Hitta information per region
Allmänna domstolar – inledning
Domstolarna ska enligt författningen utöva den dömande makten och endast tillämpa allmänna och lokala beslut och förordningar om de är förenliga med lagstiftningen.
Allmänna domstolar Högsta domstolen
Högsta domstolen (Cour supérieure de Justice) är högsta instans i rättssystemet.
Den består av en kassationsdomstol (Cour de Cassation) och en appellationsdomstol (Cour d'Appel), samt en åklagarmyndighet (Parquet Général).
Kassationsdomstolen avgör framför allt mål om upphävande eller ogiltigförklaring av avgöranden som meddelats av appellationsdomstolens olika avdelningar och domar som meddelats av domstolar i sista instans. Det råder advokattvång.
Appellationsdomstolen prövar tvistemål, handelsmål och brottmål samt mål som har avgjorts av arbetsdomstolarna i Luxemburgs två domstolsdistrikt. Advokattvång råder i samtliga ärenden, utom i brottmål och vid ansökningar om interimistiska åtgärder (référés). Appellationsdomstolens brottmålsavdelning prövar överklagade brottmålsdomar från distriktsdomstolarna (Tribunal d'Arrondissement).
Distriktsdomstolar
Landet är indelat i två domstolsdistrikt (arrondissements judiciaires), med en distriktsdomstol i Luxemburg och en i Diekirch.
De båda distriktsdomstolarna är organiserade på följande sätt: Vid varje distriktsdomstol finns en åklagarmyndighet med en allmän åklagare (Procureur d'Etat) och biträdande åklagare (substituts). Förundersökningsdomare (juges d'instruction) vid var och en av distriktsdomstolarna sköter förundersökningen av grova brott (affaires criminelles) och mindre förseelser (affaires correctionnelles).
Distriktsdomstolen är allmän domstol för privaträttsliga mål. Den avgör ärenden där inte behörigheten uttryckligen har tilldelats en annan domstol på grund av tvistens karaktär eller det yrkade beloppets storlek.
Den är behörig att pröva alla mål som gäller mer än 15 000 euro.
Den har exklusiv behörighet att handlägga vissa typer av mål. Det gäller exempelvis ansökningar om verkställighet (exekvatur) av utländska domar och handlingar som utfärdats av utländska myndigheter. Distriktsdomstolarna handlägger också ansökningsärenden om till exempel adoption, förmyndarskap och myndighetsförklaringar.
Distriktsdomstolen avgör överklaganden av domar som i första instans har meddelats av fredsdomare inom domstolens distrikt.
Talan vid distriktsdomstolen väcks som regel genom stämningsansökan (assignation), som delges motparten av ett exekutionsbiträde.
Distriktsdomstolarnas ordförande eller deras ersättare handlägger ansökningar om interimistiska åtgärder i brådskande fall, både i civil- och handelsrättsliga mål.
I sina brottmålsavdelningar (chambre criminelle ou correctionnelle) prövar distriktsdomstolarna även brottmål. De prövar alla slags brott, både mindre förseelser (délits) och grövre brott (crimes) efter hänvisning från distriktsdomstolens eller appellationsdomstolens åtalsavdelning (Chambre du Conseil). Den tilltalade måste inställa sig personligen, utom när påföljden för överträdelsen bara är böter. I så fall kan han eller hon företrädas av en advokat.
Det råder advokattvång vid distriktsdomstolen, om inte annat anges i lag (undantag är handelsmål och interimistiska åtgärder, där parterna själva kan föra talan).
Fredsdomare
Det finns tre fredsdomare (justices de paix), en i Luxemburg, en i Esch-sur-Alzette (inom Luxemburgs domstolsdistrikt) och en i Diekirch (inom Diekirchs domstolsdistrikt).
Fredsdomaren handlägger privaträttsliga mål enligt den behörighet som fredsdomaren tilldelats i den nya civilprocesslagen eller annan lagstiftning. Fredsdomaren är första och sista instans i mål om värden upp till 2 000 euro.
Fredsdomarens domar i mål om värden upp till 15 000 euro kan dock överklagas. Fredsdomaren handlägger vissa frågor, t.ex. utmätning av lön, pensioner och livräntor, och beslutar om hur intäkterna från utmätningen ska fördelas, oavsett värdet på fordran.
Normalt väcks talan hos fredsdomare genom stämning (citation) som delges av ett exekutionsbiträde. I vissa ärenden väcks talan genom en ansökan som inges till domstolskansliet (greffe). Parterna måste inställa sig inför fredsdomaren, antingen personligen eller genom ett ombud. Ombudet kan vara advokat, make, en släkting i rakt upp- eller nedstigande led, en släkting på sidolinjen till och med tredje led eller en person som är i den partens personliga tjänst eller är anställd av partens företag.
I brottmålsprocesser kallas fredsdomstolarna även polisdomstolar. I sin egenskap av polisdomstolar prövar de mindre förseelser (contraventions eller infractions) med bötesstraff på 25–250 euro samt andra brott (délits) som hänvisas till polisdomstolen från åtalsavdelningen (Chambre du Conseil).
De avgör också mål om mindre förseelser med strängare påföljd än vad en polisdomstol normalt är behörig att pröva om detta föreskrivs i lag. Polisdomstolars domar kan alltid överklagas Överklagandefristen är fyrtio dagar från och med den dag då domen meddelas. Om domen meddelas i den tilltalades utevaro räknas fristen från dagen för delgivningen, personligen eller i bostaden. Överklagandet prövas av distriktsdomstolen (Tribunal d'Arrondissement).
Alla fredsdomare är också behöriga att avgöra tvister om anställnings- och lärlingsavtal. Sådana avgöranden kan överklagas till högsta domstolen.
Rättsdatabaser
Är tillgången till uppgifter i databasen kostnadsfri?
Ja, tillgången till uppgifter i databaserna är kostnadsfri.
Kort innehållsbeskrivning
Se de allmänna domstolarnas webbplats.
Se förvaltningsdomstolarnas webbplats.
Länkar
Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.