Rättigheter för brottsoffer per land

Vilken information kan jag få från myndigheten när brottet har inträffat (t.ex. från polisen, åklagarmyndigheten) men innan jag anmäler brottet?

Polisen eller åklagarmyndigheten ska informera brottsoffer om följande, utan dröjsmål och i enlighet med artikel 3.7 i lagen om regler för rättegång i brottmål, på ett språk som brottsoffret förstår:

• vilken typ av stöd de kan få och från vem, däribland i förekommande fall grundläggande information om tillgång till sjukvård, specialiststöd, inklusive psykologiskt stöd, och alternativt boende,
• förfarandena för att lämna in anmälan om brott och deras roll i samband med sådana förfaranden,
• hur och på vilka villkor de kan få skydd,
• hur och på vilka villkor de kan få tillgång till advokat och rättshjälp enligt lagens villkor och andra typer av rådgivning,
• hur och på vilka villkor de kan få ersättning,
• hur och på vilka villkor de kan utöva rätten till tolkning och översättning,
• de tillgängliga förfarandena för att klaga om deras rättigheter inte respekteras,
• kontaktuppgifter för kommunikation om deras ärende,
• möjligheter till medling och reparativ rättvisa,
• hur och på vilka villkor de kan få ersättning för kostnader till följd av att de deltar i brottmålsförfarandet,
• rätten till en individuell bedömning hos tjänsten för stöd till brottsoffer för att bekräfta behovet av särskild behandling för att förhindra sekundär viktimisering,
• beroende på behov ska brottsoffret få ytterligare upplysningar som är lämpliga vid de olika skedena i förfarandet,
• rätten att ledsagas av en person som de själva har valt om de på grund av följderna av brottet behöver stöd för att förstå eller göra sig förstådda.

Dessutom kan tjänsten för juridisk mottagning och information, tjänsten för brottsofferstöd vid den centraliserade socialförsäkringstjänsten och justitieministeriet också erbjuda hjälp och rådgivning.

Jag bor inte i det EU-land där brottet ägde rum (EU-medborgare och icke EU-medborgare). Hur skyddas mina rättigheter?

Offer som är utländska medborgare (från ett annat EU-land eller från ett tredjeland) får ta del av de rättigheter som beskrivs ovan, och de ska få information om hur de kan utöva sina rättigheter när de är bosatta i ett annat EU-land, dvs. rätten att göra en anmälan hos de luxemburgska polismyndigheterna.

Vilken information ska jag få om jag anmäler ett brott?

Offer har särskilt rätt

• att informeras automatiskt när deras ärende läggs ned och om skälen till detta,
• att på begäran få information om att deras ärende utreds av rättsväsendet,
• att på begäran få information om läget i brottmålsförfarandet,
• att automatiskt informeras av den allmänna åklagaren om datumet för den förhandling där deras ärende ska prövas,
• att på begäran få information om alla slutliga domar i åtalet.

Har jag rätt till kostnadsfri tolkning eller översättning (när jag kontaktar polis eller annan myndighet eller under utredningen och rättegången)?

Som brottsoffer eller civilrättslig part som inte talar eller förstår det språk som används vid förfarandet, har du rätt till kostnadsfritt bistånd från en tolk på ett språk som du förstår. Du har också rätt till en kostnadsfri översättning av alla handlingar som kommer att delges och som du har rätt att få tillgång till.

Hur ska myndigheten se till att jag förstår och blir förstådd (om jag är ett barn eller har en funktionsnedsättning)?

Om brottsoffer inte talar eller förstår det språk som används vid förfarandet har de rätt till kostnadsfritt bistånd från en tolk. Om brottsoffer har talsvårigheter eller en hörselnedsättning ska de få bistånd av en teckenspråkstolk eller annan kvalificerad person som har ett språk, en metod eller en utrustning som möjliggör kommunikation.

Om det är barn som är brottsoffer har de rätt att åtföljas av sin juridiska företrädare eller av en person som de själva väljer.

Stöd till brottsoffer

Vem ger stöd till brottsoffer?

Brottsoffer har rätt till stöd från flera olika tjänster som erbjuder stöd till brottsoffer. Staten ger stöd genom den allmänna åklagarens centrala stödtjänst. Där tas brottsoffret emot och får kostnadsfritt socialt, psykosocialt och juridiskt stöd. Det finns också icke-statliga organisationer som erbjuder brottsoffret hjälp om det är en kvinna eller ett barn som har utsatts för våld, är en sårbar person och så vidare.

Hänvisar polisen mig automatiskt till brottsofferstödet?

Polisen är skyldig att informera brottsoffer om deras rättigheter och sträva efter att fungera som förmedlare för de organisationer som erbjuder stöd till brottsoffer. Polisen ska systematiskt lämna ut en informationsbroschyr om information och stöd till brottsoffer. Broschyren finns på luxemburgiska, franska, tyska, engelska och portugisiska. Polisen ska också lämna ut informationsbladet ”Infodroit”.

Hur skyddas min personliga integritet?

Brottsoffers personliga integritet skyddas av Luxemburgs konstitution. Enligt artikel 11.3 i konstitutionen ska ”staten garantera skyddet av den personliga integriteten, med de undantag som fastställs i lag”.

Polisen och rättsväsendet är skyldiga att erbjuda brottsoffer skydd, bland annat om gärningsmannen har hotat eller försökt hämnas på brottsoffret. Skyddet ska finnas tillgängligt från det att utredningen inleds och under hela utredningens gång. Brottsoffer har också rätt till skydd mot alla intrång i deras privatliv, åtminstone direkt efter brottet.

Måste jag anmäla ett brott innan jag kan kontakta brottsofferstödet?

Brottsofferstödet är avsett för alla brottsoffer (barn, unga, vuxna) som har lidit fysisk och/eller mental skada på grund av ett brott. Gruppen tillhandahåller psykologisk och psykoterapeutisk rådgivning och ger offren information om deras rättigheter. Den kan också ledsaga brottsoffer under de rättsliga förfarandena. Tjänsten erbjuder också en terapigrupp för brottsoffer för våld i nära relationer. Dessutom erbjuds tjänster för alla som har blivit lidande till följd av sin relation med brottsoffret, eller för vittnen till brott. Du är inte tvungen att anmäla brottet för att få ta del av brottsofferstödet.

Personligt skydd om jag är i fara

Vilka typer av skydd finns?

Den anklagade kan hållas i förvar före rättegången

• om brottet kan leda till ett högsta straff på minst två års fängelse,
• om det finns risk för att den anklagade kommer att begå nya brott,
• om det finns risk för avvikande.

Vem kan ge mig skydd?

Luxemburgs polis kan skydda brottsoffer.

Kommer någon att bedöma om jag riskerar att skadas igen av gärningsmannen?

De olika förhållandena beaktas vid beslutet om huruvida gärningsmannen ska tas i förvar före rättegången.

Vilket skydd finns för mycket utsatta brottsoffer?

Enligt artikel 48.1 i lagen om regler för rättegång i brottmål kan barn som är brottsoffer få följande skydd:

• En ljud- eller filminspelning kan göras av förhöret med ett vittne eller annat barn, med tillstånd av statsåklagaren.
• Inspelningar som har gjorts efter att samtycke har inhämtats från vittnena eller barnen, om de har den bedömningsförmåga som krävs. I annat fall ska samtycke inhämtas från barnets rättsliga ombud. Om det finns risk för en vederbörligen bekräftad intressekonflikt mellan barnets rättsliga ombud och barnet får inspelningen endast ske med tillstånd av barnets tillfälliga vårdnadshavare (administrateur ad hoc), om en sådan har utsetts för barnet. Om det inte har utsetts någon sådan får inspelningen endast ske med uttryckligt och motiverat tillstånd från den allmänna åklagaren.
• Om ett barn har utsatts för de brott som avses i artiklarna 354–360, 364, 365, 372–379, 382.1 och 382.2, 385, 393, 394, 397, 398–405, 410.1, 410.2 eller 442.1 i strafflagen eller om ett barn är vittne till sådana brott som avses i artiklarna 393–397 eller 400–401a i strafflagen, måste det dock genom undantag från ovanstående göras en inspelning på det sätt som avses i punkt 1, förutsatt att inte den allmänna åklagaren fastställer att detta inte behövs, eftersom barnet eller barnets rättsliga ombud eller den tillfälliga vårdnadshavaren motsätter sig en sådan inspelning.
• Inspelningen fungerar som bevis. Originalet förseglas. Kopiorna registreras och läggs till i ärendehandlingarna. Parterna och en expert får lyssna eller titta på inspelningarna med tillstånd av den allmänna åklagaren, på en plats som åklagaren bestämmer.
• De barn som avses i punkt 3 har rätt att ledsagas till förhandlingen av en vuxen person som barnet själv väljer, förutsatt att statsåklagaren inte beslutar något annat genom ett motiverat beslut om den berörda personen, med hänsyn till barnets intresse och till behovet av att få fram sanningen.

Offer för människohandel eller våld i nära relationer får särskilt skydd under vissa omständigheter.

Finns det särskilda rättigheter för minderåriga?

Offer som är minderåriga har ett antal ytterligare rättigheter:

• En preskriptionstid, det vill säga att åtal inte längre får väckas efter en viss tidsperiod, börjar löpa först den dag brottsoffret fyller 18 när det gäller brott mot brottsoffret som förargelseväckande beteende, våldtäkt och människohandel, sexuellt utnyttjande, dråp, misshandel, övergrepp och drogning.
• Att få en särskild företrädare, en administrateur ad hoc (tillfällig vårdnadshavare), utsedd av statsåklagaren eller utredningsdomaren, om deras intressen inte skyddas fullt ut av åtminstone en av deras rättsliga ombud. Den särskilda företrädaren ska skydda brottsoffrets intressen och utöva sina rättigheter som civilrättslig part.
• Att få information om att brottmålsförfarandet har inletts och om rätten att göra ett enskilt anspråk via sitt rättsliga ombud eller sin tillfälliga vårdnadshavare.
• Rätt att få film- eller ljudinspelningar av sina förhör för att undvika att traumatiseras av att behöva upprepa uttalanden flera gånger under förfarandet, med tillstånd från statsåklagaren och efter att ha inhämtat samtycke från brottsoffret eller från brottsoffrets rättsliga ombud eller tillfälliga vårdnadshavare. Det är obligatoriskt att göra inspelningar när det är fråga om brott som rör våldtäktsförsök och våldtäkt, prostitution, sexuellt utnyttjande och människohandel, mord, dråp och misshandel, förutsatt att inte den allmänna åklagaren beslutar att inte göra en sådan inspelning på grund av att brottsoffret eller brottsoffrets företrädare invänder mot det.
• Att ledsagas vid förhör av sin juridiska företrädare eller av en person som de själva har valt.

En av mina familjemedlemmar har avlidit på grund av brottet – vilka rättigheter har jag?

Om en av dina familjemedlemmar har avlidit på grund av ett brott och du anser att du har lidit skada har du rätt att göra en anmälan genom att lämna in ett enskilt anspråk till den behöriga utredningsdomaren.

I sådant fall har du framför allt rätt

• att begära ersättning från den åtalade,
• att delta i den utredning som beordrats av utredningsdomaren,
• att be utredningsdomaren att begära ytterligare undersökningar,
• att överklaga vissa undersökningar som påverkar dina civilrättsliga intressen till en domstolsavdelning,
• att enbart höras om du själv vill det,
• att få möta den åtalade ansikte mot ansikte vid behov,
• att få tillgång till ärendehandlingarna på utredningsdomarens kontor efter det första förhöret med den åtalade och dagen före varje undersökning för vilken det krävs rättsligt bistånd,
• att be utredningsdomaren om en kopia av ärendehandlingarna när utredningen är klar,
• att be om en expertrapport, höra vittnen och få tillbaka beslagtagna föremål,
• att delta i inspektionen av brottsplatsen.

En av mina familjemedlemmar har utsatts för ett brott – vilka rättigheter har jag?

En tredje part som har påverkats av ett brott som en släkting har utsatts för har rätt

• att från den allmänna åklagarmyndigheten begära en kopia av rapporten om det brott som denna person påverkas av som tredje part,
• att automatiskt informeras av den allmänna åklagaren om datumet för den förhandling där ärendet ska prövas,
• att begära ut domen i målet från registret för den berörda domstolen.

Kan jag få tillgång till medlingstjänster? På vilka villkor? Är jag är säker under medling?

Medling i brottsärenden är ett alternativ till åtal. I princip innebär detta att en tvist kan avgöras utan ingripande från domstol. Medling mellan gärningsman och brottsoffer kan endast genomföras innan brottmålsförfaranden har inletts. Den allmänna åklagaren kan besluta sig för att använda medling om han eller hon anser att detta sannolikt kommer att säkerställa ersättning för de skador som har vållats eller kommer att sätta stopp för den störning som brottet har orsakat eller bidra till gärningsmannens rehabilitering. Medling är uteslutet om gärningsmannen är en person som brottsoffret lever tillsammans med. Detta alternativ kräver att både gärningsman och brottsoffer går med på det.

Var hittar jag lagstiftning om mina rättigheter?

I lagen om regler för rättegång i brottmål.

http://legilux.public.lu/eli/etat/leg/code/procedure_penale