Bryssel I-förordningen (omarbetning)

Rumänien

Innehåll inlagt av
Rumänien

HITTA BEHÖRIGA DOMSTOLAR/MYNDIGHETER

Med sökverktyget nedan kan du hitta de domstolar eller myndigheter som har behörighet – en roll – för ett visst europeiskt instrument. Vi har gjort allt vi kan för att se till att sökresultaten är korrekta, men i några få fall har det inte gått att fastställa vem som är behörig.

Rumänien

Brussels I recast


*obligatoriskt

Artikel 65.3 – information om hur man enligt nationell lag fastställer konsekvenserna av de domar som avses i artikel 65.2

Ej tillämpligt.

Artikel 74 – Beskrivning av nationella regler och förfaranden rörande verkställighet

Verkställighet i civilrättsliga och handelsrättsliga ärenden

Direkt verkställighet avser föremålet för en skyldighet i enlighet med verkställighetsbeslutet, dvs. beslag av lös och fast egendom och verkställighet av en skyldighet att utföra eller avstå från att utföra en viss åtgärd. När det gäller verkställighet av skyldigheter att utföra en viss åtgärd finns det en rättslig skillnad mellan en skyldighet som även kan fullgöras av en annan person/enhet än gäldenären och en skyldighet med personlig anknytning.

Indirekt verkställighet avser sätten att erhålla en summa pengar som är föremål för ett verkställighetsbeslut genom tvångsförsäljning av gäldenärens tillgångar (kvarstad på pengar eller utmätning).

Skyldigheter som är föremål för verkställighet är betalningsskyldigheter, överlåtelse av en tillgång eller överlåtelse av dess användning, rivning av en byggnad/övergivande av en odling/upphörande med arbete osv.

Myndigheter som ansvarar för verkställighet

Domstolsavgöranden och andra exekutionstitlar verkställs av en exekutionstjänsteman som är knuten till den appellationsdomstol i vars domkrets den fasta egendomen är belägen (vid beslag av fast egendom) eller (vid beslag av lös egendom) gäldenären har sin hemvist eller tillgångarna finns.

Egendom beläggs med kvarstad på grundval av borgenärens ansökan, av en exekutionstjänsteman vars kontor är beläget i domkretsen för den appellationsdomstol där gäldenären/tredje part som är föremål för kvarstaden har sin hemvist eller, vid kvarstad på bankmedel, där det berörda kreditinstitutets säte är beläget.

Verkställighetsdomstolen är den distriktsdomstol i vars domkrets gäldenären har sin hemvist. Verkställighetsdomstolen handlägger ansökningar om en verkställbarhetsförklaring, ansökningar mot verkställighet osv.

När kan ett verkställighetsbeslut eller en verkställbar dom utfärdas?

Verkställighet måste bygga på ett domstolsavgörande (slutliga domar, interimistiskt verkställbara beslut) eller andra skriftliga handlingar (officiell notariehandling, skuldebrev, skiljedom osv.).

Efter att ha mottagit en ansökan om verkställighet från en borgenär registrerar exekutionstjänstemannen den och får utfärda ett beslut om en verkställbarhetsförklaring utan att kalla parterna. Beslutet delges borgenären. Vid avslag får borgenären inom 15 dagar från delgivningsdagen inge ett klagomål till verkställighetsdomstolen.

Därefter ansöker exekutionstjänstemannen om en verkställbarhetsförklaring av domstolen, till vilken han eller hon lämnar in borgenärens begäran, exekutionstiteln, beslutet och bevis på betalda avgifter. Ett avgörande om ansökan meddelas bakom stängda dörrar, utan att parterna kallas. Domstolen kan avslå ansökan om den hör till ett annat organs behörighetsområde, om domen inte utgör någon exekutionstitel, om dokumentet inte uppfyller alla formella krav, om anspråket inte är säkert, av ett bestämt belopp och förfallet till betalning, om gäldenären åtnjuter immunitet mot verkställighet, om handlingen innehåller bestämmelser som inte kan verkställas osv. Ett rättsligt avgörande som beviljar en begäran kan inte överklagas, men får omprövas om verkställigheten i sig bestrids. Ett avslag på en sådan begäran får överklagas av borgenären inom 15 dagar efter delgivningen.

Nationella förbundet för exekutionstjänstemän (Uniunea Națională a Executorilor Judecătorești) fastställer och uppdaterar minimiavgifterna för de tillhandahållna tjänsterna, med förbehåll för justitieministeriets godkännande.

Valfritt förfarande kan inledas om gäldenären kallas.

Verkställighetsåtgärdernas föremål och karaktär

Gäldenärens inkomst, bankmedel, lösa och fasta egendom osv. kan bli föremål för verkställighet.

Efter att lös egendom har identifierats beslagtas den. Om beloppet inte betalas säljer exekutionstjänstemannen det beslagtagna godset vid en offentlig auktion eller genom direktförsäljning osv.

Pengar som tredje part är skyldig gäldenären kan beläggas med kvarstad. Alla pengar och tillgångar som är belagda med kvarstad blir frysta från den dag kvarstadsföreläggandet översänds till tredje part som är föremål för kvarstaden. Från frysningsdagen och fram till dess att alla betalningsskyldigheter har fullgjorts får tredje part som är föremål för kvarstaden inte göra några fler betalningar. Annars kan saken hänskjutas till verkställighetsdomstolen för att få kvarstaden bekräftad. Det slutliga godkännandebeslutet fungerar som en överlåtelse av fordran och utgör ett verkställighetsbeslut mot den tredje part som är föremål för kvarstaden. Efter att kvarstaden har bekräftats måste tredje part som är föremål för kvarstaden lämna en deposition eller göra betalning inom det berörda beloppets gränser. Annars inleds verkställighetsförfarandet.

Exekutionstjänstemannen säljer fast egendom som är föremål för verkställighet om gäldenären inte betalar sin skuld, efter att verkställbarhetsförklaringen har delgetts och registrerats i fastighetsregistret.

Detta ska ske senast sex månader efter att tidsfristen för efterlevnad av eventuella verkställighetsåtgärder löpte ut, om borgenären inte har vidtagit andra åtgärder under denna tid. Preskriptionstiden är tre år.

Möjlighet att överklaga ett beslut som beviljar en sådan åtgärd

Ett överklagande får inges mot befintliga verkställighetsåtgärder. Om verkställigheten sker enligt ett domstolsavgörande kan inte gäldenären bestrida den genom att åberopa faktiska eller rättsliga skäl som denne kunde ha anfört vid förfarandet i förstainstansdomstolen eller i appellationsdomstolen.

Verkställighetsdomstolen är behörig domstol.

Överklagandet får göras inom 15 dagar från den dag klaganden fick kännedom om verkställighetsbeslutet, den berörda parten underrättades om kvarstadsföreläggandet eller gäldenären delgavs stämningen eller fick kännedom om det första verkställighetsbeslutet.

Om domstolen bifaller överklagandet mot verkställigheten upphäver den det överklagade verkställighetsbeslutet och beslutar att verkställigheten eller verkställandet av verkställighetsbeslutet ska stoppas. Om överklagandet avslås kan klaganden bli tvungen att ersätta skadorna på grund av den uppskjutna verkställigheten.

I avvaktan på resultatet av invändningen mot verkställighet eller av en annan ansökan om verkställighet får den behöriga domstolen skjuta upp verkställigheten på den berörda partens begäran, dock endast på rimliga grunder. Uppskjutande får begäras i samband med invändningen mot verkställighet eller genom separat ansökan.

Beslutet om invändningen får endast bestridas genom ett överklagande.

Begränsningar för verkställigheten, särskilt avseende gäldenärsskydd eller tidsfrister

Vissa tillgångar och egendomar är undantagna. Lös egendom som är undantagen: nödvändiga artiklar för personligt bruk och hushållsartiklar samt religiösa artiklar, artiklar som är nödvändiga för personer med funktionsnedsättning eller avsedda för vård av sjuka, livsmedel för tre månader, vinterbränsle för tre månader, personliga brev, fotografier, målningar osv.

Gäldenärens lön eller pension är föremål för utmätning på upp till hälften av en sådan nettoinkomst per månad i samband med underhållsskyldigheter, och upp till en tredjedel för andra typer av skyldigheter.

Om en sådan inkomst är lägre än den nationella nettominimilönen får utmätningen endast verkställas på det belopp som överskrider halva minimilönen.

Inkomster som är uteslutna från verkställighet: statliga förmåner och barnbidrag, betalningar för vård av sjukt barn, moderskapsförmåner, dödsfallsförmåner, statliga studiebidrag, dagtraktamenten osv.

Länkar

http://www.executori.ro/

http://www.just.ro/

Artikel 75 a – de domstolar till vilka ansökan om vägran av verkställighet ska göras enligt artiklarna 36.2, 45.4 och 47.1

Ansökningar om att erkännande ska vägras, ansökningar om ett beslut om att det saknas grund för att vägra erkännande samt ansökningar om att en verkställbarhetsförklaring ska vägras omfattas av tribunalernas[1] behörighet (artikel 1 i artikel I4 i regeringens nöddekret nr 119/2006 om vissa åtgärder som krävs för tillämpning av gemenskapens bestämmelser från dagen för Rumäniens EU-anslutning, som godkändes genom lag nr 191/2007, i dess ändrade lydelse, samt artikel 95.1 i lag nr 134/2010 om civilprocesskoden, i dess på nytt offentliggjorda och ändrade lydelse).

______

[1] Enligt artikel 2 i artikel I4 i regeringens nöddekret nr 119/2006 om vissa åtgärder som krävs för tillämpning av gemenskapens bestämmelser från dagen för Rumäniens EU-anslutning, som godkändes genom lag nr 191/2007, i dess ändrade lydelse, får ansökningar som bygger på artikel 54 i förordning (EU) nr 1215/2012, vilka avser anpassning av en åtgärd eller ett beslut som fastställts i en dom, av en godkänd eller nådd uppgörelse eller av officiella handlingar som har utarbetats eller registrerats i en annan EU-medlemsstat, lämnas in i ärenden som rör vägran av erkännande, beslut om att det saknas grund för att vägra erkännande eller vägran av verkställbarhetsförklaring, eller separat. Ansökningar om anpassning av en åtgärd eller ett beslut som lämnas in separat omfattas av tribunalernas behörighet.

Artikel 75 b – de domstolar till vilka ett överklagande av ett beslut med avseende på en ansökan om vägran av verkställighet ska ges in enligt artikel 49.2

– I Rumänien, appellationsdomstolen (Curtea de apel).

Artikel 75 c – de domstolar till vilka eventuella ytterligare överklaganden ska ges in enligt artikel 50

– I Rumänien, Högsta domstolen (Înalta Curte de Casație și Justiție).

Artikel 75 d – de språk som godkänns för översättningar av intyg rörande domar, officiella handlingar samt inför domstol ingångna förlikningar

Ej tillämpligt.

Artikel 76.1 a – de bestämmelser om domstols behörighet som avses i artiklarna 5.2 och 6.2 i förordningen

– I Rumänien: artiklarna 1066–1082 i bok VII (om internationell civilprocessrätt) avdelning I (om rumänska domstolars internationella behörighet) i lag nr 134/2010 om civilprocesskoden.

Artikel 76.1 b – de bestämmelser om litisdenuntiation som avses i artikel 65 i förordningen

Ej tillämpligt.

Artikel 76.1 c – de konventioner som avses i artikel 69 i förordningen

  • Fördraget mellan Bulgarien och Rumänien om rättslig hjälp i civil-, familje- och straffrättsliga ärenden, undertecknat i Sofia den 3 december 1958.
  • Fördraget mellan Tjeckien och Rumänien om rättslig hjälp i civilrättsliga ärenden, undertecknat i Bukarest den 11 juli 1994.
  • Konventionen mellan Rumänien och Grekland om rättslig hjälp på privaträttens område, undertecknad i Bukarest den 19 oktober 1972.
  • Konventionen mellan Rumänien och Italien om rättslig hjälp i civil- och straffrättsliga ärenden, undertecknad i Bukarest den 11 november 1972.
  • Konventionen mellan Rumänien och Frankrike om rättslig hjälp på privaträttens område, undertecknad i Paris den 5 november 1974.
  • Fördraget mellan Rumänien och Polen om rättslig hjälp och rättsförhållanden i civilmål, undertecknat i Bukarest den 15 maj 1999.
  • Fördraget mellan Rumänien och Jugoslavien (och tillämpligt i enlighet med den successionsdeklaration som slutits med Slovenien och Kroatien) om rättslig hjälp, undertecknat i Belgrad den 18 oktober 1960.
  • Fördraget mellan Rumänien och Tjeckoslovakien (och tillämpligt i enlighet med den successionsdeklaration som slutits med Slovakien) om rättslig hjälp i civil-, familje- och straffrättsliga ärenden, undertecknat i Prag den 25 oktober 1958.
  • Konventionen mellan Rumänien och Spanien om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av avgöranden på privaträttens område, undertecknad i Bukarest den 17 november 1997.
  • Fördraget mellan Rumänien och Ungern om rättslig hjälp i civil-, familje- och straffrättsliga ärenden, undertecknat i Bukarest den 7 oktober 1958.
  • Konventionen mellan Rumänien och Österrike om rättslig hjälp i civil- och familjerättsliga ärenden och om giltighet och delgivning av handlingar, med protokoll, undertecknad i Wien den 17 november 1965.
Senaste uppdatering: 02/08/2022

Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.