Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på portugisiska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Översättningen till är dock redan färdig.
Swipe to change

Tidsfrister

Portugal
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Ange de olika tidsfrister som finns i civilrättsliga mål.

Processuella tidsfrister kan vara tvingande (peremptório), om rätten att vidta en åtgärd upphör när de löper ut, eller förlängningsbara (dilatório), vilket innebär att möjligheten att vidta en åtgärd, eller att den tidpunkt då en annan tidsfrist börjar att gälla, skjuts upp för en viss tid.

De processuella tidsfristerna styrs av de bestämmelser som anges i artiklarna 138–143 i civilprocesslagen.

Beräkningen av processuella tidsfrister och av tidsfrister som anges av domstolarna styrs av de bestämmelser som anges i artiklarna 278, 279 och 296 i civillagen.

I civilrättsliga ärenden styrs tidsfristernas längd och inverkan på rättsförhållanden av artiklarna 296–333 i civillagen.

I synnerhet gäller att preskriptionsfrister (prazos de prescrição) och preklusionsfrister (prazos de caducidade) styrs av bestämmelserna i artiklarna 300–327 respektive 328–333 i civillagen.

2 Lämna en förteckning över de dagar som enligt ert lands lagstiftning är helgdagar, i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971.

Portugal anmälde för detta ändamål följande nationella helgdagar till Europeiska kommissionen:

1 januari, 10 april (långfredagen), 12 april (påskdagen), 25 april, 1 maj, 10 juni, 11 juni (Kristi lekamens och blods högtid), 15 augusti, 5 oktober, 1 november samt 1, 8 och 25 december.

Kommissionen offentliggjorde denna förteckning i Europeiska unionens officiella tidning nr C 31, 2020, sida 3, som finns här.

Medlemsstaterna lämnar varje år in en sådan förteckning till kommissionen. En del nationella helgdagar inträffar inte alltid på samma datum, och de datum som ovan anges kan därför variera.

3 Vilka är generella reglerna om tidsfrister i civilrättsliga förfaranden?

Enligt den portugisiska civilprocessrätten har parterna om inget annat föreskrivs generellt sett tio dagar på sig att begära att rättsliga åtgärder vidtas, lämna in en invändning om ogiltighet, väcka en incidensfråga och utöva alla andra processuella rättigheter. En part ges även en frist på tio dagar för att gå i svaromål gentemot motparten (artikel 149 i civilprocesslagen).

4 Om en handling eller en formalitet ska företas inom en viss tidsfrist, när börjar då denna tidsfrist löpa?

Den generella regeln är att tidsfristen för att inlämna ett svaromål alltid börjar löpa från och med delgivningen av den handling som svaromålet gäller (artikel 149.2 i civilprocesslagen).

Under ett förfarande ska delgivningar med parterna göras via deras juridiska ombud.

Om syftet med delgivningen är att få en part att inställa sig personligen skickas - utöver delgivningen med ombudet - även ett rekommenderat brev per post till parten där tid, plats och motiv anges.

Delgivning med ombudet görs via e-post (se genomförandeakt [Portaria] nr 280/13 av den 26 augusti 2013 på http://www.pgdlisboa.pt/leis/lei_mostra_articulado.php?nid=1967&tabela=leis&so_miolo=S), och datorsystemet anger vilken dag delgivningen skedde. Delgivningen anses ha mottagits den tredje dagen efter detta datum eller, om den dagen inte är en arbetsdag, första nästföljande arbetsdag.

Kallelse till rättegång via rekommenderat brev, med mottagningsbevis, anses ha skett den dag då mottagningsbeviset undertecknas. Brevet anses ha mottagits av den person som är föremål för stämningen även om mottagningsbeviset undertecknades av en tredje part, och om det inte finns bevis för motsatsen antas det att försändelsen delades ut i tid till mottagaren (artikel 230.1 i civilprocesslagen).

I mål om fullgörande av ekonomiska skyldigheter till följd av skriftliga avtal i vilka parterna själva har uppgett sin delgivningsadress sker kallelsen per post till den uppgivna adressen, förutsatt att värdet på fordringarna inte överstiger 30 000,00 euro eller, om värdet överstiger detta belopp, skyldigheten att fortsätta leverera varor eller tjänster. Om den person som kallas vägrar att underteckna mottagningsbeviset eller motta brevet ska postbudet notera detta och sedan återsända handlingen. I och med denna notering anses kallelsen delgiven. I en sådan situation börjar tidsfristen att löpa från och med den dag då noteringen gjordes (artikel 229 i civilprocesslagen).

Om brevet returneras på grund av att adressaten inte har hämtat ut det på postkontoret inom den lagstadgade tidsfristen, eller för att en annan person än den som kallas vägrar att underteckna mottagningsbeviset eller motta brevet, upprepas kallelsen genom att ett nytt rekommenderat brev med mottagningsbevis sänds. Då levereras själva brevet – på ett officiellt godkänt formulär – tillsammans med kopior av samtliga obligatoriska upplysningar. Postbudet ska notera datum och den exakta plats där han lämnade brevet och omedelbart sända intyget till domstolen.

Om det inte är möjligt att posta brevet i brevlådan till den person som kallas ska postbudet lämna en avi. Då anses kallelsen ha utförts den dag som noterades av postbudet eller, om en avi har lämnats, den åttonde dagen efter det datumet (den kallade personen ska ha fått information om detta i det senaste brevet som skickats till honom eller henne). Från och med denna tidpunkt börjar den processuella tidsfrist som inleds i och med kallelsen att löpa.

Om kallelsen sker genom att det juridiska ombudet, en exekutionstjänsteman eller en domstolstjänsteman kontaktar personen i fråga börjar tidsfristen att löpa från och med det att den personen undertecknar delgivningsrapporten.

Enligt civilprocessrätten får tidsfristen förlängas för att kompensera för det geografiska avståndet mellan kallelseorten och den domstol där saken prövas eller för att den person som kallades inte har kontaktats personligen. I så fall läggs förlängningen till den tvingande tidsfristen, och de räknas som en enda tidsfrist.

Kallelse genom kungörelse då den aktuella personens vistelseort är okänd görs genom att ett meddelande anslås och därefter kungörs på en webbplats som är tillgänglig för allmänheten (artikel 24 i genomförandeakt nr 280/13 av den 26 augusti 2013). Då anses kallelsen ha skett samma datum som kungörelsen offentliggjordes. Den förlängda tidsfristen börjar att löpa från och med datumet för delgivningen. Tidsfristen för att inkomma med svaromål börjar att löpa från och med utgången av denna minimitidsfrist.

5 Kan det sätt på vilket en handling har delgetts påverka eller ändra den tidpunkt från vilken en tidsfrist börjar löpa (dvs. delgivning genom stämningsman eller per post)?

Ja. Se svaret på förra frågan.

6 När börjar en tidsfrist att löpa om datumet räknas från händelsen?

De faktiska datum då handlingen, händelsen, beslutet, kallelsen eller delgivningen ägde rum räknas inte (artikel 279 b i civillagen).

7 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i dagar? Avser antalet dagar kalenderdagar eller arbetsdagar?

Om tidsfristen för att vidta en processhandling löper ut en dag då domstolarna är stängda förlängs fristen till den första därpå följande arbetsdagen (artikel 138.2 i civilprocesslagen).

Domstolarna har semesterstängt mellan den 22 december och den 3 januari, mellan palmsöndagen och annandag påsk samt mellan den 16 juli och den 31 augusti.

Domstolen får, genom ett motiverat beslut och efter att ha hört alla parter, skjuta upp den processuella tidsfristen i enlighet med artikel 269.1 c i civilprocesslagen.

8 När börjar en tidsfrist att löpa om den är angiven i veckor, månader eller år?

Beräkningen av tidsfrister inbegriper inte det datum – eller den timme, om tidsfristen anges i timmar – då den händelse som leder till att tidsfristen börjar löpa äger rum, i enlighet med artikel 279 b i civilprocesslagen.

9 När löper en sådan tidsfrist ut om den är angiven i veckor, månader eller år?

En tidsfrist som anges i veckor, månader eller år och som påbörjas ett bestämt datum löper ut kl. 24.00 på motsvarande dag den sista veckan eller månaden eller det sista året. Om motsvarande dag saknas i den sista månaden löper fristen ut den månadens sista dag (artikel 279 c i civillagen).

10 Om fristen löper ut en lördag, söndag, allmän helgdag eller annan arbetsfri dag, förlängs den till nästa arbetsdag?

Eftersom domstolarna endast har öppet på arbetsdagar, och därmed har stängt på söndagar och allmänna helgdagar, förlängs tidsfrister som löper ut på en söndag eller allmän helgdag till första nästföljande arbetsdag om den aktuella handlingen ska behandlas i domstol.

Vid beräkningen av alla processuella tidsfrister gäller regeln att fristen för att vidta en processhandling förlängs till nästföljande arbetsdag om fristens sista dag infaller när domstolarna är stängda (artikel 138.2 i civilprocesslagen).

11 Finns det särskilda omständigheter då tidsfristerna förlängs? På vilka villkor?

En lagligen fastställd processuell tidsfrist får förlängas i de fall som föreskrivs i lagen.

Fristen får med parternas samtycke förlängas en gång och med samma tidsperiod (artikel 141 i civilprocesslagen).

Underlåtenhet att iaktta tidsfristerna kan bortses ifrån om giltigt förhinder föreligger, det vill säga om en händelse som inte parten eller dennes ombud har kontroll över förhindrar att en viss handling vidtas inom den ålagda fristen (artikel 140 i civilprocesslagen).

Artikel 139 i civilprocesslagen anger dessutom att handlingen får vidtas inom de tre arbetsdagar som följer efter att tidsfristen har löpt ut oavsett om ett giltigt förhinder föreligger eller ej, på villkor att böter betalas omedelbart enligt följande:

a) Om handlingen vidtas den första dagen uppgår böterna till 10 % av domstolsavgifterna för förfarandet eller handlingen, men som högst till 1/2 beräkningsenhet.

b) Om handlingen vidtas den andra dagen uppgår böterna till 25 % av domstolsavgifterna för förfarandet eller handlingen, men som högst till 3 beräkningsenheter.

c) Om handlingen vidtas den tredje dagen uppgår böterna till 40 % av domstolsavgifterna för förfarandet eller handlingen, men som högst till 7 beräkningsenheter.

12 Vilka är tidsfristerna för överklagande?

Fristen för att inge ett överklagande är 30 dagar räknat från den dag avgörandet delgavs (artikel 638 i civilprocesslagen) och 15 dagar i brådskande fall och i de fall som anges i artikel 644.2 och artikel 677 i civilprocesslagen.

Om parten är på obestånd och inte behöver delges i enlighet med artikel 249 i civilprocesslagen börjar tidsfristen för att inge ett överklagande att löpa från och med offentliggörandet av beslutet, såvida inte parten upphör att vara i obestånd innan den tidsfristen har löpt ut. I så fall ska parten delges domen eller domstolsavgörandet och fristen börjar att löpa från och med delgivningsdatumet.

Vid muntliga beslut eller domar som återges under förfarandet börjar tidsfristen att löpa från och med den dag de avkunnades, under förutsättning att parten var närvarande eller delgivits en uppmaning att närvara.

Om ingen delgivning behöver göras börjar tidsfristen – i andra situationer än de ovannämnda – att löpa från och med den dag personen fick kännedom om beslutet.

Om svaranden vill inkomma med svaromål på klagandens talan gäller samma tidsfrister som för ingivandet av ett överklagande.

I svaromålet kan svaranden invända mot upptagandet av överklagandet till sakprövning, tidsfristen för överklagandet samt klagandens kärandebehörighet.

Om syftet med överklagandet är att få till stånd en granskning av tidigare bevisning förlängs fristen för att inge överklagandet och inkomma med svaromål med 10 dagar.

Om svaranden begär att överklagandets omfattning ska utökas kan klaganden inkomma med svaromål inom 15 dagar från delgivningen av ansökan.

Om det finns flera klagande eller flera svarande har varje talan sin egen tidsfrist. Detta gäller även om de företräds av olika advokater. Registreringsenheten ansvarar för att se till att alla ärenden prövas inom de angivna tidsfristerna.

13 Kan domstolar ändra tidsfrister, särskilt för att inställa sig eller fastställa ett särskilt datum för inställelse?

Lagstadgade processuella tidsfrister kan inte förkortas.

14 När en handling, som är avsedd för en part som bor på en plats där han eller hon är berättigad till en förlängning av en tidsfrist, delges på en plats där de bosatta inte är berättigade till en sådan förlängning, förlorar denna part då rätten till den förlängda tidsfristen?

Den person som kallas i ett visst tvistemål kan få en förlängd tidsfrist för att inkomma med svaromål om kallelsen delgavs utanför den domkrets där den domstol där talan väckts har sitt säte.

Förlängningen av denna tidsfrist beror på att delgivningen av kallelsen sker utanför den domkrets där den domstol där talan väckts har sitt säte, inte på var den kallade personen har sin hemvist – artikel 245 i civilprocesslagen.

15 Vilka är följderna av att en tidsfrist inte iakttas?

När den tvingande tidsfristen löper ut upphör rätten att vidta handlingen. Den kan emellertid vidtas efter det att tidsfristen har löpt ut om det föreligger ett giltigt förhinder. Även om giltigt förhinder inte föreligger får den vidtas senast tre arbetsdagar efter fristens utgång, på villkor att böter betalas omedelbart (artikel 139 i civilprocesslagen).

16 Vilka rättsmedel finns tillgängliga när en frist har löpt ut för den som har missat tidsfristen?

Handlingen får vidtas efter att tidsfristen har löpt ut i händelse av giltiga förhinder, i enlighet med vad som anges i punkterna 11 och 15.

I enlighet med artikel 140 i civilprocesslagen anses ett giltigt förhinder vara en händelse som parten, dennes ombud eller bemyndigade tjänstemän inte har kontroll över och som förhindrar att handlingen vidtas inom den ålagda fristen. I så fall måste den part som åberopar det giltiga förhindret genast styrka detta.

Oavsett om det föreligger giltigt förhinder eller ej kan handlingen vidtas senast tre arbetsdagar efter fristens utgång, på villkor att böter betalas (se ovan). I undantagsfall kan domstolen besluta om nedsättning av eller befrielse från böter för personer med stora ekonomiska svårigheter eller om beloppet anses uppenbart oproportionellt. Detta gäller särskilt om inget juridiskt ombud måste utses för talan och om handlingen har vidtagits av parten själv.

Relaterade länkar

Senaste uppdatering: 02/03/2021

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.