Tidsfrister

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

Vid beräkning av tidsfrister i rättsliga förfaranden tillämpas bestämmelserna om frister och slutdatum i den allmänna delen av civillagen (tsiviilseadustiku üldosa seadus), om inte annat anges i lag. Enligt 134.2 § i den allmänna delen av civillagen kan en frist anges i år, månader, dagar, timmar eller kortare tidsenheter eller vara knuten till en händelse som med säkerhet kommer att inträffa. En frist börjar löpa dagen efter den kalenderdag eller den händelse som har angetts som början på fristen och löper ut på angivet datum. Om ett slutdatum anges som en frist på ett visst antal dagar eller längre tidsenheter löper fristen ut 24:00 det angivna datumet, om inte annat fastställs i lag. En avsiktsförklaring som inom en frist ska lämnas till en person som deltar i ekonomisk eller yrkesmässig verksamhet ska vara personen tillhanda och eventuella handlingar som ska utföras gentemot personen inom en frist ska vara utförda senast den dag då fristen löper ut vid den tid då arbetet normalt avslutas på den plats där avsiktsförklaringen ska lämnas eller handlingen utföras. Om en processhandling ska utföras vid en domstol anses fristen löpa ut när domstolens arbetsdag är slut.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Helgdagar anges i lagen om allmänna helgdagar och dagar av vikt för nationen (pühade ja tähtpäevade seadus) (i kraft sedan den 23 februari 1998). Dessa är följande:

1. 24 februari – Självständighetsdagen och Republiken Estlands årsdag
2. 1 januari – Nyårsdagen
3. Långfredagen
4. Påskdagen
5. 1 maj – Första maj
6. Pingstdagen
7. 23 juni – Segerdagen
8. 24 juni – Midsommardagen
9. 20 augusti – Självständighetens återupprättelsedag
10. 24 december – Julafton
11. 25 december – Juldagen
12. 26 december – Annandag jul.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Enligt 62.1 § i civilprocesslagen (tsiviilkohtumenetluse seadustik) ska bestämmelserna om frister och slutdatum i den allmänna delen av civillagen tillämpas vid beräkningen av tidsfrister i rättsliga förfaranden om inte annat anges i lag.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Den allmänna regeln fastställs i 135.1 § i den allmänna delen av civillagen, enligt vilken en frist börjar löpa dagen efter den kalenderdag eller den händelse som har angetts som fristens början, om inte annat anges i lag eller avtal. En frist som fastställts av domstol börjar löpa dagen efter den dag då den handling där fristen fastställs delgivits, om inte annat föreskrivs när fristen fastställs. Om ingen delgivning av handlingen krävs börjar fristen löpa då meddelande om att den fastställts har mottagits (63 § i civilprocesslagen).

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Nej. I enlighet med civilprocesslagen börjar en frist som fastställts av domstol löpa dagen efter delgivning av rättegångshandlingen. Detta gäller oavsett på vilket sätt en handling delges.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

I enlighet med 135.1 § i den allmänna delen av civillagen börjar en frist löpa dagen efter den kalenderdag eller den händelse som har angetts som fristens början, om inte annat anges i lag eller avtal.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Enligt 136.9 § i den allmänna delen av civillagen anses en dag vid beräkning av en tidfrist vara tidsperioden från midnatt till midnatt. Om en frist uttrycks i dagar avses alltså kalenderdagar.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Som regel uttrycks tidsfrister i rättsliga förfaranden i dagar.

En frist uttrycks i dagar exempelvis om inga överklaganden kan lämnas in efter fristens utlöpande. Enligt 632 § i civilprocesslagen ska ett eventuellt överklagande lämnas in inom 30 dagar efter det att den överklagande parten delgivits domen, men inte senare än fem månader efter det datum då domen från första instans offentliggjorts. När fem månader har förlöpt sedan det datum då domen offentliggjordes kan inget överklagande lämnas in även om det skulle vara mindre än 30 dagar kvar tills den femmånadersperiod som följer på delgivning och offentliggörande har löpt ut. Denna absoluta gräns har fastställts för att garantera rättssäkerhet. På samma sätt har en absolut tidsgräns på fem månader fastställts för exempelvis överklagande av domstolsavgörande och kassationstalan.

Ett exempel på en frist som uttrycks i år är fristen för att kräva återbetalning av en statlig avgift eller säkerhet – fristen löper ut när två år har förlöpt från slutet av det år under vilket säkerheten eller den statliga avgiften betalades, men inte innan förfarandet har lett fram till ett domslut som kommer att vinna laga kraft. Här rör det sig dock om en frist inom vilken ett anspråk måste göras och inte om en tidsfrist i ett rättsligt förfarande – sådana tidsbegränsningar kan varken förlängas eller återställas.

En frist inom vilken ett anspråk måste göras uttrycks också i år. Då rör det sig inte heller om en tidsfrist i ett rättsligt förfarande. I enlighet med 143 § i den allmänna delen av civillagen tar en domstol hänsyn till den frist inom vilken ett anspråk måste göras endast på begäran av den förpliktade personen.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

En frist löper ut på angivet datum. Om ett slutdatum anges med hjälp av en period uttryckt i veckor infaller slutdatumet på motsvarande dag i periodens sista vecka. Om ett slutdatum anges med hjälp av en period uttryckt i månader infaller slutdatumet på motsvarande dag i periodens sista månad. Om ett slutdatum anges med hjälp av en period uttryckt i år infaller slutdatumet på motsvarande dag i periodens sista år. Om ett slutdatum anges med hjälp av en period uttryckt i månader eller år och slutdatumet infaller i en månad i vilken det aktuella datumet saknas, infaller slutdatumet i stället sista dagen i månaden (136.2–5 § i den allmänna delen av civillagen).

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Ja. I 136.8 § i den allmänna delen av civillagen fastställs att om en frist för att lämna en avsiktsförklaring eller uppfylla en skyldighet löper ut en helgdag eller annan arbetsfri dag ska slutdatumet anses infalla den första arbetsdag som följer på den arbetsfria dagen.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

I enlighet med 64.1 § i civilprocesslagen kan en domstol på begäran i form av en motiverad ansökan eller på eget initiativ förlänga en tidsfrist i ett rättsligt förfarande som domstolen fastställt när det finns goda skäl för en sådan förlängning. En tidsfrist kan förlängas mer än en gång endast om motparten samtycker.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Ett överklagande måste lämnas in inom 30 dagar efter det att den överklagande parten delgivits domen, men inte senare än fem månader efter det datum då domen från första instans (esimese astme kohus) offentliggjorts (632.1 § civilprocesslagen). Det finns dock undantag från denna allmänna regel:

1. Om en distriktsdomstol (maakohus) i den operativa delen av domen uppger att den relevanta delen av den allmänt giltiga lagstiftningen står i konflikt med konstitutionen (põhiseadus) och att domstolen därför inte kan tillämpa den börjar fristen för överklagande inte förrän högsta domstolen (Riigikohus) meddelat utgången av en konstitutionell granskning av den del av den allmänt giltiga lagstiftningen som inte tillämpats.
2. Om en tilläggsdom tillkommer i ett ärende under fristen för överklagande börjar fristen för överklagande löpa det datum då tilläggsdomen meddelas, även när det gäller den ursprungliga domen. I fall där den utelämnade delen läggs till i domar som meddelats utan beskrivande del eller motivering börjar överklagandefristen löpa på nytt det datum då den fullständiga domen meddelas.

Överklagandefristen kan förkortas om parterna når en överenskommelse om detta och meddelar domstolen. Den kan också förlängas upp till fem månader från det att domen offentliggjorts.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

I enlighet med civilprocesslagen fastställer domstolen en tid för domstolsförhandling omedelbart efter det att den mottagit en inlaga eller ansökan samt tillhörande svar, alternativt när svarsfristen löper ut. Domstolen kan också fastställa en tid för domstolsförhandling innan den mottagit ett svar och innan svarsfristen löpt ut om det kan antas att det oavsett svaret kommer att krävas en domstolsförhandling för att avgöra ärendet eller om omständigheterna av andra skäl motiverar att tiden för förhandling fastställs omedelbart. Om domstolen inte behöver något svar fastställer den tiden för domstolsförhandling omedelbart efter det att den mottagit en inlaga eller ansökan. Om möjligt tar domstolen hänsyn till vad som passar deltagarna i förfarandet när tiden för domstolsförhandling fastställs.

Domstolen får ställa in, ändra tidpunkten för eller skjuta upp en domstolsförhandling endast om det finns goda skäl (352.1 § civilprocesslagen).

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Om förfarandet handläggs i enlighet med estniska rättegångsregler kan en person inte förlora sin rätt till förlängning av en tidsfrist i ett rättsligt förfarande endast på grundval av huruvida tidsfristen kan förlängas eller ej på den plats där personen delgavs handlingen.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Om en processhandling inte utförs i tid har deltagaren i förfarandet inte rätt att utföra handlingen vid ett senare tillfälle, om inte en domstol återställer en lagstadgad frist, förlänger en frist som domstolen fastställt eller tar upp den framställning, den ansökan, det bevis eller den invändning som deltagaren i förfarandet inkommit med. Detta gäller oavsett om deltagaren i förfarandet på förhand har varnats om dessa följder.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Om en domstol meddelat tredskodom sedan en svarande inte infunnit sig i rätten kan svaranden ansöka om återvinning av tredskodomen (415 § i civilprocesslagen). Svaranden kan ansöka om återvinning av tredskodomen om det fanns goda skäl för den underlåtenhet att agera från svarandens sida som föranledde tredskodomen. Som goda skäl för underlåtenhet att svara på en talan eller infinna sig vid en domstolsförhandling utan att meddela domstolen om detta betraktas framför allt trafikstörningar, att som part drabbas av oväntad sjukdom eller att en person som står parten nära drabbas av svår oväntad sjukdom som förorsakar partens underlåtenhet att svara på talan eller infinna sig i domstolen och att sända ett ombud till domstolen (422.1 §).

Det går att ansöka om återvinning av tredskodom oavsett om goda skäl föreligger om

1. svaranden underlåtit att svara på en talan och denna talan delgivits svaranden eller dennes ombud på något annat sätt än genom personligt överräckande mot underteckning eller på elektronisk väg,
2. svaranden underlåtit att infinna sig till en domstolsförhandling och kallelsen till denna delgivits svaranden eller dennes ombud på något annat sätt än genom personligt överräckande mot underteckning eller i samband med domstolsförhandling eller i elektronisk form,
3. det inte funnits grund för att meddela tredskodom.

Ansökan om återvinning av tredskodom ska lämnas in inom 30 dagar efter delgivning av tredskodomen. Om en tredskodom delges genom offentliggörande ska ansökan om återvinning lämnas in inom 30 dagar från det datum då tredskodomen kom till svarandens kännedom eller då förfarandet för verkställande av tredskodomen inleddes. Om ännu en tredskodom meddelas mot svaranden efter det att förfarandet återupptagits får svaranden överklaga denna dom endast på grundval av underlåtenhet att säkerställa att villkoren för meddelande av tredskodom varit uppfyllda.