan. Brottsoffret kan ta initiativet till åtalet. Under rättegången är brottsoffret eller dennes ombud närvarande för att se till att hans eller hennes intressen tillvaratas och för att begära gottgörelse för den skada han eller hon har lidit.

Senaste uppdatering: 06/12/2021

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

4 – Mina rättigheter efter att domen har meddelats

Kan jag överklaga?

Vid ringa brott (matière contraventionnelle) kan du överklaga vissa av polisdomstolens och närdomstolens domar inom tio dagar från utfärdandet, till appellationsdomstolens avdelning för straffrättsliga mål (chambre des appels correctionnels).

Vid brott av normalgraden (matière correctionnelle) kan du överklaga den lägre brottmålsdomstolens domar inom tio dagar från utfärdandet, till appellationsdomstolens avdelning för straffrättsliga mål (chambre des appels correctionnels).

Vid grova brott (matière criminelle) kan du överklaga brottmålsdomstolens dom inom tio dagar från utfärdandet, till en annan brottmålsdomstol.

Du kan överklaga antingen det avgörande som meddelats i själva brottmålet (påföljd) eller det beslut som fattats angående skadestånd till brottsoffret.

Du kan också göra en ansökan om fullföljande av talan till brottmålsavdelningen vid kassationsdomstolen (Chambre criminelle de la Cour de Cassation), mot de beslut som fattats vid överklagande och i sista instans, inom fem dagar från den dag det beslut du vill överklaga meddelades.

Kassationsdomstolen är Frankrikes högsta domstol. Den ska inom en fastställd tidsfrist yttra sig om huruvida överklagandet kan prövas. I sådana fall uttalar sig kassationsdomstolen enbart om tillämpningen av rättsreglerna och inte om själva saken.

Överklagandet ska göras till kansliet vid den domstol som fattat det beslut du vill överklaga, eller, om du är frihetsberövad, till ledningen för den anstalt där du hålls.

Du ska alltid själv underteckna överklagandet.

Vad händer om jag överklagar?

Under överklagandeprocessen, oavsett om det är till högre instans eller till kassationsdomstolen, uppskjuts i princip domens verkställighet.

Om du har dömts till frihetsstraff och placerats på anstalt innebär dock inte överklagandet att du släpps fri i väntan på det nya beslutet.

Överklagandet ska prövas inom en ”rimlig” tidsfrist från och med den dag myndigheten mottagit och registrerat överklagandet.

Vad händer i huvudförhandlingen för överklagandet?

Det rättsliga förfarandet sker muntligt, och du har möjlighet att lägga fram och förklara nya omständigheter eller bevis för den högre instansen, vilka blir föremål för kontradiktoriska överläggningar.

Appellationsdomstolarna (chambre des appels correctionnels eller cour d’assises d'appel) kan antingen bekräfta eller ogiltigförklara det överklagade beslutet.

I vissa fall, och bland annat i det fall åklagaren har överklagat i första eller andra instans, finns risken att det straff du tilldelats förlängs och att skadeståndet till målsäganden (brottsoffret) höjs.

Kassationsdomstolen som beslutar om rättstillämpningen kan upphäva och ogiltigförklara det överklagade beslutet och besluta om målet ska förvisas till appellationsdomstolen eller inte.

Ett rättsbeslut vinner laga kraft först när alla tidsfrister för rättsmedel har löpt ut.

Om du efter ett överklagande mot den ursprungliga domen frikänns i ett lagakraftvunnet beslut av en högre instans kan du, med vissa förbehåll, kräva fullständig kompensation för den materiella och psykiska skada du lidit på grund av det felaktiga frihetsberövandet.

Du får information om din rätt till kompensation i samband med delgivningen av beslutet om frikännande.

Du har en tidsfrist på sex månader från delgivningen av frikännandet för att lämna din ansökan till ordföranden för appellationsdomstolen inom den jurisdiktion där beslutet har fattats.

Appellationsdomstolen fattar ett motiverat beslut om ansökan om kompensation, vilket avkunnas efter en offentlig förhandling där du kan begära att höras personligen eller genom din advokat.

Appellationsdomstolens ordförandes beslut kan överklagas till den nationella kommittén för skadestånd vid häktning (Commission Nationale de réparation des détentions, CNR) inom tio dagar från delgivningsdagen.

CNR fattar självständiga beslut som inte kan överklagas.

Det skadestånd som beviljas betalas ut av staten.

Vilka uppgifter registreras i mitt belastningsregister?

Om du efter överklagande eller hänskjutande till kassationsdomstolen döms till straff enligt ett beslut som vunnit laga kraft kommer domen att registreras i ditt belastningsregister hos den rättsliga myndigheten i ditt ursprungsland.

Jag är medborgare i en annan medlemsstat. Kan jag skickas tillbaka dit efter rättegången?

Enligt konventionen av den 21 mars 1983 om överförande av dömda personer kan antingen ditt ursprungsland eller Frankrike, som den utfärdande staten, begära att du överförs till ditt ursprungsland.

Verkställandet av överföringen kräver dock ett väl underbyggt och frivilligt samtycke på förhand från din sida, vilket förutsätter att du har fått fullständig information om konsekvenserna av en sådan överföring.

Dessutom kan du själv begära att frivilligt få överföras till ditt ursprungsland. En sådan begäran villkoras av flera olika faktorer.

Om jag döms, kan jag ställas inför rätta igen för samma brott?

Enligt principen ne bis in idem som styr den franska strafflagstiftningen kan du, om du har prövats och dömts enligt en dom som vunnit laga kraft i en medlemsstat, inte utredas eller dömas för samma gärning i en annan medlemsstat.

Senaste uppdatering: 06/12/2021

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.

5 – Smärre trafikbrott

I Frankrike behandlas vissa mindre överträdelser direkt av förvaltningsmyndigheter i stället för av domstolarna. Det rör sig främst om trafikförseelser. Dessa särskilda förfaranden tar hänsyn till dina grundläggande rättigheter, bland annat din rätt till försvar. En administrativ påföljd kan aldrig bestå i frihetsberövande.

Påföljden utfärdas direkt av den behöriga myndigheten, som konstaterar att du underlåtit att uppfylla en lagstadgad skyldighet. Alla beslut om påföljder ska motiveras och du har rätt att överklaga beslutet. Påföljden är omedelbart verkställbar, även om du beslutar att överklaga den.

Hur hanteras mindre trafikförseelser?

Brott mot trafiklagstiftningen behandlas direkt av den rapporterande tjänstemannen, en polis eller gendarm. Vid konstaterandet av förseelsen utfärdas påföljden direkt. Först förklaras anledningen till påföljden och du kan lämna dina synpunkter. Du får ett protokoll (procès verbal) där din förseelse konstateras tillsammans med den påföljd som beslutas. Påföljden ska verkställas omedelbart.

Den består av en bot med ett fast belopp och eventuellt körförbud för ditt fordon.

Som medborgare i en annan medlemsstat får du påföljder i Frankrike om du inte följer den franska trafiklagstiftningen. Om du inte betalar böterna innan du återvänder till hemlandet kan åtal väckas mot dig.

Om du inte godtar påföljden kan du överklaga beslutet inom två månader. Den påföljd som beslutats mot dig kan inte skärpas på grund av överklagandet.

Du överklagar direkt till myndigheten, utan rättegång. Överklagandet görs till den myndighet som fastställt påföljden (recours gracieux) och om detta avvisas kan du överklaga till instansen över denna myndighet (recours hiérarchique).

På det protokoll som lämnas till dig beskrivs förfarandet för överklagande.

När dessa rättsmedel är uttömda kan du vända dig till förvaltningsdomstolen.

Hur hanteras andra mindre brott?

Övriga överträdelser som hanteras administrativt är av allvarligare natur, med koppling till regleringen av finansmarknaderna, konkurrensrätten, skattelagstiftningen eller immigrationslagstiftningen.

Kommer dessa förseelser att finnas i belastningsregistret om mig?

Förseelser som hanteras administrativt i Frankrike, bland annat smärre trafikbrott, registreras inte i belastningsregistret.

Senaste uppdatering: 06/12/2021

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.