- 1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.
- 2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.
- 3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?
- 4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?
- 5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?
- 6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?
- 7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?
- 8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?
- 9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?
- 10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?
- 11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?
- 12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?
- 13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?
- 14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?
- 15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?
- 16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?
Hitta information per region
- Belgienbe
- Bulgarienbg
- Tjeckiencz
- Danmarkdk
- Tysklandde
- Estlandee
- Irlandie
- Greklandel
- Spanienes
- Frankrikefr
- Kroatienhr
- Italienit
- Cyperncy
- Lettlandlv
- Litauenlt
- Luxemburglu
- Ungernhu
- Maltamt
- Nederländernanl
- Österrikeat
- Polenpl
- Portugalpt
- Rumänienro
- Sloveniensi
- Slovakiensk
- Finlandfi
- Sverigese
- Förenade kungariketuk
1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.
Processuella tidsfrister är tidsperioder inom vilka vissa processuella åtgärder måste vidtas.
Tidsfrister kan klassificeras enligt följande, beroende på vem som är bunden av dem:
- Tidsfrister som en domstol, domare eller förrättningsman måste följa föreskrivs i lag och är i regel korta. I tvistemål varierar dessa tidsfrister mellan 1 och 30 dagar (t.ex. artikel 102.2 i civilprocesslagen (Civilprocesa likums, nedan kallad CPL), 15 dagar, artikel 140.9 i CPL 30 dagar, artikel 341.6.2 i CPL 15 dagar). En domare måste avgöra om en ansökan ska godtas inom sju dagar efter mottagandet, men när en ansökan handlar om att återlämna ett barn till Lettland och denna måste lämnas in till ett annat land måste ett beslut fattas vid en domstolsförhandling inom 15 dagar efter det att förfarandet inleds. Ett beslut om åtgärder för att säkra en fordran ska fattas senast dagen efter det att förfarandet inleds. Ett beslut om provisoriskt skydd mot våld måste fattas senast nästa arbetsdag efter mottagandet av ansökan, om ingen ytterligare bevisning behöver begäras eller om en försening avsevärt kan påverka kärandens rättigheter. I övriga fall ska ansökan göras inom 20 dagar efter mottagandet av ansökan. För vissa kategorier av ärenden finns det en tidsfrist inom vilken prövningen av ärendet måste inledas eller ärendet måste omprövas och avslutas med ett avgörande. En kopia av en dom eller ett beslut ska sändas senast tre dagar efter det att domen eller beslutet har meddelats eller, om en förkortad dom har meddelats, inom tre dagar från den dag den fullständiga domen upprättas. Det finns även andra lagstadgade tidsfrister. Ibland måste en domstol eller förrättningsman vidta vissa åtgärder omedelbart. I vissa fall som föreskrivs i lag finns det allmänna tidsfrister som domstolar eller domare kan göra specifika och därmed själva fastställa den tid inom vilken en åtgärd måste vidtas. I komplicerade fall får en domstol upprätta en förkortad dom som endast består av en inledningsdel och en domslutsdel. Den kommer sedan att upprätta en fullständig dom inom 14 dagar och ange vilken dag den fullständiga domen kommer att vara klar. I civilprocesslagen anges inga tidsfrister inom vilka en domstol ska bereda och avgöra ett civilmål. I artikel 28 i lagen om domstols behörighet (Likums par tiesu varu) anges dock att för att säkerställa försvaret av en persons kränkta rättigheter måste en domstol pröva ärendet ”i rätt tid”, vilket innebär att målet måste avgöras så snabbt som möjligt. Genom undantag från det ordinarie domstolsförfarandet fastställer civilprocesslagen samtidigt särskilda tidsfrister för prövning av ansökningar för vissa kategorier av civilrättsliga mål som omfattas av särskilda förfaranden. En domare måste till exempel fatta beslut om en ansökan om indrivning av obestridda fordringar inom sju dagar från mottagandet. Dessutom finns det bestämmelser i specialiserad lagstiftning där det fastställs vilka frågor som ska avgöras genom ett extraordinärt förfarande (t.ex. måste alla åtgärder som rör säkerställande av barns rättigheter och intressen prioriteras i enlighet med lagen om skydd av barnets rättigheter (Bērnu tiesību aizsardzības likums)).
- Tidsfrister för processuella åtgärder som måste vidtas av parterna i förfarandet – dessa tidsfrister fastställs genom civilprocesslagen – 14 dagar före en domstolsförhandling för bevisupptagning, såvida inte domaren har fastställt en annan tidsfrist (sju dagar i samband med ett skriftligt förfarande), tio dagar för inlämning av ett kompletterande klagomål (blakus sūdzība), 20 dagar för överklagande (apelācija) osv. I de flesta fall fastställs dock tidsfrister för parterna i förfarandet och andra berörda parter av domstolen, domaren eller förrättningsmannen, som fastställer ett specifikt datum för en tidsfrist som lagstiftningen endast fastställer i allmänna ordalag, eller fastställer ett datum självständigt, med vederbörlig hänsyn till typen av processuell åtgärd, avståndet från en persons bosättningsort eller vistelseort samt andra omständigheter.
Tidsfrister för personer som inte är parter i målet fastställs endast av en domstol eller en domare.
De viktigaste tidsfristerna är följande:
• Tidsfrist för att lämna in bevis. Om inte domaren beslutar något annat ska bevis inges senast 14 dagar före en domstolsförhandling (sju dagar innan förfarandet inleds enligt det skriftliga förfarandet). När ett mål prövas kan bevis inges på en motiverad begäran av en part i tvisten eller en tredje part, förutsatt att detta inte försenar avgörandet av målet, att domstolen godtar att det finns goda skäl till att bevisningen inte lämnades in i tid, eller att bevisningen avser fakta som har framkommit under förfarandets gång. Domstolens beslut att vägra ta emot bevis kan inte överklagas, men invändningar mot beslutet kan inges genom fullständigt överklagande (apelācija) eller genom överklagande i en rättsfråga (kasācija).
• Tidsfrist för svaranden att inkomma med synpunkter. När förfarandet har inletts ska ansökan omedelbart skickas till svaranden, till dennes officiella elektroniska adress eller via rekommenderat brev. En tidsfrist för att inkomma med synpunkter ska fastställas på 15–30 dagar från den dag då ansökan skickades.
• Tidsfrist för att rätta till brister i en ansökan om återvinning och en ny rättegång i målet. Vid en tredskodom har svaranden 20 dagar på sig från den dag då domen översänds att hos domstolen ansöka om återvinning och få målet prövat på nytt.
Tidsfrist för vilandeförklaring:
- Om en fysisk person har avlidit eller en juridisk person som är part i förfarandet eller en tredje part med en oberoende talan har upphört att existera, och om rättsförhållandet i tvisten tillåter överlåtelse av rättigheter, fastställs tidsfristen utifrån den tid det tar att utse en efterträdare eller utse ett juridiskt ombud.
- Om domstolen har fastställt en sådan begränsning av förmågan att agera för en part eller tredje part som hindrar honom eller henne att utöva sina civilprocessuella rättigheter och skyldigheter på ett oberoende sätt fastställs tidsfristen utifrån den tid det tar att utse ett juridiskt ombud.
- – Om en part i förfarandet eller en tredje part inte kan delta i förfarandet på grund av allvarlig sjukdom, ålder eller funktionsnedsättning fastställs tidsfristen med hänsyn till den tidsfrist som domstolen fastställt för att utse ett ombud.
- Om domstolen fattar beslut om ingivande av en ansökan till författningsdomstolen eller om författningsdomstolen har väckt talan till följd av ett klagomål från käranden (klaganden) om författningsenlighet, om domstolen beslutar att hänskjuta en fråga till Europeiska unionens domstol för förhandsavgörande, om det inte är möjligt att pröva målet innan ett annat civilrättsligt, straffrättsligt eller förvaltningsrättsligt mål har avgjorts, fastställs tidsfristen utifrån den tid det tar för ett beslut eller ett rättsligt avgörande i ett civilrättsligt, straffrättsligt eller förvaltningsrättsligt förfarande vid författningsdomstolen eller Europeiska unionens domstol att vinna laga kraft.
- Om en part i förfarandet eller en tredje part med en oberoende talan befinner sig utanför Lettlands gränser i samband med ett långtidsuppdrag eller tjänsteärende fastställs tidsfristen utifrån den tid det tar att utfärda en begäran om att svaranden ska närvara. Om en part i förfarandet eller en tredje part med en oberoende talan inte kan delta i avgörandet av ett ärende på grund av sjukdom, eller om domstolen beslutar om ett sakkunnigutlåtande, fastställs tidsfristen utifrån den tid det tar för de omständigheter som avses i dessa punkter att upphöra att gälla.
- Om parterna kommer överens om att vilandeförklara förfarandet och ingen tredje part med en oberoende talan har något att invända ska tidsfristen fastställas med hänsyn till den tidsfrist som anges i domstolsbeslutet.
- Om insolvensförfaranden avseende en juridisk eller fysisk person har inletts mot en svarande i en talan av ekonomisk art ska tidsfristen fastställas till den tidpunkt då insolvensförfarandet har avslutats.
Tidsfrist för överklagande – en dom av en domstol i första instans får överklagas inom 20 dagar från det att domen meddelats. Om en förkortad dom har meddelats löper tidsfristen för överklagande från den dag som domstolen har fastställt för att upprätta den fullständiga domen. Om domen upprättas efter den angivna dagen löper tidsfristen för att överklaga domen från den dag domen faktiskt upprättas. Ett överklagande som lämnas in efter det att tidsfristen har löpt ut ska inte tas upp till prövning och ska återsändas till avsändaren.
Ett kompletterande klagomål får inges inom tio dagar från den dag då domstolen fattar det överklagade beslutet, om inte annat föreskrivs i civilprocesslagen. Ett kompletterande klagomål som lämnas in efter det att tidsfristen har löpt ut ska inte tas upp till prövning och ska återsändas till avsändaren.
Tidsfrist för inlämning av en ansökan om att pröva nya fakta – tidsfristen för inlämning av en sådan ansökan löper
- när det gäller omständigheter som är avgörande för bedömningen i målet och som förelåg vid tidpunkten för förfarandet men som inte var och inte kunde ha varit kända av sökanden, från och med den dag då dessa fakta uppdagas,
- när det gäller avsiktligt falska vittnesmål, sakkunnigutlåtanden eller översättningar, eller förfalskade skriftliga eller materiella bevis som framkommit i samband med en lagakraftvunnen brottmålsdom, och på grundval av vilka domen meddelats, eller när det gäller brottslig verksamhet som framkommit i samband med en lagakraftvunnen brottmålsdom, och på grundval av vilka en olaglig eller ogrundad dom har meddelats eller ett beslut fattats, från och med den dag då domen i brottmålet får rättslig verkan,
- när det gäller ogiltigförklaring av ett domstolsavgörande eller av ett beslut av en annan institution som låg till grund för ett domstolsavgörande eller beslut i målet, från och med den dag då det domstolsbeslut som ogiltigförklarar domen i det civilrättsliga eller straffrättsliga målet trädde i kraft eller från och med upphävandet av det beslut som fattades av den andra institution som låg till grund för den dom eller det beslut vars ogiltigförklaring begärs mot bakgrund av nya fakta,
- om det konstateras att en lagbestämmelse som tillämpades vid avgörandet av målet inte är förenlig med en överordnad lagbestämmelse, från och med den dag då en dom eller ett annat beslut träder i kraft, varigenom den tillämpade bestämmelsen förlorar sin verkan på grund av att den inte följer den överordnade lagbestämmelsen.
Tidsfrister för inlämning av exekutionstitlar: En exekutionstitel får inges för verkställighet inom tio år från den dag då ett beslut av en domstol eller en domare får verkan, såvida inte andra preskriptionstider fastställs i lag.
Om en domstol beslutar att en skuld ska drivas in genom löpande betalningar gäller exekutionstiteln under hela den tid som betalningarna ska göras. Den tioårsperiod som avses ovan börjar dock löpa den sista tillåtna dagen för varje betalning.
2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.
Enligt lagen om allmänna helgdagar, minnesdagar och högtidsdagar är följande dagar allmänna helgdagar:
- 1 januari: nyårsdagen.
- Långfredag, påskdagen och annandag påsk.
- Första maj, högtidlighållande av sammankallandet av Lettlands konstituerande församling.
- 4 maj: högtidlighållande av Republiken Lettlands självständighetsförklaring.
- Andra söndagen i maj: mors dag.
- Pingstdagen.
- 23 juni: Johannes döparens afton.
- 24 juni: Johannes döparens dag, midsommardagen.
- Avslutningsdagen på Lettlands nationella sång- och dansfestival.
- 18 november: högtidlighållande av utropandet av Republiken Lettland.
- 24, 25 och 26 december: jul (vintersolståndet).
- 31 december: nyårsafton.
Ortodoxa, gammaltroende och troende som tillhör andra religiösa samfund firar påsk, pingst och jul de dagar som bestäms av dessa religiösa samfund.
Om antingen den 4 maj, avslutningsdagen på Lettlands nationella sång- och dansfestival, eller den 18 november infaller på en lördag eller söndag, blir nästa arbetsdag en helgdag.
3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?
Processuella åtgärder ska vidtas inom de tidsfrister som fastställs i lagen. Om ingen tidsfrist fastställs i lagen bestäms tidsfristen av domstolen eller domaren. Den tidsfrist som fastställs av en domstol eller domare måste vara tillräckligt lång för att processuella åtgärder ska kunna vidtas.
Tidsfristen kan vara ett exakt datum eller en period som löper ut ett visst datum eller en period uttryckt i år, månader, dagar eller timmar. Om åtgärden inte behöver vidtas ett visst datum får den vidtas när som helst under den angivna perioden. Perioden kan fastställas med hänvisning till att en viss händelse måste inträffa.
4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?
En processuell tidsfrist som räknas i år, månader eller dagar börjar löpa dagen efter den dag eller händelse som markerar att tidsfristen inleds.
En processuell tidsfrist som räknas i timmar börjar löpa timmen efter den händelse som markerar att tidsfristen inleds.
5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?
Rättegångshandlingar skickas främst till personer elektroniskt, via ett onlinesystem, om adressaten har meddelat domstolen att han eller hon samtycker till att kommunicera med domstolen via onlinesystemet, till den e-postadress som adressaten lämnat, om adressaten har meddelat domstolen att han eller hon samtycker till att e-post används för korrespondens med domstolen, till adressatens officiella e-postadress. Om handlingarna översänds elektroniskt ska de anses ha delgivits den tredje dagen efter den dag då de skickades.
Om det inte är möjligt att elektroniskt överföra rättegångshandlingar till en fysisk person ska de skickas till den fysiska personens angivna hemadress eller bostad. Rättegångshandlingarna kan också överlämnas till en persons arbetsplats. Om det inte är möjligt att överföra rättegångshandlingar till en juridisk person elektroniskt ska de skickas till dess säte. Om handlingarna skickades per post ska de anses ha delgivits den sjunde dagen efter den dag då de skickades.
Rättegångshandlingar får delges adressaten personligen eller en vuxen familjemedlem som är bosatt hos adressaten. I sådana fall ska handlingarna anses ha delgivits den dag då de togs emot av adressaten eller av en annan person.
Huruvida rättegångshandlingar har delgetts beror inte i sig på huruvida handlingarna har lämnats på den bostadsadress som den fysiska personen har uppgett, till någon annan adress som uppgetts i förklaringen om bostadsadress, till den adress som en fysisk person uppgett för korrespondens med domstolen, eller till en juridisk persons säte, huruvida postkontoret har meddelat att försändelsen har delats ut eller huruvida handlingarna returneras. Adressaten kan vederlägga antagandet att handlingar har delgetts den sjunde dagen efter avsändandet om de har skickats med vanlig post och den tredje dagen från avsändandet om de har skickats med e-post eller delgetts online genom att ange att objektiva skäl bortom adressatens kontroll hindrade honom eller henne från att ta mot handlingarna på den angivna adressen. Om adressaten vägrar att ta emot rättegångshandlingarna anses handlingarna ha delgetts den dag då adressaten vägrade att ta emot dem.
6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?
Nej. Om en period inleds när en viss händelse inträffar börjar tiden att löpa dagen efter den händelse som markerar att tidsfristen inleds.
7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?
Om en period uttrycks i dagar omfattar antalet dagar alla kalenderdagar.
8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?
Perioder som uttrycks i år, månader eller dagar omfattar kalenderdagar.
9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?
En period som uttrycks i år löper ut respektive månad och dag under periodens sista år.
En period som uttrycks i månader löper ut respektive dag under periodens sista månad. Om en period som uttrycks i månader löper ut under en månad utan någon datumangivelse, löper den ut den sista dagen i den månaden.
En period som sträcker sig fram till ett visst datum löper ut den dagen.
- En processuell åtgärd vars tidsfrist löper ut får vidtas fram till kl. 24 den dag perioden löper ut.
- Alla tidsfrister för att vidta olika åtgärder inom ramen för tvistemålsförfarandet löper ut när domstolens arbetsdag slutar. Om en stämningsansökan, ett överklagande eller annan handling lämnas in på ett postkontor före kl. 24.00 den dag perioden löper ut ska dokumenten anses ha inkommit inom tidsfristen.
10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?
Om perioden löper ut på en lördag, en söndag eller en lagstadgad nationell helgdag ska periodens sista dag anses vara nästa arbetsdag.
11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?
Endast tidsfrister som fastställts av en domstol eller en domare får förlängas på begäran av en part i målet. Andra lagstadgade tidsfrister får dock förlängas av en domstol på begäran av en part i målet. En ansökan om att förlänga eller återställa en missad tidsfrist ska inges till den domstol där den försenade åtgärden skulle ha vidtagits, och ansökan ska prövas i ett skriftligt förfarande. Innan ansökan prövas i ett skriftligt förfarande ska parterna i förfarandet underrättas och ges möjlighet att samtidigt ansöka om att förlänga en tidsfrist eller återställa en missad tidsfrist. En ansökan om återställande av en processuell tidsfrist ska åtföljas av de handlingar som krävs för att vidta den processuella åtgärden och skälen till återställandet av tidsfristen.
En tidsfrist som har fastställts av en domare får förlängas av en ensam domare. Ett kompletterande klagomål får inges mot en domstols eller en domares vägran att förlänga eller återställa en tidsfrist.
12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?
Ett kompletterande klagomål får lämnas inom tio dagar från den dag då domstolen fattar beslutet.
Om ett beslut antas genom skriftligt förfarande löper tidsfristen för inlämning av ett kompletterande klagomål från den dag då beslutet delges.
Om ett beslut fattas i avsaknad av en part (t.ex. ett beslut om bevisupptagning eller ett beslut om en tillfällig skyddsåtgärd) löper tidsfristen för inlämning av ett kompletterande klagomål från den dag då beslutet delges eller översänds.
Om ett domstolsbeslut har översänts till den person vars bosättningsort, vistelseort eller säte inte är i Lettland, men dess adress är känd, i enlighet med EU-lagstiftningen eller de internationella avtal som är bindande för Lettland, får personen inge ett kompletterande klagomål inom 15 dagar från den dag då beslutet delges eller, om domstolen har meddelat ett förkortat beslut, från den dag då det fullständiga avgörandet delges.
Ett fullständigt överklagande (apelācija) ska inges inom 20 dagar från den dag då domen meddelas eller, om en förkortad dom meddelas, från den dag som domstolen har fastställt för att upprätta en fullständig dom. Om domen upprättas efter den angivna dagen löper tidsfristen för att överklaga domen från den dag domen faktiskt upprättas.
Om ett domstolsbeslut har översänts till den person vars bosättningsort, vistelseort eller säte inte är i Lettland, men dess adress är känd, i enlighet med EU-lagstiftningen eller de internationella avtal som är bindande för Lettland, får personen inge ett fullständigt överklagande inom 20 dagar från den dag då den fullständiga domen delges.
Ett överklagande i en rättsfråga (kasācija) ska inges inom 30 dagar från den dag då domen meddelas eller, om en förkortad dom meddelas, från den dag som domstolen har fastställt för att upprätta en fullständig dom. Om domen upprättas efter den angivna dagen löper tidsfristen för att överklaga domen från den dag domen faktiskt upprättas.
Om ett domstolsbeslut har översänts till den person vars bosättningsort, vistelseort eller säte inte är i Lettland, men dess adress är känd, i enlighet med EU-lagstiftningen eller de internationella avtal som är bindande för Lettland, får personen inge ett överklagande i en rättsfråga inom 30 dagar från den dag då domen delges.
Oavsett om ett överklagande är ett fullständigt överklagande eller bara ett överklagande i en rättsfråga är det otillåtligt om det inges efter det att tidsfristen har löpt ut och kommer att återsändas till avsändaren. Ett kompletterande klagomål får inges mot en domares beslut att avslå ett fullständigt överklagande eller ett överklagande i en rättsfråga inom tio dagar från den dag då domstolen fattade beslutet.
När det gäller vissa kategorier av tvister, t.ex. om erkännande av ett avgörande som fattats av en utländsk domstol, kan det finnas särskilda tidsfrister för överklaganden som fastställs från fall till fall i enlighet med civilprocessreglerna.
13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?
En domstol måste skjuta upp prövningen av ett mål och fastställa ett annat datum för domstolsförhandlingen om
- en part i målet uteblir från förhandlingen och inte har underrättats om tid och plats för förhandlingen,
- en part i målet som har underrättats om tid och plats för förhandlingen ändå uteblir från förhandlingen av skäl som domstolen anser vara giltiga,
- ansökan inte har delgivits svaranden och svaranden därför begär att avgörandet i målet skjuts upp,
- det är nödvändigt att som part i målet kalla en person vars rättigheter eller lagliga intressen kan komma att kränkas genom domstolens dom,
- uppskovet skulle kunna hjälpa till att återupprätta makarnas samboende eller främja en uppgörelse i godo, varpå domstolen på eget initiativ får skjuta upp förhandlingen; på begäran av en part får även prövningen av målet för detta ändamål skjutas upp vid upprepade tillfällen,
- svarandens bosättningsort eller vistelseort inte är i Lettland, och underrättelsen om tid och plats för domstolsförhandlingen har sänts till svaranden, och bekräftelse på delgivning av handlingarna har mottagits, men svaranden inte har mottagit underrättelsen i god tid och uteblir från domstolsförhandlingen,
- svarandens bosättningsort eller vistelseort inte är i Lettland, och underrättelsen om tid och plats för domstolsförhandlingen har sänts till svaranden, eller ansökan har sänts men ingen bekräftelse har mottagits, och svaranden uteblir från domstolsförhandlingen,
- parternas samtycke till medling tas emot.
En domstol får skjuta upp handläggningen av målet även under vissa andra omständigheter.
En domstol får skjuta upp handläggningen av målet
- om en kärande som har underrättats om tid och plats för domstolsförhandlingen uteblir av okända skäl,
- om en svarande som har underrättats om tid och plats för domstolsförhandlingen uteblir av okända skäl,
- om domstolen anser att det är omöjligt att avgöra målet på grund av utevaro hos en part vars närvaro är obligatorisk enligt lag, eller hos ett vittne, en sakkunnig eller en tolk som domstolen tillhandahåller,
- på begäran av en part i målet som begär att få tillfälle att lägga fram ytterligare bevis,
- om en person på grund av tekniska eller andra skäl utanför domstolens kontroll inte kan delta i en domstolsförhandling genom videokonferens,
- om en tolk uteblir från förhandlingen av skäl som domstolen anser vara giltiga.
14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?
Nej. Enligt civilprocessreglerna ska överlämnande och delgivning av rättegångshandlingar till en person vars bosättningsort eller vistelseort ligger utanför Lettland följa en annan mekanism, och processuella tidsfrister som börjar löpa vid mottagandet av rättegångshandlingarna beräknas på ett annat sätt.
Exempelvis kan ett överklagande av ett beslut som fattats av en förstainstansdomstol i regel inges inom 20 dagar från den dag då domen meddelas. Om en dom översänds till en part vars bosättningsort eller vistelseort ligger utanför Lettland har den personen rätt att överklaga inom 20 dagar från den dag domen delges. Om olika tidsfrister för överklagande av en dom från en förstainstansdomstol fastställs för olika parter i målet träder domen i kraft om inget överklagande lämnas in inom den tid som fastställts för överklaganden räknat från domens senaste delgivningsdag, såvida inte ett fullständigt överklagande lämnas in.
15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?
Rätten att vidta en processuell åtgärd upphör när den tidsfrist som fastställs i lag eller av domstolen löper ut. Överklaganden och handlingar som lämnas in efter det att tidsfristen har löpt ut kommer inte att godtas.
16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?
På begäran av en part i förfarandet ska domstolen återställa missade processuella tidsfrister om den anser att det finns giltiga skäl till varför fristerna inte hölls.
En tidsfrist för inlämning av en exekutionstitel kan till exempel inte återställas efter utgången av en preskriptionstid på tio år som började löpa den dag då det aktuella beslutet från en domstol eller domare trädde i kraft.
När domstolen återställer en missad processuell tidsfrist ska domstolen även tillåta att den försenade processuella åtgärden vidtas.
Tidsfrister som fastställts av en domstol, domare eller förrättningsman får på begäran av en part förlängas innan de löper ut. Lagstadgade tidsfrister får inte förlängas. Om en tidsfrist som fastställts av en domstol, domare eller förrättningsman har missats, får den person som är bunden av tidsfristen begära att en ny tidsfrist fastställs för verkställandet av en processuell åtgärd.
En ansökan om att förlänga en tidsfrist eller om att återställa en tidsfrist som har missats bör inges till den domstol där den försenade åtgärden skulle ha genomförts. Ansökan avgörs vid en domstolsförhandling och parterna underrättas i förväg om tid och plats för förhandlingen. En parts utevaro hindrar inte att ett beslut fattas om ansökan.
En ansökan om återställande av en processuell tidsfrist ska åtföljas av de handlingar som krävs för att vidta den processuella åtgärden och skälen till återställandet av tidsfristen.
En tidsfrist som har fastställts av en domare får förlängas av en ensam domare.
Ett kompletterande klagomål får inges mot en domstols eller en domares vägran att förlänga eller återställa en tidsfrist.
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.