

Hitta information per region
Vid beräkning av tidsfrister i rättsliga förfaranden tillämpas bestämmelserna om frister och slutdatum i den allmänna delen av civillagen (tsiviilseadustiku üldosa seadus), om inte annat anges i lag. Enligt 134.2 § i den allmänna delen av civillagen kan en frist anges i år, månader, dagar, timmar eller kortare tidsenheter eller vara knuten till en händelse som med säkerhet kommer att inträffa. En frist börjar löpa dagen efter den kalenderdag eller den händelse som har angetts som början på fristen och löper ut på angivet datum. Om ett slutdatum anges som en frist på ett visst antal dagar eller längre tidsenheter löper fristen ut 24:00 det angivna datumet, om inte annat fastställs i lag. En avsiktsförklaring som inom en frist ska lämnas till en person som deltar i ekonomisk eller yrkesmässig verksamhet ska vara personen tillhanda och eventuella handlingar som ska utföras gentemot personen inom en frist ska vara utförda senast den dag då fristen löper ut vid den tid då arbetet normalt avslutas på den plats där avsiktsförklaringen ska lämnas eller handlingen utföras. Om en processhandling ska utföras vid en domstol anses fristen löpa ut när domstolens arbetsdag är slut.
Helgdagar anges i lagen om allmänna helgdagar och dagar av vikt för nationen (pühade ja tähtpäevade seadus) (i kraft sedan den 23 februari 1998). Dessa är följande:
Enligt 62.1 § i civilprocesslagen (tsiviilkohtumenetluse seadustik) ska bestämmelserna om frister och slutdatum i den allmänna delen av civillagen tillämpas vid beräkningen av tidsfrister i rättsliga förfaranden om inte annat anges i lag.
Den allmänna regeln fastställs i 135.1 § i den allmänna delen av civillagen, enligt vilken en frist börjar löpa dagen efter den kalenderdag eller den händelse som har angetts som fristens början, om inte annat anges i lag eller avtal. En frist som fastställts av domstol börjar löpa dagen efter den dag då den handling där fristen fastställs delgivits, om inte annat föreskrivs när fristen fastställs. Om ingen delgivning av handlingen krävs börjar fristen löpa då meddelande om att den fastställts har mottagits (63 § i civilprocesslagen).
Nej. I enlighet med civilprocesslagen börjar en frist som fastställts av domstol löpa dagen efter delgivning av rättegångshandlingen. Detta gäller oavsett på vilket sätt en handling delges.
I enlighet med 135.1 § i den allmänna delen av civillagen börjar en frist löpa dagen efter den kalenderdag eller den händelse som har angetts som fristens början, om inte annat anges i lag eller avtal.
Enligt 136.9 § i den allmänna delen av civillagen anses en dag vid beräkning av en tidfrist vara tidsperioden från midnatt till midnatt. Om en frist uttrycks i dagar avses alltså kalenderdagar.
Som regel uttrycks tidsfrister i rättsliga förfaranden i dagar.
En frist uttrycks i dagar exempelvis om inga överklaganden kan lämnas in efter fristens utlöpande. Enligt 632 § i civilprocesslagen ska ett eventuellt överklagande lämnas in inom 30 dagar efter det att den överklagande parten delgivits domen, men inte senare än fem månader efter det datum då domen från första instans offentliggjorts. När fem månader har förlöpt sedan det datum då domen offentliggjordes kan inget överklagande lämnas in även om det skulle vara mindre än 30 dagar kvar tills den femmånadersperiod som följer på delgivning och offentliggörande har löpt ut. Denna absoluta gräns har fastställts för att garantera rättssäkerhet. På samma sätt har en absolut tidsgräns på fem månader fastställts för exempelvis överklagande av domstolsavgörande och kassationstalan.
Ett exempel på en frist som uttrycks i år är fristen för att kräva återbetalning av en statlig avgift eller säkerhet – fristen löper ut när två år har förlöpt från slutet av det år under vilket säkerheten eller den statliga avgiften betalades, men inte innan förfarandet har lett fram till ett domslut som kommer att vinna laga kraft. Här rör det sig dock om en frist inom vilken ett anspråk måste göras och inte om en tidsfrist i ett rättsligt förfarande – sådana tidsbegränsningar kan varken förlängas eller återställas.
En frist inom vilken ett anspråk måste göras uttrycks också i år. Då rör det sig inte heller om en tidsfrist i ett rättsligt förfarande. I enlighet med 143 § i den allmänna delen av civillagen tar en domstol hänsyn till den frist inom vilken ett anspråk måste göras endast på begäran av den förpliktade personen.
En frist löper ut på angivet datum. Om ett slutdatum anges med hjälp av en period uttryckt i veckor infaller slutdatumet på motsvarande dag i periodens sista vecka. Om ett slutdatum anges med hjälp av en period uttryckt i månader infaller slutdatumet på motsvarande dag i periodens sista månad. Om ett slutdatum anges med hjälp av en period uttryckt i år infaller slutdatumet på motsvarande dag i periodens sista år. Om ett slutdatum anges med hjälp av en period uttryckt i månader eller år och slutdatumet infaller i en månad i vilken det aktuella datumet saknas, infaller slutdatumet i stället sista dagen i månaden (136.2–5 § i den allmänna delen av civillagen).
Ja. I 136.8 § i den allmänna delen av civillagen fastställs att om en frist för att lämna en avsiktsförklaring eller uppfylla en skyldighet löper ut en helgdag eller annan arbetsfri dag ska slutdatumet anses infalla den första arbetsdag som följer på den arbetsfria dagen.
I enlighet med 64.1 § i civilprocesslagen kan en domstol på begäran i form av en motiverad ansökan eller på eget initiativ förlänga en tidsfrist i ett rättsligt förfarande som domstolen fastställt när det finns goda skäl för en sådan förlängning. En tidsfrist kan förlängas mer än en gång endast om motparten samtycker.
Ett överklagande måste lämnas in inom 30 dagar efter det att den överklagande parten delgivits domen, men inte senare än fem månader efter det datum då domen från första instans (esimese astme kohus) offentliggjorts (632.1 § civilprocesslagen). Det finns dock undantag från denna allmänna regel:
Överklagandefristen kan förkortas om parterna når en överenskommelse om detta och meddelar domstolen. Den kan också förlängas upp till fem månader från det att domen offentliggjorts.
I enlighet med civilprocesslagen fastställer domstolen en tid för domstolsförhandling omedelbart efter det att den mottagit en inlaga eller ansökan samt tillhörande svar, alternativt när svarsfristen löper ut. Domstolen kan också fastställa en tid för domstolsförhandling innan den mottagit ett svar och innan svarsfristen löpt ut om det kan antas att det oavsett svaret kommer att krävas en domstolsförhandling för att avgöra ärendet eller om omständigheterna av andra skäl motiverar att tiden för förhandling fastställs omedelbart. Om domstolen inte behöver något svar fastställer den tiden för domstolsförhandling omedelbart efter det att den mottagit en inlaga eller ansökan. Om möjligt tar domstolen hänsyn till vad som passar deltagarna i förfarandet när tiden för domstolsförhandling fastställs.
Domstolen får ställa in, ändra tidpunkten för eller skjuta upp en domstolsförhandling endast om det finns goda skäl (352.1 § civilprocesslagen).
Om förfarandet handläggs i enlighet med estniska rättegångsregler kan en person inte förlora sin rätt till förlängning av en tidsfrist i ett rättsligt förfarande endast på grundval av huruvida tidsfristen kan förlängas eller ej på den plats där personen delgavs handlingen.
Om en processhandling inte utförs i tid har deltagaren i förfarandet inte rätt att utföra handlingen vid ett senare tillfälle, om inte en domstol återställer en lagstadgad frist, förlänger en frist som domstolen fastställt eller tar upp den framställning, den ansökan, det bevis eller den invändning som deltagaren i förfarandet inkommit med. Detta gäller oavsett om deltagaren i förfarandet på förhand har varnats om dessa följder.
Om en domstol meddelat tredskodom sedan en svarande inte infunnit sig i rätten kan svaranden ansöka om återvinning av tredskodomen (415 § i civilprocesslagen). Svaranden kan ansöka om återvinning av tredskodomen om det fanns goda skäl för den underlåtenhet att agera från svarandens sida som föranledde tredskodomen. Som goda skäl för underlåtenhet att svara på en talan eller infinna sig vid en domstolsförhandling utan att meddela domstolen om detta betraktas framför allt trafikstörningar, att som part drabbas av oväntad sjukdom eller att en person som står parten nära drabbas av svår oväntad sjukdom som förorsakar partens underlåtenhet att svara på talan eller infinna sig i domstolen och att sända ett ombud till domstolen (422.1 §).
Det går att ansöka om återvinning av tredskodom oavsett om goda skäl föreligger om
Ansökan om återvinning av tredskodom ska lämnas in inom 30 dagar efter delgivning av tredskodomen. Om en tredskodom delges genom offentliggörande ska ansökan om återvinning lämnas in inom 30 dagar från det datum då tredskodomen kom till svarandens kännedom eller då förfarandet för verkställande av tredskodomen inleddes. Om ännu en tredskodom meddelas mot svaranden efter det att förfarandet återupptagits får svaranden överklaga denna dom endast på grundval av underlåtenhet att säkerställa att villkoren för meddelande av tredskodom varit uppfyllda.
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.