Makars förmögenhetsförhållanden

1 Finns det ett lagstadgat system för makars förmögenhetsförhållanden i denna medlemsstat? Vad föreskriver det?

Ja. Makar kan i regel fritt ingå ett avtal för att själva välja sina förmögenhetsförhållanden. Detta avtal kallas för ett äktenskapsförord (convenção antenupcial – artikel 1698 i civillagen [Código Civil]).

Om makarna däremot inte väljer några förmögenhetsförhållanden eller i vissa fall där äktenskapsförordet är ogiltigt är de lagstadgade förmögenhetsförhållandena mellan makar egendomsgemenskap (regime da comunhão de adquiridos), i enlighet med artiklarna 1717 och 1721 i civillagen.

I det här fallet ska bestämmelserna i artiklarna 1721–1731 i civillagen tillämpas för att man ska kunna fastställa vilken egendom som är gemensam och vilken som är enskild.

I vissa undantagsfall (som anges i artikel 1720 i civillagen) kan den obligatoriska ordningen vara egendomsskillnad (regime de separação de bens).

2 På vilka sätt kan makar ordna sina förmögenhetsförhållanden? Vilka är de formella kraven i detta fall?

Makar kan ordna sina förmögenhetsförhållanden genom att ingå ett äktenskapsförord, där de kan välja ett av de tre olika förmögenhetsförhållanden som fastställs i civillagen, eller genom att ingå en annan överenskommelse inom ramen för gällande lagstiftning (artikel 1698 i civillagen).

Följande tre förmögenhetsförhållanden fastställs i civillagen:

• Egendomsgemenskap avseende egendom som förvärvats under äktenskapet (regime da comunhão de adquiridos – artiklarna 1721–1731 i civillagen).
• Egendomsgemenskap (regime da comunhão geral de bens – artiklarna 1732–1734 i civillagen).
• Egendomsskillnad (regime da separação de bens – artiklarna 1735–1735 i civillagen).

Såsom anges ovan kan makarna enas om någonting annat inom ramen för gällande lagstiftning. Detta gäller när makarnas förmögenhetsförhållanden är egendomsgemenskap avseende egendom som förvärvats under äktenskapet, men makarna i ett äktenskapsförord kommer överens om att särskild fast egendom som förvärvats av den ena av dem före äktenskapet (t.ex. ett familjehem) ska bli gemensam egendom efter äktenskapet, eftersom de vill att båda ska vara ansvariga för respektive inteckning.

När det gäller formella krav ska äktenskapsförordet utformas som en officiell giltig handling som upprättas inför en notarie eller en förklaring inför en registrator (artikel 1710 i civillagen och artiklarna 189–191 i folkbokföringslagen [Código do Registo Civil]).

Äktenskapsförordet måste i regel ingås före äktenskapet. I enlighet med artikel 1714 i civillagen kan äktenskapsförordet och makarnas förmögenhetsförhållanden inte ändras efter äktenskapet, om inte något annat föreskrivs i artikel 1715 i civillagen.

Kapitel IX avsnitt III i civillagen innehåller bestämmelser som är tillämpliga på äktenskapsförord (artiklarna 1698–1716).

Bestämmelser som är tillämpliga på bröllopsgåvor och gåvor mellan makarna finns i kapitel X avsnitten I och II artiklarna 1753–1766 i civillagen.

3 Finns det begränsningar för hur makar kan ordna sina förmögenhetsförhållanden?

I artikel 1720 i den portugisiska civillagen identifieras två fall där de obligatoriska förmögenhetsförhållandena mellan makar är egendomsskillnad. Det rör sig dels om när äktenskapet ingås utan att makarna genomgått en förberedande äktenskapsprocess, och dels när makarna är minst 60 år.

Förutom i dessa fall har makarna rätt att välja själva, inom ramen för tillämplig lagstiftning.

4 Vad är de rättsliga följderna av äktenskapsskillnad, hemskillnad eller annullering av äktenskap?

I enlighet med artikel 1688 i civillagen avslutas äktenskapet mellan makar med äktenskapsskillnad eller annullering av äktenskapet, utan att det påverkar bestämmelserna om underhållsbidrag. Hemskillnad mellan makar och deras egendom upplöser inte äktenskapet, men rättsverkningarna vid hemskillnad är mycket lika dem vid äktenskapsskillnad, vilket kommer att förklaras nedan.

När det gäller fördelning av egendom och betalning av skulder anges i artikel 1689 i civillagen att makarna eller deras respektive arvingar, när makarnas förmögenhetsförhållanden har avslutats, har rätt till sin enskilda egendom och sin andel av eventuell gemensam egendom. Den make som står i skuld till den gemensamma egendomen ska betala denna skuld.

När det gäller skulder prioriteras betalning av gemensamma skulder genom att använda den gemensamma egendomen, och det är först efter att dessa skulder har betalats som de återstående skulderna tas itu med. Om en av makarna står i skuld till den andra måste den förstnämnda betala denna skuld genom att använda sin andel av den gemensamma egendomen. Om makarna inte har någon gemensam egendom måste maken betala skulden med sin enskilda egendom.

Rättsverkningar av äktenskapsskillnad

Verkningarna av äktenskapsskillnad fastställs i artiklarna 1788–1793-A i den portugisiska civillagen.

Som en allmän regel upplöser äktenskapsskillnaden äktenskapet och har samma verkningar som en upplösning av äktenskapet vid dödsfall.

När det gäller arv förlorar den tidigare maken, i enlighet med artikel 2133 i civillagen, sin ställning som legal arvinge efter en dom om äktenskapsskillnad, även om domen avkunnas efter den andra makens död.

Enligt portugisisk lagstiftning fördelas i regel makarnas egendom först efter målet om äktenskapsskillnad. När det gäller äktenskapsskillnad efter gemensam ansökan inför folkbokföringsmyndigheten kan makarna omedelbart enas om hur deras egendom ska fördelas.

Vad gäller verkningarna av äktenskapsskillnad är den allmänna regeln att

• äktenskapsskillnaden börjar gälla den dag då domen om äktenskapsskillnad vinner laga kraft.

De förmögenhetsrättsliga verkningarna av äktenskapsskillnad mellan makar är följande:

• Äktenskapsskillnaden har retroaktiva förmögenhetsrättsliga verkningar mellan makarna från den dag då målet om äktenskapsskillnad inleds.
• På begäran av någon av makarna kan de förmögenhetsrättsliga verkningarna av äktenskapsskillnaden dock tillämpas retroaktivt från den dag då makarna flyttade isär, om denna dag har verifierats i målet.
• Vid fördelning av egendom efter äktenskapsskillnad kan ingen av makarna få mer än han eller hon skulle ha fått om äktenskapet hade ingåtts inom ramen för egendomsgemenskap avseende egendom som förvärvats under äktenskapet.
• Båda makarna förlorar alla förmåner som de erhöll eller skulle erhålla i samband med äktenskapet (t.ex. gåvor mellan makar eller gåvor från tredje man till paret inom ramen för deras äktenskap). Den person som ger gåvan kan i detta fall besluta att förmånen tillfaller parets barn.
• Den förfördelade maken har rätt att ansöka om ersättning för de skador som orsakats av den andra maken, vid en allmän domstol på de allmänna villkoren för civilrättsligt ansvar.
• Om orsaken till äktenskapsskillnaden har att göra med ett psykiskt problem hos en av makarna ska den make som ansöker om äktenskapsskillnad ersätta den andra maken för den personskada som orsakas av upplösningen av äktenskapet. Detta anspråk måste göras under själva målet om äktenskapsskillnad.
• Vardera maken kan ansöka hos domstol om att få nyttjanderätt till familjehemmet, oavsett om hemmet är gemensam egendom eller tillhör den andra maken.

De förmögenhetsrättsliga verkningarna av äktenskapsskillnad på förhållanden mellan makar och tredje man är följande:

• Makarna kan endast åberopa förmögenhetsrättsliga verkningar av äktenskapsskillnad gentemot tredje man efter den dag då domen registreras i folkbokföringen.

Angående underhållsskyldighet mellan tidigare makar anges följande i artiklarna 2016 och 2019 i civillagen:

• Som en allmän regel har båda de tidigare makarna skyldighet att försörja sig själva efter äktenskapsskillnaden.
• De tidigare makarna har rätt till underhållsbidrag, oavsett om äktenskapsskillnaden skedde efter gemensam ansökan eller inte. Rätten till underhållsbidrag kan dock vägras av likabehandlingsskäl.
• Rätten till underhållsbidrag upphör om den underhållsberättigade ingår nytt äktenskap.

Verkningar av hemskillnad mellan makar och deras egendom

När det gäller hemskillnad hänvisas i artikel 1794 i den portugisiska civillagen till de bestämmelser om äktenskapsskillnad som anges ovan, med ett undantag: hemskillnaden upplöser inte äktenskapet.

Utöver detta enda undantag är hemskillnadens verkningar på makarnas egendom, underhållsskyldighet och arv, i enlighet med artiklarna 1795-A, 2016 och 2133 i den portugisiska civillagen, desamma som vid äktenskapsskillnad.

Rättsverkningar av annullering av äktenskap

Det finns en skillnad mellan annullering av äktenskap och ett obefintligt äktenskap.

Ett obefintligt äktenskap har, enligt artiklarna 1628–1630 i civillagen (t.ex. om det helt saknas en förklaring av en eller båda makarna), inga verkningar.

När det gäller annullering av ett borgerligt äktenskap, enligt artikel 1631 i civillagen (t.ex. om det finns rättsliga hinder eller förklaringen är felaktig), är verkningarna enligt artikel 1647 i civillagen följande:

• Om båda makarna handlade i god tro har äktenskapet verkningar mellan dem och gentemot tredje man fram till dess att en slutgiltig dom om annullering meddelas.

• Om endast en av makarna handlade i god tro är det enbart den maken som kan åtnjuta verkningarna av äktenskapet. Den make som agerar i god tro kan dessutom åberopa verkningar av äktenskapet gentemot tredje man, förutsatt att han eller hon speglar förhållandet mellan makarna.

Dessa regler gäller för annullering av katolska äktenskap som ingås genom kyrkliga myndigheter och tillämpas fram till dess att domen registreras i folkbokföringen, under förutsättning att det katolska äktenskapet finns registrerat.

I artiklarna 1649 och 1650 i civillagen föreskrivs särskilda påföljder avseende egendom om det rör sig om ett äktenskap mellan minderåriga eller ett äktenskap genom vilket rättsliga hinder åsidosätts, såsom i följande fall:

• En minderårig som gifter sig utan nödvändigt tillstånd betraktas som minderårig till dess att han eller hon blir myndig, med avseende på förvaltningen av egendom som den minderårige ägde vid tidpunkten för äktenskapet och som han eller hon får som gåva efter äktenskapet. Det underhållsbidrag som den minderårige behöver enligt sin ställning kommer dock att tillhandahållas från intäkterna från denna egendom.
• Den minderåriges föräldrar eller juridiska ombud, och inte den andra maken, kommer att förvalta den minderåriges egendom till dess att han eller hon blir myndig.
• Denna egendom kan inte användas, vare sig under äktenskapet eller efter dess upplösning, för att betala skulder som någon av makarna ådrar sig innan den minderåriga blir myndig.

• Om ett äktenskap ingås före slutet av perioden mellan äktenskap förlorar den make som åsidosätter detta hinder all egendom som tagits emot som gåva eller genom testamente från den första maken.

• Om hindren i artikel 1604 c och d i civillagen åsidosätts (t.ex. om det finns hinder kopplat till blodsband) får den av makarna som är skyldig till åsidosättandet inte ta emot några förmåner i form av gåvor eller genom testamente från den andra maken.

5 Vilka är följderna för makars förmögenhetsförhållanden om en av dem avlider?

Makars förmögenhetsförhållanden avslutas vid någon av makarnas död, såsom fastställs i artikel 1788 i civillagen.

Den gemensamma egendomen ska då fördelas. Den avlidnes egendom omfattar hans eller hennes enskilda egendom och, i tillämpliga fall, hans eller hennes andel av den gemensamma egendomen, i enlighet med artikel 2024 i civillagen.

Den efterlevande maken är i regel den legala arvingen och åtnjuter en avsatt andel av arvet, oberoende av om det finns ett testamente (artiklarna 2131 och 2133 eller 2158 och 2159 i civillagen, enligt vad som är tillämpligt).

Enligt villkoren i artikel 2103-A i den portugisiska civillagen har den efterlevande när egendomen fördelas dessutom nyttjanderätt till familjehemmet samt dess inredning och bohag. Om detta överstiger den efterlevandes andel vad gäller både arv och gemensam egendom ska han eller hon ersätta de andra arvingarna.

I enlighet med artiklarna 1698 och 1700.3 i civillagen kan maken, om förmögenhetsförhållandena är egendomsskillnad, emellertid avstå från sin ställning som arvinge i äktenskapsförordet.

6 Vilken myndighet har behörighet att besluta i mål om makars förmögenhetsförhållanden?

Domstolar, folkbokföringskontor och notarier har i förekommande fall behörighet att besluta i frågor som rör makars egendom om någon av nedanstående situationer uppstår.

Enligt portugisisk lagstiftning ska principen om oföränderlighet tillämpas på äktenskapsförord och förmögenhetsförhållande, vilket fastslås i artikel 1714 i civillagen. Det innebär att förmögenhetsförhållandet ska fastställas i ett äktenskapsförord, som undertecknas innan äktenskapet ingås, om makarna i framtiden skulle vilja enas om ett förmögenhetsförhållande och därmed avvika från det lagstadgade förmögenhetsförhållandet (artikel 1710 i civillagen). Det är inte tillåtet för makarna att ändra eller upphäva äktenskapsförordet under äktenskapet. De situationer som anges i artikel 1715 i civillagen (t.ex. vid hemskillnad som rör egendom eller personer och egendom) utgör undantag från principen om oföränderlighet.

De föreskrifter som rör förmögenhetsförhållandet ska anges i äktenskapsförordet (artikel 1698 i civillagen). Det finns krav på format och tillkännagivande för att ingå ett äktenskapsförord. När det gäller formaliakrav ska äktenskapsförord för att vara giltiga, enligt artikel 1710 i civillagen, ingås genom att ett uttalande inlämnas till ett folkbokföringskontor eller i form av en giltig handling som tecknas inför en notarie. När det gäller kraven på tillkännagivande ska äktenskapsförord, för att vara giltiga i förhållande till tredje man, registreras enligt artikel 1711.1 i civillagen. Vid tillämpningen av ovanstående betraktas makarnas arvingar och andra parter i äktenskapsförordet inte som tredje man. Registrering av äktenskapsförordet innebär inte att kravet på att registrera den egendom som anges i det frångås. Det finns även en tidsfrist som ska efterlevas: Äktenskapsförordet ska undertecknas före äktenskapet, men om det går mer än ett år mellan det datum då äktenskapsförordet undertecknas och datumet för inledande av äktenskapet blir äktenskapsförordet ogiltigt, enligt vad som fastställs i artikel 1716 i civillagen.

Den information som anges ovan finns även tillgänglig i följande europeiska förordningar: Effekt av folkbokföringskontorens och notariernas verksamhet,tillgänglig på portugisiska och engelska på https://www.redecivil.csm.org.pt/os-regulamentos-europeus-impacto-na-atividade-registal-e-notarial/

Vid äktenskapsskillnad, hemskillnad eller annullering av äktenskapet varierar det vilket organ som har behörighet att hantera fördelningen av egendom och tillämpningen av respektive förmögenhetsförhållande, beroende på huruvida makarna är eniga om hur deras egendom ska fördelas.

Om makarna är eniga om hur deras egendom ska fördelas vid äktenskapsskillnad eller hemskillnad är det behöriga organet för hanteringen av dessa ärenden folkbokföringsmyndigheten. I detta fall kan två situationer uppstå: Vid äktenskapsskillnad eller hemskillnad i samförstånd är folkbokföringskontoren behöriga att hantera äktenskapsskillnaden eller hemskillnaden och kan, inom ramen för dessa förhandlingar, godkänna avtalet om uppdelning, hantera betalningen av skattemässiga skyldigheter och ändra uppgifterna i fastighetsregistret till följd av uppdelningen. Vid äktenskapsskillnad eller hemskillnad som inte ansöks om i samförstånd, i vilket fall det behöriga organet är distriktsdomstolens familje- och ungdomsavdelning (Tribunais de Família e Menores), om parterna enas om uppdelningen efter äktenskapsskillnaden eller hemskillnaden, är folkbokföringskontoren behöriga att hantera uppdelningen, betalningen av skattemässiga skyldigheter och ändringar av fastighetsregistret till följd av uppdelningen. Denna rättsliga ram fastställs i artiklarna 272-A och 272-B i folkbokföringslagen (Código de Registo Civil). Praktisk information om denna tjänst och dess kostnader finns på https://justica.gov.pt/Servicos/Balcao-Divorcio-com-Partilha.

Om parterna efter äktenskapsskillnaden eller hemskillnaden kommer överens om fördelningen av egendomen kan de teckna en giltig handling inför en notarie. I sådana fall är notarien skyldig att registrera den fasta egendomen inom två månader och parterna måste uppfylla sina skattskyldigheter inom samma tidsfrist (artiklarna 8-B och 8-C i lagen om fastighetsregistret [Código do Registo Predial]).

Om makarna inte kan enas om uppdelningen vid äktenskapsskillnad, hemskillnad, ogiltigförklaring eller annullering av äktenskapet ska ett inventeringsförfarande inledas på begäran av någon av parterna. Domstolarna har exklusiv behörighet över inventeringsförfarandet i de situationer som anges i artikel 1083.1 i civillagen (t.ex. när inventeringen är beroende av andra rättsliga förfaranden). I övriga situationer kan inventeringsförfarandet begäras på initiativ av den berörda part som inleder förfarandet eller i samförstånd mellan alla berörda parter, i domstol eller inför en av de notarier som finns förtecknade under artikel 1 i bilagan till lag nr 117/19 av den 13 september 2019, enligt artikel 1083.2 i civillagen. Notarien handlägger ärendet med hjälp av hanteringssystemet https://www.inventarios.pt/

7 Vilka är verkningarna av makarnas förmögenhetsförhållanden på ett rättsligt förhållande mellan en make och tredje man.

Enligt artiklarna 1682 och 1683 i civillagen ska en make i en del fall ha den andra makens samtycke för att ingå vissa avtal med tredje man. Huruvida samtycke behövs beror på makarnas förmögenhetsförhållanden (t.ex. egendomsskillnad eller egendomsgemenskap), deras befogenheter inom ramen för förmögenhetsförhållandena (t.ex. gemensam förvaltning av viss egendom), egendomens art (t.ex. familjehem eller gemensam egendom) eller avtalets art (t.ex. köpe- och försäljningsavtal eller mottagande av gåvor).

Om den andra maken inte ger sitt samtycke får det följande konsekvenser för tredje man enligt artikel 1687 i civillagen:

• Om en av makarna ingår ett avtal som strider mot bestämmelserna i artikel 1682.1 och 1682.3 (t.ex. överföring av äganderätt till viss lös egendom), artikel 1682-A (t.ex. överföring av äganderätt till fast egendom inom ramen för egendomsgemenskap eller överföring av äganderätten till familjehemmet inom ramen för något förmögenhetsförhållande mellan makarna), artikel 1682-B (t.ex. uppsägning av hyresavtal för familjehemmet) eller artikel 1683.2 (avstående av arv eller legat) i den portugisiska civillagen, kan den andra maken eller dennes arvinge begära att avtalet hävs.
• Om en av makarna överför äganderätten till oregistrerad lös egendom eller ingår ett avtal som ger upphov till en avgift för den egendomen utan den andra makens samtycke där så krävs, kan det upphävande som avses ovan inte åberopas gentemot tredje man som handlat i god tro.
• Om en av makarna olagligen överför äganderätten till egendom som endast tillhör den andra maken eller ingår ett avtal som ger upphov till en avgift för den egendomen, kommer avtalet att vara ogiltigt och priset måste återbetalas i synnerhet enligt artiklarna 892–904 i civillagen, där följderna av säljarens olagliga handlande fastställs.

8 En kort beskrivning av förfarandet för uppdelning, däribland delning, fördelning och avveckling av makarnas egendom i denna medlemsstat.

Om makarna enas om ett avtal för fördelningen kan det godkännas av ett folkbokföringskontor eller i form av en giltig handling som tecknas inför en notarie, enligt vad som är tillämpligt i de situationer som avses i svaret på fråga 6 ovan.

Om makarna inte kan enas om ett avtal för fördelningen inleds ett inventeringsförfarande i domstolen eller inför en notarie, enligt beskrivningen i svaret på fråga 6.

Det rättsliga inventeringsförfarandet regleras av bestämmelserna i bok V, avdelning XVI (artiklarna 1082–1130) i civillagen, som gäller i tillämpliga delar för den notariella inventeringen (artikel 2 i bilagan till lag nr 117/19 av den 13 september 2019).

Inventeringsförfarandet omfattar följande skeden: det inledande skedet, invändning och bekräftelse av ansvar, förberedande förhör av de berörda parterna, prövning av sakfrågan och förhör av de berörda parterna, förteckning över uppdelningen och ratificering av domen, åtgärder som vidtas efter ratificeringen av domen.

9 Vilket förfarande, vilka handlingar och vilken information krävs normalt för att registrera fast egendom?

Den som ansöker om registrering av fast egendom ska lämna in en ansökan om registrering till fastighetsregistrets kontor och bifoga handlingar som bevisar de uppgifter som finns angivna i fastighetsregistret. De handlingar som vanligtvis krävs är en offentlig handling, ett intyg om egendom, bevis för betalning av stämpelskatt och kommunal fastighetsskatt samt ett intyg om hävande av hypotek, i tillämpliga fall. Om dessa handlingar redan har registrerats i fastighetsregistret behöver endast hänvisningar till dem anges.

Om ansökan lämnas in av den sökandes ombud ska även dennes fullmakt bifogas ansökan. Enligt artikel 39 i lagen om fastighetsregistret behöver emellertid inte advokater, notarier och juridiska ombud bifoga en fullmakt för att ansöka om registrering.

Sökande som har ett digitalt certifikat (medborgare med portugisisk legitimation samt advokater, notarier och juridiska ombud som är registrerade i lämplig yrkesorganisation) kan lämna in ansökan om registrering av fast egendom och lägga till de handlingar som krävs via internet. Sökande som inte har ett digitalt certifikat kan lämna in sin ansökan personligen till fastighetsregistrets kontor eller skicka den per post.

Information om registreringsförfarandet och kostnaden för det finns på

https://justica.gov.pt/Servicos/Pedir-registo-predial

Den portugisiska civillagen och övriga lagar som det hänvisas till ovan, i deras nuvarande lydelse, finns (på portugisiska) på

http://www.pgdlisboa.pt/leis/lei_main.php

Avslutande anmärkning:

Detta faktablad innehåller allmän information. Det är inte uttömmande eller bindande för kontaktpunkten, det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område, domstolarna eller någon annan. Den senaste versionen av tillämplig lagstiftning ska alltid läsas. Denna information kan inte ersätta juridisk rådgivning från en jurist.