

Hitta information per region
Nej, du behöver inte alltid väcka talan vid domstol för att lösa en tvist. I vissa fall går det bra att använda alternativa tvistlösningsmetoder, såsom medling och skiljeförfarande.
Ja, i många fall finns det en sådan tidsfrist. Tidsfristerna för att väcka talan vid domstol varierar emellertid från fall till fall, och därför går det inte att ge ett generellt svar. Om du har frågor är det bäst att kontakta en advokat eller ett rättscentrum (Het Juridisch Loket).
Huvudregeln är att svaranden kallas att inställa sig vid domstolen i den medlemsstat där han eller hon har hemvist.
Om inte annat föreskrivs i lag måste du väcka talan vid distriktsdomstolen på den ort där svaranden har hemvist. Om svaranden saknar hemvist i Nederländerna har även domstolen på den ort där svaranden faktiskt uppehåller sig behörighet. Du måste därför ta reda på vilken adress och i vilken kommun svaranden bor. Om dessa uppgifter är kända kan du ta hjälp av lagen om domkretsindelning (Wet op de rechterlijke indeling) för att ta reda på vilken domkrets som är aktuell. Grundat på detta går det att fastställa vid vilken distriktsdomstol talan ska väckas.
För svaret på denna fråga, se föregående fråga. För närmare upplysningar om hur man går till väga för att fastställa vid vilken domstol talan ska väckas, se De Rechtspraak.
I Nederländerna måste parterna i princip företrädas av en advokat i civil- och handelsrättsliga ärenden. Det spelar ingen roll om ärendet rör ett förfarande som inleds med en stämningsansökan (dagvaardingsprocedure), ett förfarande som inleds med en ansökan (verzoekschriftprocedure), ett summariskt förfarande (kort geding), ett interimistiskt förfarande eller ett tredskodomsförfarande.
Ett undantag görs för fordringar på högst 25 000 euro eller fordringar vars värde inte går att fastställa, men där det finns mycket som tyder på att deras värde inte överstiger 25 000 euro. I sådana fall har distriktsdomstolen behörighet, och parterna kan välja att föra sin egen talan. De måste då inte anlita en advokat. Distriktsdomstolen handlägger också mål som avser arbetsrätt, hyror, konsumentköp och konsumentkredit. I sådana mål är värdet på penningfordran irrelevant. Vidare handläggs vid distriktsdomstolen frågor om förvaltarskap, förmyndarskap, mentorskap och avstående från eller godtagande av arv.
För närmare upplysningar om huruvida man måste anlita en advokat eller inte, se här.
De skriftliga handlingar som inleder ett förfarande ska överlämnas till behörig domstols kansli. Det är viktigt att skilja mellan förfaranden som inleds med en stämningsansökan och förfaranden som inleds med en ansökan. I förfaranden som inleds med en stämningsansökan delges stämningen först svaranden och registreras först därefter på domstolens kansli. Båda åtgärderna måste utföras av en exekutionstjänsteman. Efter detta genomförs förfarandena i enlighet med uppropslistan (den lista över mål som ska prövas under förhandlingen). I förfaranden som inleds med en ansökan lämnas ansökan in direkt till domstolens kansli, och resten av förfarandet sker även det via behörig domstols kansli. Se även ”Delgivning av handlingar”.
I Nederländerna är nederländska officiellt rättegångsspråk. Detta innebär att den stämningsansökan eller den (skriftliga) ansökan som inleder förfarandet måste avfattas på nederländska. Detta gäller med ett undantag. Inlagor i ett mål som pågår vid en domstol i provinsen Friesland får även avfattas på frisiska.
Handlingar kan även ges in till en distriktsdomstols kansli via fax. Faxade handlingar som kommit in till domstolens kansli före kl. 24.00 den dag tidsfristen löper ut anses ha kommit in inom tidsfristen. Det finns ett undantag till denna regel: Ansökningar i familjemål godtas inte om de har faxats in. Handlingar kan inte skickas med e-post.
Stämningsansökan
I förfaranden som inleds med en stämningsansökan delger exekutionstjänstemannen först svaranden stämningen och registrerar därefter stämningen hos domstolens kansli. En stämning måste innehålla följande uppgifter: kärandens namn, ett bestämt yrkande, svarandens namn, grunden för yrkandet och de styrkande handlingar som käranden åberopar till stöd för sitt yrkande. I stämningen ska det även framgå vilket datum förhandlingen ska hållas och vid vilken domstol talan ska prövas.
Ärendeakten ska innehålla följande handlingar:
Förfaranden som inleds med en ansökan
I förfaranden som inleds med en ansökan lämnas ansökan in direkt till domstolens kansli, och resten av förfarandet sker även det via behörig domstols kansli.
Ärendeakten ska innehålla följande handlingar:
Varje part som åberopar en handling i stämningsansökan, en skriftlig inlaga eller ett pm är skyldig att bifoga en kopia av den handlingen.
Domstolsavgifter måste betalas när en talan väcks. Det belopp som ska betalas beror på värdet på föremålet för tvisten och tvistens natur. I praktiken betalar advokaten ofta detta belopp i förskott och begär det i efterhand av sin klient. Om det under förfarandet är nödvändigt att kalla in en sakkunnig (t.ex. en revisor eller en medicinsk eller teknisk expert) ålägger domstolen i slutändan den part som förlorar målet att betala kostnaderna för detta. Domstolen kan fatta ett annat beslut i detta avseende, t.ex. i familjemål, där kostnaderna vanligtvis ersätts av den som gav upphov till dem. Samma sak gäller för kostnader för vittnen och andra former av bevisning.
Advokater tar ut ett arvode för sina tjänster. Detta baseras på en timtaxa, om inte den part som advokaten företräder har rätt till rättshjälp (se även fråga 11). Nederländska advokater tillämpar i princip inte fasta arvoden. Du rekommenderas att i god tid ta reda på vilka arvoden som gäller i ditt fall, antingen genom att fråga din advokat eller genom att vända dig till det nederländska advokatsamfundet (Nederlandse Orde van Advocaten). De flesta advokater kräver en viss summa i förskott och arbetar sedan på löpande räkning samt ställer ut en slutfaktura när arbetet har slutförts.
I Nederländerna går det att få offentlig rättshjälp. I vissa fall kan du få ersättning för kostnader för juridisk rådgivning och bistånd vid rättegång. Om du inte kan betala (alla) kostnaderna för en advokat, kan du på vissa villkor komma i fråga för ett bidrag till att täcka kostnaderna för rättsligt bistånd. Nämnden för rättshjälp (Raad voor rechtsbijstand) betalar sedan en del av en advokats arvode. Du betalar bara ett visst eget bidrag. Bidragets storlek beror på din ekonomiska situation. Advokaten ger in ansökan om rättshjälp till nämnden för rättshjälp. På webbplatsen Raad voor Rechtsbijstand finns närmare upplysningar om rättshjälp.
Under ett förfarande som inleds med en stämningsansökan anses talan ha väckts vid den tidpunkt då exekutionstjänstemannen delgav svaranden stämningsansökan. Käranden ska lämna in stämningsansökan till domstolens kansli senast den sista dagen kansliet håller öppet före det datum i uppropslistan som anges i stämningen (den planerade dagen för förhandlingen). Målet avskrivs om stämningsansökan inte har lämnats in till domstolens kansli före ovannämnda frist, såvida inte en giltig ansökan om återvinning har gjorts inom två veckor från det datum i uppropslistan som anges i stämningsansökan.
Under ett förfarande som inleds med en ansökan anses talan ha väckts när ansökan har kommit in till domstolens kansli.
I allmänhet skickas ingen bekräftelse på att en talan har väckts på riktigt sätt. I mål som inleds med en stämningsansökan ges käranden i vissa fall möjlighet att rätta till brister i stämningsansökan. Detsamma gäller vid förfaranden som inleds med en ansökan. Domstolens kansli är dock inte skyldigt att erbjuda denna möjlighet.
Domstolens kansli kan inte omedelbart, eller samtidigt som en talan väcks, ge någon exakt tidsplan för hur handläggningen av målet kommer att se ut. Naturligtvis underrättas du om när din talan kommer att prövas. Båda parter får en kallelse till förhandlingen. I kallelsen står var och när förhandlingen äger rum.
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.