- Artikel 25.1 a – Behöriga domstolar
- Artikel 25.1 b – Kommunikationsmedel
- Artikel 25.1 c – Myndigheter eller organisationer som har befogenhet att lämna praktisk hjälp
- Artikel 25.1 d – Medel för elektronisk delgivning och kommunikation samt medel för godtagande av detta
- Artikel 25.1 e – Personer eller yrkesgrupper med rättslig skyldighet att godta delgivning av handlingar eller andra former av skriftlig kommunikation med elektroniska medel
- Artikel 25.1 f – Domstolsavgifter och godtagna betalningssätt
- Artikel 25.1 g – Möjligheter till överklagande och vid vilken domstol detta kan inlämnas
- Artikel 25.1 h – Förnyad prövning och vilka domstolar som är behöriga att göra en sådan förnyad prövning
- Artikel 25.1 i – Språk som godtas
- Artikel 25.1 j – Myndigheter med befogenhet vad gäller verkställighet
Artikel 25.1 a – Behöriga domstolar
Behöriga domstolar är de lokala civildomstolarna och de allmänna domstolarna.
Artikel 25.1 b – Kommunikationsmedel
Godtagna kommunikationsvägar är rekommenderat brev, fax och elektronisk dataöverföring.
Artikel 25.1 c – Myndigheter eller organisationer som har befogenhet att lämna praktisk hjälp
DGAJ – Portugals domstolsverk (http://www.dgaj.mj.pt/DGAJ/sections/home).
Artikel 25.1 d – Medel för elektronisk delgivning och kommunikation samt medel för godtagande av detta
Följande kommunikationsmedel är tillgängliga:
- Elektronisk kommunikation via det it-system som stöder domstolarnas arbete, Internet: https://citius.tribunaisnet.mj.pt/habilus/myhabilus/Login.aspx, när parterna har utsett juridiska ombud. Partens juridiska ombud måste därför först ansöka om registrering hos det organ som har i uppgift att sköta tillgången till it-systemet (artikel 132.1 och 132.3 samt artiklarna 247 och 248 i civilprocesslagen och artiklarna 3, 5, 25 och 26 i ministerförordning (Portaria) nr 280/2013 av den 26 augusti 2013).
- Kommunikation med rekommenderat brev adresserat till partens bostad eller säte eller till den adress som parten valt för delgivning, om inte parten har utsett ett juridiskt ombud (artikel 249 i civilprocesslagen).
Artikel 25.1 e – Personer eller yrkesgrupper med rättslig skyldighet att godta delgivning av handlingar eller andra former av skriftlig kommunikation med elektroniska medel
Juridiska ombud, domare, åklagare och domstolstjänstemän, via det it-system som stöder domstolarnas arbete (https://citius.tribunaisnet.mj.pt/habilus/myhabilus/Login.aspx) (artiklarna 3 och 5 i ministerförordning nr 280/2013 av den 26 augusti 2013).
Om juridiska ombud finns måste de först ansöka om registrering hos det organ som har i uppgift att sköta tillgången till it-systemet. Det bör noteras att systemet säkerställer vilket datum delgivningen sker, och delgivningen förväntas ske tre dagar efter att delgivningen upprättats eller nästkommande arbetsdag (artiklarna 247 och 248 i civilprocesslagen).
Om parten inte har utsett ett juridiskt ombud skickas delgivningarna med rekommenderat brev adresserat till partens bostad eller säte eller till den adress som parten valt för delgivning. Delgivningen förväntas ske tre dagar efter registreringen eller nästkommande arbetsdag (artikel 249.1 i civilprocesslagen).
Artikel 25.1 f – Domstolsavgifter och godtagna betalningssätt
• Där beloppet är högst 2 000 euro: 102 euro (1 beräkningsenhet).
• Där beloppet överstiger 2 000 euro men understiger 5 000 euro: 204 euro (2 beräkningsenheter).
Om ärendet visar sig vara mycket komplext kan domaren besluta att tillämpa följande kostnader:
• Där beloppet är högst 2 000 euro: 153 euro (1,5 beräkningsenheter).
• Där beloppet överstiger 2 000 euro men understiger 5 000 euro: 306 euro (3 beräkningsenheter).
(Artikel 6.1 och 6.5 i förordningen om processuella kostnader som antogs genom lagdekret nr 34/2008 av den 26 februari 2008, enligt senaste ändring.)
Om svaranden, i enlighet med artikel 17.1 a i förordning (EG) nr 1896/2006, inom ramen för det europeiska betalningsföreläggandet, lämnar in ett bestridande och förfarandet går vidare, ska det belopp som erlagts inom förfarandet minskas med beloppet för de processrättsliga kostnaderna för det europeiska småmålsförfarandet, i fråga om sökanden.
Denna minskning kan utgöra 102 euro (1 beräkningsenhet) eller 153 euro (1,5 beräkningsenheter). (Artikel 7.6 i förordningen om processuella kostnader som antogs genom lagdekret nr 34/2008 av den 26 februari 2008, enligt senaste ändring.)
Om det finns ett motkrav läggs båda de berörda beloppen läggs samman vid kostnadsberäkningen, vilket kan leda till fall där beloppet sammantaget uppgår till 10 000 euro. Kostnaderna med avseende på ärenden där de berörda beloppen ligger mellan 8 000 och 10 000 euro ligger på motsvarande 3 beräkningsenheter (306 euro) eller 4,5 beräkningsenheter (459 euro) i särskilt komplicerade fall. Det bör noteras att i fall där de involverade beloppen uppgår till mellan 5 000,01 euro och 8 000 euro ligger kostnaderna på 2 beräkningsenheter (204 euro) eller 3 beräkningsenheter (306 euro) i särskilt komplicerade fall (artikel 11 i förordningen om processuella kostnader som antogs genom lagdekret nr 34/2008 av den 26 februari 2008, i dess lydelse enligt den senaste ändringen och jämförd med artiklarna 145.5, 530.2, 299.1–2 och 297.2 i civilprocesslagen).
Godtagen betalningsmetod är banköverföring.
Artikel 25.1 g – Möjligheter till överklagande och vid vilken domstol detta kan inlämnas
Överklaganden prövas endast i de fall som föreskrivs i artikel 629.2 i civilprocesslagen eller i artikel 696 i nämnda lag.
Enligt artikel 629.2 i civilprocesslagen kan därför ett överklagande alltid prövas, oavsett vilka värden målet eller domen avser, i följande fall:
a) Om internationella behörighetsregler överträtts, materiella eller hierarkiska behörighetsregler överträtts eller domen är oförenlig med en tidigare lagakraftvunnen dom.
b) Med åberopande av att målets eller omständigheternas värde överskrider det gränsvärde som fastställts för den domstol som prövat ärendet.
c) Domar som meddelas rörande samma lag och beträffande samma grundläggande rättsfråga i strid med rättspraxis från högsta domstolen (Supremo Tribunal de Justiça).
d) Domar som meddelas i andra instans i strid med avgörande från samma instans eller en annan domstol rörande samma lag och beträffande samma grundläggande rättsfråga och av vilken sedvanlig omprövning inte kan beviljas av andra skäl än domstolens behörighet i sista instans, förutsatt att ingen dom förenlig med den aktuella domen meddelats i syfte att samordna rättspraxis.
Enligt artikel 696 i civilprocesslagen får en dom som vunnit laga kraft endast omprövas om
a) andra lagakraftvunna domar har visat att avgörandet var resultatet av en brottslig handling som domaren begick i tjänsten,
b) det kan styrkas att skriftlig bevisning, vittnesmål eller sakkunnigutlåtanden är falska och detta skulle kunna ha inverkat avgörande på den dom som ska omprövas, och denna fråga inte togs upp under den rättegång där avgörandet meddelades,
c) en handling kommer i dagen som parten inte kände till eller inte kunde använda sig av under rättegången och som är tillräcklig för att ändra domen till förmån för den förlorande parten,
d) erkännanden, återkallelser av talan eller förlikningar som ligger till grund för domen är ogiltiga eller kan förklaras ogiltiga,
e) en tredskodom har meddelats i svarandens utevaro och det visar sig att denne inte har delgivits stämningen eller att stämningen är ogiltig,
f) den är oförenlig med en lagakraftvunnen dom av en internationell överklagandeinstans som är bindande för den portugisiska staten,
g) tvisten grundades på en skenrättshandling, och domstolen inte uppmärksammade detta och därför inte utnyttjade de befogenheter som den givits enligt artikel 612.
Enligt artikel 638.1 i civilprocesslagen är tidsfristen för ingivande av ett överklagande 30 dagar från det att domen delges.
Enligt artikel 697.2 och 697.3 i civilprocesslagen får extraordinära rättsmedel för förnyad prövning inte användas om mer än fem år har gått sedan den lagakraftvunna domen. Tidsfristen för användning av sådana rättsmedel är 60 dagar, räknat från följande dagar:
i. När det gäller artikel 696 a, från datumet för den lagakraftvunna dom som den förnyade prövningen grundas på.
ii. När det gäller artikel 696 f, från den dag då den dom som den förnyade prövningen grundas på fick laga kraft.
iii. I övriga fall, från den dag då klaganden erhöll handlingen eller informerades om den omständighet som den förnyade prövningen baseras på.
iv. När det gäller artikel 696 g är tidsfristen för användningen av rättsmedlet två år, räknat från den dag då klaganden informeras om avgörandet, utan påverkan på den femåriga tidsfrist som tidigare nämnts.
Domstolar med behörighet att avgöra överklagandet är Tribunais de Relação (appellationsdomstolarna) i de situationer som anges i artikel 629.2 i civilprocesslagen och de domstolar som avkunnade den dom som ska prövas på nytt liksom anges i punkt a i de fall som avses i artikel 696 i civilprocesslagen.
Artikel 25.1 h – Förnyad prövning och vilka domstolar som är behöriga att göra en sådan förnyad prövning
Överklagandet görs vid den domstol som avkunnade den dom som ska omprövas, och klaganden måste presentera de fakta som utgör skälen till överklagandet. Vid överklagandet måste klaganden inge ett intyg om den dom eller handling som begäran baseras på (artiklarna 697.1 och 698 i civilprocesslagen).
Domstolar med behörighet att avgöra överklagandet är de domstolar som avkunnade det beslut som ska omprövas, liksom anges i punkt a.
Artikel 25.1 i – Språk som godtas
Engelska, franska och spanska är de språk som godtas.
Artikel 25.1 j – Myndigheter med befogenhet vad gäller verkställighet
Verkställighetsdomstolarna (juízos de execução) har behörighet att verkställa domar. Om inga verkställighetsdomstolar finns är det de lokala civildomstolarna och de allmänna domstolarna som har denna behörighet.
När det gäller verkställande av domar som avkunnats av portugisisk domstol, ska begäran om verkställighet inges inom ramen för de domstolsförhandlingar där domen avkunnades (artikel 85.1 i civilprocesslagen). Begäran om verkställighet, de åtföljande handlingarna och kopian av domen skickas därefter omedelbart till behörig verkställighetsdomstol, om sådan finns (artikel 85.2 i civilprocesslagen).
Om domen avkunnades i en annan medlemsstat är det domstolen vid svarandens hemvist som har behörighet (artikel 90 i civilprocesslagen).
Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.