Rättigheter för brottsoffer per land

Kroatien

Innehåll inlagt av
Kroatien

Hur anmäler jag ett brott?

Brott kan anmälas till behörig åklagarmyndighet i skriftlig, muntlig eller annan form.

Personer som gör en muntlig anmälan förvarnas om konsekvenserna av att göra falska anmälningar. Muntliga anmälningar registreras skriftligen. Anmälningar per telefon eller andra telekommunikationsmedel registreras elektroniskt, där så är möjligt, och en formell anteckning görs.

Brottsoffer som anmäler ett brott får en skriftlig bekräftelse med grundläggande uppgifter om det anmälda brottet. Brottsoffer som inte talar eller förstår det språk som myndigheterna använder kan anmäla brottet på sitt eget språk och förses med en tolk eller en annan person som talar och förstår både den behöriga myndighetens och brottsoffrets språk. Brottsoffer som inte talar eller förstår det språk som myndigheterna använder kan begära att få bekräftelsen översatt till deras eget språk utan kostnad.

En brottsanmälan som inges till domstol, till polisen eller till fel åklagarmyndighet tas emot av dessa, varpå de omgående vidarebefordrar den till behörig åklagarmyndighet.

Åklagarmyndigheten för omedelbart in brottsanmälan i registret över brottsanmälningar, förutom när annat anges i lag.

Om en allmän åklagare bara hör talas om att ett brott har begåtts eller tar emot en anmälan från brottsoffret gör han/hon en formell anteckning, för in den i register över ärenden som rör diverse brott och fortskrider på sådant sätt som anges i lag.

Om anmälan inte omfattar några detaljer om brottet, vilket innebär att den allmänna åklagaren inte kan identifiera det anmälda brottet, registrerar han/hon anmälan i registret över ärenden som rör diverse brott och anmodar den person som gjort anmälan att lämna ytterligare upplysningar inom 15 dagar.

Om den person som anmäler brottet ignorerar begäran om ytterligare upplysningar gör den allmänna åklagaren en tjänsteanteckning om detta. När tidsfristen för att lämna in ytterligare upplysningar har löpt ut ska den allmänna åklagaren rapportera detta till en chefsåklagare inom åtta dagar. Chefsåklagaren får besluta att brottsanmälan ska föras in i registret över brottsanmälningar.

Hur kan jag ta reda på vad som händer i ärendet?

Två månader efter att en brottsanmälan har gjorts får brottsoffret eller målsäganden skicka en begäran om information till den allmänna åklagaren om vilka åtgärder som har vidtagits som svar på klagomålet/anmälan. Den allmänna åklagaren ska svara inom en rimlig tid men senast 30 dagar från den dag den skriftliga begäran mottogs, utom i fall där ett sådant svar skulle kunna påverka förfarandet negativt. Om den allmänna åklagaren beslutar att inte lämna ut sådan information ska han/hon upplysa brottsoffret/målsäganden om detta.

Ett brottsoffer som deltar i ett straffrättsligt förfarande som målsägande har rätt att bli informerad om utgången av förfarandet.

Har jag rätt till rättshjälp (under utredningen eller rättegången)? På vilka villkor?

Utöver ovanstående rättigheter har personer som har utsatts för sexualbrott och människohandel rätt till kostnadsfri rådgivning från en juridisk rådgivare och får tilldelas ett ombud före förhör. Staten betalar kostnaden för rådgivaren/ombudet.

Brottsoffer som är barn har alla de rättigheter som anges ovan samt rätt till ett ombud som betalas av staten.

Brottsoffer har rätt till primär och sekundär rättshjälp. Sådan hjälp ges kostnadsfritt under förfarandet till personer som har utsatts för våldsbrott och som begär ersättning för den skada som de har lidit som brottsoffer.

I lagen om kostnadsfri rättshjälp föreskrivs primär och sekundär rättshjälp.

Primär rättshjälp omfattar allmän rättslig information, rättslig rådgivning, inlagor till offentliga organ, Europadomstolen och internationella organisationer i enlighet med internationella avtal och interna arbetsordningar, ombud vid förfaranden inför offentliga organ samt rättshjälp vid tvistlösning utanför domstol.

Primär rättshjälp kan ges i alla rättsliga frågor, förutsatt att

  • sökanden inte har kunskap eller förmåga att hävda sina rättigheter,
  • sökanden inte har fått rättshjälp i enlighet med särskild lagstiftning,
  • den inlämnade ansökan inte är uppenbart ogrundad,
  • sökandens ekonomiska situation är sådan att betalningen av professionell rättshjälp skulle äventyra hans/hennes försörjning eller försörjningen för medlemmarna i hushållet.

Den som ansöker om primär rättshjälp bör direkt kontakta en instans för primär rättshjälp.

Sekundär rättshjälp omfattar juridisk rådgivning, inlagor i ett förfarande för skydd av arbetstagares rättigheter gentemot arbetsgivaren, inlagor i domstolsförfaranden, företrädarskap i domstolsförfaranden, rättshjälp vid förlikning och befrielse från betalning av rättegångskostnader och domstolsavgifter.

Sekundär rättshjälp får beviljas

  1. om förfarandet är komplext,
  2. om sökanden inte kan företräda sig själv,
  3. om sökandens ekonomiska situation är sådan att betalning av professionell rättshjälp skulle kunna äventyra hans/hennes försörjning eller försörjningen för medlemmarna i hushållet,
  4. om yrkandet inte är oseriöst,
  5. om sökanden inte har fått avslag på sin ansökan inom de senaste sex månaderna för att avsiktligen ha lämnat felaktiga uppgifter,
  6. om sökanden inte har fått rättshjälp i enlighet med särskild lagstiftning.

Sekundär rättshjälp godkänns utan förhandsbedömning av sökandens ekonomiska situation, om sökanden är någon av följande:

  1. Ett barn som deltar i ett underhållsförfarande.
  2. En person som har utsatts för ett våldsbrott och som begär ersättning för den skada som lidits till följd av brottet.
  3. En mottagare av underhållsbidrag i enlighet med särskild socialskyddslagstiftning.
  4. En mottagare av försörjningsstöd i enlighet med lagen om rättigheter för kroatiska veteraner från självständighetskriget och deras familjemedlemmar samt lagen om skydd av militära och civila krigsveteraner.

Sökande som begär sekundär rättshjälp ska lämna in ansökan till behörigt kontor på ett särskilt formulär.

Kan jag få ersättning (för att delta i undersökningen/rättegången)? På vilka villkor?

Tilltalade som förklaras skyldiga anmodas av domstolen att betala rättegångskostnaderna, såvida de inte är helt eller delvis befriade från betalning.

Om det straffrättsliga förfarandet skjuts upp eller om domstolen frikänner den tilltalade eller lägger ner åtalet ska det i domstolens beslut/avgörande anges att staten ska bära kostnaden för det straffrättsliga förfarandet enligt artikel 145.2.1–5 i lagen, den tilltalades oundvikliga kostnader samt försvarsadvokatens oundvikliga kostnader och avgifter, såvida inte annat anges i lag.

Kan jag överklaga om ärendet läggs ner före rättegång?

Brottsoffer vars brottsanmälningar har avslagits får själva väcka åtal.

Om den allmänna åklagaren anser att det saknas grund för att väcka åtal för ett brott som faller under allmänt åtal eller för att ställa någon av de anmälda personerna inför rätta, ska han/hon upplysa brottsoffret om detta inom åtta dagar och om att brottsoffret får väcka åtal på egen hand. Domstolen måste också göra detta om den beslutar att förfarandena ska avbrytas eftersom den allmänna åklagaren har lagt ner åtalet i andra fall.

Kan jag medverka i rättegången?

Enligt lagen har målsäganden i det straffrättsliga förfarandet rätt att

  • använda sitt modersmål, inklusive teckenspråk, och begära tolk om han/hon inte talar eller förstår kroatiska, eller en teckenspråkstolk, om målsäganden är döv eller dövblind,
  • lämna in en skadeståndstalan i brottmål och yrkanden om tillfälliga förelägganden,
  • beviljas juridiskt ombud,
  • göra en sakframställning och anföra bevisning,
  • närvara vid den förberedande förhandlingen,
  • närvara vid förfarandet, medverka vid bevistalan och göra ett slutanförande,
  • begära tillgång till handlingarna i målet i enlighet med artikel 184.2 i lagen,
  • begära information från den allmänna åklagaren om vilka åtgärder som vidtagits på grundval av hans/hennes anmälan och lämna in ett klagomål till en chefsåklagare,
  • överklaga,
  • ansöka om återställande av den tidigare situationen,
  • bli underrättad om utgången av det straffrättsliga förfarandet.

Vilken är min officiella roll i rättssystemet? Kan jag vara eller välja att vara något av följande: brottsoffer, vittne, målsägande eller kärande i enskilt åtal?

Brottsoffer är enskilda individer som har lidit fysisk eller psykisk skada, egendomsskada eller en allvarlig kränkning av sina grundläggande rättigheter och friheter som en direkt följd av ett brott. Brottsoffer kan även vara make/maka, partner, livskamrat, informell livskamrat och avkomlingar till den person vars bortgång direkt kan tillskrivas brottet eller, i annat fall, släktingar eller syskon till den person vars bortgång direkt kan tillskrivas brottet. Alla de personer som den avlidne hade rättsligt underhållsansvar för betraktas också som brottsoffer för det brottet.

En målsägande är ett brottsoffer eller en juridisk person som har lidit skada till följd av brottet och som deltar i det straffrättsliga förfarandet i denna egenskap.

Att en person är part eller deltagare i förfarandet beror inte på personens önskemål, utan på personens roll i brottmålet. Vem som helst kan ha någon av dessa roller, beroende på de omständigheter som anges i lagen. Valet man har är vilka rättigheter man vill utöva som målsägande eller brottsoffer.

Vilka rättigheter och skyldigheter har jag i denna roll?

Ett brottsoffer har rätt att

  • få tillgång till brottsofferstöd,
  • få ändamålsenligt psykologiskt och annat professionellt bistånd och stöd från organ, organisationer och institutioner som stöder brottsoffer, i enlighet med lagen,
  • skyddas mot hot och vedergällning,
  • få sin värdighet bevarad när han/hon förhörs som vittne,
  • höras utan onödigt dröjsmål efter att ha gjort en brottsanmälan och att därefter inte förhöras mer än vad som är absolut nödvändigt för det straffrättsliga förfarandets ändamål,
  • åtföljas av en person som brottsoffret litar på i alla de processer som brottsoffret deltar i,
  • genomgå ett minimum av medicinska förfaranden och endast om dessa är absolut nödvändiga för det straffrättsliga förfarandets ändamål,
  • lämna in ett yrkande om åtal eller väcka enskilt åtal i enlighet med strafflagen, delta i straffrättsliga förfaranden som målsägande, informeras om ogillandet av ett åtal (artikel 206.3 i lagen) och om den allmänna åklagarens beslut att inte vidta åtgärder samt väcka åtal på egen hand utan allmän åklagare,
  • bli informerad av den allmänna åklagaren om de åtgärder som vidtas på grundval av anmälan (artikel 206a i lagen) och lämna in ett klagomål till en chefsåklagare (artikel 206b i lagen),
  • begära och utan onödigt dröjsmål få information om att gärningsmannen har släppts från häkte, att gärningsmannen har rymt eller frigetts från fängelse samt om vidtagna åtgärder för att skydda brottsoffret,
  • begära och få information om eventuella slutliga beslut som avslutar det straffrättsliga förfarandet,
  • åtnjuta andra lagstadgade rättigheter.

Ett brottsoffer som deltar i ett straffrättsligt förfarande som målsägande har rätt att

  • använda sitt modersmål, inklusive teckenspråk, och begära tolk om han/hon inte talar eller förstår kroatiska, eller en teckenspråkstolk, om målsäganden är döv eller dövblind,
  • begära ersättning och tillfälliga förelägganden,
  • beviljas juridiskt ombud,
  • göra en sakframställning och anföra bevisning,
  • närvara vid den förberedande förhandlingen,
  • närvara vid förfarandet, medverka vid bevistalan och göra ett slutanförande,
  • begära tillgång till handlingarna i målet i enlighet med lagen,
  • begära information från den allmänna åklagaren om vilka åtgärder som vidtagits på grundval av hans/hennes anmälan och lämna in ett klagomål till en chefsåklagare,
  • överklaga,
  • ansöka om återställande av den tidigare situationen,
  • bli underrättad om utgången av det straffrättsliga förfarandet.

Utöver de rättigheter som brottsoffer har enligt lagen har barn som har utsatts för brott rätt till

  1. gratis ombud,
  2. skydd av personuppgifter och
  3. förhandling inom stängda dörrar (artikel 44.1 i straffprocesslagen).

Utöver de rättigheter för brottsoffer som avses i artikel 43 i lagen har personer som har utsatts för sexualbrott och människohandel rätt

  1. till gratis rådgivning före förhör,
  2. till gratis ombud,
  3. att förhöras, på polisstationen eller hos den allmänna åklagarmyndigheten, av en person av samma kön och, om möjligt, att höras av samma person om ett nytt förhör hålls,
  4. att inte svara på frågor som är ovidkommande för brottet utan rör brottsoffrets privatliv,
  5. att begära att bli förhörd med audiovisuella hjälpmedel (artikel 292.4 i lagen),
  6. till skydd av personuppgifter och
  7. till förhandling inom stängda dörrar (artikel 44.4 i straffprocesslagen).

Under undersökningen får brottsoffer som också är kärande i enskilt åtal uppmärksamma alla fakta och anföra bevis som är väsentliga för att fastställa brottet, identifiera gärningsmannen/gärningsmännen och fastställa deras krav i skadeståndstalan.

Både före och under hela det straffrättsliga förfarandet ska åklagarmyndigheten och domstolen överväga huruvida den tilltalade kan ersätta målsäganden för eventuella förluster till följd av brottet. De ska även upplysa målsäganden om vissa lagstadgade rättigheter (t.ex. målsägandens rätt att använda sitt modersmål, rätten att begära skadestånd osv.).

Personer som sannolikt har upplysningar om brottet, gärningsmannen eller andra relevanta omständigheter kan kallas som vittnen.

Målsägande, målsägande i sin egenskap av kärande kan förhöras som vittnen.

En enskild kärande har samma rättigheter som en allmän åklagare, med undantag för de rättigheter som endast en statlig myndighet har.

Kan jag göra ett uttalande under rättegången eller vittna? På vilka villkor?

Enligt lagen har målsäganden rätt att

  1. uppmärksamma sakomständigheterna och lägga fram bevisning,
  2. närvara vid den förberedande förhandlingen,
  3. närvara vid förfarandet, medverka vid bevistalan och göra ett slutanförande (artikel 51.1 i straffprocesslagen).

Ett brottsoffer som väcker åtal har samma rättigheter som en allmän åklagare, med undantag för de rättigheter som endast en statlig myndighet har.

En kärande i enskilt åtal har samma rättigheter som en allmän åklagare, med undantag för de rättigheter som endast en statlig myndighet har. Kärande i enskilt åtal omfattas av samma förfarandebestämmelser som målsägande och kärande.

Vid förhandlingen uppmanar lagmannen alla parter att ange vilken bevisning som de avser att presentera vid huvudförhandlingen. Varje part uppmanas att lämna synpunkter på den andra partens inlagor.

Vilken information ska jag få under rättegången?

Under undersökningen får brottsoffer som också är kärande i enskilt åtal uppmärksamma alla fakta och anföra bevis som är väsentliga för att fastställa brottet, identifiera gärningsmannen/gärningsmännen och fastställa deras krav i skadeståndstalan.

Ett brottsoffer som deltar i ett straffrättsligt förfarande som målsägande har rätt att

  • begära information från den allmänna åklagaren om vilka åtgärder som vidtagits på grundval av hans/hennes anmälan och lämna in ett klagomål till en chefsåklagare,
  • få information om att brottsanmälan har avslagits eller att den allmänna åklagaren har beslutat att inte vidta några åtgärder,
  • bli underrättad om utgången av det straffrättsliga förfarandet.

Har jag rätt att få tillgång till domstolshandlingarna?

Ett brottsoffer som deltar i ett straffrättsligt förfarande som målsägande får ta del av akten i målet.

Senaste uppdatering: 09/10/2018

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.