- 1 Måste jag vända mig till domstol eller finns det något annat alternativ?
- 2 Finns det någon tidsgräns för att väcka talan vid domstol?
- 3 Ska jag vända mig till en domstol i [medlemsstat]?
- 4 Vilken domstol i [medlemsstat] ska jag i så fall vända mig till, med hänsyn tagen till var jag bor, var motparten bor eller andra faktorer av betydelse i ärendet?
- 5 Vilken domstol i [medlemsstat] ska jag vända mig till, med hänsyn tagen till ärendets natur och vilket belopp som står på spel?
- 6 Kan jag väcka talan själv eller måste jag vända mig till exempelvis en advokat för att väcka talan?
- 7 Var ska stämningsansökan lämnas in? Till domstolens reception, kansli eller en annan myndighet?
- 8 På vilket språk kan jag göra en stämningsansökan? Kan jag väcka talan muntligt eller krävs det skriftlig form? Är det möjligt att använda fax eller e-post?
- 9 Finns det särskilda blanketter för att väcka talan vid domstol? Om inte, hur ska talan väckas? Finns det regler om vad stämningsansökan ska innehålla?
- 10 Måste jag betala en domstolsavgift? När ska den i så fall betalas? Måste jag betala advokaten redan när jag lämnar in stämningsansökan?
- 11 Kan jag få rättshjälp?
- 12 När anses talan ha väckts? Får jag någon sorts bekräftelse från myndigheterna på att talan har väckts på ett riktigt sätt?
- 13 Kan jag få en tidsplan för målets fortsatta handläggning, till exempel när jag ska inställa mig i rätten?
Hitta information per region
- Belgienbe
- Bulgarienbg
- Tjeckiencz
- Danmarkdk
- Tysklandde
- Estlandee
- Irlandie
- Greklandel
- Spanienes
- Frankrikefr
- Kroatienhr
- Italienit
- Cyperncy
- Lettlandlv
- Litauenlt
- Luxemburglu
- Ungernhu
- Maltamt
- Nederländernanl
- Österrikeat
- Polenpl
- Portugalpt
- Rumänienro
- Sloveniensi
- Slovakiensk
- Finlandfi
- Sverigese
- Förenade kungariketuk
1 Måste jag vända mig till domstol eller finns det något annat alternativ?
Ett alternativ till att väcka talan vid domstol är att hänskjuta ärendet till ett medlingsförfarande. Medling är en utomrättslig metod för att lösa tvister (i godo), tillsammans med en oberoende och kvalificerad person eller institution (medlare). Att använda sig av medling är frivilligt (en part i tvisten kan när som helst återkalla sitt samtycke till medling eller dra sig ur en medling) och konfidentiellt (deltagarna får inte röja uppgifter som de har fått kännedom under medlingen), och medlare är opartiska och oberoende (de tar inte någon parts sida och föreslår i princip inte hur tvisten ska lösas).
2 Finns det någon tidsgräns för att väcka talan vid domstol?
I regel får en talan väckas vid domstolen när som helst, om inte en tidsgräns föreskrivs i särskilda bestämmelser. En part som väcker talan efter det att preskriptionstiden har löpt ut riskerar emellertid att förlora målet om den andra parten hävdar att talan är preskriberad.
Preskriptionsfrister (terminy zawite) gäller enligt polsk lag. Det som särskilt utmärker en preskriptionsfrist är att om den berättigade parten underlåter att vidta en särskild åtgärd innan preskriptionsfristen löper ut förlorar den parten sin rätt att vidta just den åtgärden. Civilprocesslagen (Kodeks postępowania cywilnego) innehåller inte några allmänna bestämmelser om preskriptionsfrister, utan sådana frister anges i de bestämmelser som reglerar specifika situationer.
Den omständigheten att en rätt upphör till följd av att preskriptionsfristen löper ut är bindande för parterna i det rättsliga förhållandet, domstolen eller någon annan myndighet som prövar ärendet. Myndigheten beaktar automatiskt detta, inte på begäran av en part eller till följd av ett yrkande. Preskriptionsfristen kan endast i undantagsfall återställas, t.ex. om det inte var partens eget fel att fristen inte iakttogs.
3 Ska jag vända mig till en domstol i [medlemsstat]?
För att fastställa huruvida en domstol i en medlemsstat är behörig att pröva ett visst mål bör den domstolens behörighet fastställas.
De polska allmänna domstolarna har allmän behörighet att pröva tvistemål i Polen. Detta kallas nationell behörighet och regleras i civilprocesslagen.
Ett mål omfattas av den nationella behörigheten om svaranden har hemvist eller sin vanliga vistelseort i Polen eller sitt säte i Polen.
Polska domstolar har dessutom nationell behörighet i följande mål:
- Äktenskapsmål (polska domstolar har exklusiv nationell behörighet om båda makarna är polska medborgare och har hemvist och sin vanliga vistelseort i Polen).
- Mål som rör förhållandet mellan föräldrar och barn (polska domstolar har exklusiv nationell behörighet om samtliga parter är polska medborgare och har hemvist och sin vanliga vistelseort i Polen).
- Mål som rör underhåll och fastställande av faderskap/föräldraskap (polska domstolar har nationell behörighet om käranden är en berättigad part som har hemvist eller sin vanliga vistelseort i Polen).
- Arbetsrättsliga mål (mål där käranden är en anställd omfattas av nationell behörighet om arbetet vanligtvis utförs, utfördes eller skulle ha utförts i Polen).
- Försäkringsmål (mål som rör ett försäkringsförhållande och där en talan väckts mot försäkringsgivaren omfattas av nationell behörighet om käranden har hemvist i Polen eller om det finns andra omständigheter som tyder på att Polen har territoriell behörighet).
- Konsumentmål (mål där en konsument är kärande omfattas av nationell behörighet om konsumenten har hemvist eller sin vanliga vistelseort i Polen och vidtog de åtgärder som krävs för att ingå ett avtal i Polen; i så fall behandlas den andra avtalsparten som en enhet som har hemvist eller sitt säte i Polen om det har ett företag eller en filial i Polen och avtalet med konsumenten ingicks som ett led i det företagets eller filialens affärsverksamhet).
Polska domstolar har även exklusiv nationell behörighet i mål som rör sakrätter i fast egendom och innehav av fast egendom i Polen, mål som rör hyra (najem eller dzierżawa) och nyttjande av sådan fast egendom (med undantag av mål som rör hyra och andra belopp som ska betalas för att nyttja eller utnyttja den fasta egendomen), andra mål där domstolens avgörande rör sakrätter, innehav eller nyttjande av fast egendom i Polen, mål som rör upplösning av en juridisk person eller en organisatorisk enhet som inte längre är en juridisk person samt mål som rör upphävande eller ogiltigförklaring av beslut som fattats av en sådan enhets styrande organ, om den juridiska person eller organisatoriska enhet som inte längre är en juridisk person har sitt säte i Polen.
Om käromålet omfattas av nationell behörighet omfattas även genkäromålet av denna behörighet.
Parterna i ett specificerat rättsligt förhållande kan skriftligen avtala om att förelägga de polska domstolarna de äganderättsliga ärenden som uppstår eller kan uppstå till följd av det rättsliga förhållandet.
Domstolen bedömer automatiskt om det saknas nationell behörighet i varje skede av målet.
Om det konstateras att nationell behörighet inte gäller avvisar domstolen talan eller stämningsansökan.
Om nationell behörighet saknas är detta skäl nog att ogiltigförklara förfarandet.
4 Vilken domstol i [medlemsstat] ska jag i så fall vända mig till, med hänsyn tagen till var jag bor, var motparten bor eller andra faktorer av betydelse i ärendet?
För att fastställa vilken distriktsdomstol (sąd rejonowy) eller regional domstol (sąd okręgowy) som är behörig att pröva målet bör hänsyn tas till domstolens territoriella behörighet. I polsk lagstiftning skiljer man mellan allmän territoriell behörighet, alternativ territoriell behörighet och exklusiv territoriell behörighet.
a. Allmän territoriell behörighet
I regel måste en talan väckas vid den domstol i första instans i vars domkrets svaranden har hemvist (enligt civillagen är en fysisk persons hemvist den ort/stad där han eller hon bor och där denne har för avsikt att vara permanent bosatt). Om svaranden inte har hemvist i Polen fastställs territoriell behörighet grundat på hans eller hennes bosättningsort, och om den platsen är okänd eller ligger utanför Polen – grundat på svarandens senaste hemvist i Polen. En talan mot statskassan måste väckas vid den domstol i vars domkrets den statliga organisatoriska enhet som ansökan avser är belägen. En talan mot en juridisk person eller en annan enhet som inte är en fysisk person måste väckas vid den domstol i vars domkrets den enhetens säte är beläget.
b. Alternativ territoriell behörighet
Grundat på bestämmelserna om alternativ territoriell behörighet kan kärande – om de så önskar – väcka talan antingen vid den domstol som har allmän behörighet eller vid en annan domstol som i lagstiftningen anges som behörig domstol. I polska tvistemål tillämpas alternativ territoriell behörighet i följande fall: Vid en ansökan om underhåll och för att fastställa faderskap/föräldraskap och vid ett äganderättsligt anspråk gentemot en näringsidkare.
Vid avtalstvister, vid ett utomobligatoriskt anspråk, vid betalning för handläggningen av ett mål (betalning av advokatarvode), vid ett anspråk i samband med hyra (najem eller dzierżawa) av en fastighet och i samband med ett skuldebrev eller check.
En talan som rör ett underhållskrav och fastställande av faderskap/föräldraskap och anknytande krav kan väckas där den berättigade parten har hemvist. En talan som rör ett äganderättsligt anspråk gentemot en näringsidkare får väckas vid den domstol i vars domkrets näringsidkarens huvudkontor eller filial är belägen om anspråket har samband med verksamheten vid huvudkontoret eller den filialen. En talan om ingående av ett avtal, fastställande av dess innehåll, ändring av och fastställande av förekomsten av ett avtal, för att fullgöra, häva eller ogiltigförklara ett avtal samt för skada som lidits till följd av underlåtenhet att fullgöra eller på ett korrekt sätt fullgöra ett avtal, får väckas vid den domstol i vars domkrets avtalet ska fullgöras. Om det råder någon tvekan på denna punkt ska den domkrets i vilken avtalet ska fullgöras bekräftas i en handling. En talan som rör ett utomobligatoriskt anspråk får väckas vid den domstol i vars domkrets den händelse som orsakade skadan ägde rum. En talan om betalning av en avgift för att handlägga ett ärende kan väckas vid den domstol i vars domkrets det juridiska ombudet handlade ärendet. En talan som rör anspråk i samband med hyra av en fast egendom (najem eller dzierżawa) får väckas vid den domstol i vars domkrets den fasta egendomen är belägen. En talan som väcks mot en part som är skyldig att fullgöra förpliktelser enligt ett skuldebrev eller en check kan väckas vid den domstol i vars domkrets betalningsorten är belägen. Det är möjligt att lämna in en gemensam stämningsansökan mot flera parter som är skyldiga att fullgöra förpliktelser enligt ett skuldebrev eller en check till den domstol i vars domkrets betalningsorten är belägen eller den domstol som har allmän behörighet beträffande mottagaren eller utfärdaren av skuldebrevet eller checken.
c. Exklusiv territoriell behörighet
Det är obligatoriskt att följa de bestämmelser som reglerar exklusiv territoriell behörighet. För vissa kategorier av mål är det inte möjligt att väcka talan vid den domstol som har allmän behörighet eller den domstol som har alternativ behörighet eller att genom ett val av domstol hänskjuta målet till en annan domstol för avgörande. Vid exklusiv behörighet är endast en av domstolarna på samma nivå behörig att pröva ett visst mål. Beroende på typ av mål är detta en specifik distriktsdomstol eller en specifik regional domstol.
En talan som rör äganderätt eller andra sakrätter i fast egendom, liksom innehav av fast egendom, får endast väckas vid den domstol i vars domkrets den fasta egendomen är belägen. Om tvisten rör ett servitut fastställs behörighet i enlighet med var den intecknade fastigheten är belägen. Ovannämnda behörighet omfattar personliga anspråk beträffande sakrätter och rättigheter som hävdas tillsammans med dessa anspråk gentemot samma svarande. En talan som rör arv, en reserverad aktie samt testamentariska gåvor, instruktioner eller andra testamentsförordnanden får endast väckas vid den domstol i vars domkrets testatorn senast hade sin vanliga vistelseort, och om testatorns vanliga vistelseort i Polen inte kan fastställas vid den domstol i vars domkrets kvarlåtenskapen eller en del av kvarlåtenskapen är belägen. En talan som rör medlemskap i ett kooperativ, ett partnerskap, ett företag eller en organisation får endast väckas i den domstol i vars domkrets sätet är beläget. En talan som rör ett äktenskapligt förhållande får endast väckas vid den domstol i vars domkrets makarna senast hade hemvist, om minst en av makarna fortfarande har hemvist eller sin vanliga vistelseort i den domkretsen. Om en sådan grund saknas är domstolen med exklusiv behörighet den domstol i vars domkrets svaranden har hemvist, och om även denna grund saknas – den domstol i vars domkrets käranden har hemvist. En talan som rör förhållandet mellan föräldrar och barn och mellan en adoptivförälder och ett adoptivbarn får endast väckas vid den domstol i vars domkrets käranden har hemvist, förutsatt att en talan inte kan väckas enligt de allmänna behörighetsbestämmelserna.
Om flera domstolars behörighet kan motiveras eller om talan väcks mot flera parter och flera domstolar är behöriga enligt lagstiftningen om allmän behörighet kan käranden dessutom göra ett val mellan dessa domstolar. Samma sak gäller om den fasta egendom som ligger till grund för fastställandet av vilken domstol som har behörighet är belägen i flera domkretsar. Om den behöriga domstolen inte kan pröva målet eller är förhindrad att vidta andra åtgärder utser den domstolens överrätt en annan domstol vid en förhandling bakom stängda dörrar. Om det med stöd av bestämmelserna i civilprocesslagen inte går att fastställa territoriell behörighet grundat på de faktiska omständigheterna i det enskilda fallet ska Högsta domstolen (Sąd Najwyższy) vid en förhandling bakom stängda dörrar anvisa vid vilken domstol talan ska väckas. Parterna kan skriftligen avtala om att vid en domstol i första instans som inte har territoriell behörighet enligt lag väcka talan i en pågående tvist, eller i framtida tvister som kan uppstå på grund av ett visst rättsligt förhållande. Denna domstol har därefter exklusiv behörighet, om inte parterna har avtalat något annat eller om inte käranden har ingett ett käromål i ett elektroniskt förfarande för betalningsföreläggande (elektroniczne postępowanie upominawcze, EPU). Genom en skriftlig överenskommelse kan parterna dessutom begränsa kärandens rätt att välja mellan flera olika behöriga domstolar när det gäller sådana tvister. Parterna får emellertid inte ändra en exklusiv behörighet.
5 Vilken domstol i [medlemsstat] ska jag vända mig till, med hänsyn tagen till ärendets natur och vilket belopp som står på spel?
Den materiella behörigheten för allmänna domstolar (sądy powszechne) i Polen regleras av bestämmelserna i civilprocesslagen.
I tvistemål utgörs domstolarna i första instans av distriktsdomstolar och regionala domstolar och domstolarna i andra instans av regionala domstolar och appellationsdomstolar (sądy apelacyjne).
I princip prövar distriktsdomstolarna tvistemål i första instans, om inte behörigheten är reserverad för regionala domstolar. Regionala domstolars behörighet i första instans omfattar mål som rör
- immateriella rättigheter (och anspråk på egendom som framställs tillsammans med dessa rättigheter), med undantag för mål om fastställande eller bestridande av faderskap/föräldraskap, mål om ogiltigförklaring av ett erkännande av faderskap och upplösning av en adoption,
- skydd av upphovsrätten och närstående rättigheter, samt mål som rör uppfinningar, nyttighetsmodeller, industriella mönster och modeller, varumärken, geografiska beteckningar och kretsmönster i halvledarprodukter,
- anspråk enligt presslagen,
- materiella tillgångar där värdet på föremålet för tvisten överstiger 75 000 polska zloty (med undantag för underhållsmål, mål om brott mot äganderätten, mål om bodelning mellan makar för att anpassa innehållet i ett fastighetsregister till den faktiska rättsliga situationen, och mål som prövas inom ramen för ett elektroniskt förfarande för betalningsföreläggande,
- utfärdandet av en dom i stället för ett beslut om att dela upp ett kooperativ,
- upphävande, ogiltigförklaring eller fastställande av avsaknad av beslut från styrande organ tillhörande juridiska personer eller organisatoriska enheter som inte är juridiska personer men som i lag har tillerkänts rättskapacitet,
- förhindrande och bekämpande av illojal konkurrens,
- ersättning för skada som orsakats av meddelandet av en olaglig lagakraftvunnen dom.
6 Kan jag väcka talan själv eller måste jag vända mig till exempelvis en advokat för att väcka talan?
I tvistemål får i princip parterna och deras styrande organ eller legala ställföreträdare själva eller via ombud uppträda inför domstolen.
Enligt civilprocesslagen måste en part emellertid i vissa situationer företrädas av en advokat. I förfaranden vid Högsta domstolen måste parterna företrädas av en advokat (adwokat) eller ett juridiskt biträde (radca prawny). I mål som rör industriell äganderätt måste de även företräds av ett patentombud. Representationskravet gäller även för sådana processuella åtgärder i samband med ett förfarande vid Högsta domstolen som vidtas vid en domstol i lägre instans. Representationskravet gäller inte om förfarandet rör en ansökan om undantag från skyldigheten att betala domstolsavgifter, om utnämning av en advokat eller ett juridiskt biträde eller om parten, dess styrande organ, legala ställföreträdare eller juridiska ombud är en domare, åklagare, notarie, juridikprofessor eller postdoktor i juridik (doktor habilitowany nauk prawnych), samt om parten, dess styrande organ eller legala ställföreträdare är en advokat, ett juridiskt biträde eller åklagarenheten vid statskontoret (Prokuratoria Generalna Skarbu Państwa).
7 Var ska stämningsansökan lämnas in? Till domstolens reception, kansli eller en annan myndighet?
Stämningsansökan bör inges till den behöriga domstolen.
8 På vilket språk kan jag göra en stämningsansökan? Kan jag väcka talan muntligt eller krävs det skriftlig form? Är det möjligt att använda fax eller e-post?
Stämningsansökningar ska avfattas på polska eller åtföljas av en bifogad översättning till polska. En talan bör väckas genom ingivande av en skriftlig ansökan om stämning. Ett undantag är en situation (som rör arbets- och sociallagstiftning) där en anställd eller en försäkrad person som inte företräds av en advokat eller ett juridiskt biträde vid en behörig domstol muntligen får väcka en talan, redogöra för innehållet i de rättsmedel som anförs och andra yrkanden.
I ett elektroniskt förfarande för betalningsföreläggande får en ansökan även inges via ett dataöverföringssystem.
9 Finns det särskilda blanketter för att väcka talan vid domstol? Om inte, hur ska talan väckas? Finns det regler om vad stämningsansökan ska innehålla?
En stämningsansökan behöver endast inges genom att fylla i officiella blanketter om detta föreskrivs i särskilda bestämmelser. Det finns två situationer där en ansökan måste inges genom att fylla i en officiell blankett, dels om käranden är en tjänsteleverantör eller försäljare och framställer anspråk i enlighet med ett avtal som rör ett visst sakföremål (tillhandahållande av post- och telekommunikationstjänster, masstransport av personer och bagage, leverans av el, gas och eldningsolja, leverans av vatten och bortförsel av avloppsvatten, avfallshantering och leverans av värmeenergi), dels i summariska förfaranden (postępowanie uproszczone).
En talan bör väckas genom ingivande av en skriftlig ansökan om stämning. Ett undantag är arbets- och socialrättsliga förfaranden där en anställd eller en försäkrad person som inte företräds av en advokat eller ett juridiskt biträde muntligen får väcka talan vid den behöriga domstolen. Detta ska föras till protokollet.
En stämningsansökan ska
- ange namnet på den domstol som ansökan inges till, parternas namn, deras legala ställföreträdare och juridiska ombud,
- ange vilken typ av anspråk som framställs,
- ange värdet på föremålet för tvisten eller överklagandet, om domstolens materiella behörighet, avgiftens storlek eller möjligheten att pröva rättsmedlet i sak beror på detta värde och det angivna beloppet inte utgör saken i målet,
- ange föremålet för tvisten,
- ange parternas, deras legala ställföreträdares och juridiska ombuds hemvist eller säte och adress,
- ange kärandens PESEL-nummer (numret i det allmänna elektroniska folkbokföringssystemet) eller skatteregistreringsnummer (NIP-nummer) om käranden är en fysisk person som är skyldig att ha ett sådant nummer eller har ett sådant nummer utan att vara skyldig att ha ett sådant, eller ange kärandens nationella domstolsregisternummer (KRS-nummer), och om käranden saknar KRS-nummer – kärandens nummer i ett annat relevant register eller arkiv, eller, om käranden inte är en fysisk person och inte är skyldig att vara inskriven i det relevanta registret eller arkivet men som är skyldig att ha ett NIP-nummer, inkludera kärandens NIP-nummer,
- redogöra för innehållet i ansökan och den bevisning som åberopas för att styrka anspråket,
- närmare ange vad som yrkas, och i mål som rör materiella tillgångar även ange värdet på föremålet för tvisten, om inte föremålet för tvisten är ett specificerat penningbelopp,
- ange förfallodatum för fordran om ansökan avser ett betalningsföreläggande,
- beskriva de faktiska omständigheter som ligger till grund för anspråket och vid behov motivera val av domstol,
- ange huruvida parterna har försökt med medling eller någon annan utomrättslig tvistlösningsmetod, och om inga sådana försök har gjorts varför så inte har skett,
- vara undertecknad av parten eller dennes legala ställföreträdare eller juridiska ombud,
- inkludera en förteckning över bilagor.
Följande handlingar bör bifogas stämningsansökan:
- En fullmakt eller en bestyrkt kopia av denna (om ansökan inges av ett juridiskt ombud).
- Kopior av stämningsansökan och dess bilagor, vilka ska delas ut till parterna i målet, och om originalbilagorna inte har ingetts till domstolen, en kopia av var och en av dessa för domstolens ärendeakter (i ett elektroniskt förfarande för betalningsföreläggande ska elektroniska kopior av bilagor bifogas den stämningsansökan som inges via ett dataöverföringssystem).
En stämningsansökan kan dessutom innehålla framställningar om säkerhetsåtgärder, om att förklara en dom omedelbart verkställbar och om att pröva målet i kärandens utevaro, framställningar som rör förberedelserna inför förhandlingen (och särskilt framställningar om att de vittnen och sakkunniga som domstolen har utsett, och som käranden har angett, ska kallas att inställa sig till förhandlingen, om att förrätta syn, om att instruera svaranden att för förhandlingen tillhandahålla en handling som är i svarandens ägo och som är nödvändig för bevisupptagningen, eller föremålet för syneförrättningen samt att för förhandlingen begära in bevisning som finns hos andra domstolar, kontor eller tredje parter).
10 Måste jag betala en domstolsavgift? När ska den i så fall betalas? Måste jag betala advokaten redan när jag lämnar in stämningsansökan?
I princip är genomförandet av en rättsprocess förenat med kostnader. Domstolskostnaderna består av avgifter och ersättning av utgifter.
Skyldigheten att betala domstolsavgiften tillkommer den part som inger en stämningsansökan (inklusive ett käromål) till domstolen som är föremål för avgifter eller ger upphov till utgifter. Om en avgift inte betalas beordrar domstolen parten att betala avgiften inom en vecka, annars skickas stämningsansökan tillbaka (om ansökan har ingetts av en part som har hemvist eller sitt säte utomlands och saknar en företrädare i Polen är tidsfristen för att betala avgiften minst en månad). Om tidsfristen löper ut utan att avgiften har betalats skickar domstolen tillbaka stämningsansökan till parten. En stämningsansökan som har skickats tillbaka saknar den rättsverkan som en stämningsansökan som inges till en domstol har.
Om det i ett särskilt förfarande föreskrivs att en stämningsansökan endast får inges via ett dataöverföringssystem (EPU-förfarandet), inges stämningsansökan samtidigt som avgiften betalas.
Stämningsansökningar som inges av en advokat, ett juridiskt biträde eller ett patentombud (om dessa ansökningar är föremål för en avgift i form av ett fast eller proportionellt belopp som beräknas grundat på det värde på föremålet för tvisten som parten angett) och för vilka erforderliga avgifter inte har betalats skickas tillbaka av domstolen utan att parten anmodas att betala avgiften (artikel 1302 i civilprocesslagen). Parten kan betala avgiften inom en vecka. Om hela avgiften betalas har stämningsansökan rättsverkan från den dag den ursprungligen gavs in. Stämningsansökan har dock inte denna rättsverkan om den på nytt skickas tillbaka av samma skäl som ovan.
Frågor i samband med arvoden som ska betalas till advokater eller juridiska biträden (som t.ex. vilka betalningsfrister som gäller) bör regleras i ett avtal mellan klienten och det juridiska ombudet.
11 Kan jag få rättshjälp?
Både fysiska och juridiska personer kan ansöka om rättshjälp – målet handläggs av ett juridiskt ombud som domstolen anvisar (pełnomocnik z urzędu).
Fysiska personer får begära ett möte med en advokat eller ett juridiskt biträde om de inger en förklaring om att de inte kommer att ha råd att betala en advokats eller ett juridiskt biträdes arvode utan att detta skulle ge upphov till ekonomiska problem för dem eller deras familjer.
Juridiska personer (eller andra organisatoriska enheter som enligt lag är berättigade att vara part i ett domstolsförfarande) får begära ett möte med en advokat eller ett juridiskt biträde om de visar att de saknar tillräckliga medel för att betala en advokats eller ett juridiskt biträdes arvode.
Domstolen beviljar begäran om den anser att det är nödvändighet att en advokat eller ett juridiskt biträde deltar i målet.
Frågan om undantag från skyldigheten att betala avgifter och anvisandet av ett juridiskt ombud som domstolen har utsett i gränsöverskridande tvister regleras av lagen av den 17 december 2004 om rätten till rättshjälp i civilrättsliga förfaranden i Europeiska unionens medlemsstater och rätten till rättshjälp för att lösa en tvist i godo innan ett domstolsförfarande inleds.
12 När anses talan ha väckts? Får jag någon sorts bekräftelse från myndigheterna på att talan har väckts på ett riktigt sätt?
En talan anses ha väckts när stämningsansökan har inkommit till domstolen. I civilprocesslagen föreskrivs inte att domstolen ska ge någon sorts bekräftelse på att talan har väckts vid domstolen på ett riktigt sätt.
13 Kan jag få en tidsplan för målets fortsatta handläggning, till exempel när jag ska inställa mig i rätten?
Information om de åtgärder som planeras eller har vidtagits i målet kan erhållas från relevant domstols kundtjänst (Biuro Obsługi Interesanta, BOI). Det går att få information om vilka dagar kommande förhandlingar ska hållas genom att ringa det kundtjänstnummer som anges på domstolens webbplats och uppge målnumret.
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.