Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på franska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Swipe to change

Grundläggande rättigheter

Luxemburg

Innehåll inlagt av
Luxemburg
Det finns ingen officiell översättning av den språkversion du tittar på.
Här kommer du till en maskinöversatt version av innehållet. Maskinöversättningen tillhandahålls enbart för att bidra till förståelsen av texten. Ägaren av sidan tar inget som helst ansvar för kvaliteten på den maskinöversatta texten.

Domstolar

De grundläggande rättigheterna har fastställts i internationella texter som Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och FN-konventioner. På EU-rättens område har grundläggande rättigheter även fastställts i Luxemburgs författning och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

De grundläggande rättigheter som har fastställts i dessa texter kan åberopas vid alla nationella domstolar, dvs. brottmålsdomstolar, tvistemålsdomstolar, handelsdomstolar och förvaltningsdomstolar.

Notera att nationella domstolar, antingen brottmålsdomstolar eller tvistemålsdomstolar, eller i relevanta mål handelsdomstolar eller förvaltningsdomstolar, kan utdöma påföljder vid kränkningar av grundläggande rättigheter.

https://justice.public.lu/fr.html

http://www.justice.public.lu/fr/annuaire/index.html

Ombudsman

Ombudsman

Ombudsmannen är knuten till parlamentet (Chambre des députés) och mottar inte instruktioner från någon annan myndighet vid utövandet av sitt ämbete.

Ombudsmannens uppgift är att ta emot klagomål från fysiska personer eller privata juridiska personer i ett ärende som berör dem och som rör myndighetsutövningen vid statliga och lokala myndigheter, och offentliga institutioner som staten eller lokala myndigheter ansvarar för, med undantag för deras industri-, finans-, eller affärsverksamhet. I samband med detta kan ombudsmannen motta klagomål som direkt eller indirekt rör mänskliga rättigheter.

Varje fysisk person eller privat juridisk person som anser att en av de myndigheter som räknas upp i ovannämnda stycke inte har bedrivit sin verksamhet i enlighet med sitt uppdrag eller har överträtt gällande konventioner, lagar eller förordningar får, genom ett skriftligt klagomål eller en muntlig utsaga till ombudsmannens sekretariat, begära att ärendet ska behandlas av ombudsmannen.

En person får endast inge ett klagomål till ombudsmannen efter att ha uttömt alla administrativa rättsmedel som kan tillgripas mot de berörda organen.

Att ett klagomål inges till ombudsmannen innebär inte att slutförandet av andra förfaranden skjuts upp, särskilt inte förfaranden vid behöriga domstolar.

Ombudsmannen kan inte ingripa i rättsliga förfaranden. Han eller hon kan inte heller ifrågasätta domskälen i ett domstolsavgörande. Om ett domstolsavgörande inte kan verkställas på grund av rättskraftsregeln (res judicata) kan ombudsmannen dock besluta att det aktuella organet ska följa avgörandet inom en frist som ombudsmannen själv fastställer.

Klagomålet måste röra ett specifikt problem som berör den person som inger klagomålet. Klagomål får inte handla om hur förvaltningen rent allmänt fungerar.

Om ombudsmannen anser att ett klagomål kan behandlas underrättar han eller hon klaganden och berörd förvaltning. Ombudsmannen lägger fram alla rekommendationer beträffande den berörda tjänsteavdelningen och klaganden som ombudsmannen anser kommer att göra det möjligt för dem att göra upp i godo. Rekommendationerna kan inbegripa förslag till förbättringar av tjänsteavdelningens arbetsmetoder.

Om ombudsmannen i samband med ett klagomål som han eller hon mottar anser att det omtvistade beslutet ger upphov till en orättvisa kan ombudsmannen, i enlighet med relevanta lagar och förordningar, komma med rekommendationer om hur klagandens situation kan lösas på ett rättvist sätt, och föreslå vilka ändringar som bör göras av de lagar och förordningar som ligger till grund för beslutet.

Ombudsmannens beslut att inte följa upp ett klagomål kan inte överklagas i domstol.

Ombudsman

36, rue du Marché-aux-Herbes
1728 Luxembourg

Tfn +352 26 27 01 01
Fax+352 26 27 01 02

Webbplats: http://www.ombudsman.lu/
E-post: info@ombudsman.lu

Människorättsorganisationer för särskilda områden

Rådgivande kommissionen för mänskliga rättigheter (Commission consultative des droits de l'Homme)

Den rådgivande kommissionen för mänskliga rättigheter (CCDH) är ett rådgivande regeringsorgan som ansvarar för att främja och skydda mänskliga rättigheter i Luxemburg. Den förser regeringen med yttranden, studier, ståndpunktsdokument och egenhändigt upprättade rekommendationer i alla frågor av allmänt intresse som rör mänskliga rättigheter i Luxemburg. I sina yttranden uppmärksammar den regeringen på de åtgärder som den tror kan bidra till att skydda och främja mänskliga rättigheter. Premiärministern lägger fram kommissionens yttranden, studier, ståndpunktsdokument och rekommendationer för parlamentet.

CCDH är ett rent rådgivande regeringsorgan och har inte några beslutsbefogenheter.

CCDH är inte behörig att handlägga enskilda ärenden.

CCDH bedriver följande arbete:

  • Den undersöker fritt alla frågor som faller inom dess ansvarsområde, oavsett om de har hänskjutits från regeringen eller tagits upp av CCDH själv på grundval av ett förslag från en av dess medlemmar eller en enskild person eller organisation.
  • Den inhämtar uppgifter från enskilda och tar emot alla relevanta uppgifter och handlingar som krävs för att bedöma situationer som faller inom dess ansvarsområde.
  • Den informerar allmänheten, antingen direkt eller via pressen, framför allt genom publicering av yttranden och rekommendationer.
  • Den för en dialog med andra organ, både juridiska och icke-juridiska, för att främja och skydda mänskliga rättigheter.

Rådgivande kommissionen för mänskliga rättigheter

71-73, rue Adolphe Fischer
1520 Luxembourg

Tfn +352 26 20 28 52
Fax +352 26 20 28 55

Webbplats: https://ccdh.public.lu/
E-post: info@ccdh.public.lu

Kommittén för barns rättigheter (Comité luxembourgeois des droits de l’enfant), mer känd som Ombudscomité fir d’Rechter vum Kand (ORK)

ORK:s medlemmar är fullständigt neutrala och oberoende vid utövandet av sina arbetsuppgifter.

I sitt arbete kan ORK framför allt

  • analysera de mekanismer som har införts för att skydda och främja barns rättigheter, så att ORK vid behov kan rekommendera nödvändiga justeringar till de relevanta myndigheterna,
  • avge yttranden om såväl lagar och förordningar som lagförslag som rör barns rättigheter,
  • tillhandahålla information om barns situation och se till att barnkonventionen tillämpas, lägga fram en årlig rapport för regeringen och parlamentet om situationen för barns rättigheter och sin egen verksamhet,
  • främja utvecklingen av barns rätt att fritt uttrycka sig och deras aktiva deltagande i frågor som rör dem,
  • undersöka situationer där barns rättigheter inte iakttas och lägga fram rekommendationer för att åtgärda dessa situationer,
  • ta emot information och klagomål om överträdelser av barns rättigheter och i samband med detta låta varje barn som vill yttra sig göra detta, på det sätt som barnet önskar,
  • ge rekommendationer eller råd för att säkerställa ett bättre skydd av barns rättigheter och intressen, grundat på information eller klagomål, eller särskilda ärenden som det utreder.

All information om enskilda situationer eller ärenden inom ramen för detta arbete är konfidentiell. ORK får dock ge de behöriga rättsliga myndigheterna sådan information som kan förhindra att ett barns bästa äventyras.

ORK:s medlemmar utför sitt arbete utan att ingripa i pågående rättsprocesser.

Som ett led i sitt arbete och inom de ramar som fastställts i lagar och förordningar har ORK:s medlemmar fritt tillträde till alla offentliga eller privata organs byggnader där barn vistas eller bor, eller byggnader som tillhör organ som ger barn stöd, vägledning, utbildning eller underhållning.

ORK:s medlemmar har rätt att begära in alla former av uppgifter, bevis eller handlingar, med undantag av sådana som skyddas av läkarsekretess eller andra regler om tystnadsplikt.

Ombuds-comité fir d'Rechter vum Kand (ORK)

2, rue Fort Wallis
2714 Luxembourg

Tfn +352) 26 123 124
Fax +352) 26 123 125

Webbplats: http://ork.lu/index.php/en/

Centrumet för likabehandling (Centre pour l'égalité de traitement)

Centrumet för likabehandling, som utför sitt arbete helt oberoende, har som mål att främja, analysera och kontrollera att alla personer behandlas lika och inte diskrimineras på grund av ras, etniskt ursprung, kön, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning eller ålder.

I sitt arbete kan centrumet framför allt

  • publicera rapporter, utfärda yttranden och rekommendationer och genomföra studier i alla frågor som är kopplade till ovannämnda diskrimineringsgrunder,
  • utarbeta och tillhandahålla all information eller dokumentation som kan vara användbar under dess arbete,
  • hjälpa personer som själva anser att de utsatts för diskriminering enligt artikel 1 i lagen om likabehandling av den 28 november 2006 genom att ge dem råd och vägledning om deras individuella rättigheter, lagstiftning, rättspraxis och medel för att utöva sina rättigheter,

All information om enskilda situationer eller ärenden inom ramen för detta arbete är konfidentiell. Centrumet får dock informera de behöriga rättsliga myndigheterna om att en person utsatts för diskriminering enligt artikel 1 i lagen om likabehandling av den 28 november 2006.

Centrumets medlemmar får under sitt arbete inte ingripa i pågående rättsprocesser.

Centrumets medlemmar har rätt att begära in alla former av uppgifter, bevis eller handlingar som de behöver för att utföra sitt arbete, med undantag av sådana som skyddas av läkarsekretess eller andra regler om tystnadsplikt.

Centrumet för likabehandling

B.P. 2026
1020 Luxembourg

Tfn +352 26 48 30 33
Fax +352 26 48 38 73

Webbplats: http://cet.lu/fr/
E-post: info@cet.lu

Nationella dataskyddskommissionen (Commission nationale pour la protection des données)

Nationella dataskyddskommissionen är en offentlig myndighet som upprättats som en offentligrättslig institution. Den utför sina arbetsuppgifter under fullständigt oberoende.

Dataskyddskommissionen överlämnar en gång om året en skriftlig rapport till regeringen.

Dataskyddskommissionen har till uppgift att

  • övervaka och kontrollera att behandlade uppgifter samlas in och används på ett lagenligt sätt, och informera de ansvariga för behandlingen av uppgifterna om deras skyldigheter,
  • se till att personers grundläggande fri- och rättigheter respekteras, särskilt rätten till personlig integritet, och upplysa allmänheten om de berörda personernas rättigheter,
  • ta emot och behandla klagomål och framställningar om att kommissionen ska kontrollera att behandlingen av uppgifterna sker på ett lagenligt sätt,
  • ge regeringen råd, antingen på regeringens begäran eller på kommissionens eget initiativ, om vilka konsekvenser utvecklingen inom uppgiftsbehandling och informationsteknik kan få för de grundläggande fri- och rättigheterna. För att kunna utföra denna uppgift får kommissionen genomföra studier, undersökningar eller expertbedömningar.

Dataskyddskommissionen ansvarar även för att säkerställa tillämpningen av den ändrade lagen av den 30 maj 2005 om skydd för den personliga integriteten inom sektorn för elektronisk kommunikation och genomförandebestämmelserna till denna.

Alla personer får, för egen räkning eller via sin advokat eller via en vederbörligen bemyndigad fysisk eller juridisk person, inge en begäran till dataskyddskommissionen om att deras grundläggande fri- och rättigheter ska respekteras vid uppgiftsbehandling. Den berörda personen ska underrättas om hur hans eller hennes begäran följs upp.

En sådan begäran får framför allt inges till dataskyddskommissionen av en person som vill få bekräftat att behandlingen av hans eller hennes personuppgifter har skett på ett lagenligt sätt, om vederbörandes åtkomst tidigare har nekats eller begränsats.

Dataskyddskommissionen informerar de rättsliga myndigheterna om alla överträdelser som de får vetskap om.

Nationella dataskyddskommissionen

1, avenue du Rock’n’Roll
4361 Esch-sur-Alzette

Tfn +352 26 10 60 -1
Fax +352 26 10 60 - 29

Webbplats: https://cnpd.public.lu/fr/index.html

Luxemburgs mottagnings- och integrationskontor (Office luxembourgeois de l'accueil et de l'intégration (OLAI))

Luxemburgs mottagnings- och integrationskontor (OLAI) har till uppgift att organisera mottagandet av nyanlända utlänningar och underlätta deras integration genom att, tillsammans med lokala myndigheter och civilsamhällets aktörer, genomföra och samordna mottagnings- och integrationspolitiken. Att bekämpa diskriminering är ett viktigt inslag i detta arbete. OLAI organiserar även socialt bistånd för utlänningar som inte har rätt till befintligt bistånd eller förmåner och för personer som söker internationellt skydd.

I sitt arbete samarbetar OLAI med EU och internationella organ, och med organ i utlänningarnas hemländer.

OLAI ansvarar för att, tillsammans med den interministeriella integrationskommittén, utarbeta en flerårig nationell handlingsplan för integration och bekämpandet av diskriminering, där man identifierar de viktigaste strategiska områden där insatser behövs och vilka politiska åtgärder som för närvarande vidtas respektive vilka åtgärder som bör vidtas i framtiden.

Ministern överlämnar förslaget till handlingsplan till regeringen för godkännande.

Regeringen ska presentera en global strategi och fastställa målåtgärderna för integration och bekämpandet av diskriminering.

Luxemburgs mottagnings- och integrationskontor (OLAI)

7-9, avenue Victor Hugo
1750 Luxembourg

Tfn: (+352) 247-85700

Webbplats: http://www.olai.public.lu/fr/index.html
E-post: info@olai.public.lu

Rätt till domstolsprövning

Rättsinformationstjänsten (Service d’accueil et d’information juridique)

Denna tjänst har skapats vid domstolarna och lyder under riksåklagaren (procureur général d’Etat). Syftet är att besvara privatpersoners frågor och tillhandahålla allmän information om omfattningen av deras rättigheter, och vilka kanaler och medel de kan använda för att skydda dessa rättigheter.

Tjänsten har till uppgift att

  • besvara privatpersoners frågor och få dem att vända sig till lämplig avdelning, och ge dem den information och de tekniska resurser de behöver,
  • ge privatpersoner allmän information om omfattningen av deras rättigheter i förhållande till de problem som de har tagit upp, och om de kanaler och resurser de kan använda för att utöva dessa rättigheter,
  • lyssna till deras klagomål beträffande de problem som de har mött vid utövandet av sina rättigheter och föreslå hur de kan lösas.

Tjänsten ger endast muntlig information. Den ger inte några skriftliga råd.

Rättsinformationstjänsten – Luxemburg

Cité judiciaire
Bâtiment BC
2080 - Luxembourg

Tfn +352 22 18 46

Rättsinformationstjänsten – Diekirsch

Justice de paix
Place Joseph Bech
9211 - Diekirch

Tfn 352 80 23 15

Rättsinformationstjänsten – Esch sur Alzette

Justice de paix
Place Norbert Metz
4239 - Esch-sur-Alzette

Tfn +352 54 15 52

Rättshjälp

Rättshjälp kan beviljas i rättsliga och utomrättsliga förfaranden, vid tvistemål och mål som inte är tvistemål. Både käranden och svaranden kan beviljas rättshjälp. För att få rättshjälp ska den person som begär hjälpen sakna tillräckliga ekonomiska medel, vilket motsvarar den garanterade minimiinkomsten (revenu minimum garanti (RMG)). Det görs en bedömning av huruvida den person som behöver stöd saknar tillräckliga medel. Bedömningen grundas på sökandens inkomst och tillgångar och inkomst och tillgångar för andra personer i hushållet.

En person nekas rättshjälp om det är uppenbart att vederbörandes talan inte kan tas upp till sakprövning, är ogrundad, är oriktig eller om kostnaderna inte står i proportion till ändamålet med talan.

Rättshjälp nekas också om den som söker rättshjälp har rätt till ersättning från en tredje part, oavsett grund, för de kostnader som rättshjälpen är tänkt att täcka.

En person som får rättshjälp har rätt att företrädas av en advokat eller en person som utövar ett sådant juristyrke som målet, förfarandet eller verkställigheten kräver.

Ordföranden för advokatsamfundet (Bâtonnier de l’Ordre des avocats) eller den medlem i advokatsamfundets råd (Conseil de l’ordre) som ordföranden har utnämnt för den domkrets i vilken sökanden har hemvist avgör huruvida rättshjälp ska beviljas eller inte. Om personen inte är bosatt i Luxemburg ska ordföranden för advokatsamfundet eller den medlem av advokatsamfundets råd som ordföranden har utnämnt för detta ändamål avgöra frågan.

Personer som saknar tillräckliga medel kan ansöka om rättshjälp hos ordföranden, antingen vid förhandlingen eller skriftligen.

Om en person som hålls i förvar av polisen hävdar att han eller hon har rätt till rättshjälp och begär sådan hjälp ska den advokat som biträder dem under den tid de hålls i förvar vidarebefordra deras begäran till ordföranden.

Webbplats:http://barreau.lu/votre-avocat/assistance-judiciaire/presentation

För domkretsen Luxemburg

Bâtonnier de l’Ordre des Avocats de Luxembourg
B.P. 361
2013 Luxembourg

45, Allée Scheffer
2520 Luxembourg

För domkretsen Diekirsch

Bâtonnier de l’Ordre des Avocats de Diekirch
B.P. 68
9201 Diekirch

Senaste uppdatering: 29/10/2021

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.