Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på italienska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Swipe to change

Tidsfrister

Italien
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

Tidsfrister i rättsliga förfaranden är frister inom vilka eller efter vilka en viss handling ska företas. De kan vara av tre typer: tvingande tidsfrist (perentorio, som innebär att den aktuella handlingen inte är giltig om den inte företas innan tidsfristen löper ut), fakultativ tidsfrist (ordinatorio, som inte måste respekteras för att den aktuella handlingen ska vara giltig) och tidsfrist med uppskjutande verkan (dilatorio, som innebär att handlingen för att vara giltig måste företas efter tidsfristen) (artiklarna 152–155 i civilprocesslagen, se bifogade bilagor).

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Följande dagar är helgdagar: alla söndagar, 1 januari, 6 januari, 25 april, annandag påsk, 1 maj, 2 juni, 15 augusti, 1 november, 8 december samt 25–26 december.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Vid beräkningen av tidsfrister i rättsliga förfaranden utesluter man den första dagen (dies a quo). Om den sista dagen (dies ad quem) är en helgdag, förlängs fristen till första påföljande arbetsdag. Om det i lagstiftningen hänvisas till begreppet ”fria dagar” (giorni liberi) ska inte heller dessa dagar tas med i beräkningen.

Om det inte uttryckligen anges i lagstiftningen att en tidsfrist är tvingande ska den betraktas som fakultativ.

Vid beräkningen av frister som är uttryckta i månader eller år används den allmänna kalendern. Tidsfrister löper således ut vid utgången av den dag och den månad som motsvarar den dag och månad då fristen började löpa (vid frister uttryckta i år beaktas dag, månad och år). Det saknar betydelse om månaden har 31 eller 28 dagar eller om månaden februari under ett skottår ingår i beräkningen.

De tvingande tidsfristerna kan inte förlängas.

Tidsfrister i rättsliga förfaranden i allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar (förutom i arbetsmål) avbryts automatiskt under sommaruppehållet den 1–31 augusti varje år, i enlighet med den reform som genomfördes genom lagdekret nr 132/2014 (tidigare varade uppehållet fram till den 15 september), och börjar sedan löpa igen efter detta uppehåll.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Om startdatumet inte har fastställts av domaren börjar tidsfristen i regel löpa från den tidpunkt parten i faktisk eller juridisk mening fick kännedom om skyldigheten (tidsfristen för ett överklagande börjar exempelvis löpa från och med delgivningen av domen eller, om detta inte är möjligt, från och med dess offentliggörande).

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Frågan är aktuell i två fall:

a) I samband med frister som börjar löpa från den dag en handling delges eller tillkännages (t.ex. en överklagandefrist):

I sådana fall är det den dag då mottagaren tar emot handlingen som styr de korta överklagandefristerna i artikel 325 i civilprocesslagen (30 dagar för överklagande, 60 dagar för kassationstalan). Den dag då fristen börjar löpa varierar därmed beroende på hur delgivningen har skett, eftersom delgivning per post kan ta längre tid än delgivning via delgivningsman.

b) När det gäller delgivning per post har konstitutionsdomstolen (ärende nr 477 2002 och nr 28 2004) fastslagit en princip enligt vilken delgivning av en rättegångshandling (oavsett om det är fråga om personlig delgivning eller postdelgivning) anses vara slutförd från den delgivande partens sida vid den tidpunkt då handlingen överlämnas till delgivningsmannen, medan den anses vara slutförd gentemot den som ska delges vid den tidpunkt då denne tar emot handlingen.

Denna princip, som innebär att olika tidpunkter för när delgivningen är slutförd gäller för den delgivande respektive den delgivna parten (en princip som redan erkänns inom unionsrätten, se rådets förordning (EG) nr 1348/2000), Principen har dock endast betydelse för frågan om hur snabbt handlingen delges. Den rättsliga fristen måste anses ha iakttagits (av den delgivande parten) om den handling som ska delges överlämnas till delgivningsmannen innan fristen löper ut. Detta har dock ingen betydelse för när tidsfristen börjar löpa, vilket styrs av dagen för delgivning eller meddelande av en handling eller av dagen för offentliggörande av en dom eller av andra händelser, såsom beskrivs närmare ovan.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Den dag händelsen inträffade räknas inte med.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Alla dagar räknas. Det är endast om tidsfristen löper ut på en helgdag som fristen förlängs till första påföljande arbetsdag.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Frister som är angivna i år eller månader beräknas enligt den allmänna kalendern.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

I dessa fall används den allmänna kalendern. Tidsfrister löper således ut vid utgången av den dag och den månad som motsvarar den dag och månad då fristen började löpa (vid frister uttryckta i år beaktas dag, månad och år). Det saknar betydelse om månaden har 31 eller 28 dagar eller om månaden februari under ett skottår ingår i beräkningen.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Ja.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

De tvingande tidsfristerna kan inte förlängas. En part som underlåtit att iaktta en tidsfrist kan dock vända sig till domstolen med en begäran om att tidsfristen ska ändras om parten kan visa att skälen till underlåtelsen låg utanför hans kontroll.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Man skiljer mellan långa och korta tidsfrister.

Den långa tidsfristen är sex månader från och med offentliggörandet av domen. Den korta tidsfristen, som börjar löpa vid delgivningen av beslutet, är 30 dagar för överklagande och 60 dagar för kassationstalan. För talan av berörd utomstående part (opposizione di terzo revocatoria) eller ansökan om upphävande av dom (revocazione) är tidsfristen trettio dagar från det att den bedrägliga avsikten, den otillåtna samverkan eller försumligheten uppdagas. Överklagande av domstolens behörighet måste göras inom 30 dagar.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Normalt sett får domstolen fritt fastställa en tidsfrist inom ramen för det intervall som anges i lagen. När det gäller just en parts tidsfrist för att inställa sig anges denna i lagen, och fastställs alltså inte av domstolen. Enligt artikel 168bis i civilprocesslagen får domstolen skjuta upp den första förhandlingen i högst 45 dagar.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

I Italien finns det inga allmänna regler för medgivande av förlängning, men det har hänt att tidsfrister suspenderats till följd av naturkatastrofer. Allmänt sett gäller förlängningen alltså bara den person eller det område som omfattas av en åtgärd eller ett ministerdekret.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

Om en tvingande tidsfrist inte iakttas leder det till en förlust av rättigheten att vidta handlingen som tidsfristen gällde.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

En part som inte underlåtit att iaktta en tidsfrist och därför förlorat rätten att utföra den aktuella handlingen kan vända sig till domstolen med en begäran om att tidsfristen ska ändras om parten kan visa att skälen till underlåtelsen låg utanför hans kontroll.

Relaterade bilagor

Tidsfrister i rättsliga förfaranden: civilprocesslagen, artiklarna 323–338  PDF (72 Kb) it

Tidsfrister i rättsliga förfaranden: civilprocesslagen, artiklarna 152–155  PDF (41 Kb) it

Senaste uppdatering: 22/02/2021

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.