På privaträttens område kommer pågående ärenden och förfaranden som inleddes innan övergångsperioden löpte ut att fortsätta i enlighet med EU-rätten. Relevant information om Storbritannien kommer att finnas kvar på e-juridikportalen till slutet av 2024 enligt en ömsesidig överenskommelse med Storbritannien.

Hur väcker man talan vid domstol?

England och Wales
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Måste jag vända mig till domstol eller finns det något annat alternativ?

I England och Wales vill myndigheterna att människor ska lösa sina tvister snabbt, effektivt och kostnadseffektivt och ha många valmöjligheter. De ska inte enbart behöva förlita sig på domstolarna. Alternativ tvistlösning handlar om att lösa problem snarare än att föreskriva lösningar. I många fall kan det ge kreativa och långtgående lösningar på frågor som inte kan tas upp inom ramen för domstolsförfarandet.

Exempel på alternativa tvistlösningsmetoder är medling och skiljeförfaranden. Justitieministeriet har till och med en förteckning över utbildade medlare som bedriver medling mot ett fast arvode enligt en glidande skala. Det finns även en kostnadsfri telefonmedlingstjänst som erbjuds i småmålsförfaranden om parterna går med på detta. Om parterna prövar en alternativ tvistlösningsmetod men inte lyckas lösa tvisten finns det inget som hindrar att man fortsätter att driva målet i domstol.

Om man väljer att väcka talan i domstol regleras förfarandet av civilprocessreglerna (Civil Procedure Rules).

Nedanstående information kan vara till hjälpa för att bestämma det bästa sättet att lösa tvisten, även om den endast ger en allmän beskrivning om vad som kan ske. Den ger ingen fullständig förklaring om rättegångsregler, kostnader och förfaranden som kan påverka olika typer av mål på olika sätt. Påpekas bör att även om man vinner sitt mål kan domstolen inte garantera att man får de pengar som man har rätt till.

2 Finns det någon tidsgräns för att väcka talan vid domstol?

Det finns tidsfrister eller preskriptionstider för när en domstolstalan bör väckas. Den allmänna preskriptionstiden är sex år från ett relevant datum – exempelvis datumet för ett avtalsbrott eller då en skada uppkom eller upptäcktes. Andra preskriptionstider är ett år för ärekränkning eller tre år för vårdslöshet och personskada inom vården. Vissa, men inte alla, preskriptionstider finns i 1980 års lag om preskription (Limitation Act 1980). Man kan få mer information om preskriptionstider av en advokat, juridisk rådgivare eller ett rådgivningskontor för medborgare i Förande kungariket.

3 Ska jag vända mig till en domstol i [medlemsstat]?

I de flesta fall bör man vända sig till domstolen i den medlemsstat där tvisten uppstod. Det finns vissa undantag till denna regel som beror på tvisteföremålet [1] och det finns ett i huvudsak skriftligt europeiskt småmålsförfarande. Mer information kan fås från Förenade kungarikets EU-konsumentcenter (UK European Consumer Centre).

[1] Mål som rör avtalsförpliktelser, skadestånd, konsument- och anställningsavtal, patent/varumärken och ägande och hyrande av fast egendom.

4 Vilken domstol i [medlemsstat] ska jag i så fall vända mig till, med hänsyn tagen till var jag bor, var motparten bor eller andra faktorer av betydelse i ärendet?

Del 7 i civilprocessreglerna och tillhörande praktiska anvisningar kan hjälpa till att avgöra hur och var en talan ska väckas. Mer information om vilken domstol i England och Wales man ska vända sig till finns i faktabladet ”Behörighet”. Domstolarnas adresser finns på justitieministeriets webbplats.

5 Vilken domstol i [medlemsstat] ska jag vända mig till, med hänsyn tagen till ärendets natur och vilket belopp som står på spel?

Även här finns mer information om vilken domstol i England och Wales man ska vända sig till i del 7 i civilprocessreglerna och i faktabladet ”Behörighet”. Domstolarnas adresser finns på justitieministeriets webbplats.

6 Kan jag väcka talan själv eller måste jag vända mig till exempelvis en advokat för att väcka talan?

Det finns inget krav på att man måste rådgöra med eller företrädas av en advokat. I ett enkelt skuldärende kan det hända att man inte anser sig behöva hjälp av en advokat (solicitor). Om ens fordran överstiger 10 000 pund och särskilt om fordran även innehåller ersättningskrav (skadestånd) bör man som regel rådgöra med en advokat.

Om ens fordran är på upp till 10 000 pund och bestrids kan man ta med sig någon till domstolen som kan föra ens talan. Ett sådant s.k. lekmannaombud kan vara en make, släkting, vän eller rådgivare.

Andra typer av fordringar, t.ex. krav på ersättning för personskada, kan vara mer komplicerade. I så fall kan det vara lämpligt att söka professionell hjälp och professionell rådgivning oavsett hur stor fordran är.

För många typer av fordringar finns det riktlinjer för vad som ska göras före en talan väcks [1]. I dessa anges vilka åtgärder som domstolen förväntar sig att man har vidtagit innan man väcker talan. Det rör sig om åtgärder som att skriva till den person som man riktar fordran till för att redogöra för fordran, utväxla viss bevisning, som gör det möjligt att ta del av ens patientjournaler om fordran avser ersättning för personskada, och att försöka enas om vilken medicinskt sakkunnig man ska använda sig av.

Kom ihåg att man även måste kunna styrka sin fordran. För att kunna göra det behövs bevis, t.ex. en rapport från ens läkare, eller utsagor från vittnen till olyckan. Dessutom måste man göra en realistisk bedömning av det skadestånd man söker. Man kan spara både tid och pengar genom att först fråga en solicitor eller rådgivare om det är värt att framställa fordran, och om så är fallet hur denna bäst bör förberedas, vilka bevis som behövs och vilket skadeståndsbelopp man bör kräva.

Om man framställer en fordran för ett aktiebolags räkning kan man behöva företrädas av en solicitor vid förhandlingen. Detta beror på hur stor fordran är och typen av förhandling.

[1] Det finns en mängd sådana riktlinjer, tex. för bygg- och anläggningstvister, ärekränkning, lösning av tvister inom vården, försumlighet i tjänsten och rättslig prövning. Man kan få dessa från en domstol eller via justitieministeriets webbplats.

7 Var ska stämningsansökan lämnas in? Till domstolens reception, kansli eller en annan myndighet?

Reglerna för att väcka en civilrättslig talan anges i del 7 i civilprocessreglerna [1], som bör läsas tillsammans med tillhörande praktiska anvisningar. Grundregeln är att i avsaknad av andra regler eller praktiska anvisningar kan en talan i England och Wales väckas vid valfri grevskapsdomstol. I praktiken ska mål som enbart rör penningfordringar väckas online eller postas till Money Claim Online i Salford. Det finns även ett kompletterande onlineförfarande för fordringar som rör egendom.

Vissa fordringar, t.ex. fordringar som anmäls enligt det förfarande som anges i konsumentkreditlagen [2], måste anmälas i grevskapsdomstolen på den ort där svaranden bor eller bedriver näringsverksamhet. Vissa prövningscenter har elektroniska kommunikationsmöjligheter. De relevanta reglerna på området finns i del 5 i civilprocessreglerna och tillhörande praktiska anvisningar, med särskilda regler för High Court. Kontaktuppgifter till High Court finns online här.

Domstolspersonal kan inte ge råd om en fordrans giltighet eller hur lämpliga de åtgärder som man har valt att vidta är. Man kan få råd från sitt lokala kontor för rådgivning till medborgarna eller ett rättscentrum.

[1] ibidem.

[2] CPR PD 7B5

8 På vilket språk kan jag göra en stämningsansökan? Kan jag väcka talan muntligt eller krävs det skriftlig form? Är det möjligt att använda fax eller e-post?

Stämningsansökan ska göras skriftligen och på engelska. För walesisktalande finns det dock möjlighet att göra detta på walesiska (kymriska). Som påpekades ovan är det möjligt att kommunicera med domstolarna på elektronisk väg, både när man inger stämningsansökningar och särskilda ansökningar och vid allmän kommunikation med domstolen. Vägledning för detta finns här.

9 Finns det särskilda blanketter för att väcka talan vid domstol? Om inte, hur ska talan väckas? Finns det regler om vad stämningsansökan ska innehålla?

I regel måste man först fylla i formulär N1. Det finns andra formulär för specifika ärenden, t.ex. innehav. Formulär N1 innehåller anvisningar till kärande om hur det ska fyllas i. Det går att be om råd från ett kontor för rådgivning till medborgarna. I anvisningarna får man detaljerad information om vad ansökan bör innehålla. Om talan väcks per post bör man göra en kopia för egen del, en för domstolen och en för varje svarande som talan riktas mot. Domstolen delger svarandena en förseglad kopia.

Det finns en mängd andra formulär som ska användas i andra typer av förfaranden eller senare i processen. Även dessa kan fås från en domstol eller justitieministeriets webbplats.

10 Måste jag betala en domstolsavgift? När ska den i så fall betalas? Måste jag betala advokaten redan när jag lämnar in stämningsansökan?

Man måste i regel betala en avgift för att inge en stämningsansökan. Storleken på avgiften beror på storleken på fordran. Om svaranden inte betalar direkt efter att dom meddelats eller påstår att fordran inte existerar och fordran betraktas som en bestridd fordran måste man eventuellt betala ytterligare avgifter. Om man vinner målet läggs avgifterna till det belopp svaranden ska betala. Det går även att få viss ersättning som kompensation för förlorad arbetsförtjänst, även om detta inte nödvändigtvis täcker den faktiska förlusten.

Under vissa omständigheter, t.ex. om man får inkomststöd, går det även att begära befrielse från skyldigheten att betala avgifter. Närmare detaljer om domstolsavgifter finns i en broschyr på justitieministeriets webbplats. Här finns även detaljer om när det eventuellt inte är nödvändigt att betala avgifter.

Man kan behöva betala ytterligare utgifter. Om svaranden bestrider fordran kan det behövas vittnen som kan berätta för domstolen vad som hände. Man måste stå för deras resekostnader till och från domstolen och ersätta dem för förlorad arbetsförtjänst den dagen. Om man vinner målet kan domstolen emellertid förplikta svaranden att bära dessa kostnader.

Man kan även behöva inhämta ett utlåtande från en sakkunnig, t.ex. en läkare, mekaniker eller lantmätare. Man kan även bli tvungen att be den sakkunnige att komma till en domstolsförhandling för att vittna för ens räkning. Man måste betala den sakkunniges utlägg och arvode. Om man vinner målet kan svaranden förpliktas att bära dessa kostnader.

Om fordran rör ett fast penningbelopp och svaranden bestrider fordran kan målet hänskjutas till svarandens lokala domstol. Detta innebär att man måste resa en bit för en eventuell förhandling. Om man vinner målet kan man begära ersättning för sina resekostnader och till viss del för sin förlorade arbetsförtjänst.

De belopp som kan krävas i ersättning för vittnen, sakkunniga och kostnader för juridisk rådgivning är begränsade i småmålsförfarandet.

Om engelska inte är ens förstaspråk och man behöver tolk kan domstolen inte hjälpa till att hitta en. Man måste själv göra detta och även betala tolkens eventuella arvode.

Advokaters arvode betalas vanligtvis efter att målet avslutats. Om man vinner målet kan domstolen förplikta svaranden att betala hela eller delar av advokatarvodet. Om man har en solicitor och fordran understiger 5 000 pund måste man emellertid vanligtvis själv betala för hans eller hennes hjälp, även om man vinner målet. Tänk också på att även om domstolen dömer till ens fördel (dvs. förpliktar svaranden att betala) vidtar domstolen inte automatiskt några åtgärder för att se till att pengarna verkligen betalas. Om svaranden inte betalar måste man be domstolen vidta åtgärder (dvs. verkställa domen). För detta kan man behöva betala ytterligare en avgift. Mer information om verkställighet av domar finns i flera olika broschyrer.

11 Kan jag få rättshjälp?

Det finns olika typer av begränsad ekonomisk rättshjälp i vissa civilrättsliga ärenden. Typen av ekonomisk hjälp och kraven för att vara berättigad till hjälpen beror på en mängd faktorer, däribland typ av talan och kärandens inkomst. Mer information finns på följande webbplats om rättshjälp.

12 När anses talan ha väckts? Får jag någon sorts bekräftelse från myndigheterna på att talan har väckts på ett riktigt sätt?

Det datum förfarandet inleds är det datum domstolen utfärdar en stämning. Domstolen registrerar datumet med en datumstämpel, antingen på den stämningsansökan som förvaras i domstolsakten eller på det brev som åtföljde stämningsansökan när den ingavs till domstolen. Om någon obligatorisk uppgift saknas i stämningsansökan eller om ansökan innehåller uppenbara fel utfärdar domstolen inte stämningen utan skickar tillbaka ansökan. Om stämningen utfärdas skickar domstolen ett meddelande om detta med stämningsdatum och vilket datum stämningen skickades till svaranden.

13 Kan jag få en tidsplan för målets fortsatta handläggning, till exempel när jag ska inställa mig i rätten?

Ja.

Så snart stämningen har utfärdats och svarandena har delgetts stämningsformulär N1 och styrkande handlingar har svarandena 14 dagar på sig för att inge ett svaromål och/eller bestrida behörigheten. Så snart ett svaromål har ingetts meddelar domstolen en preliminär domstolstilldelning och skickar ut ett frågeformulär som måste skickas tillbaka inom en fastställd frist. Så snart frågeformuläret har tagits emot överförs ärendet till lämplig domstol. I regel är detta svarandens lokala domstols prövningscenter. Domstolen säkerställer att parterna hålls underrättade om alla datum olika åtgärder måste ha vidtagits.

Länkar

Länkar som är särskilt relevanta anges i svaren ovan. Följande länkar är av mer allmän natur:

Justitieministeriet

Rättshjälp/hjälp

Legal Services Commission (rättstjänsten)

The Bar Council – England och Wales (advokatsamfundet för barristers i England och Wales)

The Law Society – England och Wales (advokatsamfundet för solicitors i England och Wales)

Citizens Advice (medborgarrådgivning)

Senaste uppdatering: 30/09/2021

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.