Tidsfrister

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

I det polska civilrättsliga förfarandet görs en åtskillnad mellan följande typer av tidsfrister:

• För processuella åtgärder som vidtas av parterna: lagstadgade, rättsliga och avtalsbaserade tidsfrister.
• För processuella åtgärder som vidtas av domstol: vägledande tidsfrister.

De lagstadgade och rättsliga tidsfristerna är slutgiltiga och får inte överskridas.

Lagstadgade tidsfrister definieras som preklusionsfrister (vilket innebär ogiltigförklaring av en viss processuell åtgärd om fristen inte respekteras) och fastställs i lag. Sådana tidsfrister får inte förlängas eller förkortas. En lagstadgad tidsfrist börjar löpa vid den tidpunkt som anges i lag. Det finns två typer av lagstadgade tidsfrister: tidsfrister före vilka en åtgärd måste vidtas och tidsfrister efter vilka en åtgärd får vidtas. Lagstadgade tidsfrister inbegriper tidsfrister för utnyttjande av rättsmedel, till exempel en tidsfrist för överklagande eller klagan.

Rättsliga tidsfrister definieras också som preklusionsfrister men fastställs av en domstol eller domare. Rättsliga tidsfrister kan förlängas eller förkortas, men endast av viktiga skäl och utifrån ett yrkande som inges innan tidsfristen löper ut, även utan att höra motparten. Dessa tidsfrister inleds när ett beslut eller en dom avges i detta avseende. I de fall där civilprocesslagen föreskriver automatisk delgivning inleds tidsfristerna när beslutet eller domen delges.
Rättsliga tidsfrister inbegriper tidsfrister för att reglera bristande rättslig eller processuell handlingsförmåga eller för att åtgärda formella felaktigheter i ett överklagande eller en klagan.

Avtalsmässiga tidsfrister fastställs, liksom framgår av namnet, enligt överenskommelse mellan parterna. Ett klassiskt exempel är att vilandeförklaring görs efter gemensamt yrkande av parterna. Om parterna inger ett sådant yrkande kan domstolen vilandeförklara ärendet (domstolen är dock inte skyldig att göra detta). Denna typ av tidsfrist tillämpas enbart om parterna vill detta.

Vägledande tidsfrister tillämpas i regel på rättsliga myndigheter (domstolar) och inte på parter. Det får inga rättsliga konsekvenser om tidsfristerna inte hålls. Det grundläggande syftet är att principen om skyndsamma förfaranden ska tillämpas. Ett exempel på en sådan tidsfrist är den tidsfrist inom vilken en domstol ska fastställa domskälen.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Enligt lagen av den 18 januari 1951 om icke arbetsdagar finns följande lagstadgade icke arbetsdagar:

1. Alla söndagar (lördagar är inte icke arbetsdagar enligt lag)

2. Nedan angivna dagar:

1. 1 januari – nyårsdagen
2. 6 januari – trettondagen
3. påskdagen
4. annandag påsk
5. 1 maj – allmän helgdag
6. 3 maj – Polens nationaldag
7. pingstdagen
8. Kristi lekamens fest
9. 15 augusti – Marie himmelsfärd
10. 1 november – alla helgons dag
11. 11 november – nationell helgdag – självständighetsdagen
12. 25 december – juldagen
13. 26 december – annandag jul

Under 2024 infaller påskdagen den 31 mars, annandag påsk den 1 april, pingstdagen den 19 maj och Kristi lekamens högtid den 30 maj.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Inom civilrätten kan begreppet ”tidsfrist” ha två olika betydelser.
Det kan avse antingen ett specifikt tillfälle (t.ex. den 5 april 2017) eller en specifik period med början och slut (t.ex. 14 dagar).

Om en slutlig tidsfrist fastställs (ett datum då något ska ha gjorts) är det den exakta tidpunkten för tidsfristens upphörande som har betydelse. En tidsfrist behöver inte anges som en viss dag, men den måste avse en händelse som kontrahenterna ska ombesörja i en viss situation.

Processuella tidsfrister fastställs i tidsenheter som antal dagar, veckor, månader eller år. Enligt artikel 165 i civilprocesslagen regleras metoden för beräkning av tidsfrister i ett civilrättsligt förfarande genom bestämmelserna i civillagen om tidsfrister, om det i en lag, ett rättsligt avgörande, ett beslut av en annan statlig myndighet eller en rättsakt fastställs en tidsfrist utan uppgift om hur den ska räknas (artikel 110 i civillagen). Postande av en framställning vid ett polskt postkontor som tillhör det nationella postväsendet på Polens territorium eller vid ett utländskt postkontor hos det nationella postväsendet på en annan medlemsstats territorium anses vara likvärdigt med ingivande av denna handling till domstolen. Så är även fallet när det gäller handlingar som inges av en soldat till en enhets högkvarter, av en frihetsberövad person till fängelsets administrativa avdelning eller av en besättningsmedlem på ett polskt havsgående fartyg till fartygskaptenen.

En dag har 24 timmar och börjar och slutar kl. 00.00.
En tidsfrist som anges i dagar löper ut vid den sista dagens slut. En tidsfrist som uttrycks i veckor, månader eller år löper ut vid slutet av den dag som, genom veckodagens namn eller datum, motsvarar tidsfristens första dag eller, om den sista månaden inte har någon sådan dag, månadens sista dag. Om en tidsfrist anges som början, mitten eller slutet av en månad avser detta den första, den femtonde eller den sista dagen i månaden, eftersom en halv månad motsvarar 15 dagar. Om en tidsfrist anges i månader eller år och kontinuitet inte är ett krav, poneras en månad ha 30 dagar och ett år 365 dagar. Om slutet av en tidsfrist för att vidta en åtgärd infaller på en lagstadgad icke arbetsdag eller lördag, löper tidsfristen ut nästkommande dag som inte är en icke arbetsdag eller en lördag.

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Om början av en tidsfrist som är angiven i år utgörs av en specifik händelse, beaktas inte den dag då händelsen sker vid beräkningen av tidsfristen. Om en domstol den 11 januari 2017 delger en part och begär att han/hon ska vidta en särskild åtgärd inom en sju dagar lång tidsfrist, löper tidsfristen ut vid midnatt (kl. 24.00) den 18 januari 2017.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

En domstol kan utföra delgivning på flera olika sätt: per post eller genom utmätningsman, vaktmästare eller domstolsdelgivning. En adressat kan också delges genom att handlingen överlämnas till adressaten vid domstolens kansli. Så länge som delgivningen har skett på vederbörligt sätt är alla dessa metoder lika giltiga, och vilken metod som väljs påverkar inte tidsfristernas längd.

Sedan den 8 september 2016 kan en domstol utföra delgivning genom dataöverföringssystem om adressaten har ingett handlingar via ett sådant system eller valt detta alternativ. En adressat som har valt alternativet delgivning via dataöverföringssystem får välja bort elektronisk delgivning.

En handling som delges elektroniskt anses ha delgetts det datum som anges på det elektroniska mottagningskvittot, även om detta datum infaller på en lagstadgad icke arbetsdag. Det faktum att elektronisk korrespondens tas emot vid midnatt påverkar inte genomförandet av delgivningen. Om inget elektroniskt mottagningskvitto ges anses delgivningen vara genomförd 14 dagar efter det datum då handlingen laddas upp i dataöverföringssystemet. Bestämmelserna ovan innebär att parterna måste kontrollera sina elektroniska konton minst en gång var 14:e dag.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

Om början av en tidsfrist som är angiven i dagar utgörs av en specifik händelse, beaktas inte den dag då händelsen sker vid beräkningen av tidsfristen.

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Tidsfrister som anges i dagar uttrycks i kalenderdagar. Om slutet av en tidsfrist för att vidta en åtgärd infaller på en lagstadgad icke arbetsdag eller lördag, löper tidsfristen ut nästkommande dag som inte är en icke arbetsdag eller en lördag.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

En tidsfrist som uttrycks i veckor, månader eller år löper ut vid slutet av den dag som, genom veckodagens namn eller datum, motsvarar tidsfristens första dag eller, om den sista månaden inte har någon sådan dag, månadens sista dag.

Om en tidsfrist anges som början, mitten eller slutet av en månad avser detta den första, den femtonde eller den sista dagen i månaden. En halv månad motsvarar 15 dagar.

Om en tidsfrist anges i månader eller år och kontinuitet inte är ett krav, poneras en månad ha 30 dagar och ett år 365 dagar.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

En tidsfrist som uttrycks i veckor, månader eller år löper ut vid slutet av den dag som, genom veckodagens namn eller datum, motsvarar tidsfristens första dag eller, om den sista månaden inte har någon sådan dag, månadens sista dag.

Om en tidsfrist anges som början, mitten eller slutet av en månad avser detta den första, den femtonde eller den sista dagen i månaden. En halv månad motsvarar 15 dagar.

Om en tidsfrist anges i månader eller år och kontinuitet inte är ett krav, poneras en månad ha 30 dagar och ett år 365 dagar.

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Om slutet av en tidsfrist för att vidta en åtgärd infaller på en lagstadgad icke arbetsdag eller lördag, löper tidsfristen ut nästkommande dag som inte är en icke arbetsdag eller en lördag.

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

Endast rättsliga tidsfrister, det vill säga tidsfrister som fastställts av domstol eller rättens ordförande, kan förlängas eller förkortas. Ett beslut om att förlänga eller förkorta en tidsfrist kan fattas av rättens ordförande eller domstolen, men endast om det finns viktiga skäl till detta. Det är rättens ordförande eller domstolen som gör en bedömning av skälen.

En tidsfrist kan endast förlängas eller förkortas på yrkande av en part, en person som deltar i frivillig rättsvård, en intervenient, en allmän åklagare, en yrkesinspektör, en konsumentombudsman, en icke-statlig organisation, en expert som utsetts av domstol eller ett vittne, om deras åtgärder omfattas av tidsfristen. Ett sådant beslut kan inte fattas på domstolens eller domarens eget initiativ.

Ett yrkande måste inges innan den fastställda tidsfristen löper ut.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

I den polska civilprocesslagen fastställs lagstadgade processuella tidsfrister för vidtagandet av rättsliga åtgärder utifrån typen av rättsligt beslut: dom (wyrok), avgörande i sakfrågan inom frivillig rättsvård (postanowienie co do istoty sprawy w postępowaniu nieprocesowym), tredskodom (wyrok zaoczny), betalningsorder i ett förfarande genom betalningsföreläggande (nakaz zapłaty w postępowaniu upominawczym), betalningsorder i ett betalningsföreläggande (nakaz zapłaty w postępowaniu nakazowym) och beslut (postanowienie). I synnerhet har följande lagstadgade tidsfrister fastställts:

• En dom och ett avgörande i sakfrågan inom frivillig rättsvård: Motiveringen ska vara skriftlig, om en part begär det inom en vecka från den dag då domslutet avkunnas. Domstolen måste, på eget initiativ, delge parterna domen när en part som inte företrätts av en advokat, ett juridiskt biträde eller ett patentombud var frånvarande då domen meddelades på grund av frihetsberövande och domen meddelats bakom lyckta dörrar. En dom och information om hur och inom vilken tidsfrist ett yrkande om delgivning av motiveringen ska inges samt om villkoren, metoden och tidsfristen för att inge ett överklagande ska automatiskt delges varje part som inte företrätts av advokat, juridisk biträde, patentombud eller av Polens allmänna åklagarmyndighet (Prokuratoria Generalna Rzeczypospolitej Polskiej). Om en part är skyldig att företrädas ska den företrädas av en advokat eller ett juridiskt biträde. Parten ska också informeras om bestämmelserna rörande skyldigheten att företrädas och om följderna av bristande efterlevnad av dessa bestämmelser. Ett överklagande kan inges vid den domstol som meddelat den dom som bestrids inom två veckor från det att klaganden delges domen och motiveringen. Om tidsfristen för upprättande av en skriftlig motivering av domen förlängs är tidsfristen för överklagande tre veckor. Domstolen meddelar parten om tidsfristen när den delger domen och motiveringen. Om tidsfristen anges felaktigt i meddelandet och parten har följt denna anses överklagandet ha lämnats in i enlighet med tidsfristen. De ovan nämnda tidsfristerna (två veckor och tre veckor) anses också ha iakttagits om parten, innan de löpt ut, har överklagat till andrainstansdomstolen. I sådana fall underrättar domstolen förstainstansdomstolen om överklagandet och begär att ärendeakten ska läggas fram.
• Ett beslut: Tidsfristen för att inge ett klagomål är en vecka räknat från dagen för delgivning av beslutet och grunderna för beslutet, inbegripet när delgivningen skett på domstolens eget initiativ. Om domstolen vid tidpunkten för utfärdandet av beslutet bestämmer sig för att avstå från att fastställa grunderna för detta börjar tidsfristen löpa från att beslutet meddelas eller, om det har delgivits, från delgivningsdagen. Domstolen är endast skyldig att fastställa grunderna för de beslut som har meddelats vid offentliga sammanträden om de kan överklagas och endast om en part begär detta inom en vecka från dagen för meddelandet. Sådana beslut delges endast den part som ingett ett yrkande om att grunderna för beslutet ska upprättas och delges parten tillsammans med beslutet. Om inte annat föreskrivs i en särskild lag måste domstolen på eget initiativ delge parterna beslut som meddelats vid ett offentligt sammanträde. Vid delgivning av ett beslut om en part som inte har företrätts av advokat, juridiskt biträde, patentombud eller Polens allmänna försvarare, bör parten informeras om tillåtligheten, villkoren, tidsfristerna och metoden för att inge ett yrkande om delgivning av grunderna och för att lämna in ett överklagande, eller om att beslutet inte kan överklagas eller att grunderna för beslutet inte behöver anges. När det gäller ett beslut som kan överklagas bakom lyckta dörrar fastställer domstolen grunderna endast om en part begär detta inom en vecka från delgivningen av beslutet. Beslutet och grunderna delges endast den part som begärde att grunderna till beslutet skulle upprättas och delges med beslutet. När en särskild lag kräver att domstolen, genom lag, ska fastställa grunderna för ett beslut som meddelats bakom lyckta dörrar, ska beslutet och grunderna delges automatiskt. Domstolen får fastställa grunderna för ett beslut som kan överklagas och meddelats bakom lyckta dörrar, om detta förenklar förfarandet eller om beslutet gäller ersättning av kostnaderna till en person som inte är part i förfarandet. I sådana fall ska beslutet och grunderna delges alla berörda parter eller personer. Domstolens automatiska delgivning av ett beslut som meddelats bakom lyckta dörrar samt grunderna till detta befriar parten från skyldigheten att inge ett yrkande om delgivning av beslutet och grunderna för detta. När domstolen utfärdar ett beslut som kan överklagas får den, i linje med sin bedömning utifrån samtliga omständigheter i ärendet, besluta att inte fastställa grunderna för beslutet, förutsatt att den fullt ut erkänner partens fordran i sin framställning och stöder de argument som parten lagt fram till stöd för denna begäran. Beslutet ska hänvisa till de berörda inlagorna. Om inlagan delges senare än beslutet börjar tidsfristen för överklagande löpa från och med dagen för delgivning av inlagan. Ett beslut av ett exekutionsbiträde kan överklagas om ett överklagande av det beslutet hade kunnat inges om det utfärdats av domstol. Ett överklagande inges till den domstol där exekutionsbiträdet utfärdade det överklagade beslutet inom en vecka från delgivningen av beslutet. Om beslutet har delgivits utan grunder, och parten har ingett ett yrkande om att grunderna ska upprättas, börjar tidsfristen för överklagande att löpa den dag då beslutet delgavs, tillsammans med grunderna.
• En tredskodom mot svaranden: En svarande som meddelats tredskodom kan inge ett bestridande inom två veckor efter delgivningen.
• En tredskodom mot käranden: Domstolen fastställer skälen för en tredskodom om talan helt eller delvis har avslagits och käranden inom en vecka från delgivningen av domen inger ett yrkande om att grunderna för beslutet ska anges.
• Betalningsorder i ett förfarande med betalningsföreläggande och betalningsorder i ett särskilt förfarande genom betalningsorder: I ett förfarande genom betalningsorder beordrar domstolen svaranden att betala fordran i sin helhet, inklusive kostnader, inom den tidsfrist som anges i betalningsordern, eller att inge ett överklagande (bestridande av betalningsordern i ett förfarande genom betalningsföreläggande, bestridande av betalningsordern i ett förfarande genom betalningsorder). De viktigaste tidsfristerna är följande: Två veckor från dagen för delgivning av betalningsordern när det gäller en betalningsorder som utfärdats i ett förfarande med en betalningsorder genom betalningsföreläggande, där ordern till svarande ska delges i landet. En månad från dagen för delgivning av betalningsordern när det gäller en betalningsorder som utfärdats i ett förfarande med en betalningsorder genom betalningsföreläggande, där ordern till svarande ska delges utanför Polen men inom Europeiska unionen. En månad från dagen för delgivning av ordern när det gäller en betalningsorder som utfärdats i ett förfarande med en betalningsorder, där ordern till svarande ska delges inom Europeiska unionen. Tre månader från dagen för delgivning av ordern när delgivningen av ordern ska äga rum utanför Europeiska unionen. Om det efter utfärdandet av betalningsordern visar sig att delgivningen av betalningsordern ska ske på en plats som i enlighet med punkt 2 motiverar att en annan tidsfrist än den som anges i den utfärdade ordern fastställs, utfärdar domstolen på eget initiativ ett beslut om ändring av ordern, beroende på vad som är lämpligt.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Ett vittne eller en part i förfarandet har en absolut plikt att inställa sig i domstol. Vittnen måste också inställa sig i domstol även om de inte känner till omständigheterna i ärendet eller redan har beslutat att utöva sin rätt att vägra vittna. Ett vittne måste skriftligen ursäkta sitt förfall (sin utevaro) före det datum då förhandlingen ska hållas. Om förklaringar inges vid ett senare datum kan dock domstolen tilldöma vittnet vite vid förhandlingen.

Ett vittne bör till den skriftliga ursäkten bifoga en handling där han/hon motiverar sin utevaro. Giltiga ursäkter för ett vittnes utevaro kan vara sjukdom, en viktig affärsresa eller en allvarlig oförutsedd olycka. Om vittnet anger sjukdom som skäl till utevaro vid kallelsen, måste en hovläkare utfärda ett intyg där han/hon bekräftar att vittnet är oförmöget att inställa sig. I ett sådant fall kommer domstolen fastställa ett nytt inställelsedatum.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

En part eller ett vittne omfattas av de processrättsliga regler som den rättsliga myndigheten (domstolen) tillämpar.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

En processuell åtgärd som vidtas av en part efter att tidsfristen löpt ut är ogiltig.
Denna princip tillämpas på såväl lagstadgade som rättsliga tidsfrister. Att en processuell åtgärd är ogiltig innebär att en åtgärd som vidtagits för sent inte får någon rättsverkan när den vidtas enligt lag. En processuell åtgärd som vidtas efter att tidsfristen löpt ut är ogiltig även om domstolen ännu inte har meddelat sin dom som en konsekvens av att tidsfristen löpt ut.

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Om en tidsfrist överskrids kan en part ansöka om att få den återställd och ansöka om att förhandlingarna ska inledas på nytt.

Om parten har missat tidsfristen för att vidta en processuell åtgärd utan egen förskyllan, kommer domstolen att återställa tidsfristen på partens yrkande. Tidsfristen återställs dock inte om det inte medför några processuella konsekvenser för parten att han/hon har missat tidsfristen. En inlaga med ett yrkande om en återställd tidsfrist ska inges till den domstol vid vilken åtgärden skulle ha vidtagits, senast en vecka efter att skälet till att tidsfristen missats inte längre föreligger. Grunderna till yrkandet bör anges i inlagan. Parten bör vidta den processuella åtgärden samtidigt som yrkandet inges. Tidsfristen kan återställas ett år efter att den missats, men endast i undantagsfall. En tidsfrist för överklagande av en dom om annullering av ett äktenskap eller skilsmässoförklaring eller om att ett äktenskap inte föreligger kan inte ens återställas om en av parterna har gift om sig efter att domen vunnit laga kraft. Ett yrkande om att få en tidsfrist återställd som inges för sent eller är ogiltigt enligt lag tillbakavisas av domstolen. Det faktum att ett yrkande om att få en tidsfrist återställd inges innebär inte att rättegången eller verkställandet av avgörandet avbryts. Domstolen kan dock avbryta rättegången eller verkställandet av avgörandet, beroende på omständigheterna. Om domstolen bifaller yrkandet kan den omedelbart påbörja prövningen av ärendet.

Genom förnyad prövning kan ett ärende som blivit föremål för en lagakraftvunnen dom prövas på nytt. En klagan med krav om förnyad prövning behandlas ofta som ett extraordinärt rättsmedel (extraordinärt överklagande) som används för att bestrida slutliga avgöranden, i motsats till ordinära rättsmedel (som används vid preliminära avgöranden). Förnyad prövning på grund av ogiltighet kan begäras om det i domarpanelen fanns en obehörig person eller om en domare var utesluten enligt lag och parten inte hade kunnat begära att den domaren avsattes innan domen vunnit laga kraft, om en part saknade talerätt eller förmåga att vara part i förfarandet, inte var vederbörligen företrädd eller var fråntagen möjligheten att vidta åtgärder till följd av en lagöverträdelse. Förnyad prövning får dock inte begäras om parten, innan domen har vunnit laga kraft, har återfått förmågan att agera eller om bristen på företrädare upphävs i form av en inlaga, eller om parten godkänner de olika stegen i förfarandet. Förnyad prövning kan också begäras om författningsdomstolen förklarar att den reglering som låg till grund för domen strider mot konstitutionen, ett ratificerat internationellt fördrag eller lagar.

Ansökningar om förnyad prövning kan inges på följande grunder:

• Om domen baserats på en förfalskad eller ändrad handling eller på en brottmålsdom som senare upphävts.
• Om domen har erhållits genom ett brott.

Ansökningar om förnyad prövning kan också inges i följande fall:

• Om det senare visar sig att det finns en slutlig dom avseende samma rättsliga förhållanden eller fakta eller bevis avslöjas som kan påverka utgången av ärendet och som parten inte har kunnat använda i tidigare prövningar.
• Om domens innehåll påverkats av ett beslut som inte har lett till att rättegången avslutats i ärendet och som fattats utifrån en normativ rättsakt som författningsdomstolen anser strida mot konstitutionen, ett ratificerat internationellt fördrag eller lagar (som upphävts eller ändrats i enlighet med civilprocesslagen).

Förnyad prövning på grund av ett brott får begäras endast om brottet har fastställts genom en slutlig fällande dom, såvida straffrättsliga förfaranden inte kan inledas eller har avbrutits av andra skäl än avsaknad av bevis.

En begäran om förnyad prövning för annullering av äktenskap, fastställande av äktenskapsskillnad eller förklaring om att ett äktenskap inte existerar är inte tillåtlig om en av parterna har gift om sig efter det att domen vunnit laga kraft. En begäran om förnyad prövning ska inges inom tre månader. Tidsfristen börjar löpa från och med den dag då parten fick kännedom om skälen till förnyad prövning eller, om skälen är att parten inte var korrekt företrädd eller fråntagits rätten att väcka talan, från och med den dag då parten, ett av dess organ eller en juridisk företrädare fick kännedom om domen. Om författningsdomstolen har fastställt att en normativ rättsakt strider mot konstitutionen, ett ratificerat internationellt avtal eller den lag på grundval av vilken en dom meddelades, ska en begäran om förnyad prövning inges inom tre månader från dagen då författningsdomstolens avgörande träder i kraft. Om det vid tiden för författningsdomstolens avgörande är så att ett avgörande (som meddelats på grundval av en normativ rättsakt som av författningsdomstolen förklarats strida mot konstitutionen, ett ratificerat internationellt avtal eller en lag) ännu inte har vunnit laga kraft till följd av att ett överklagande har avslagits, börjar tidsfristen löpa från och med den dag då beslutet om avslag delgavs eller, om beslutet fattades under ett offentligt sammanträde, från och med den dag då beslutet meddelades.

Ansökningar om förnyad prövning får inges högst tio år efter det datum då en dom vunnit laga kraft (med undantag för om en part haft bristande handlingsförmåga eller inte har företrätts på vederbörligt sätt).