Sammanfattning av det straffrättsliga förfarandet
Nedan sammanfattas de normala skedena i ett straffrättsligt förfarande:
- En person som misstänks för att vara inblandad i ett brott kan förhöras av polisen. Polisen ansvarar för att utreda brottet.
- Den misstänkta personen kan anhållas med stöd av ett rättsligt beslut, men tas personen på bar gärning krävs inget sådant beslut.
- Före polisförhöret måste den misstänkta informeras om rätten att kontakta en advokat samt om att han eller hon inte behöver uttala sig och att allt han eller hon säger kan användas som bevisning.
- Om belastande bevisning har framkommit mot den misstänkta under utredningen, kan polisen väcka åtal mot henne eller honom när utredningen har avslutats. I allvarliga brottmål fattas beslut om åtal av riksåklagaren (Genikos Eisaggeleas). Polisen står under tillsyn av riksåklagaren som enligt författningen har makt att inleda, leda, överta och fortsätta med eller avbryta straffrättsliga förfaranden.
- Polisen överlämnar ett aktblad över den brottsliga gärningen till en distriktsdomare för godkännande. Om det godkänns inkallas den tilltalade till domstol på ett utsatt datum.
- Beroende på hur allvarliga de är kan brottmål avgöras a) förenklat av en ensam domare i distriktsdomstolen (Eparchiako Dikastirio) med behörighet i det distrikt där brottet begicks, b) grundat på information från riksåklagaren av domstolen för grövre brott (Kakourgiodikeio) som består av tre distriktsdomare och en ordförande från en distriktsdomstol.
- I förenklade förfaranden svarar den tilltalade på anklagelserna genom att samma dag som han eller hon kallas inför rätta erkänna eller neka till dessa. I mål som avgörs av domstolen för grövre brott hålls på ett fastställt datum en preliminär förhandling med en domare i distriktsdomstolen. En preliminär förhandling behöver inte genomföras om riksåklagaren konstaterar att det inte är nödvändigt. Nuvarande praxis är att avstå från den preliminära förhandlingen.
- Brottsoffret har rätt att framföra klagomål.
- Riksåklagaren har det övergripande ansvaret för lagföringen, inklusive rätten att lägga ned ett åtal.
- Det finns ingen rättegång med jury på Cypern.
- Om domstolen efter att ha hört den tilltalade kommer fram till att denne är oförmögen att erkänna eller neka till anklagelserna på grund av mental funktionsnedsättning eller annan oförmåga, kan domstolen begära att han eller hon ska behandlas på lämplig institution.
- Den tilltalade kan göra inledande invändningar mot åtalet baserat på a) bristande behörighet, materiell eller territoriell, b) tidigare frikännande eller fällande dom för samma gärning eller gärningar, c) benådning för brottet eller brotten, d) ofullständigt eller upprepat åtal.
- Mer än en person kan anklagas i samma åtal för kriminellt handlande som har samband med vartannat. Om detta anses vara orättvist kan domstolen bestämma att anklagelserna ska fördelas under rättegången.
- Rättegången inleds med bevisning från åklagaren (katigorousa archi). När åtalsmålet avslutas beslutar domstolen om den tilltalade har ett mål att försvara. I sådant fall kallas den tilltalade av domstolen att försvara sig och informeras om sina rättigheter att tiga eller att göra en utsaga från förhörsbåset eller lämna bevisning under ed. Den tilltalade kan när som helst åberopa bevisning till sitt försvar. Man kan inte dra några ogynnsamma slutledningar om den tilltalade utnyttjar sin rättighet att tiga. När försvaret har avslutats gör parterna sina slutpläderingar och domstolen meddelar sin dom.
- Alla vittnen som lämnar bevisning under ed i domstolen ska korsförhöras.
- Huvudförhandlingen måste följa normerna för en rättvis rättegång. Oskuldspresumtionen gäller under hela rättegången. Det är alltid åklagarsidan som bär bevisbördan. Om domstolen vid slutet av rättegången inte är säker bortom allt rimligt tvivel att den tilltalade är skyldig, måste han eller hon frikännas.
- Om den tilltalade döms inleds förfarandet om att bestämma straffet.
Information om alla dessa skeden i förfarandet och om dina rättigheter finns i faktabladen. Denna information ersätter inte juridisk rådgivning utan är endast avsedd som vägledning.
Europeiska kommissionens roll
Observera att Europeiska kommissionen inte har någon funktion i medlemsstaternas straffrättsliga förfaranden och att den inte kan hjälpa dig om du har klagomål. I dessa faktablad finns information om hur du lämnar in klagomål och till vem du ska vända dig.
Klicka på länkarna nedan för att komma till den information du behöver
Mina rättigheter under utredningen av ett brott
Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.