Tidsfrister

Irland
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

De viktigaste typerna av frister är följande:

Tidsfrister för att svara på en stämning: Efter att ha delgetts en stämning från High Court har svaranden åtta dagar på sig att bekräfta mottagandet, vilket kallas appearance. Tidsfristen på åtta dagar gäller dock inte för en ”särskild stämning” enligt Rules of the Superior Courts föreskrift 12.2, vilken kan bekräftas när som helst.

Den allmänna åttadagarsperioden omfattar inte delgivningsdagen, såvida inte domstolen beslutar något annat. Svaranden har därefter ytterligare 28 dagar på sig att inkomma med ett svaromål, räknat från dagen då stämningsinlagan översändes eller från tidsfristen för att bekräfta mottagandet, beroende på vilket som infaller sist [Rules of the Superior Courts, föreskrift 21.1].

I ett civilrättsligt förfarande vid en grevskapsdomstol (Circuit Court) måste svaranden översända sitt svaromål till käranden inom tio dagar efter det att mottagandet av stämningen bekräftades [Circuit Court Rules 2001, föreskrift 15.4]. Vid distriktsdomstolen ska mottagandet bekräftas och ett svaromål lämnas in senast 28 dagar efter delgivningen av stämningen [District Court Rules, föreskrift 42].

Tidsfrister för att verkställa en dom: Vid High Court kan en dom verkställas inom sex år från den dag då domen blev verkställbar [Rules of the Superior Courts föreskrift 42.23]. Om sex år har gått eller om parterna har förändrats genom dödsfall eller på annat sätt måste en ansökan om rätt till verkställighet lämnas in till domstolen. En dom kan inte verkställas senare än tolv år efter den dag då domen blev verkställbar [Statute of Limitations 1957, § 11].

Preskriptionstider: I avtalsrättsliga mål har en avtalspart sex år på sig att väcka talan från den dag grunden till talan uppstod. I mål om skadestånd har en person i allmänhet sex år på sig att väcka talan, men särskilda regler gäller i mål om personskada och ärekränkning.

I mål om personskador har en person två år på sig att väcka talan från och med dagen för skadan eller från och med dagen då personen fick reda på orsaken till skadan, om denna infaller senare [Civil Liability and Courts Act 2004, § 7].

I mål om ärekränkning har en person ett år på sig att väcka talan, vilket under exceptionella omständigheter kan förlängas till två år.

Talan mot dödsbo ska väckas inom två år efter dödsfallet eller inom den ordinarie preskriptionstiden, beroende på vilken frist som är kortast [Civil Liability Act 1961, § 9(2)].

Talan av sambor måste väckas inom två år efter att förhållandet upphörde, i enlighet med del 15 i Civil Partnership and Certain Rights and Obligations of Cohabitants Act 2010.

För återkrav av mark är preskriptionstiden tolv år.

För indrivning av utestående fordringar på konventionell hyra är preskriptionstiden sex år. För inlösen av inteckning är perioden tolv år. För bärgningsanspråk gäller två års preskriptionstid. En skadeståndstalan på grund av brott mot implicita villkor som härrör från ett defekt motorfordon måste väckas inom två år [Sale of Goods and Supply of Services Act 1980, § 13(8)]. En skadeståndstalan avseende en defekt produkt måste väckas inom tre år [Liability for Defective Products Act 1991, § 7(1)].

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Reglerna för domstolarnas sammanträden och rättsferier nås via länken i slutet av detta dokument.

Utöver lördag och söndag är följande dagar helgdagar i Irland:

Nyårsdagen (den 1 januari)

St Patrick’s Day (den 17 mars)

Annandag påsk

Juldagen (den 25 december)

St Stephen’s Day (den 26 december)

Den första måndagen i maj, juni och augusti

Den sista måndagen i oktober

Om juldagen, St Stephen’s Day eller nyårsdagen infaller på en helg blir nästa vardag en allmän helgdag. Observera även rättsferierna, under vilka domstolssammanträdena är begränsade i form av ”feriesammanträden” och endast brådskande ansökningar behandlas. Under den långa rättsferien i augusti och september är exempelvis domstolssammanträdena begränsade i överrätterna och i grevskapsdomstolen.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

I Statute of Limitations 1957, i dess ändrade lydelse, anges tidsfrister för rättsliga förfaranden. En talan som väcks efter det att preskriptionstiden löpt ut förhindras eller avvisas endast om en svarande åberopar Statute of Limitations till sitt försvar. Följaktligen påverkar inte Statute of Limitations en kärandes saklegitimation, men den kan påverka hans eller hennes arvsrätt. Även om talan väcks inom den tillämpliga tidsfristen har dock High Court fortfarande en konstitutiv behörighet att avvisa talan i rättvisans intresse, om det har gått så lång tid mellan dagen då grunden till talan uppstod och dagen för talan att det skulle innebära en orättvisa gentemot svaranden. Se även svaret på fråga 1 ovan.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Tidsfristen börjar löpa på dagen för den berörda händelsen eller den dag en person fick reda på en berörd händelse (t.ex. en skada). Om en domstol beslutar att man ska företa något inom en vecka ska den berörda åtgärden fullgöras eller den berörda handlingen inges inom en vecka efter det att beslutet om detta fattades. Om en part har sex år på sig att verkställa en dom har man på samma sätt sex år på sig från den dag då domen blev verkställbar.

I allmänhet, och utom när motsatsen anges i den bestämmelse enligt vilken en tidsfrist ska inledas en viss dag, ingår den dagen i tidsfristen [Interpretation Act 2005, § 18(h)]. Enligt föreskrift 122.10 i Rules of the Superior Courts är dock den första dagen utesluten vid beräkningen av tidsfristen om ett visst antal dagar (inte hela dagar) föreskrivs i dessa regler.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Om en handling ska delges den andra parten senast en viss dag eller inom ett visst antal dagar, ska delgivning normalt ske genom vanligt frankerat brev eller genom rekommenderat brev. Om handlingen delges genom vanligt frankerat brev ska den anses ha delgetts den andra parten vid den tidpunkt då kuvertet med handlingen normalt skulle ha nått fram vid ordinarie postgång, normalt dagen efter att det skickas. [Regler för delgivning av en stämning vid grevskapsdomstolen (Civil Bill) finns i Circuit Court Rules 2001 föreskrifterna 11.10 och 14.3(vi); regler för delgivning av en stämning vid distriktsdomstolen finns i Rules of the District Court föreskrift 41; regler för delgivning av en stämning vid High Court finns i Rules of the Superior Courts föreskrift 9].

Föreskrift 122 i Rules of the Superior Courts innehåller allmänna regler om tid, inbegripet när delgivning anses ha skett [Rules of the Superior Courts föreskrift 122.9].

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Om en tidsfrist ska inledas eller räknas från en viss dag, till exempel om en handling ska delges en part ”inom sju dagar”, ska den första dagen (exempelvis den dag då beslutet fattas), med förbehåll för domstolens stadga eller regler, anses ingå i denna frist. Enligt föreskrift 122.10 i Rules of the Superior Courts är dock den första dagen utesluten om ett visst antal dagar (inte hela dagar) föreskrivs i dessa regler. Om en tidsfrist ska löpa ut eller räknas fram till en viss dag ska den dagen anses ingå i denna frist. Om en handling ska delges eller ett förfarande inledas på mindre än sex dagar ska lördag, söndag, juldagen och långfredagen inte räknas med vid beräkningen av tidsfristen. [Rules of the Superior Courts, föreskrift 122].

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Kalenderdagar, on inte annat anges.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Om tidsfristen för att fullgöra en åtgärd eller inleda ett förfarande anges i månader eller år beräknas denna tid i kalendermånader, om inte annat anges.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

I allmänhet, och utom när motsatsen anges i den bestämmelse enligt vilken en tidsfrist ska inledas eller räknas från en viss dag, ingår den dagen i tidsfristen. Om en tidsfrist ska löpa ut eller räknas fram till en viss dag ingår den dagen i tidsfristen [Interpretation Act 2005, § 18(h)]. Enligt föreskrift 122.10 i Rules of the Superior Courts är dock den första dagen utesluten vid beräkningen av tidsfristen om ett visst antal dagar (inte hela dagar) föreskrivs i dessa regler.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Ja, om tidsfristen för att fullgöra en åtgärd eller inleda ett förfarande löper ut en lördag, söndag eller annan dag då domstolskanslierna är stängda, och åtgärden därför inte kan fullgöras den dagen, kommer fristen att löpa ut nästföljande dag då domstolskanslierna är öppna. Denna regel gäller alltid i samband med utgången av tidsfrister.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Om en preskriptionstid har stadgats har domstolarna inte befogenhet att förlänga den perioden. I vissa fall får dock domstolarna efter eget skön förlänga eller förkorta de tidsfrister som fastställs i domstolsreglerna eller i domstolsbeslut. Om käranden anser att det föreligger exceptionella skäl kan han eller hon begära att domstolen omedelbart prövar en ansökan utan att vänta på att svaranden delges några handlingar. Detta kallas ansökan ex parte eller ”utan delgivning”. Om domaren beslutar att målet ska avgöras ex parte underrättas den andra parten om detta och ges därefter möjlighet att inställa sig i domstolen och begära att beslutet ändras eller upphävs. I allmänhet kan fristen för att inge domstolshandlingar förlängas genom att parterna kommer överens om detta. Om en part vill förlänga fristen för överklagande måste parten fastställa att han eller hon hade för avsikt att överklaga inom tidsfristen, att underlåtenheten att överklaga i tid berodde på ett misstag och att överklagandet är välgrundat. Om den andra parten har förorsakats skada på grund av att fristen har löpt ut kan domstolen välja att inte förlänga tidsfristen.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Ett beslut av High Court måste överklagas inom 28 dagar efter att det överklagade beslutet utfärdades.

Grevskapsdomstolens beslut måste överklagas inom tio dagar från den dag domen eller beslutet meddelades [Rules of the Superior Courts, föreskrift 61.3]

Distriktsdomstolens beslut måste överklagas inom 14 dagar från beslutet [föreskrift 101.1 i District Court Rules].

För att det ska kunna prövas om ett beslut av en domare eller myndighet är lagligt måste en ansökan inges snarast och inom tre månader från den dag då grunderna för ansökan först uppkom, såvida inte domstolen anser att det finns goda skäl att förlänga fristen. [Rules of the Superior Courts, föreskrift 84.21(1)]

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Om en preskriptionstid har stadgats har domstolarna inte befogenhet att förlänga eller förkorta den perioden. Om inte annat följer av tillämpliga lagstadgade bestämmelser får dock domstolen efter eget skön förlänga eller förkorta fristen för fullgörandet av vissa åtgärder. Enligt både Rules of the Superior Courts och Rules of the Circuit Court har domstolen befogenhet att förlänga eller förkorta frister som anges i dessa regler eller fastställts av en domstol.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Nej, parten förlorar inte rätten till den förlängda tidsfristen.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Varje part som underlåter att iaktta de tidsfrister som fastställts av domstolen eller som anges i domstolsreglerna eller i lagstiftningen kan få sitt mål avfört. Om en svarande exempelvis underlåter att bekräfta mottagandet av en stämning eller underlåter att inkomma med ett svaromål får käranden lämna in en ansökan om tredskodom.

Om en dom meddelas mot en svarande under dessa omständigheter kan han eller hon ansöka om att domen ska upphävas eller överklaga till en högre instans. Om käranden inte lämnar närmare uppgifter om sin talan i tid får svaranden lämna in en ansökan om att talan ska avföras på grund av försening. Käranden kan överklaga detta beslut till en högre instans. Domstolen får också utöva sin bestämmanderätt när det gäller rättegångskostnaderna på ett sådant sätt att den straffbelägger en part som gjort sig skyldig till orimlig försening eller underlåtit att iaktta de tillämpliga tidsfristerna.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Den som har missat tidsfristen kan begära ett domstolsbeslut om förlängning av tidsfristen. Om utgången av tidsfristen har lett till en tredskodom kan parten ansöka om att domen ska upphävas eller, om ansökan inte beviljas, överklaga till en högre instans.

Senaste uppdatering: 09/03/2022

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.