Rättigheter för brottsoffer per land

Hur anmäler jag ett brott?

Du kan lämna in anmälan till polisen eller gendarmeriet, som kommer att vidarebefordra den till den allmänna åklagaren för den ort där brottet begicks, eller till gärningsmannens hemort eller orten där gärningsmannen greps.

Du kan också vända dig direkt till den allmänna åklagaren genom att skriva ett brev där du beskriver den skada du har lidit och anger datum och plats för brottet. Glöm inte att ange ditt namn och adress.

Personer som inte är offer får också anmäla brott på samma sätt.

Hur kan jag ta reda på vad som händer i ärendet?

Information till brottsoffret om utredningens gång

Ett offer kan fråga polisen eller gendarmeriet, åklagaren eller rannsakningsdomaren (juge d’instruction) (om ärendet har hänskjutits till en sådan) om framstegen i den utredning som påverkar honom eller henne.

I fråga om brott eller vissa överträdelser kommer ett offer som också är civilrättslig part i förfarandet att få en lägesrapport från rannsakningsdomaren en gång i halvåret.

Information till brottsoffret om utredningens resultat

När utredningen är klar ska brottsoffret få information om vilket beslut som har fattats: avskrivning av ärendet, alternativ till åtal, inledande av en rättslig undersökning, kallelse till den tilltalade om att infinna sig i domstol. Om en rättegång ska hållas kommer brottsoffret att få information om vilka brott som den misstänkte åtalas för samt tid och plats för förhandlingen.

Information till anmälaren

Alla som har anmält ett brott ska informeras av den allmänna åklagaren om uppföljningen.

Har jag rätt till rättshjälp (under utredningen eller rättegången)? På vilka villkor?

Om du inte har någon advokat kan du få information om dina rättigheter och skyldigheter genom att vända dig till en domstol, ett rättscentrum (maisons de la justice et du droit), ett juridiskt informationskontor (points d’accès au droit), kommunen och medborgarcentrum där organisationer som arbetar med brottsofferstöd anordnar drop-in-möten. Där kan du också få kostnadsfri juridisk rådgivning, oavsett din ålder, nationalitet eller ekonomiska situation, av jurister, däribland advokater.

Du kan få rättshjälp om du uppfyller följande villkor:

• Du är fransk medborgare eller medborgare i ett EU-land eller i ett land som har undertecknat en internationell konvention med Frankrike, eller om du vanligtvis är bosatt i Frankrike och befinner dig lagligt i landet (detta villkor tillämpas inte på minderåriga eller är civilrättsliga parter).
• Dina ekonomiska resurser [1] överskrider inte ett högsta tröskelvärde som fastställs i finanslagen. Detta villkor tillämpas inte om du är offer för ett särskilt grovt brott (avsiktligt mordförsök på dig, tortyr eller grymhet, terrorism, våldtäkt och så vidare), om du får aktivt solidaritetsstöd (RSA) eller solidaritetsbidrag för äldre och inte har några andra inkomster, eller om din situation verkar särskilt beaktansvärd med tanke på föremålet för tvisten eller de sannolika kostnaderna för förfarandet.

Rättshjälpen täcker

• advokatarvoden,
• eventuella avgifter för delgivningsman/exekutionstjänsteman,
• avgifter för sakkunnigutlåtanden och så vidare,
• eventuell handpenning som du måste betala.

Rättshjälpen kan vara heltäckande eller partiell. Det är viktigt att ansöka om rättshjälp redan i början av förfarandet eftersom du inte kan få ersättning för kostnader som uppstått innan ansökan lämnades in.

Du kan få information och hämta ansökningsblanketten för rättshjälp hos din advokat, vid ett rättscentrum, hos kommunen, vid domstolen där du bor eller vid den domstol som hanterar ärendet. Du kan också ladda ned blanketten via denna länk: https://www.service-public.fr/particuliers/vosdroits/R1444.

[1] Villkor för ekonomiska resurser för att få rättshjälp:
För att bedöma ditt behov av rättshjälp tar myndigheterna hänsyn till dina inkomster mellan den 1 januari och den 31 december året före din ansökan. I dessa resurser räknas alla typer av inkomster in, utom familjeförmåner och vissa sociala förmåner. Även resurser som tillhör din make/maka, partner, minderåriga barn och alla andra som brukar bo i ditt hushåll räknas in.

Kan jag få ersättning (för att delta i undersökningen/rättegången)? På vilka villkor?

Kostnader som rör specifika förfaranden kan på vissa villkor täckas av din rättsskyddsförsäkring, om denna täcker vissa eller alla rättsliga avgifter, avgifter för delgivningsman/exekutionstjänsteman, kostnader för förfaranden eller transaktioner eller avgifter för utlåtanden från sakkunniga.

I annat fall kan den dömda parten på din begäran åläggas att betala sådana kostnader när domen tillkännages och när domstolen fastställer skadestånd.

Kan jag överklaga om ärendet läggs ner före rättegång?

Om den allmänna åklagaren beslutar att lägga ner ärendet när utredningen är klar kan du överklaga genom att ansöka hos den allmänna åklagaren vid appellationsdomstolen för det distrikt där den domstol som lade ner ärendet ligger.

Om den allmänna åklagaren anser att det krävs en rättsprocess kan hon eller han beordra åklagaren att väcka åtal. Om den allmänna åklagaren anser att din begäran inte är motiverad kommer du att informeras om att inga ytterligare åtgärder kommer att vidtas i fråga om din överklagan.

Om anmälan som har lämnats in till den allmänna åklagaren har avvisats eller om det har gått tre månader sedan anmälan lämnades in har du också rätt att göra en anmälan direkt till rannsakningsdomaren genom att bli civilrättslig part.

Slutligen kan du stämma den påstådda gärningsmannen inför domstol direkt genom att be en delgivningsman/exekutionstjänsteman att delge vederbörande en kallelse till domstol. I sådant fall måste du betala en handpenning till ett belopp som domstolen fastställer beroende på dina inkomster.

Kan jag behöva medverka i rättegången?

Du kommer att informeras om datum för rättegången och får närvara vid förhandlingen. I vissa fall är rättegången inte öppen. I så fall kommer du bara att få vistas i rummet när du själv avlägger vittnesmål. Du kommer inte att få vara närvarande under hela rättegången om den inte är öppen (det vill säga om den hålls inom stängda dörrar), om du inte är en civilrättslig part i förfarandet.

Du har villkorslös rätt att få bistånd under hela rättegången av en organisation som arbetar med brottsofferstöd. Medlemmarna i dessa organisationer kan hjälpa dig när du lämnar in en ansökan om att bli civilrättslig part, de kan vara närvarande under olika förhandlingar och kan hjälpa dig att förstå domarnas handlingar och beslut.

En tolk kommer att kallas in för att hjälpa dig om du har svårt att förstå och uttrycka dig på franska.

Efter förhandlingen får den civilrättsliga parten kalla in vittnen eller invända mot att vissa vittnen hörs.

Brottsoffret eller en civilrättslig part får ställa frågor till vittnena och den tilltalade via rättens ordförande.

Slutligen kan du lämna in slutsatser (skriftliga anmärkningar) om de tekniska aspekterna på förfarandet, lagen och/eller sakförhållandena i ärendet, och domaren måste besvara dessa.

Vilken är min officiella roll i rättssystemet? Kan jag vara eller välja att vara något av följande: brottsoffer, vittne, civilrättslig part eller privat åklagare?

Så snart rättsväsendet eller polisen och gendarmeriet har gjorts uppmärksamma på sakförhållandena, kommer brottsoffret att kontaktas för förhör.

Offret har inte ansvar för att hitta den tilltalade eller bevisa dennes skuld: det är den allmänna åklagarens uppgift. Offret kan dock uppmanas att lägga fram alla uppgifter eller bevis som kan bidra till att fastställa sanningen (läkarintyg, vittnens identitet osv.).

Offret kan välja att bli civilrättslig part, vilket ger honom eller henne rätt att begära ekonomisk ersättning för den skada som hon eller han har lidit och att få hjälp av en advokat.

Vilka rättigheter och skyldigheter har jag i denna roll?

Så snart utredningen har överlämnats till polisen eller gendarmeriet förhör de brottsoffret. Vid förhöret ska de alltid upplysa brottsoffret om dennes rätt till följande:

• Att få skadestånd eller annan lämplig ersättning för sin förlust, inklusive en åtgärd för reparativ rättvisa när så är lämpligt.
• Att bli en civilrättslig part, antingen i samband med en talan som väcks av den allmänna åklagaren eller en direkt stämning av gärningsmannen inför en behörig domstol eller genom en anmälan som lämnas in till rannsakningsdomaren.
• Om brottsoffret vill bli civilrättslig part har hon eller han rätt att bistås av en advokat som vederbörande väljer själv eller som på dennes begäran utses av ordföranden för advokatsamfundet för den behöriga domstolen. Kostnaderna för detta ska bäras av brottsoffret, om hon eller han inte uppfyller villkoren för att få rättshjälp eller har en rättsskyddsförsäkring.
• Att få stöd av en tjänst som tillhör en eller flera offentliga myndigheter eller av en godkänd organisation som arbetar med brottsofferstöd.
• Att i förekommande fall lämna in en ansökan till nämnden för ersättning till brottsoffer, i fråga om vissa brott.
• Att få information om de skyddsåtgärder som de har tillgång till, däribland skyddsorder. Offer får också information om de påföljder som utdöms för dem som har begått våldsbrott och hur domar kommer att verkställas.
• Offer som inte förstår franska har rätt till tolk och att få en översättning av den information som krävs för att de ska kunna utöva sina rättigheter.
• Varje offer har rätt att på egen begäran ledsagas under alla faser i förfarandet av sitt rättsliga ombud eller av en vuxen person som de själva väljer, förutsatt att de behöriga rättsliga myndigheterna inte beslutar något annat på grundval av rimliga skäl.
• Att uppge en tredje parts adress som sin egen, förutsatt att den tredje parten uttryckligen har gett sitt tillstånd till detta.

Offret måste framträda i domstol och vittna om hon eller han kallas som vittne.

En civilrättslig part behöver inte närvara personligen om hon eller han företräds av en advokat. Om en civilrättslig part är frånvarande och inte har någon företrädare förutsätts hon eller han emellertid ha gett upp sitt anspråk, såvida de inte har skrivit till domstolen för att bekräfta sitt anspråk.

En civilrättslig part och ett offer som kallas för att vittna inför domstolen kan begära ersättning för kostnaderna för att närvara vid förhandlingen om de begär detta under rättegången.

Kan jag göra ett uttalande under rättegången eller vittna? På vilka villkor?

Du kan göra uttalanden vid förhandlingen och lägga fram bevis, men du måste respektera den kontradiktoriska principen och överlämna dem till försvaret i förväg (den påstådda gärningsmannen och/eller dennes advokat) samt till den allmänna åklagaren.

Du kan bli civilrättslig part på egen hand eller med hjälp av en advokat.

Du måste kvantifiera ditt anspråk på skadestånd/ränta (det penningbelopp som är avsett att reparera materiell skada, lidande, förlorad tid på grund av de handlingar som du har utsatts för). En organisation som arbetar med brottsofferstöd kan hjälpa dig genom denna process.

Vilken information ska jag få under rättegången?

Under rättegången får brottsoffret information om sin rättighet att bli civilrättslig part, att få bistånd av en advokat och att under vissa omständigheter få rättshjälp, samt möjligheten att ledsagas av en organisation som arbetar med brottsofferstöd.

Ett offer som är fastställd civilrättslig part kommer att informeras om att hon eller han i vissa fall kan ansöka hos nämnden för ersättning till brottsoffer (CIVI) för att få skadestånd och ränta, om domstolen har beslutat detta.

Har jag rätt att få tillgång till handlingarna i rättegången?

Vid lägre brottmålsdomstolen (tribunal correctionnel) och polisdomstolen (tribunal de police) kommer du inte att kunna få tillgång till handlingarna direkt. Du måste först få åklagarens samtycke.

Om du är civilrättslig part kan du dock i förekommande fall få tillgång till handlingarna direkt eller via din advokat, eller begära en kopia av dem.

Vid brottmålsdomstolen (cour d’assises) kan du kostnadsfritt få kopior av polisrapporterna om brottet, skriftliga vittnesmål och expertutlåtanden. Du kan också få kopior av andra handlingar som rör förfarandet.