- 1 Finns det ett lagstadgat system för makars förmögenhetsförhållanden i denna medlemsstat? Vad föreskriver det?
- 2 På vilka sätt kan makar ordna sina förmögenhetsförhållanden? Vilka är de formella kraven i detta fall?
- 3 Finns det begränsningar för hur makar kan ordna sina förmögenhetsförhållanden?
- 4 Vad är de rättsliga följderna av äktenskapsskillnad, hemskillnad eller annullering av äktenskap?
- 5 Vilka är följderna för makars förmögenhetsförhållanden om en av dem avlider?
- 6 Vilken myndighet har behörighet att besluta i mål om makars förmögenhetsförhållanden?
- 7 Vilka är verkningarna av makarnas förmögenhetsförhållanden på ett rättsligt förhållande mellan en make och tredje man
- 8 En kort beskrivning av förfarandet för uppdelning, däribland delning, fördelning och avveckling av makarnas egendom i denna medlemsstat
- 9 Vilket förfarande, vilka handlingar och vilken information krävs normalt för att registrera fast egendom?
Hitta information per region
1 Finns det ett lagstadgat system för makars förmögenhetsförhållanden i denna medlemsstat? Vad föreskriver det?
I Lettland regleras makars förmögenhetsförhållanden i avsnitt I (Rättslig egendomsordning mellan makar), underkapitel 4 (Makars förmögenhetsförhållanden), del ett – Familjerätt – i den lettiska civillagen (Civillikums), närmare bestämt i artiklarna 89–110 i samma lag.
Var och en av makarna behåller egendom som tillhörde honom eller henne före äktenskapet och egendom som han eller hon förvärvar under äktenskapet som sin enskilda egendom. Allt som makarna förvärvar tillsammans under äktenskapet, eller som förvärvas separat av en av dem men med båda makarnas resurser eller med hjälp av den andra makens handlingar, är makarnas gemensamma egendom. I tveksamma fall antas makarna ha lika rätt till egendomen i fråga.
Under den tid äktenskapet varar har var och en av makarna rätt att förvalta och använda all sin enskilda egendom – både egendom som de ägde före äktenskapet och egendom som de förvärvat under äktenskapets gång. Makarna förvaltar och förfogar över gemensam egendom tillsammans, men efter överenskommelse mellan båda makarna kan den gemensamma egendomen även förvaltas separat av en av dem. För att en av makarna ska kunna avyttra sådan egendom krävs samtycke från den andra maken.
Följande utgör en makes enskilda egendom:
- Egendom som en make äger före äktenskapet, eller egendom som makarna i ett avtal har angett som enskild egendom.
- Föremål som endast lämpar sig för en av makarnas personliga bruk eller som krävs för oberoende arbete.
- Egendom som förvärvats kostnadsfritt av en av makarna under äktenskapet.
- Inkomst från en makes enskilda egendom som inte överförs för att tillgodose familjens behov och det gemensamma hushållets behov.
- Egendom som ersätter sådan egendom som avses i punkterna 1–4 ovan.
Den make som hävdar att specifik egendom är enskild egendom är också den som ska bevisa att så är fallet. I fastighetsregistret registreras det faktum att fast egendom är en makes enskilda egendom.
2 På vilka sätt kan makar ordna sina förmögenhetsförhållanden? Vilka är de formella kraven i detta fall?
Makar får fastställa, ändra eller upphäva sina egendomsrättigheter genom ett äktenskapsförord före eller under äktenskapet.
Parterna i ett äktenskapsförord får i stället för en rättslig egendomsordning mellan makarna (artikel 89 ff. i civillagen) tillämpa en egendomsordning enligt vilken all egendom är enskild (artikel 117 ff. i civillagen) eller inrätta en full egendomsgemenskap (artikel 124 ff.).
Om en full egendomsgemenskap inrättas i äktenskapsförordet kombineras egendom som tillhörde var och en av makarna före äktenskapet med egendom som var och en av makarna förvärvar under äktenskapet till en gemensam odelbar enhet som under äktenskapet inte tillhör någon av makarna i separata delar. I ett äktenskapsförord där en full egendomsgemenskap inrättas kommer parterna överens om vem av dem som ska förvalta systemet (maken, makan eller de båda tillsammans). Om förvaltaren av systemet är en av makarna får den maken, med förbehåll för de begränsningar som anges i artikel 128, använda egendomen utan att redogöra för det och förfoga över den i sitt eget namn; det är även den makens skyldighet att täcka familjens kostnader och det gemensamma hushållets kostnader.
Om en egendomsordning enligt vilken all egendom är enskild fastställs i äktenskapsförordet behåller var och en av makarna egendom som han eller hon ägde före äktenskapet och får dessutom själv förvalta, nyttja och avyttra den, oberoende av den andra maken.
3 Finns det begränsningar för hur makar kan ordna sina förmögenhetsförhållanden?
En make kan överlåta sin egendom eller sin del av makarnas gemensamma egendom till den andra maken att förvalta. Den andra maken är skyldig att bevara och skydda sådan egendom med alla tillgängliga medel. Om makarnas gemensamma fasta egendom är registrerad i fastighetsregistret i en av makarnas namn förutsätts det att den andra maken har överlåtit sin andel av den egendomen att förvaltas av den andra maken i vars namn den är registrerad.
En make som förvaltar byggnader som tillhör den andra maken måste inte bara utföra nödvändiga reparationer utan även göra förbättringar i den utsträckning som inkomsterna från den andra makens tillgångar tillåter.
Den ena makens fasta egendom får leasas eller hyras av den andra maken under en period av högst tre år och utan att överenskommelsen registreras i fastighetsregistret. För att en make ska kunna förfoga över föremål som ingår i den andra makens egendom som han eller hon förvaltar på ett sätt som går utöver gränserna för normal förvaltning måste maken inhämta den andra makens samtycke.
Båda makarna är skyldiga att täcka familjens kostnader och det gemensamma hushållets kostnader med hjälp av makarnas gemensamma egendom. Om makarnas gemensamma egendom inte räcker till för att försörja familjen kan var och en av makarna kräva att den andra ska bidra till familjens kostnader och det gemensamma hushållets kostnader på en nivå som står i proportion till hans eller hennes separata ekonomiska förmåga. Om makarna lever åtskilt får en av makarna vid behov begära medel från den andra maken, i proportion till den senares ekonomiska förmåga, för att sökanden ska kunna upprätthålla tidigare levnadsstandard.
En hemgift som en kvinna får av sin familj, sina släktingar eller andra i samband med äktenskap är hustruns egendom, även om den ges till mannen.
Följande anses vara enskild egendom:
- Egendom som tillhörde makarna redan före äktenskapet.
- Egendom som tas emot som gåva eller arv under äktenskapet.
- Egendom som endast är avsedd för personligt bruk av en av makarna.
- Egendom som en av makarna behöver för sin yrkesverksamhet.
- Egendom som tas emot som ersättning för skada samt eventuell pension på grund av nedsatt eller fullständig förlust av arbetsförmåga.
- Egendom som förvärvas i enskild egendoms ställe (efter försäljning eller genom byte), på villkor att detta uttryckligen anges vid tidpunkten för förvärvet.
Följande egendomar omfattas dock av systemet för förmögenhetsgemenskap:
- Avkastning av enskild egendom, om den har tagits emot och ännu inte använts då gemenskapen upplöses.
- Inkomster från enskild verksamhet, om de ännu inte använts då gemenskapen upplöses.
- Makarnas gemensamma företag som de startar under äktenskapet.
Förvaltningen av giftorättsgods och ombudskap i rättsliga förfaranden som rör giftorättsgods har båda makarna ansvar för var och en för sig, medan de är gemensamt ansvariga för särskilda förvaltningshandlingar.
4 Vad är de rättsliga följderna av äktenskapsskillnad, hemskillnad eller annullering av äktenskap?
Det rättsliga förmögenhetsförhållandet mellan makar upphävs
- genom ett avtal mellan makarna,
- om en av makarna avlider,
- vid äktenskapsskillnad eller under pågående äktenskap om en av makarna begär detta på grund av att den andra makens skulder överstiger värdet av dennes enskilda egendom, eller om egendomen riskerar en betydande minskning eller förlust på grund av den andra makens handlingar.
Vid uppdelning av makarnas gemensamma egendom beaktas all egendom som makarna äger och som inte erkänts vara en av makarnas enskilda egendom, dvs. lös och fast egendom med alla därtill hörande tillgångar samt makarnas fordringar och skulder.
Makarnas gemensamma egendom delas upp enligt de allmänna bestämmelser som ligger till grund för förfarandet vid uppdelning av egendom (artikel 731 ff.).
5 Vilka är följderna för makars förmögenhetsförhållanden om en av dem avlider?
Om makarnas rättsliga förmögenhetsförhållande upphävs på grund av att en av makarna avlider överförs den avlidna makens andel av egendomen till hans eller hennes arvingar efter det att den överlevande makens andel har åtskilts.
Den överlevande maken ärver den avlidna maken oavsett vilken typ av förmögenhetsförhållande som har gällt mellan makarna under äktenskapet.
Maken erhåller barnets andel om antalet barn som har uttryckt sin avsikt att ärva är färre än fyra, men erhåller en fjärdedel om fyra eller fler barn har uttryckt sin avsikt att ärva.
6 Vilken myndighet har behörighet att besluta i mål om makars förmögenhetsförhållanden?
Rättsliga myndigheter är behöriga i enlighet med allmänna bestämmelser.
7 Vilka är verkningarna av makarnas förmögenhetsförhållanden på ett rättsligt förhållande mellan en make och tredje man
Makar är ansvariga för åtaganden de har gjort tillsammans för att tillgodose familjens behov eller det gemensamma hushållets behov upp till omfattningen av den gemensamma egendomen, och var och en av dem upp till omfattningen av sin enskilda egendom om den gemensamma egendomen inte är tillräcklig.
En make är ansvarig för individuella åtaganden han eller hon har gjort för att tillgodose familjens behov eller det gemensamma hushållets behov upp till omfattningen av sin enskilda egendom, om den gemensamma egendomen inte är tillräcklig. Den andra maken är endast ansvarig för sådana åtaganden upp till omfattningen av sin enskilda egendom om ersättningen som erhållits till följd av åtagandet har använts för att tillgodose familjens behov eller det gemensamma hushållets behov.
En make är ansvarig för åtaganden som följer av felaktigt handlande som han eller hon har gjort sig skyldig till, först och främst upp till omfattningen av sin enskilda egendom, men om detta inte är tillräckligt upp till omfattningen av sin andel av makarnas gemensamma egendom.
En make är ansvarig för åtaganden som han eller hon har gjort för egen räkning eller utan den andra makens samtycke, först och främst upp till omfattningen av sin enskilda egendom, men om detta inte är tillräckligt upp till omfattningen av sin andel av makarnas gemensamma egendom.
En makes egendom kan inte användas för att fullgöra den andra makens skyldigheter. Om ett indrivningsförfarande inleds på grund av en av makarnas skulder och riktas mot den andra makens enskilda egendom får den andre maken begära att sådan egendom ska frigöras från indrivningsförfarandet. Om ett indrivningsförfarande inleds på grund av en av makarnas skulder och riktas mot makarnas gemensamma egendom får den andra maken begära att egendomen delas upp och att hans eller hennes del frigörs från indrivningsförfarandet.
En uppdelning av makarnas gemensamma egendom påverkar inte borgenärernas rättigheter. Rättigheter förvärvade av tredje parter fortsätter att gälla.
8 En kort beskrivning av förfarandet för uppdelning, däribland delning, fördelning och avveckling av makarnas egendom i denna medlemsstat
Om makarnas gemensamma egendom har delats upp under pågående äktenskap tillämpas bestämmelser om en egendomsordning enligt vilken all egendom är enskild på deras förmögenhetsförhållanden (artikel 117 ff.).
Om en egendomsordning enligt vilken all egendom är enskild fastställs i äktenskapsförordet behåller var och en av makarna egendom som han eller hon ägde före äktenskapet och får dessutom själv förvalta, nyttja och avyttra den, oberoende av den andra maken.
9 Vilket förfarande, vilka handlingar och vilken information krävs normalt för att registrera fast egendom?
För att ett äktenskapsförord ska ha bindande verkan i förhållande till tredje person måste det vara registrerat i registret över makars förmögenhetsförhållanden, och när det gäller fast egendom även i fastighetsregistret.
Den make som hävdar att specifik egendom är enskild egendom är också den som ska bevisa att så är fallet. I fastighetsregistret registreras det faktum att fast egendom är en makes enskilda egendom.
I fastighetsregistret registreras det faktum att fast egendom utgör giftorättsgods. Var och en av makarna får begära att rättigheter gällande fast egendom som utgör giftorättsgods registreras i båda makarnas namn i fastighetsregistret.
Om makarnas gemensamma egendom har delats upp under pågående äktenskap tillämpas bestämmelser om en egendomsordning enligt vilken all egendom är enskild på deras förmögenhetsförhållanden. Avtal och domstolsavgöranden får bindande verkan gentemot tredje parter när de har registrerats i registret över makars förmögenhetsförhållanden eller när de har registrerats i fastighetsregistret vad avser fast egendom.
Utdrag ur registret över makars förmögenhetsförhållanden offentliggörs utan dröjsmål för kännedom i det officiella kungörelseorganet, och meddelanden som gäller fast egendom meddelas fastighetsregistret för inskrivning.
De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.