Vilket lands lag gäller?

Malta
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Rättskällor

1.1 Autonoma nationella regler

Den nationella lagstiftningen består av skriftliga lagar. Dessa är fritt tillgängliga på justitieministeriets webbplats Laws of Malta. Sedan Malta blev EU-medlem 2004 ingår därför i den maltesiska rättsordningen även de EU-lagar och EU-förordningar som är direkt tillämpliga eller har införlivats med den maltesiska lagstiftningen, och som i regel har företräde framför nationell lagstiftning.

Principen om prejudikat är inte rotad i maltesisk lagstiftning, och prejudikat är inte bindande i Malta. Trots det fäster de maltesiska domstolarna vanligtvis stor vikt vid tidigare domar, särskilt de avgöranden som meddelas av appellationsdomstolen (Court of Appeal) och författningsdomstolen (Constitutional Court), som båda är överinstanser i Malta.

1.2 Multilaterala konventioner

  • Konvention av den 5 oktober 1961 om slopande av kravet på legalisering av utländska allmänna handlingar
  • Konvention av den 15 november 1965 om delgivning i utlandet i mål och ärenden av civil och kommersiell natur
  • Konvention av den 18 mars 1970 om bevisupptagning i utlandet i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur
  • Konvention av den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn
  • Konvention av den 25 oktober 1980 om internationell rättshjälp
  • Konvention av den 1 juli 1985 om tillämplig lag för och erkännande av truster
  • Konvention av den 25 januari 1988 om ömsesidig handräckning i skatteärenden
  • Konvention av den 16 januari 1992 om skydd för det europeiska kulturarvet
  • Konvention av den 29 maj 1993 om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner
  • Konvention av den 19 oktober 1996 om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn
  • 1980 års Romkonvention om tillämplig lag för avtalsförpliktelser
  • Konvention av den 30 juni 2005 om avtal om val av domstol
  • Konvention av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar
  • Protokoll av den 23 november 2007 om tillämplig lag för underhållsskyldighet

Malta har även ratificerat en mängd FN-fördrag. Ratificeringsstatus kan ses här.

1.3 Viktiga bilaterala konventioner

Såvitt vi vet är Malta inte part i några bilaterala konventioner som innehåller lagvalsregler.

2 Tillämpning av lagvalsreglerna

2.1 Tillämpning av lagvalsreglerna ex officio

En domstol kan inte tillämpa lagvalsregler ex officio. Sådana regler kan endast tillämpas om minst en av parterna i målet har gjort gällande att lagkonflikt föreligger. Den part som gör gällande att det föreligger en lagkonflikt måste till domstolen lämna tillfredsställande bevis om innehållet i den utländska lagstiftning som åberopas. Om en lagkonflikt inte har gjorts gällande, eller om tillfredställande bevis saknas för detta, ska målet avgöras i enlighet med maltesisk rätt.

2.2 Renvoi (återförvisning och vidareförvisning)

Malta har en oklar inställning till tillämpningen av renvoi-doktrinen (återförvisning och vidareförvisning). Det finns endast ett fåtal kodifierade lagvalsregler, och därför måste domstolarna ofta tillämpa okodifierade internationella privaträttsliga bestämmelser för att fastställa vilken lag som ska tillämpas i ett visst mål. I avsaknad av lagstiftning som reglerar den internationella privaträtten har de maltesiska domstolarna slagit fast att de ska kunna tillämpa principerna i engelsk common law. Därför har de maltesiska domstolarna övertagit den engelska tillämpningen av renvoi. Av detta följer att renvoi-doktrinen avvisas i samband med skadestånd, försäkring och avtal. Den gäller emellertid i samband med testaments giltighet, krav som rör utländsk fast egendom och familjerättsliga frågor.

2.3 Ändring i anknytning

Detta hanteras genom att i varje lagvalsregel ange vid vilken tidpunkt anknytningen identifieras.

2.4 Undantag (ordre public och internationellt tvingande regler)

Maltesiska domstolar kan vägra att tillämpa en utländsk lag som är oförenlig med grunderna för den maltesiska rättsordningen, och om den utländska lagen kan karaktäriseras som en utländsk skattelag eller strafflag.

2.5 Utredning om innehållet i utländsk rätt

Ett åberopande av utländsk rätt ska bevisas som sakfråga och inte som rättsfråga. Maltesiska domstolar är behöriga att tolka nationell lagstiftning, men får inte på egen hand tolka innehållet i utländsk lagstiftning. För att domstolen ska kunna sätta sig in i den utländska lagstiftningen utser domstolen sakkunniga på utländsk lagstiftning. Som ett led i sin bevisning kan även parterna i målet lägga fram rapporter som utarbetats av olika sakkunniga.

Bevisbördan vilar på den part som anför en sådan grund, nämligen svaranden i målet.

3 Lagvalsregler

3.1 Avtalsförpliktelser och rättsakter

I mål som rör avtalsförpliktelser inom länder som inte är EU-medlemmar ska 1980 års Romkonvention tillämpas, enligt lagen om ratificering av Romkonventionen om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (kapitel 482 i Maltas lagstiftning). Avtalsförpliktelser inom EU regleras däremot av Rom I-förordningen (förordning (EG) nr 593/2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser).

3.2 Utomobligatoriska förpliktelser

Lagvalsregler vid utomobligatoriska förpliktelser regleras av förordning (EG) nr 864/2007 om tillämplig lag för utomobligatoriska förpliktelser (Rom II).

3.3 Personalstatut

Maltesiskt medborgarskap förvärvas vid födseln, om barnets far eller mor är maltesisk medborgare.

Till skillnad från medborgarskap kan en person själv välja hemvist när han eller hon blir myndig. För att fastställa en persons hemvist tas hänsyn till var personen är bosatt, och huruvida denne har för avsikt att vara bosatt i landet på obestämd tid eller permanent.

Rättshandlingsförmågan att fullgöra särskilda skyldigheter, t.ex. ingå äktenskap, ingå avtal, starta näringsverksamhet, upprätta ett testamente etc. avgörs av de särskilda bestämmelserna på det aktuella området.

3.4 Fastställande av förhållandet mellan föräldrar och barn, inklusive adoption

3.4.1 Fastställande av förhållandet mellan föräldrar och barn

En förälders ansvar för sitt barn fastställs i den maltesiska civillagen. Föräldraansvaret upphör emellertid i kraft av själva rättsförhållandet (ipso jure) när barnet fyller 18 år. De maltesiska domstolarnas behörighet fastställs i förordning (EG) nr 2201/2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar (Bryssel IIa). För en närmare diskussion om detta, se relevant avsnitt.

3.4.2 Adoption

Adoption regleras också i den maltesiska civillagen, och de maltesiska domstolarna tillämpar denna varje gång de har behörighet på området. Utländska adoptioner erkänns enligt maltesisk rätt i enlighet med konventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner.

3.5 Äktenskap, ogifta/sammanboende par, partnerskap, äktenskapsskillnad, separation, underhållsskyldighet

3.5.1 Äktenskap

Ett äktenskaps formella giltighet regleras av lagen i det land det ingicks. I Malta regleras formkraven för att ingå äktenskap i kapitel 255 i Maltas lagstiftning (äktenskapslagen). I denna lag regleras bland annat begränsningar av rätten att ingå äktenskap. En av de begränsningar som nämns i lagen är att ”ett äktenskap mellan personer där den ena eller den andra personen är under 16 år är ogiltigt”.

Tillämplig lag i Malta är lagen i det land där de berörda makarna har hemvist.

3.5.2 Ogifta/sammanboende par samt partnerskap

Registrerade partnerskap regleras i kapitel 530 i Maltas lagstiftning (lagen om registrerat partnerskap), i vilken det i sin tur hänvisas till kapitel 255. De formkrav och villkor som anges i kapitel 255 måste således även vara uppfyllda vid registrerade partnerskap.

3.5.3 Äktenskapsskillnad och separation

De maltesiska domstolarna är endast behöriga i mål om äktenskapsskillnad i enlighet med förordning (EG) nr 2201/2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar. För en närmare diskussion om detta, se relevant avsnitt.

3.5.4 Underhållsskyldighet

Malta är bundet av förordning (EG) nr 4/2009 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet. För en närmare diskussion om detta, se relevant avsnitt.

3.6 Makars förmögenhetsförhållanden

Tillämplig lag i Malta är lagen i det land där makarnas gemensamma bostad är belägen (lex situs). I artikel 1316 i civillagen anges att varje äktenskap som ingås i Malta ger upphov till ett slags giftorättsgemenskap (community of acquests regime). I ett äktenskap som ingås utanför Malta, men där makarna senare bosätter sig i Malta, uppstår giftorättsgemenskapen dessutom så fort makarna bosätter sig i Malta, såvida de inte tidigare har avtalat bort den.

3.7 Arv och testamente

I mål om arv och testamenten har de maltesiska domstolarna konsekvent tillämpat common law. När det gäller intestatarv (dvs. när det inte finns något testamente) ska lagen i det land där testatorn var bosatt vid sitt frånfälle tillämpas vid arv av lös egendom. Lagen i det land där egendomen är belägen ska emellertid tillämpas vid arv av fast egendom. Om testamente finns avgörs testatorns rättshandlingsförmåga att upprätta ett testamente enligt lagen i det land där testatorn var bosatt den dag testamentet upprättades. En testamentstagare har rätt att ta emot egendom om han har rättshandlingsförmåga enligt antingen lagen i det land där han själv har hemvist eller lagen i det land där testatorn hade hemvist. Ett testamente är dessutom formellt giltigt om det är förenligt med någon av följande lagar: lagen i det land där testamentet verkställdes (dvs. vanligtvis där det undertecknades och bevittnades) vid den tidpunkt det verkställdes, lagen i det land där testatorn hade hemvist, var fast bosatt eller var medborgare när testamentet verkställdes eller lagen i det land där testatorn vid frånfället hade hemvist, var fast bosatt eller var medborgare. Ett testamente är även formellt giltigt för överlåtelse av fast egendom om det är förenligt med lagen i det land där egendomen är belägen.

3.8 Sakrätt

3.9 Insolvens

Malta är bundet av förordning (EG) nr 1346/2000 om insolvensförfaranden, i dess ändrade lydelse. I denna förordning anges bland annat de relevanta bestämmelserna vid förfaranden som innebär att gäldenären helt eller delvis berövas rådigheten över sina tillgångar och att en förvaltare utses, och där gäldenärens huvudsakliga intressen finns i en EU-medlemsstat. I mål som faller utanför tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 1346/2000 ska maltesisk lag tillämpas där den maltesiska domstolen är behörig, dvs. när bolaget är registrerat i Malta.

Senaste uppdatering: 11/04/2018

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.