- Vad är avsikten med en brottsutredning?
- Vem genomför utredningen?
- Vilka är stegen i en brottsutredning?
- Mina rättigheter under utredningen
- Mina rättigheter under förvar (1)
- Förhör och polisutredning (2)
- Husrannsakan (3)
- Första domstolsförhandingen (4)
- Förberedelse inför rättegång eller erkännande före rättegång (5)
Vad är avsikten med en brottsutredning?
Avsikten med en brottsutredning är att bemöta ett klagomål om ett brott från en medborgare, eller när polisen misstänker att straffrättsliga bestämmelser har överträtts, och hitta förövaren/förövarna. Normalt rapporterar allmänheten en händelse och polisen inleder då en utredning för att ta reda på om straffrättsliga bestämmelser har överträtts. I så fall utreder de händelsen ytterligare.
Vem genomför utredningen?
I så gott som samtliga fall är det den irländska polisen An Garda Síochána som har rätt att utreda brott. Polisen kan få rättslig vägledning i hur utredningen bäst ska genomföras från riksåklagarämbetet, vars jurister genomför de flesta åtalen för den irländska statens räkning.
Vilka är stegen i en brottsutredning?
Det första steget i en brottsutredning är när en medborgare klagar eller polisen (Garda) misstänker brott. Polisen fastställer om händelsen är ett brott och om så är fallet börjar de utreda brottet.
På det här stadiet beslutar polisen om det misstänkta brottet är ”allvarligt” eller ej. Begreppet ”allvarligt” används för brott som teoretiskt kan medföra fängelse i minst fem år. Om brottet hör till den kategorin kan polisen utreda det och använda sina befogenheter för att arrestera och kvarhålla dig på polisstationen för förhör. Rättigheter när det gäller arrestering, kvarhållande och förhör tas upp senare på detta faktablad.
Om brottet inte är allvarligt har polisen mindre befogenheter. De har i allmänhet befogenhet att utreda det påstådda brottet men inte befogenhet att arrestera och kvarhålla dig i syfte att förhöra dig. De har endast rätt att arrestera dig för att åtala dig för det misstänkta brottet. Om de inte arresterar dig för ett icke allvarligt brott kallar de dig vanligtvis inför domstol för att inleda rättegångsförfarandet.
Det tredje stadiet i utredningen är att samla information som kan användas som bevis i en senare rättegång. Informationsinsamlingen kan ske på många sätt och polisens rättigheter i sammanhanget beror på det misstänkta brottets art. Polisens rätt att arrestera och förhöra dig ger dem också begränsade befogenheter att samla in kriminaltekniska och andra former av möjliga bevis från dig som kommer att tas upp på detta faktablad.
Polisen fattar beslut antingen själva eller efter rådgivning från riksåklagaren om att åtala dig och vad du ska åtalas för. Beslutet att väcka åtal vid allvarliga och icke allvarliga brott fattas ofta av polisen. Om brottet är ovanligt eller uppenbart allvarligt eller kräver bistånd från riksåklagaren för att åtal ska kunna väckas ber polisen normalt riksåklagaren om råd.
Mina rättigheter under utredningen
Klicka på länkarna nedan för ytterligare information om dina rättigheter under utredningens olika stadier.
- Mina rättigheter under förvar (1)
- Förhör och polisutredning (2)
- Husrannsakan (3)
- Första domstolsförhandlingen (4)
- Förberedelse inför rättegång (5)
Mina rättigheter under förvar (1)
Om brottet är ”allvarligt” har polisen befogenhet att arrestera dig och frihetsberöva dig för att förhöra dig. Det innebär att du sätts i polisförvar och måste stanna kvar under hela den tid du är frihetsberövad.
Behöver polisen en order för att arrestera mig?
Nej. Polisen behöver inte nödvändigtvis någon häktningsorder för att arrestera dig om de misstänker att du begått det brott de utreder.
Var kan de arrestera mig?
Polisen kan arrestera dig i din bostad eller på allmän plats. De behöver endast ha en rimlig misstanke om att du har begått ett brott för att de ska ha rätt att arrestera dig.
Har jag rätt att få veta varför jag blir arresterad?
Ja. Polisen måste informera dig om varför du blir arresterad.
Får polisen använda våld när de arresterar mig?
Ja. De kan använda rimligt våld för att arrestera dig.
När du har arresterats
Du förs till en polisstation för förhör eller åtal. Dina rättigheter när du befinner dig på polisstationen skyddas enligt lag och vakthavande befäl på stationen ansvarar för dina rättigheter. Hur länge du kan hållas kvar på polisstationen beror på vilken lagstadgad befogenhet som polisen åberopar för att hålla dig kvar. Se Irlands råd för medborgerliga fri- och rättigheter (ICCL) för ytterligare information om dina rättigheter.
Förhör och polisutredning (2)
Får jag information om mina rättigheter?
Ja. När du sätts i förvar enligt en av dessa lagstadgade befogenheter får du information om dina rättigheter under den tid du är frihetsberövad. Meddelandet är skriftligt och måste översättas till ditt språk om du inte förstår engelska.
Får jag informera min ambassad?
Ja. Om du inte är irländsk medborgare kan du meddela din ambassad eller ditt konsulat om att du arresterats.
Jag kommer från ett annat land. Måste jag befinna mig i Irland under utredningen?
Inte nödvändigtvis. Om du inte åtalas efter att du hållits i förvar är du fri att resa därifrån. Om den irländska staten vill åtala dig senare kan du återvända frivilligt eller protestera mot utlämningen i ditt eget land. Om du åtalas efter att du frihetsberövats måste du ställas inför behörig domstol. En domare beslutar då om du beviljas borgen.
Får jag rätt att tala med en advokat?
Ja. Du har rätt att tala med en advokat enskilt. Om du inte känner till någon advokat kommer vakthavande befäl på polisstationen att hjälpa dig hitta en advokat i en förteckning som finns på polisstationen. (Se även Faktablad 2)
När får jag tala med en advokat?
Om du önskar tala med en advokat ska du inte förhöras förrän din advokat anlänt och du ska då omedelbart få träffa honom/henne.
Får jag ha min advokat med mig när jag förhörs?
Nej. Däremot har du rätt att söka ytterligare juridisk rådgivning under förhöret om det uppstår något som du är osäker på.
Vad händer om jag inte har råd med en advokat?
Om du har begränsade ekonomiska medel kan du ha rätt att få advokatens rådgivning betald enligt det irländska systemet för kostnadsfri rättshjälp (se Faktablad 1). Det är alltid tillrådligt att söka juridisk rådgivning och frågan om dina ekonomiska tillgångar kan diskuteras med din advokat vid ett senare tillfälle i förfarandet.
Under hur lång tid kan jag förhöras under förvaret och hur kommer jag att förhöras?
Du kan förhöras i upp till fyra timmar åt gången. Utfrågningen måste genomföras på ett skäligt sätt. Den ska videofilmas om det är praktiskt genomförbart. Du har endast rätt till en kopia av inspelningen om du åtalas och domstolen fattar beslut om att lämna den till din juridiska rådgivare. Endast två poliser ska vara närvarande vid förhöret.
Måste jag besvara frågorna?
Nej. Du kan avstå från att tala under hela förhöret men bör vara medveten om att om du inte talar kan det under vissa omständigheter användas som bevis mot dig i en kommande rättegång. Om du vägrar att besvara vissa frågor kan vägran användas tillsammans med andra bevis som stöd för att du är skyldig.
Bör jag lämna information om man ber om det?
Du är skyldig att lämna personuppgifter så att polisen kan identifiera dig. Du bör söka juridisk rådgivning innan du beslutar att lämna ytterligare information. Om du är arresterad för att förhöras är du misstänkt för ett allvarligt brott och all information du lämnar kan användas som bevis mot dig i en kommande rättegång.
Vad händer om jag säger något som försämrar min sak?
Du har rätt att ange dig själv. Om dina svar försämrar din sak kommer dina juridiska rådgivare att informera dig om konsekvenserna; vanligtvis att det du säger kan användas emot dig.
Måste jag lämna fingeravtryck och låta mig fotograferas?
Ja. Du kan tvingas att lämna fingeravtryck och låta dig fotograferas om du hålls i förvar enligt lagstadgade befogenheter. Det är ett brott att vägra lämna fingeravtryck eller låta sig fotograferas.
Kan polisen behålla mina fingeravtryck för alltid?
Ja. Du eller din juridiska rådgivare kan emellertid skriva till polisen och begära att materialet förstörs om det inte blir något åtal eller om du frikänts i en rättegång.
Måste jag lämna DNA-prov eller andra kroppsvätskor?
Om du hålls i förvar enligt lagstadgade befogenheter måste polisen ha tillstånd från en högre tjänstemän för att få ta intima prover såsom DNA, saliv, avklippta naglar, material som hittas under en nagel eller sekretprov från munnen. De har inte tillåtelse att ta fotavtryck, prov från genitalier eller kroppsöppningar utan tillstånd, om du inte medger det.
Kan en husrannsakan göras i mitt hem, mitt företags lokaler eller min bil?
Ja. Enligt Irlands konstitution och Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ska din kroppsliga integritet och ditt privatliv respekteras men dessa rättigheter är begränsade. Polisen får göra husrannsakan i ditt hem med ditt medgivande eller utan ditt medgivande om de har ett beslut om husrannsakan eller de kommer till din fastighet för att hitta och arrestera dig. För ytterligare information om husrannsakan, se Husrannsakan (3).
Kan jag överklaga om mina rättigheter överträds?
Du bör informera dina juridiska rådgivare om eventuella överträdelser av dina rättigheter. De kommer att ge dig råd om hur och när du bör protestera mot dessa överträdelser.
Vem är vakthavande befäl?
Vakthavande befäl är en polis som är ansvarig för ditt välbefinnande och för att dina rättigheter skyddas. Alla polisstationer måste ha en sådan person. Om du har några problem under den tid du är satt i förvar bör du be att få tala med vakthavande befäl.
Får jag tala med min familj?
Du har rätt att låta en släkting få veta att du är satt i förvar men inte nödvändigtvis tala med dem.
Vad händer om jag blir sjuk och vilka rättigheter har jag till vila och förfriskningar?
Du har rätt till läkarvård vid behov och rätt till rimliga viloperioder och till förfriskningar under den tid du är satt i förvar.
Kommer min tid i förvar att registreras någonstans?
Din tid i polisförvar kommer att registreras och du och din juridiska rådgivare har rätt till en kopia.
Vad händer om jag inte talar eller förstår engelska?
Du har rätt till en tolk som översätter åt dig. Du och din juridiska rådgivare bör kräva att den tolk som tolkar enskild rådgivning mellan dig och din advokat inte är samma person som tolkar dina frågor och svar hos polisen. En tolk ska vara tillgänglig hela tiden när antingen en advokat eller polisen vill tala med dig.
Hur lång tid kan jag hållas i förvar?
Det beror på den befogenhet som fastställer ditt förvar. Den längsta perioden enligt irländsk lag är sju dagar.
Husrannsakan (3)
Har jag rätt att få veta varför min egendom utsätts för husrannsakan?
Du kan fråga och bör få besked om varför husrannsakan görs och enligt vilka befogenheter. Om husrannsakan genomförs av din egendom har du rätt till en kopia av ordern om husrannsakan vid ett senare tillfälle.
Hur kan polisen genomföra husrannsakan?
De måste genomföra husrannsakan i enlighet med din rätt att inte förödmjukas.
Får polisen ta med sig något från min egendom?
Ja. De kan beslagta allt som de rimligen tror kan användas som bevis. De kan också ta med sig sådant som inte har angivits i en order men som kan vara bevis för ett annat brott.
Får jag vara hemma när polisen genomför husrannsakan?
Ja. Du har inte tillåtelse att göra något som kan hindra en lagenlig husrannsakan men du får iaktta polisens arbete.
Kan jag bli visiterad?
Ja. Om polisen har en rimlig misstanke om att du har begått ett brott har de rätt att visitera dig utan ditt medgivande.
Måste de arrestera mig först?
Nej. Du kan visiteras innan du åtalas.
Har jag rätt att få veta varför jag visiteras?
Ja. Polisen ska berätta varför de visiterar dig och vilken befogenhet de hänvisar till.
Kan jag bli visiterad naken?
Ja, men endast om det är nödvändigt. En sådan visitering ska genomföras på en avskild plats i polisstationen och inte på ett sätt som trakasserar dig. Om möjligt ska visiteringen utföras av läkare.
Kommer jag att visiteras av en person av samma kön?
Om visiteringen omfattar mer än visitering av kläder ska den genomföras av en person av samma kön som du.
Första domstolsförhandingen (4)
Kan jag hållas frihetsberövad eller släppas?
Du kan hållas frihetsberövad om du förs från polisförvar till domstolen och domstolen vägrade dig borgen.
Kan jag ansöka om borgen?
I de flesta fall kan du ansöka om borgen första gången du ställs inför distriktsdomstolen (lägre instans). Under vissa förhållanden (exempelvis vid mordanklagelse) måste du ansöka till High Court och behöver därför vara frihetsberövad under viss tid före ansökan.
Du har rätt till rättslig företrädare och beroende på din inkomst får företrädaren betalt enligt systemet för kostnadsfri rättshjälp.
Får jag veta varför polisen inte beviljar mig borgen?
Ja. Du ska få kännedom i förväg om skälen till att polisen motsätter sig att du beviljas borgen. Du har rätt till borgen men det är inte en absolut rätt. Du kan nekas borgen när en domare bedömer att du, om du beviljas borgen, antingen riskerar att inte infinna dig till rättegången, otillbörligt påverkar vittnen eller begår ytterligare allvarliga brott medan du omfattas av borgen.
Kan jag få villkorad borgen?
Ja. Du kan få en villkorad borgen, exempelvis att du måste lämna ifrån dig ditt pass, stanna kvar i Irland i avvaktan på rättegången och regelbundet rapportera till en polisstation för att säkerställa att du uppfyller dessa villkor. Domstolen kan också kräva att du deponerar pengar eller kan begära att ett irländskt bankkonto som tillhör en familjemedlem eller vän ska frysas som en garanti för att du följer borgensvillkoren.
Förberedelse inför rättegång eller erkännande före rättegång (5)
Kan jag erkänna alla eller vissa av åtalspunkterna före rättegången?
Ja. Du får endast en rättegång om du hävdar att du är oskyldig. Om du erkänner dig skyldig får du ingen rättegång utan en förhandling om domen.
Vad händer?
Om du inte begär någon rättegång accepterar du ett eller flera av de brott som du åtalas för. Det finns ingen rättslig grund i Irland för förhandling mellan åklagare och advokat men i praktiken kan riksåklagaren acceptera svaromål för vissa åtalspunkter och gå med på att dra tillbaka andra. Om du erkänner dig skyldig döms du vid ett senare tillfälle och kan eventuellt frihetsberövas före förhandlingen där dom meddelas.
Vad händer vid förhandlingen där dom meddelas?
Om det inte föreligger något obligatoriskt straff, exempelvis livstid vid mord, har du rätt till förhandling om domen och din juridiska rådgivare har rätt att vända sig till domstolen rörande din roll vid brottet och dina personliga omständigheter.
Kan åtalspunkterna ändras före rättegången?
Ja. Riksåklagaren kan lägga till ytterligare åtalspunkter fram till och under rättegångsdagen. De kan också dra tillbaka åtalspunkter fram till rättegångsdagen. DPP har rätt att lämna ytterligare bevis fram till och under rättegången. DPP måste följa rimliga förfaranden och kan inte undanhålla bevis eller dölja material de har tillgång till och som är relevant för dig och dina juridiska rådgivare.
Kan jag åtalas för ett brott som jag redan åtalats för i en annan medlemsstat?
Om du har åtalats och förhörts för ett brott i en medlemsstat kan du inte åtalas för samma brott i en annan medlemsstat. Om du har åtalats i en medlemsstat men åtalet har dragits tillbaka kan du däremot åtalas för detta brott i Irland.
Kommer jag att få information om bevisen mot mig?
Ja. Du ska få handlingar (så kallad ”book of evidence”) som innehåller bevisen som anförs mot dig. Du ska få en redovisning av det material som tas fram som ett resultat av utredningen om ditt påstådda brott men som åklagarsidan inte avser att förlita sig på.
Kommer jag att få information om vittnena mot mig?
Ja. Du kan få viss begränsad information om vittnena emot dig. Du har rätt att få veta om de har ett kriminellt förflutet. Du har rätt att begära information från dem under rättegången genom korsförhör av din advokat eller genom privata undersökningar av dina juridiska rådgivare.
Du har inte rätt till en fullständig förteckning över personliga uppgifter om vittnena. Du har inte rätt att otillbörligt påverka ett vittne på ett sätt som kan uppfattas som ett försök att skrämma dem eller hindra rättvisans gång. Sådana handlingar kan leda till att din borgen återkallas eller till att du drabbas av ytterligare och efterföljande separata åtal.
När får jag min ”book of evidence”?
Om du ska ställas inför rätta och anklagas för ett allvarligt brott ska du få dessa handlingar inom 42 dagar från dagen för åtalet. Domstolen har rätt att förlänga den tidsperiod inom vilken staten måste lämna dessa handlingar till dig.
Vad kommer jag att få?
Du får en bok med handlingar som innehåller grunderna för statens mål mot dig. Boken är inte en fullständig rapport över statens mål och de har rätt att lägga fram ytterligare bevis fram till och under rättegången. De bevis som staten måste stödja sig på för att säkra en fällande dom kommer i de flesta fall att lämnas muntligt i domstolen under ed av vittnen.
Hur får jag min ”book of evidence”?
Din “book of evidence” lämnas till dig i domstolen av polisen. Ytterligare bevis lämnas vanligtvis till din juridiska rådgivare i deras kontor eller i domstolen.
Kommer man att kräva information om mig ur belastningsregistret?
Ja. Polisen har rätt att söka information om ditt tidigare anseende för sin undersökning och för att fatta beslut om det är lämpligt att bevilja dig borgen om du åtalas. De har också rätt att hänvisa till ditt belastningsregister om du döms till att låta domaren/domarna fastställa ett lämpligt straff. Ett register över utländska domar kan tillåtas.
Finns det några begränsningar för när de kan hänvisa till mitt tidigare anseende?
Ja. De kan inte hänvisa till ditt tidigare anseende under rättegången om inte dina juridiska rådgivare tar upp det i sitt korsförhör eller sin plädering i domstolen.
Länkar
Ytterligare information om befogenheter vid husrannsakan, frihetsberövande och åtal
Ytterligare information om polisens rollhttps://www.garda.ie
Justitiekanslerämbetet och riksåklagarämbetethttps://www.dppireland.ie
Ytterligare information om lagstiftning https://www.irishstatutebook.ie1984 års strafflagstiftning (Behandling av frihetsberövade personer på polisstationer) 1987 års förordningar
Irlands råd för medborgerligare fri- och rättigheter https://www.iccl.ie
Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.