Nationella människorättsinstitutioner

Irländska kommittén för mänskliga rättigheter och jämställdhet

Adress:

16–22 Green Street

Rotunda

Dublin 7

D07 CR20

Tfn: + 353 (0) 1 8589601 Telefontid måndag till fredag 9–13 och 14–17.

Fax: + 353 (0) 1 8589609

E-post: info@ihrec.ie

Den irländska kommittén för mänskliga rättigheter och jämställdhetsmyndigheten slogs 2013 samman till den irländska kommittén för mänskliga rättigheter och jämställdhet (IHREC). IHREC är ett fristående organ som regleras i lag. Kommittén har till syfte att skydda och främja mänskliga rättigheter och jämställdhet och stimulera framväxten av en kultur i Irland med respekt för mänskliga rättigheter, jämställdhet och förståelse mellan olika kulturer.

Kommittén har till uppgift att

• skydda och främja mänskliga rättigheter och jämställdhet,
• stimulera framväxten av en kultur i Irland med respekt för mänskliga rättigheter, jämställdhet och förståelse mellan olika kulturer,
• främja förståelsen för och öka medvetenheten om vikten av mänskliga rättigheter och jämställdhet i landet,
• främja god praxis i förhållandet mellan olika kulturer, främja tolerans och acceptans för mångfald i landet och respekt för varje persons frihet och värdighet, samt
• arbeta för att få människorättskränkningar, diskriminering och förbjudet beteende att upphöra.

Kommittén får även granska hur lämpliga och effektiva statens lagar och praxis är på människorätts- och jämställdhetsområdet. Kommittén får själv ta initiativ till en sådan granskning eller får, på en ministers begäran, undersöka ett lagförslag och yttra sig om eventuella konsekvenser för de mänskliga rättigheterna eller jämställdheten. Kommittén får även på eget initiativ eller på regeringens begäran utfärda rekommendationer om de åtgärder som kommittén anser bör vidtas för att stärka, skydda och upprätthålla de mänskliga rättigheterna och jämställdheten i Irland.

På det rättsområdet ska kommittén verka för att undanröja människorättsmissbruk, diskriminering och förbjudet beteende. IHREC kan även ansöka om att få delta som sakkunnig i de mål vid High Court eller Supreme Court (Högsta domstolen) som rör en persons mänskliga rättigheter eller rätt till likabehandling, och att delta som en sådan sakkunnig om ansökan beviljas (var och en av de ovannämnda domstolarna har rätt att bevilja en sådan ansökan).

IHREC ger även praktisk hjälp, inbegripet rättsligt bistånd, och hjälper personer att hävda sina rättigheter i enlighet med artikel 40. Enligt artikel 41 eller artikel 19 i 2003 års lag får IHREC väcka talan när kommittén anser att detta är lämpligt. IHREC har befogenhet att genomföra utredningar inom ramen för och i enlighet med artikel 35. Kommittén får även utarbeta och offentliggöra rapporter, på det sätt som den finner lämpligt, inbegripet rapporter om undersökningar som den har genomfört, sponsrat, beställt eller medverkat i.

IHREC strävar efter att möjliggöra förändring och kan sponsra, genomföra, beställa eller ge ekonomiskt stöd eller annat stöd till forsknings- och utbildningsverksamhet. IHREC får ge eller hjälpa till att ge utbildning i människorätts- och jämställdhetsfrågor. IHREC får på eget initiativ eller på ministerns begäran genomföra, sponsra eller beställa, eller ge ekonomiskt eller annat stöd till verksamhetsprogram och projekt som främjar migranters och andra minoriteters integration, likabehandling (inklusive jämställdhet mellan könen) och respekt för mångfald och kulturella olikheter. IHREC får granska den aktuella situationen på jämställdhetsområdet och utarbeta handlingsplaner eller i förekommande fall uppmana andra att göra detta.

Barnombudsmannen

Adress:

Ombudsman for Children’s Office

Millennium House

52–56 Great Strand Street

Dublin 1

Irland

Tfn: +353 (0) 1 865 6800

Webbplats: http://www.oco.ie/

E-post: ococomplaint@oco.ie

Uppgifter: Barnombudsmannen (The Ombudsman for Children’s Office) är ett oberoende lagstadgat organ som inrättades 2004 i syfte att främja och skydda barns och minderårigas rättigheter och välfärd i Irland. Det är ett nationellt människorättsinstitut i den mening som avses i FN:s s.k. Parisprinciper om nationella människorättsinstitut. Barnombudsmannens arbete vägleds av Irlands internationella förpliktelser när det gäller mänskliga rättigheter, särskilt de som följer av FN-konventionen om barns rättigheter.

Barnombudsmannen utför sitt uppdrag oberoende av andra myndigheter och ansvarar direkt inför parlamentet (Oireachtas).

Barnombudsmannens uppgifter anges i 2002 års lag om barnombudsmannen (Ombudsman for Children Act, 2002). De viktigaste uppgifterna är att

• tillhandahålla en oberoende, opartisk och kostnadsfri mekanism för att undersöka klagomål från barn och unga, eller från vuxna på barns och ungas vägnar, rörande myndigheter, skolor eller sjukhus,
• bistå regeringens ministrar i lagstiftningsfrågor och politik som rör barn,
• uppmuntra offentliga organ att förbättra sina arbetsmetoder och förfaranden för att tillvarata barnens bästa,
• belysa frågor som barn och ungdomar själva ser som viktiga, och
• främja medvetenheten om frågor som rör barns rättigheter och välfärd och hur dessa rättigheter kan omsättas i praktiken.

När det gäller ombudsmannens handläggning av klagomål anges i 2002 års lag sådana typiska fel i myndighetsutövningen som kan leda till att ett klagomål tas upp och utreds. Preliminära undersökningar eller utredningar kan inledas antingen på grundval av ett klagomål som lämnas in till ombudsmannen eller på ombudsmannens eget initiativ.

Eftersom verkningarna av en åtgärd rörande ett barn måste bli föremål för undersökning av barnombudsmannen, och barn själva kan klaga till myndigheten, innehåller lagen särskilda bestämmelser som beaktar barns särskilda sårbarhet. Bestämmelserna innebär

• en skyldighet att ta hänsyn till barnets bästa, och
• en skyldighet att ta vederbörlig hänsyn till barnets önskemål.

Förfaranden: När ett klagomål inkommer till barnombudsmannen granskas det för att bedöma om det uppfyller de formella kraven och om saken är av sådan natur att det krävs påskyndad handläggning.

Barnombudsmannen försöker alltid att finna lokala lösningar på klagomål i ett så tidigt skede som möjligt och är skyldig att först ge det offentliga organ som klagomålet gäller tillfälle att bemöta den klagandes synpunkter.

Om ett klagomål uppfyller kraven för att tas upp till prövning inleds en preliminär granskning. Om barnombudsmannen efter denna granskning anser det motiverat kan han eller hon gå vidare med att pröva klagomålet mer ingående.

Närmare upplysningar om klagomålsförfarandet vid barnombudsmannen finns på https://www.oco.ie/complaints/

Resultat: Efter slutförd utredning kan barnombudsmannens kontor på grundval av sina slutsatser utfärda rekommendationer till det offentliga organet, skolan eller sjukhuset i fråga. Rekommendationerna kan handla om att förbättra det aktuella barnets eller de aktuella barnens situation och/eller att göra större systematiska ändringar till förmån för barnets bästa.

Dessa rekommendationer är inte rättsligt bindande. En av de lagstadgade befogenheter som barnombudsmannens kontor har är dock att det kan överlämna en särskild rapport till parlamentet (Oireachtas) om det offentliga organet inte godtar barnombudsmannens rekommendationer.

Ombudsman

Adress:

Office of the Ombudsman 
6 Earlsfort Terrace
Dublin 2

Webbplats: https://www.ombudsman.ie/

E-post: communications@ombudsman.ie

Tfn: +353 (0) 1 639 5600

Typ av framställningar som behandlas

En person kan via ombudsmannen rikta klagomål mot

• statliga myndigheter,
• lokala myndigheter
• Health Service Executive – HSE (hälso- och sjukvårdsmyndigheten),
• organisationer, t.ex. välgörenhetsorganisationer och frivilligorganisationer, som tillhandahåller hälsovård och sociala tjänster på HSE:s vägnar,
• postväsendet (An Post), och
• alla offentliga organ som omfattas av 2005 års lag om funktionsnedsättning (Disability Act 2005), om den lagen är tillämplig.

Förfarande efter det att klagomålet har lämnats in
Det berörda offentliga organet kan uppmanas att lämna en rapport. Vid behov finns möjlighet att granska ärendeakter och protokoll samt förhöra tjänstemän. Ombudsmannen beslutar därefter om

• ditt klagomål är befogat, och om
• du har lidit skada till följd av det offentliga organets åtgärd eller beslut.

I de flesta fall hanteras klagomålen informellt. Ombudsmannen kan diskutera problemet direkt med det offentliga organet eller granska relevanta handlingar. I mer komplicerade fall kan det finnas behov av en ingående utredning. Det finns också ett internt överklagandeförfarande för klagande som är missnöjda med hur deras klagomål har hanterats.

Möjliga resultat av ett klagomålsförfarande

Om det framkommer att du har lidit skada till följd av ett offentligt organs orättvisa eller felaktiga åtgärder, och det offentliga organet inte har vidtagit rättelse, kan ombudsmannen rekommendera att så ska ske. Ombudsmannen kan, om han eller hon finner det lämpligt, uppmana organet att

• ompröva sina åtgärder,
• ändra sitt beslut, och/eller
• erbjuda dig
  • en förklaring,
  • en ursäkt, och/eller
  • ekonomisk ersättning.

Om ombudsmannen kommer fram till att ditt klagomål inte kan vinna gehör kommer detta beslut att motiveras.

Människorättsorganisationer för särskilda områden

Barnombudsman

Se Nationella människorättsinstitut ovan.

Dataskyddsmyndighet

Dataskyddsombudsmannen (Office of the Data Protection Commissioner)

21 Fitzwilliam Square South

Dublin 2

D02 RD28

Webbplats: https://www.dataprotection.ie/

Dataskyddsombudsmannen ansvarar för att tillvarata enskildas rättigheter enligt dataskyddslagstiftningen (Data Protection Acts 1988 and 2003) och se till att personuppgiftsansvariga rättar sig efter kraven på skydd för personuppgifter.

Enskilda som upplever att deras rättigheter kränks kan klaga till dataskyddsombudsmannen, som undersöker saken och vidtar de åtgärder som krävs för att finna en lösning. Privatpersoner kan skriva till dataskyddsombudsmannen och lämna uppgifter om den händelse som ligger bakom klagomålet. I sådana fall är det viktigt att tydligt ange vilken organisation eller individ klagomålet gäller. De klagande bör också beskriva vilka åtgärder de har vidtagit för att få den berörda organisationen att ta upp deras problem, och vilket bemötande de fått från organisationen. Kopior av eventuell korrespondens med organisationen samt annan dokumentation bör också tillhandahållas.  Dataskyddsombudsmannen tar därefter upp saken med organisationen i fråga.

Beroende på klagomålets natur kan det hända att dataskyddsombudsmannen först försöker finna en lösning som alla parter kan godta. I fall där en uppgörelse i godo inte är möjlig gör dataombudsmannen en fullständig utredning av alla omständigheter innan han eller hon fattar ett formellt beslut. När utredningen är avslutad skriver dataskyddsombudsmannen till parterna och meddelar sitt beslut. Vid klagomål rörande överträdelser av bestämmelserna om elektronisk kommunikation (SI 535 från 2003, i dess ändrande lydelse enligt SI 526 från 2008), kan ombudsmannen fatta beslut om åtal mot den berörda organisationen.

Andra specialiserade organ

i) Enheten för bekämpning av människohandel (Anti-Human Trafficking Unit)

Department of Justice

Criminal Justice Policy

Human Trafficking Policy

Community Safety Policy & Economic, Transnational and Organised Crime Policy

51 St. Stephen’s Green

Dublin, D02 HK52

Tfn: +353 1 602 8202

E-post: info@justice.ie

Utrednings- och samordningsenhet för bekämpning av människohandel

An Garda Síochána (Irlands nationella polismyndighet)

Garda National Protective Service Bureau

Harcourt St

Saint Kevin's

Dublin

Tfn: +353 1 666 0000

E-post: blueblindfold@garda.ie
Webbplats: http://www.garda.ie/Controller.aspx?Page=5416&Lang=1

• Kortfattad beskrivning av vilken typ av framställningar som organisationen behandlar:
  Förfrågningar rörande information om människohandel i Irland.

Appellationsnämnden i ärenden om internationellt skydd (International Protection Appeals Tribunal)

International Protection Appeals Tribunal,

7 Hanover Street East

Dublin 2

Uppgifter: Appellationsnämnden i ärenden om internationellt skydd (appellationsnämnden) är ett oberoende organ som prövar överklaganden av rekommendationer från asylmyndigheten (Office of the Refugee Applications Commissioner) om att inte bevilja en asylsökande flyktingstatus. Appellationsnämnden prövar också överklaganden av beslut som asylmyndigheten har fattat i enlighet med Dublin II-förordningen.

Förfaranden:

En asylsökande som har fått avslag på sin ansökan om internationellt skydd från Myndigheten för internationellt skydd (International Protection Office) kan överklaga beslutet till appellationsnämnden. Det framgår av beskedet om avslag om du har rätt att överklaga, och hur lång tid du har på dig att lämna in överklagan.

Ett överklagandeformulär ska finnas som bilaga till det besked du har fått om avslag. Om du inte har fått något överklagandeformulär kan du ladda ned det här.

Alla överklaganden som inkommer till appellationsnämnden handläggs i datumordning. När ditt överklagande tilldelas ett förhandlingsdatum får du besked om detta.

Innan du lämnar in ett överklagande bör du se till att

• du fyller i rätt formulär för ditt överklagande,
• du lämnar in ditt överklagande inom den tidsfrist som står i beskedet om avslag från Myndigheten för internationellt skydd,
• alla delar av överklagandet har fyllts i och att formuläret är underskrivet.

Du kan lämna in ditt överklagandeformulär

per post till
The International Protection Appeals Tribunal
6/7 Hanover Street East
Dublin D02 W320
Tfn: +353 (0) 1 474 8400,

i skannad form per e-post till: info@protectionappeals.ie

Från och med den dag då asylmyndigheten meddelade sin rekommendation om avslag har du en viss tid på dig att överklaga. Denna period kan dock variera beroende på vad asylmyndigheten har kommit fram till i ditt ärende. Du kan således ha 15, 10 eller 4 arbetsdagar på dig för att överklaga. Antalet dagar framgår av det besked som asylmyndigheten översänder till sökanden när den beslutat att rekommendera avslag på en asylansökan.

När du har fyllt i överklagandeformuläret ska du sända det till

The Chairperson
International Protection Appeals Tribunal
6/7 Hanover Street East
Dublin 2

Fax: +353 1 4748410

Spara bevis på att formuläret har skickats/faxats.

Resultat: Om beslutet om avslag på din ansökan upphävs, innebär detta att appellationsdomstolens ledamöter har rekommenderat att du ska beviljas flyktingstatus. Du underrättas skriftligen om beslutet. Ditt ärende kommer sedan att överlämnas till enheten för ministerbeslut (Ministerial Decisions Unit) vid justitie- och jämställdhetsministeriet.

Om beslutet om avslag på din ansökan fastställs, innebär detta att appellationsdomstolens ledamöter har rekommenderat att du inte ska beviljas flyktingstatus. Du underrättas skriftligen om beslutet. Ärendet överlämnas därefter till enheten för återsändande vid justitie- och jämställdhetsministeriet.

iii) Ombudsman för klagomål mot polisen (Garda Síochána Ombudsman Commission)

The Garda Síochána Ombudsman Commission

150 Abbey Street Upper

Dublin 1

Irland

Webbplats: https://www.gardaombudsman.ie/

Kortfattad beskrivning av vilken typ av framställningar som organisationen behandlar:

Ombudsmannen kan handlägga klagomål och hänskjutna ärenden rörande uppträdandet hos medlemmar av den irländska polisen, Garda Síochána. De vanligaste anklagelserna gäller myndighetsmissbruk, olämpligt uppträdande, övergrepp och försumlighet i tjänsten.
Vid hänskjutande av ärenden är det fråga om dödsfall eller allvarliga skador.

Ombudsmannen kan ta emot klagomål från allmänheten (men inte från tjänstgörande poliser) genom personlig anmälan vid en offentlig myndighet, elektroniskt, per telefon, postvägen, via polisstationerna eller personligen till en medlem av ombudsmannaorganisationen. Ombudsmannen kan också överta ärenden som har hänskjutits av högsta polismyndigheten (Commissioner of the Garda Síochána) rörande händelser som tyder på att en polis kan ha betett sig på ett sätt som lett till dödsfall eller allvarlig skada. Ombudsmannen kan också inleda en utredning på eget initiativ om det anses ligga i det allmännas intresse.

Kort beskrivning av klagomålsförfarandet:

När ett klagomål tas emot görs en bedömning av om det kan tas upp till prövning eller inte. Om det inte uppfyller kraven för prövning görs ingen vidare utredning.
Om ansökan uppfyller kraven och inga andra hinder föreligger kan man försöka nå en informell lösning, förutsatt att den klagande och den polistjänsteman som klagomålet gäller samtycker till detta. Annars kan ärendet utredas som en möjlig överträdelse av Garda Síochána Regulations 2007 (disciplinbestämmelser) eller av strafflagstiftningen. De berörda parterna har rätt att bli informerade om hur ett ärende fortskrider och om resultaten av en utredning.

Kort beskrivning av vad förfarandet kan leda till:

Ett klagomål kan anses inte uppfylla kraven för prövning.

En utredning kan när som helst läggas ner om ombudsmannen, på grund av information som erhållits efter det att beslut fattats om att pröva klagomålet, kommer fram till att klagomålet är grundlöst eller lämnats mot bättre vetande, anser att klagomålet bygger på oriktiga eller vilseledande uppgifter eller mot bakgrund av omständigheterna överlag bedömer att vidare utredning inte är nödvändig eller praktiskt möjlig.

En utredning kan leda till en påföljd för den berörda polistjänstemannen.

Utredningen kan således utmynna i ett disciplinförfarande med efterföljande disciplinära åtgärder.

Vidare kan det bli aktuellt att överlämna ärendet till den allmänna åklagarmyndigheten (Director of Public Prosecutions). Om åtal väcks kan saken komma att tas upp i domstol.