Tidsfrister

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål

Processuella tidsfrister kan vara tvingande (perentório), om rätten att vidta en åtgärd upphör när tidsfristen löper ut, eller förlängningsbara (dilatório), vilket innebär att möjligheten att vidta en åtgärd, eller att den tidpunkt då en annan tidsfrist börjar gälla, skjuts upp för en viss tid.

De processuella tidsfristerna styrs av de bestämmelser som anges i artiklarna 138 till 143 i civilprocesslagen.

Beräkningen av processuella tidsfrister och av tidsfrister som anges av domstolarna styrs av bestämmelserna i artiklarna 278, 279 och 296 i civillagen.

I civilrättsliga ärenden styrs tidsfristernas längd och inverkan på rättsförhållanden av artiklarna 296–333 i civillagen.

I synnerhet gäller att preskriptionstidsfrister (prazos de prescrição) och preklusionstidsfrister (prazos de caducidade) styrs av bestämmelserna i artiklarna 300–327 respektive 328–333 i civillagen.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Portugal anmälde för detta ändamål följande nationella helgdagar till Europeiska kommissionen:

1 januari 7 april (långfredagen) 9 april (påskdagen) 25 april 1 maj 8 juni (Kristi lekamens dag); 10 juni 15 augusti 5 oktober 1 november 1, 8 och 25 december.

Kommissionen har publicerat denna förteckning i Europeiska unionens officiella tidning (C 39, 14.1.2023, s. 7), som finns tillgänglig här.

Medlemsstaterna lämnar varje år in en sådan förteckning till kommissionen. Vissa nationella helgdagar inträffar inte alltid på samma datum, så datumen ovan kan variera.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Enligt den portugisiska civilprocessrätten har parterna, om inget annat föreskrivs, generellt sett 10 dagar på sig att begära att rättsliga åtgärder vidtas, lämna in en invändning om ogiltighet, väcka en incidensfråga och utöva alla andra processuella rättigheter. En part ges även en frist på 10 dagar för att gå i svaromål gentemot motparten (artikel 149 i civilprocesslagen).

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Den generella regeln är att tidsfristen för att gå i svaromål alltid börjar löpa från och med delgivningen av den handling som svaromålet gäller (artikel 149.2 i civilprocesslagen).

Under ett förfarande ska delgivningar med parterna göras via deras juridiska ombud.

Om syftet med delgivningen är att få en part att inställa sig personligen skickas - utöver delgivningen med ombudet - även ett rekommenderat brev till parten där tid, plats och skäl anges.

Delgivning med ombudet görs med e-post (se ministerförordning [Portaria] nr 280/13 av den 26 augusti 2013 på här), och datorsystemet anger vilken dag delgivningen skedde. Delgivningen anses ha mottagits den tredje dagen efter detta datum eller, om den dagen inte är en arbetsdag, första nästföljande arbetsdag.

Kallelse till rättegång via rekommenderat brev, med mottagningsbevis, anses ha skett den dag då mottagningsbeviset undertecknas. Brevet anses ha mottagits av den person som är föremål för stämningen även om mottagningsbeviset undertecknades av en tredje part, och om det inte finns bevis för motsatsen antas det att försändelsen delades ut i tid till mottagaren (artikel 230.1 i civilprocesslagen).

Om kallelsen sker genom att det juridiska ombudet, en exekutionstjänsteman eller en domstolstjänsteman kontaktar personen i fråga börjar tidsfristen löpa från och med det att den personen undertecknar delgivningsrapporten.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Ja. Se svaret på förra frågan.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

De datum då handlingen, händelsen, beslutet, kallelsen eller delgivningen ägde rum räknas inte (artikel 279 b i civillagen).

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Om tidsfristen för att vidta en processhandling löper ut en dag då domstolarna är stängda förlängs fristen till den första därpå följande arbetsdagen (artikel 138.2 i civilprocesslagen).

Domstolarna håller semesterstängt mellan den 22 december och den 3 januari, mellan palmsöndagen och annandag påsk samt mellan den 16 juli och den 31 augusti.

Genom ett motiverat beslut och efter att ha hört alla parter får domstolen skjuta upp den processuella tidsfristen i enlighet med artikel 269.1 c i civilprocesslagen.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

I enlighet med artikel 279 b i civilprocesslagen inbegriper beräkningen av tidsfrister inte det datum – eller det klockslag, om tidsfristen anges i timmar – då den händelse som leder till att tidsfristen börjar löpa äger rum.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

En tidsfrist som anges i veckor, månader eller år och som påbörjas ett bestämt datum löper ut kl. 24.00 på motsvarande dag den sista veckan eller månaden eller det sista året. Om motsvarande dag saknas i den sista månaden löper fristen ut den månadens sista dag (artikel 279 c i civillagen).

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Eftersom domstolarna endast har öppet på arbetsdagar, och därmed har stängt på söndagar och allmänna helgdagar, förlängs tidsfrister som löper ut på en söndag eller allmän helgdag till första nästföljande arbetsdag om den aktuella handlingen ska tas upp i domstol.

Vid beräkningen av alla processuella tidsfrister gäller regeln att fristen för att vidta en processhandling förlängs till nästföljande arbetsdag om fristens sista dag infaller när domstolarna är stängda (artikel 138.2 i civilprocesslagen).

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

En lagstadgad processuell tidsfrist får förlängas i de fall som föreskrivs i lagen.

Fristen får med parternas samtycke förlängas en gång och med samma tidsperiod (artikel 141 i civilprocesslagen).

I händelse av giltigt förhinder: Enligt lagen godtas en förlängning av tidsfristen (artikel 140 i civilprocesslagen).

Enligt lagen får handlingen även utföras inom de tre första arbetsdagarna efter det att tidsfristen har löpt ut, med förbehåll för att böter betalas (se artikel 139 i civilprocesslagen).

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Tidsfristen för att inge ett överklagande är 30 dagar räknat från dagen för delgivningen av avgörandet (artikel 638 i civilprocesslagen) och 15 dagar i brådskande fall och i de fall som anges i artiklarna 644.2 och 677 i civilprocesslagen.

I de fall då beslutet inte är delgivet löper fristen från den dag den berörda personen fick kännedom om beslutet.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Lagstadgade processuella tidsfrister kan inte förkortas. Domstolen kan dock fastställa ett datum eller en tidsfrist för när de inblandade parterna ska inställa sig.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Om stämningsansökan delges utanför den domstols domkrets där talan väckts förlängs tidsfristen för svaranden att gå i svaromål i ett visst tvistemål (artikel 245 i civilprocesslagen).

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

När den tvingande tidsfristen löper ut upphör rätten att vidta handlingen. Handlingen kan emellertid vidtas efter det att tidsfristen har löpt ut om det föreligger ett giltigt förhinder. Även om giltigt förhinder inte föreligger får den vidtas senast tre arbetsdagar efter tidsfristens utgång, på villkor att böter betalas omedelbart (artikel 139 i civilprocesslagen).

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Handlingen får vidtas efter att tidsfristen har löpt ut i händelse av giltigt förhinder.

I enlighet med artikel 140 i civilprocesslagen anses ett giltigt förhinder vara en händelse som parten, dennes ombud eller bemyndigade tjänstemän inte har kontroll över och som förhindrar att handlingen vidtas inom den ålagda fristen. I så fall måste den part som åberopar det giltiga förhindret genast styrka detta.

Oavsett om giltigt förhinder föreligger eller ej kan handlingen vidtas senast tre arbetsdagar efter fristens utgång, på villkor att böter betalas (se ovan). I undantagsfall kan domstolen besluta om nedsättning av eller befrielse från böter för personer med stora ekonomiska svårigheter eller om beloppet anses uppenbart oproportionellt. Detta gäller särskilt om inget juridiskt ombud måste utses för talan och om handlingen har vidtagits av parten själv.

Relaterade länkar

• Generaldirektoratet för rättspolitiska frågor
• Generaldirektoratet för rättsväsendet
• Civilprocesslagen
• Civillagen