Artikel 29.1 a - Behöriga domstolar
Den domstol som är behörig att utfärda ett europeiskt betalningsföreläggande är den domstol som är behörig att pröva sakfrågan i första instans. Den domstol som är behörig att avgöra en begäran om förnyad prövning är den domstol vars beslut överklagas, företrädd av en panel med två domare. Se artiklarna 1 och 2 i artikel I/9 i regeringsförordning nr 119/2006 om vissa åtgärder som är nödvändiga för att genomföra vissa gemenskapsförordningar från och med dagen för Rumäniens anslutning till Europeiska unionen, godkänd genom lag nr 191/2007, i dess ändrade lydelse.
Den domstol som är behörig att utfärda ett europeiskt betalningsföreläggande är den domstol som är behörig att pröva sakfrågan i första instans, nämligen
– distriktsdomstolen (judecătoria), som är behörig att i första instans pröva fordringar om specifika penningbelopp på upp till och med 200 000 lei
eller
– tribunalen (tribunalul), som är behörig att i första instans pröva alla ansökningar som inte enligt lag omfattas av någon annan domstols behörighet, vilket således omfattar fordringar på specifika penningbelopp på mer än 200 000 lei – artiklarna 94.1 k och 95.1 i den nya civilprocesslagen (när det gäller betalningsförelägganden, se artikel 1016 i den nya civilprocesslagen, enligt vilken borgenären kan inge en begäran om betalningsföreläggande till den domstol som är behörig att behandla sakfrågan i första instans).
Artikel 29.1 b - Förnyad prövning
– Förfarande enligt allmän lagstiftning:
– Slutgiltiga beslut kan bestridas genom ett yrkande om upphävande (contestaţie în anulare, ett extraordinärt rättsmedel) om den part som bestrider beslutet inte har kallats på rätt sätt och inte närvarat vid förfarandena. Ett yrkande kan inges inom 15 dagar från det att domen delgavs och inte senare än ett år från den dag beslutet blev slutgiltigt. Skälen till bestridandet ska anges inom ovannämnda 15-dagarsperiod – annars är det ogiltigt (artiklarna 503.1 och 506 i den nya civilprocesslagen).
– En förnyad prövning av ett beslut som fattats avseende, eller som rör, sakfrågan kan begäras (revizuire, ett extraordinärt rättsmedel) om den berörda parten, till följd av omständigheter bortom hans eller hennes kontroll, förhindrats att närvara vid förfarandena och från att informera domstolen på vederbörligt sätt. När sådana omständigheter är tillämpliga kan även beslut som inte rör sakfrågan bli föremål för förnyad prövning. Tidsfristen för att begära förnyad prövning är 15 dagar räknat från den tidpunkt när den omständighet som förhindrade den berörda parten upphörde (artikel 509.1.9 och 509.2 samt artikel 511.2 i den nya civilprocesslagen).
– En part som missar en tidsfrist ges endast en ny tidsfrist om han eller hon kan bevisa att det fanns vederbörligen motiverade skäl till förseningen. I detta syfte måste parten vidta de åtgärder som krävs senast 15 dagar efter att den omständighet som förhindrade den berörda parten upphörde och begära en ny tidsfrist. Denna tidsfrist är densamma som den tidsfrist som normalt gäller för ingivandet av ett överklagande. En ansökan om en ny tidsfrist behandlas av den domstol som är behörig att besluta om ansökningar som rör rättigheter som inte utövats i tid (artikel 186 i den nya civilprocesslagen).
– Särskilt förfarande för betalningsföreläggande:
– I den nya civilprocesslagen (artiklarna 1014–1025) införs ett särskilt förfarande för betalningsförelägganden.
– En gäldenär får inge en ansökan om upphävande av ett betalningsföreläggande inom tio dagar från det att föreläggandet delgetts eller överlämnats (artikel 1024.1 i den nya civilprocesslagen).
– En borgenär får, inom 10 dagar (artikel 1024.2 i den nya civilprocesslagen), inge en ansökan om upphävande av ett avgörande så som föreskrivs i artikel 1021.1 och 1021.2[1] i den nya civilprocesslagen, eller av ett betalningsföreläggande som anges i artikel 1022.2[2].
– En ansökan om upphävande behandlas av den domstol som fattat beslut om betalningsföreläggandet, företrädd av två domare (artikel 1024.4 i den nya civilprocesslagen).
– Om den domstol som avgör ärendet helt eller delvis godkänner ansökan om upphävande, kommer den att upphäva föreläggandet helt eller delvis, beroende på fallet, och meddela ett slutgiltigt beslut. Om den domstol som avgör ärendet godkänner ansökan om upphävande kommer den att meddela ett slutligt beslut genom vilket betalningsföreläggandet utfärdas. Ett beslut om att avslå en ansökan om upphävande är slutgiltigt (artikel 1024.6 första meningen, 1024.7 och 1024.8 i den nya civilprocesslagen).
– Den berörda parten kan bestrida verkställandet av betalningsföreläggandet i enlighet med allmän lagstiftning. Bestridandet får bara avse oegentligheter i verkställighetsförfarandet eller skäl för upphörandet av en skyldighet som uppstått efter att betalningsföreläggandet blivit slutgiltigt (artikel 1025.2 i den nya civilprocesslagen).
[1] Artikel 1021 Bestridande av en fordran:
(1) Om gäldenären bestrider fordran ska domstolen kontrollera huruvida bestridandet är välgrundat, på grundval av dokumenten i ärendefilen och de förklaringar och klargöranden som parterna lämnat. Om gäldenärens försvar är välgrundat avslår domstolen borgenärens begäran genom att meddela ett beslut.
(2) Om det försvar i sak som gäldenären lägger fram inbegriper behandling av annan bevisning än den som avses i punkt 1 och den bevisningen skulle vara tillåtlig i förfaranden enligt allmän lagstiftning avslår domstolen, i enlighet med lagen, borgenärens ansökan om ett betalningsföreläggande genom att meddela ett beslut.
(3) I de fall som avses i punkterna 1 och 2 får borgenären inge en ansökan om att inleda rättsliga förfaranden enligt allmän lagstiftning.
[2] Enligt bestämmelserna i artikel 1022.2 i den nya civilprocesslagen: ”Om domstolen, efter att ha granskat bevisningen i målet, finner att borgenärens fordringar endast är välgrundade till en del, utfärdar den ett betalningsföreläggande endast för den delen och anger också tidsfristen för betalningen. I sådana fall får borgenären inge en ansökan om att inleda rättsliga förfaranden enligt allmän lagstiftning, i syfte att ålägga gäldenären en skyldighet att betala återstoden av skulden.”
Artikel 29.1 c - Kommunikationssätt
– Förfarande enligt allmän lagstiftning
– Stämningar och andra inlagor får delges i enlighet med artiklarna 153–173 i den nya civilprocesslagen. Nedan anges några exempel på hur delgivningen kan ske:
– Stämningar och alla inlagor överlämnas på eget initiativ av tjänstemän från den berörda domstolen som har dessa arbetsuppgifter eller andra anställda från domstolen, eller av tjänstemän eller andra anställda från andra domstolar inom vars geografiska behörighetsområde den person som ska delges handlingen är bosatt (artikel 154.1 i den nya civilprocesslagen).
– Om handlingar inte kan delges på det sätt som anges ovan skickas de per post, med rekommenderat brev med angivet innehåll och mottagningsbekräftelse, i ett förseglat kuvert på vilket är anbringade det mottagningsbevis/överlämningsprotokoll och det meddelande som föreskrivs i lagstiftningen (artikel 154.4 i den nya civilprocesslagen).
– På den berörda partens begäran och helt på dennes bekostnad kan inlagor delges direkt antingen av delgivningsmän, som ska följa de regler som anges i processlagstiftningen, eller av kurirtjänster (artikel 154.5 i den nya civilprocesslagen).
– Stämningar och andra inlagor får delges av en domstolstjänsteman och via fax eller e-post eller på annat sätt som gör det möjligt att överföra handlingens innehåll och få ett mottagningsbevis, om den berörda parten har lämnat sina kontaktuppgifter till domstolen i detta syfte. Vid delgivningen åtföljs rättegångshandlingarna av domstolens utökade elektroniska signatur, som ersätter domstolens stämpel och ansvarig domstolstjänstemans signatur som obligatoriska referenser på handlingarna. Varje domstol kommer att ha en enda utökad elektronisk signatur för stämningar och inlagor (artikel 154.6 i den nya civilprocesslagen).
– Särskilt förfarande för betalningsföreläggande:
– Föreläggandet ska utan dröjsmål delges med närvarande parter eller meddelas varje part, i enlighet med lagen (artikel 1022.5 i den nya civilprocesslagen).
Artikel 29.1 d - Godkända språk
Ansökningarna ska fyllas i på rumänska.
Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.