Naši prevoditelji trenutačno pripremaju jezičnu inačicu koju vidite.

Tilltalade (brottmål)

Njemačka

Det här faktabladet handlar om brottsutredningen, som inleds med en förundersökning som utförs av åklagarmyndigheten och leder antingen till åtal eller till att den allmänna åklagaren ställer in förfarandet.

Sadržaj omogućio
Njemačka
Službeni prijevod nije dostupan u jezičnoj verziji koju tražite.
Ovdje možete pristupiti strojnom prijevodu ovog sadržaja. Imajte na umu da je svrha tog prijevoda samo pružiti kontekst. Vlasnik ove stranice ne prihvaća nikakvu odgovornost ni obvezu u pogledu kvalitete strojno prevedenog teksta.

Vilka steg ingår i en brottsutredning?

Om du är misstänkt för ett brott inleder myndigheterna (antingen den allmänna åklagaren eller polisen) en utredning mot dig. Syftet med utredningen är att fastställa om det finns grund för misstankarna mot dig eller inte. Även eventuella förmildrande omständigheter måste utredas. Om den allmänna åklagaren anser att det finns grund för misstankarna mot dig kommer du att åtalas (eller också begärs ett strafföreläggande).

Det finns olika slag av åtgärder som polisen och den allmänna åklagaren kan vidta. Vilka åtgärder som vidtas – och när – varierar från fall till fall. Om du t.ex. har gripits direkt i samband med ett brott kan gripandet följas av häktning.

Du kan, även i efterhand, vända dig till domstol för att överklaga eventuella utredningsåtgärder som skadat dig.

Myndigheterna får också leta fram information om tidigare utredningar och domar. Närmare uppgifter finns här.

Mina rättigheter under utredningen

Du har rätt till en advokat under hela utredningsförfarandet. För information om hur du hittar en advokat och relaterade kostnader, se här. Om du inte talar tyska kan du begära att en tolk ska delta vid mötena med din försvarsadvokat.

Du har inte rätt att se handlingarna i ditt ärende. De kan emellertid få uppgifter ur handlingarna, om det inte riskerar utredningen eller kränker tredje parts rättigheter. När utredningen är slutförd får din försvarsadvokat tillgång till handlingarna. Innan dess beviljas tillgång endast om det inte riskerar utredningens syfte.

För information om dina rättigheter om någon av följande åtgärder vidtas under utredningen, se respektive faktablad:

Jag är utländsk medborgare – hur påverkar det utredningen?

I allmänhet har du rätt att lämna Tyskland under brottsutredningen. De enda omständigheterna när det inte är möjligt är om du har gripits, eller om du häktats men frisläppts mot borgen med förbud att lämna din bosättningsort utan domstolens tillstånd.

Om du vet om att du är under utredning, bör du se till att den allmänna åklagaren och domstolen kan nå dig.

Under utredningen kan du alltid kontakta ditt lands konsulat.

Förhör (1)

Om du är misstänkt för ett brott kommer polisen och den allmänna åklagaren att förhöra dig om det som du anklagas för. I en del fall kan du också, om den allmänna åklagaren så önskar, förhöras av en domare.

Vad ska jag göra om jag kallas till förhör?

Om den allmänna åklagaren eller en domstol kallar dig till förhör, måste du infinna dig. Om du underlåter att följa en kallelse, kan du hämtas till domstolen med tvång. En kallelse till förhör från polisen behöver du inte följa.

Vilken information får jag före förhöret?

Innan du förhörs får du veta vilket brott du anklagas för och vilka lagar man anser att du har brutit mot. Du bör också få information om att du har rätt att tiga, att du kan rådgöra med en advokat innan du förhörs och att du kan begära upptagning av eventuella friande bevis.

Får jag en tolk om jag inte talar språket?

Om din tyska inte är tillräckligt bra får du en tolk. Det kostar dig inget. Tolken närvarar vid hela förhöret och översätter frågorna, dina svar och det skriftliga förhörsprotokollet.

Får jag tala med en advokat?

Som misstänkt får du tala med en försvarsadvokat ensam eller med en tolk närvarande. När den allmänna åklagaren eller en domare förhör dig får du ha en försvarsadvokat närvarande, men inte när du förhörs av polisen.

Kommer jag att förhöras? Bör jag lämna de uppgifter som de frågar efter?

Innan utredningen är slut måste polisen eller den allmänna åklagaren förhöra dig, utom om förfarandet ställs in. Om ärendet är enkelt kan du få svara på frågorna skriftligt.

Vid förhöret (även ett skriftligt sådant) måste du lämna dina personuppgifter. Dessa är förnamn, efternamn, namn vid födseln, födelseort och -datum, civilstånd, yrke, adress och nationalitet.

Du behöver emellertid inte säga något om anklagelserna eller uttala dig om ärendet. Vad och hur mycket du säger efter det att du har rådgjort med din advokat, om du har en sådan, är upp till dig.

Vad händer om jag säger något som påverkar mitt ärende negativt?

Allt du säger under ett förhör registreras. Om du säger något som är till din nackdel kommer även den domstol som avgör målet efter det att du har åtalats att få veta det. Även om du senare tiger eller vill ta tillbaka ditt uttalande, kan domstolen i sin dom beakta allt som du sagt tidigare.

Kommer jag att få veta hur utredningen fortskrider när jag förhörs?

Det är upp till den allmänna åklagaren att informera dig om läget i utredningen. Den allmänna åklagaren får inte ge dig vilseledande information.

Vilka metoder får inte användas?

Du får inte misshandlas eller på annat sätt påverkas fysiskt under förhöret. Ingen får hota dig eller lova dig något som inte är tillåtet enligt lag. Uttalanden som du gör under sådana omständigheter får inte beaktas, inte ens om du samtycker till det.

Ytterligare information

Bestämmelserna om förhör av misstänkta föreskrivs i 136, 136a och 163a §§ i straffprocesslagen.

Identifikation/kroppsvisitering/blodprov etc. (2)

Närmare uppgifter om dina lagliga rättigheter när det gäller dessa åtgärder finns här.

Vad omfattar identifikationen och när görs den?

Syftet med identifikationen är att resultaten ska kunna användas vid det efterföljande straffrättsliga förfarandet för att fastställa huruvida du är skyldig eller oskyldig. För detta ändamål kan foton, fingeravtryck och handavtryck tas och särskilda kännetecken såsom tatueringar noteras.

Domstolen, den allmänna åklagaren eller polisen får utföra en identifikation. Vanligen utförs den av polisen.

En identifikation kan utföras under tvång, vilket innebär att polisen får hålla fast dig och räta ut dina armar och fingrar för att t.ex. ta fingeravtryck.

Får en identifikation utföras även om det inte är nödvändigt (t.ex. om det är uppenbart att jag är förövaren)?

En identifikation kan utföras även med avseende på framtida straffrättsliga förfaranden. Med andra ord är identifikationen kanske inte nödvändigt för förevarande förfarande, utan för att sammanställa dina id-uppgifter för framtida förfaranden. Detta innebär att det måste finna skäl att anta att du även i framtiden kan bli föremål för ett straffrättsligt förfarande.

Är kroppsvisitering tillåten?

Beslut om kroppsvisitering kan fattas för att fastställa omständigheter som är viktiga för det straffrättsliga förfarandet.

Vid en enkel kroppsvisitering som utförs av polisen undersöks din kropp för att fastställa om det finns främmande föremål i någon av dina naturliga kroppshålor. Om du tycker att detta är generande kan kroppsvisiteringen utföras av en person av samma kön eller en läkare. Före kroppsvisiteringen bör du informeras om att en person som du litar på får närvara och att du har rätt att välja kön på den person som utför kroppsvisiteringen. Du är tvungen att gå med på kroppsvisitering, men du kan inte tvingas att aktivt medverka till den.

Kan prover tas av mitt blod, andra kroppsvätskor eller mitt dna (t.ex. hår eller saliv)?

Prover av blod och andra kroppsvätskor kan tas t.ex. för att kontrollera om du har alkohol i blodet eller för att jämföra ditt dna med spår av dna som hittats på brottsplatsen. Endast en läkare får ta dessa prover, inte polisen. När proverna inte längre behövs för det straffrättsliga förfarandet måste de förstöras. Ditt dna-mönster kan emellertid sparas i ett register om det finns skäl att tro att rättsliga åtgärder i framtiden kommer att vidtas mot dig för ett grovt brott.

Om du inte går med på kroppsvisitering eller dna-prov, måste en domstolsorder utfärdas. Vid överhängande risk, dvs. om ärendet är brådskande, får den allmänna åklagaren eller polisen utfärda ordern. Proverna får också tas med användning av tvång.

Ytterligare information

Identifikation omfattas av 81b §, kroppsvisitering och blodprover av 81a och 81d §§ samt dna-prover av 81e, 81f och 81g §§ i straffprocesslagen (StPO).

Husrannsakan/beslag/avlyssning (3)

Närmare uppgifter om dina lagliga rättigheter när det gäller dessa åtgärder finns här.

Kan husrannsakan utföras i mitt hem, på mitt kontor eller i min bil?

Om du är misstänkt för ett brott får den allmänna åklagaren och polisen söka igenom ditt hem och andra platser, t.ex. din bil, om de tror att de kan hitta bevis där eller för att gripa dig.

För husrannsakan krävs en domstolsorder. Endast vid överhängande risk, dvs. om det är brådskande, får den allmänna åklagare eller polisen utfärda ordern.

Du får närvara vid husrannsakan. Också din försvarsadvokat får närvara. Om en domare eller åklagare inte kan närvara, bör två handläggare (Gemeindebeamte) om möjligt kallas in. Du kan emellertid välja att de inte ska närvara. Efter husrannsakan ska du på begäran få ett dokument där man anger skälen till husrannsakan och vilket brott du är anklagad för.

Kan min egendom beslagtas?

Åklagarmyndigheten får säkra föremål som tillhör dig om de är viktiga som bevis. Om du inte överlämnar dem frivilligt kan de beslagtas. För att beslagta egendom krävs en domstolsorder. Vid överhängande risk, dvs. om det är brådskande, får den allmänna åklagare eller polisen utfärda ordern. Du kan när som helst begära att få se domstolsordern, också efter det att husrannsakan avslutats.

Om föremål säkras eller beslagtas under husrannsakan har du rätt att på begäran få en förteckning över dessa föremål.

Kan mitt körkort beslagtas?

Ditt körkort kan preliminärt dras in av domstol om den har tvingande skäl att förvänta sig att körkortet kommer att återkallas i en kommande dom avseende ett trafikbrott. Detta är vanligen fallet om du har gjort dig skyldig till ett trafikbrott som visar att du är inte är lämplig att framföra ett fordon. Domstolens preliminära indragande av ditt körkort har verkan av bekräftelse på beslagtagande av ditt körkort. Vid överhängande risk får polisen eller den allmänna åklagaren beslagta ditt körkort, om det finns brådskande skäl till att dra tillbaka din rätt att framföra ett fordon.

Är avlyssning tillåten?

All kommunikation (t.ex. via telefon) och alla samtal du har i ditt hem får övervakas och spelas in i enlighet med strikta rättsliga krav, förutsatt att det föreligger misstanke om ett grovt eller mycket grovt brott. För båda dessa åtgärder krävs en domstolsorder. Avlyssning kan också ske på order av den allmänna åklagaren i händelse av en överhängande risk eller i mycket brådskande fall. Efteråt måste du informeras om avlyssningen.

Ytterligare information

Husrannsakan och beslag omfattas av 102 § och följande paragrafer samt 94 § och följande paragrafer, preliminär indragning av körkort (beslag av körkort) av 111a § och avlyssning av 100a § och följande paragrafer i straffprocesslagen.

Gripande (4)

Den allmänna åklagaren eller polisen kan ta dig i förvar om du hittas på en brottsplats eller har åtalats och man misstänker att du kan försöka fly. Även vid överhängande risk eller om ärendet är brådskande får den allmänna åklagaren eller polisen ta dig i förvar, under förutsättning att det finns skäl till häktning. Detta är fallet om det finns tvingande skäl att misstänka dig för ett brott och det finns särskilda häktningsskäl. När du grips kan en häktningsorder redan ha utfärdats eller också kan den allmänna åklagaren begära att domstolen ska utfärda en häktningsorder.

Gripande är också möjligt om enskilda åtgärder måste vidtas i samband med en utredning, t.ex. förhör eller kroppsvisitering.

Har jag rätt att få veta varför jag har gripits?

Du får alltid veta skälet till att du gripits. Om en häktningsorder har utfärdats måste den ges till dig när du grips.

Hur länge kan jag hållas kvar?

Om du grips enligt en häktningsorder som redan har utfärdats eller kommer att begäras, gäller dessa tidsgränser för kvarhållandet.

Om du har gripits för att förhöras måste förhöret genomföras omedelbart och du ska friges när det är avslutat. Tiden beror på det enskilda fallet. Du kan under inga omständigheter kvarhållas längre än till slutet av dagen närmast efter gripandet.

Om det efter gripandet framgår att du har ett oavtjänat frihetsstraff, kan du tvingas avtjäna detta straff.

Får jag kontakta någon?

När du har gripits har du rätt att när som helst begära att få en försvarsadvokat som du själv väljer. Du kan underrätta en familjemedlem eller någon som du litar på, om det inte skadar utredningens syfte. Du kan också begära att ditt lands konsulat ska underrättas.

Kan jag få träffa en läkare om jag behöver det?

Du kan begära att få bli undersökt av en läkare som du själv väljer.

Vad är en europeisk arresteringsorder och vilka rättigheter har jag mot en sådan?

Syftet med en europeisk arresteringsorder är att gripa och överlämna en person som är efterlyst i EU så att denna kan åtalas eller avtjäna ett fängelsestraff eller annat frihetsstraff. Om en europeisk arresteringsorder utfärdats mot dig kan du gripas i en medlemsstat och överlämnas till den medlemsstat som utfärdat arresteringsordern.

Om du grips i Tyskland på grund av en europeisk arresteringsorder, ställs du först inför en distriktsdomstol i Tyskland där du kan överklaga ett eventuellt utlämnande. Överklagandet avgörs sedan av den regionala appellationsdomstolen.

Du har rätt till en rättslig företrädare under hela förfarandet.

Om du går med på att utlämnas, görs detta omedelbart (det ”förenklade förfarandet”). Du underrättas också om huruvida du nekas tillämpning av ”specialitetsbestämmelsen”. Om detta är fallet, kan du åtalas för andra brott än de som anges i den europeiska arresteringsordern. När du väl har samtyckt till förenklad utlämning och/eller har avstått från tillämpning av specialitetsbestämmelsen kan du inte senare ändra dig.

Om du inte samtycker beslutar appellationsdomstolen inom 60 dagar om huruvida du ska utlämnas. Beslutet kan inte överklagas.

För ytterligare information, se här och här.

Häktning (5)

När måste jag informeras om häktningsordern?

Om du har gripits enligt en häktningsorder ska häktningsordern överlämnas till dig när du grips. Om du har tagits i förvar ska du ställas inför domstol senast dagen efter gripandet. Om domstolen då utfärdar en häktningsorder, informerar den dig om detta. Om domstolen inte utfärdar en häktningsorder frisläpps du.

När kan en häktningsorder utfärdas mot mig?

En häktningsorder kan utfärdas om det finns tvingande skäl att misstänka dig och det även finns häktningsskäl. Dessa skäl kan vara grova brott, flykt, flyktfara, fara för återfall i brott eller fara för att du försvårar brottsutredningen, t.ex. genom att förstöra bevis eller påverka vittnen. Flyktfara kan anses föreligga om du inte har en fast bostad, ett fast arbete eller nära sociala kontakter.

Vad kan jag göra mot en häktningsorder?

Du kan överklaga en häktningsorder vid närmast högre domstol. Du kan också begära omprövning av häktningsordern (Haftprüfung) i stället för att överklaga. Omprövningen görs av den domstol som utfärdat den. Om du begär omprövning kan du emellertid inte överklaga.

Hur länge kan jag hållas häktad?

Du kan hållas häktad tills det straffrättsliga förfarandet avslutats. Du kan friges tidigare om häktningen hävs eller om du frisläpps mot borgen. Om du beviljas frisläppande mot borgen kan det krävas att du lämnar en säkerhet eller regelbundet anmäler dig hos polisen.

Du får hållas häktad i mer än sex månader endast under särskilda omständigheter som ex officio ska fastställas av den allmänna åklagaren och domstolen (t.ex. om det finns särskilda svårigheter, utredningen är särskilt omfattande eller det finns andra betydande skäl).

Vilken information bör jag få när jag häktas?

När du häktas bör du på ett språk som du förstår informeras om att du

  • kommer att ställas inför domstol omedelbart, eller senast dagen efter det att du häktats,
  • har rätt att yttra dig om anklagelserna eller inte yttra dig alls om ärendet,
  • har rätt att begära upptagning av bevis för att rentvå dig, eller inte yttra dig alls om ärendet,
  • när som helst, också innan du sätts i häkte, får rådgöra med en advokat som du själv väljer,
  • har rätt att begära att bli undersökt av en läkare som du själv väljer, och
  • får meddela en släkting eller en annan person, förutsatt att det inte skadar utredningens syfte.

Du bör informeras om att du har rätt att få kostnadsfri tolkning samt underrätta ditt lands konsulat och hålla kontakt med det. Under domstolsförhandlingen ska du dessutom informeras om eventuella försvårande omständigheter. Du måste ges möjlighet att motbevisa skälen till att du är misstänkt och har häktats samt anföra eventuella omständigheter som är till din fördel. Slutligen måste du informeras om din rätt att bestrida och överklaga häktningen.

Får jag ta emot besökare, ta emot brev, bära mina egna kläder etc. när jag sitter häktad?

I allmänhet tillåts du ta emot brev medan du är häktad. Det kan emellertid finnas vissa restriktioner. Det kan t.ex. krävas att du ansöker om tillstånd för att ta emot besökare eller använda telefonen. Det kan vara nödvändigt att övervaka dina telefonsamtal och eventuella brev eller paket som du får eller att kräva att du ska begära tillstånd för att ta emot föremål under besöken. Du kan invända mot alla dessa krav. Å andra sidan finns det i allmänhet inga restriktioner vad gäller muntlig eller skriftlig kommunikation med din försvarsadvokat. Lagstiftningen om förvaringen i häkte skiljer sig mellan de olika delstaterna.

Åtal (6)

Om utredningen visar att det finns tillräckliga skäl för att åtala dig, utfärdar den allmänna åklagaren ett åtalsbeslut eller begär ett strafföreläggande vid den behöriga domstolen. I annat fall avskrivs målet. I åtalsbeslutet sammanfattar den allmänna åklagaren vad du anklagas för, vilka lagar du har brutit mot och vilken bevisning som finns.

Vad innebär det när domstolen sänder mig ett åtalsbeslut?

Det innebär att domstolen genom ett interimistiskt förfarande kommer att pröva om ett rättsligt förfarande ska inledas mot dig. I åtalsbeslutet informeras du om detta. Vidare anmodas du av domstolen att inom en viss tid ange om ytterligare friande bevisning bör upptas eller om du vill invända mot att förfarandet inleds.

Vid ett påskyndat förfarande behandlas åtalet på annat sätt, se här.

Vad ska jag göra om jag inte förstår åtalsbeslutet, eftersom jag inte talar tyska?

Om du har åtalats på ett språk som du inte förstår kan du utan kostnad begära att få det översatt och delgivet på nytt.

Vad ska jag göra om jag anser att åtalet är felaktigt?

Domstolen ger dig en viss tidsfrist inom vilken du kan ange skälen till att du anser att åtalet är felaktigt. Du kan också ansöka om upptagning av bevis som du tror kommer att fria dig.

Kan domstolen ogilla åtalet?

Om domstolen anser att du troligen inte kommer att bli dömd på grundval av åtalsbeslutet, t.ex. eftersom det inte finns tillräckliga bevis, kommer den inte att överlämna ärendet till rättegång. Den allmänna åklagaren får genast anföra besvär mot detta beslut.

Kan åtalsbeslutet ändras före rättegången?

Den allmänna åklagaren kan dra tillbaka och ändra åtalsbeslutet när som helst innan domstolen inleder rättegången. Den allmänna åklagaren kan också lägga fram nya bevis när som helst under hela det straffrättsliga förfarandet.

Kan jag åtalas för ett brott som jag redan har åtalats för i en annan medlemsstat?

Att du har åtalats i en annan medlemsstat hindrar inte att du åtalas i Tyskland. Om du redan har dömts för samma brott kan du däremot inte åtalas igen.

Kommer jag att informeras om vilka vittnen och vilken bevisning som finns mot mig?

I åtalsbeslutet anger den allmänna åklagaren vilken bevisning han/hon stöder åtalet på. Din försvarsadvokat får se handlingarna senast i slutet av utredningen och innan åtal väcks mot dig. Du själv har rätt att få uppgifter ur och kopior av enskilda handlingar.

Senaste uppdatering: 30/08/2019

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.