På privaträttens område kommer pågående ärenden och förfaranden som inleddes innan övergångsperioden löpte ut att fortsätta i enlighet med EU-rätten. Relevant information om Storbritannien kommer att finnas kvar på e-juridikportalen till slutet av 2022 enligt en ömsesidig överenskommelse med Storbritannien.

Delgivning av rättsliga handlingar

England och Wales
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Vad innebär det juridiska begreppet "delgivning" i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar?

I praktiken avses med delgivning av handlingar att en stämning eller annan domstolshandling beträffande en rättsprocess mot en person eller ett företag skickas eller överlämnas till dem. Detta ger dem möjlighet att organisera sitt försvar eller att gå i svaromål.

Det finns särskilda regler[1] för delgivning av handlingar för att se till att alla berättigade parter mottar de rättsliga handlingar som rör dem eller deras talan och för att skydda dem så att de kan vidta lämpliga åtgärder om sådana handlingar inte delges ordentligt.

[1] Del 6 i civilprocessreglerna (Civil Procedure Rules, CPR) innehåller allmänna delgivningsregler, se vidare i del 7.

2 Vilka handlingar måste, enligt lag, delges?

Alla domstolshandlingar, inklusive stämningsansökan, ansökningar, domstolsbeslut, framställningar osv., måste formellt delges, i enlighet med olika regler. Delgivningen kan ske per post, genom personlig delgivning eller genom en exekutionstjänsteman.

3 Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven?

I ärenden där en grevskapsdomstol (County Court) är behörig utför grevskapsdomstolen delgivningen. I High Court utför parterna en stor del av delgivningen. Om en part utarbetar en handling som domstolen ska delge måste parten lämna in en kopia till domstolen och en kopia för varje part som ska delges.

Domstolen kan förordna att någon ska ges ansvar för delgivningen. Detta kan vara den som utfärdat handlingen eller dennes ombud eller advokat. Domstolen är dessutom inte ansvarig för delgivning om det i en särskild regel eller praktiska anvisningar om tillämpningen av reglerna föreskrivs att en part måste delge den aktuella handlingen eller om den part för vars räkning handlingen ska delges underrättar domstolen om att han eller hon själv vill delge handlingen.

4 Adressuppgifter

4.1 Försöker det mottagande organet (vid tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 av den 13 november 2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur) på eget initiativ fastställa var adressaten befinner sig om denne inte längre bor på den adress som det begärande organet har angett?

Nej. Förenade kungariket har inget folkbokföringsregister av den typ som finns i många andra medlemsstater. Det mottagande organet i England och Wales kan inte skaffa fram en adress till den person som ska delges handlingarna. Om handlingar ska delges ett företag och mottagarna på den angivna adressen vägrar att ta emot handlingen kan delgivningsmyndigheten i England och Wales dock fastställa företagets registrerade adress (om detta är en annan) och delge handlingarna till den adressen.

4.2 Har utländska rättsliga myndigheter och/eller parter tillgång till register eller tjänster i medlemsstaten som gör det möjligt att fastställa den berörda personens aktuella adress? Vilka register eller tjänster är det i så fall fråga om, och vilket förfarande måste följas? Uttas någon avgift?

Som nämndes ovan har Förenade kungariket inte något folkbokföringsregister. För att hitta en persons adress är det nödvändigt att anlita ombud som kan spåra privatpersoner eller använda sig av olika webbplatser som innehåller vissa uppgifter om adressaterna. Följande förteckning är inte uttömmande men visar några exempel på de webbplatser som kan användas. Vissa, som att söka bland telefonuppgifter (den första länken), är gratis. För andra tas en avgift ut.

Telefonuppgifter från British Telecommunications.

Adressökning på 192.com, UKRoll.

Spåra personer på Tracesmart.

Ett företags säte går att hitta genom att söka på webbplatsen för Companies House. Vissa företagssökningar är gratis men för mer detaljerade sökningar tas en avgift ut.

4.3 Hur hanterar de behöriga myndigheterna i medlemsstaten en framställan i syfte att finna en persons aktuella adress (i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur)?

Det är inte möjligt att begära ut en adress i England eller Wales via rådets förordning (EG) nr 1206/2001.

5 Vilket är det gängse sättet för delgivning? Finns det alternativa delgivningssätt (utöver sådan indirekt delgivning som avses i punkt 6)

Det vanligaste delgivningssättet i England och Wales är delgivning per förstaklassbrev. Andra delgivningssätt kan användas med förbehåll för relevanta rättegångsregler och praktiska anvisningar, nämligen

  1. personlig delgivning (av exekutionstjänsteman/delgivningsman eller av den part som inlett förfarandet),
  2. att lämna handlingen på en godkänd adress (se nedan),
  3. via ett dokumentutväxlingssystem, eller
  4. med fax eller andra elektroniska kommunikationsmedel.

Delgivningen ska ske till den adress som uppgetts av den person som ska delges. Detta kan även vara adressen till partens advokat eller ombud. Om den part som ska delges saknar advokat eller parten inte har uppgett en delgivningsadress ska handlingarna skickas eller överlämnas till, eller lämnas på, en adress som godkänts i rättegångsreglerna, i regel den stadigvarande eller senast kända bostads- eller företagsadressen.

Om domstolen delger en handling är det upp till domstolen att avgöra vilket delgivningssätt som ska användas.

6 Är elektronisk delgivning (delgivning av rättsliga eller andra handlingar med hjälp av elektroniska kommunikationsmedel såsom e-post, internetbaserade säkra applikationer, fax, sms etc.) tillåten i civilrättsliga förfaranden? Vilka typer av förfaranden rör det sig om? Finns det begränsningar i användningen av detta delgivningssätt beroende på vem adressaten är (rättstillämpare, juridisk person, företag eller annan ekonomisk aktör etc.)?

Elektronisk delgivning av handlingar (inklusive e-post och fax) är tillåtet i civilrättsliga förfaranden. Några begränsningar finns inte av möjligheten att använda detta delgivningssätt beroende på adressat. Den part som ska delges, eller dennes advokat, måste dock i förväg skriftligen ha visat att de godtar delgivning på elektronisk väg.

Det finns en mängd olika sätt för parterna att visa att de godtar delgivning på elektronisk väg. För det första om advokaten har angett ett faxnummer på sitt brevpapper. För det andra om en e-postadress har angetts på brevpappret och advokaten har bekräftat elektronisk delgivning som ett alternativ. Dessutom är elektronisk delgivning av handlingar tillåtet om ett faxnummer, en e-postadress eller annan elektronisk identifiering har angetts i ett käromål eller ett svaromål som ingetts till domstolen.

Om en part har för avsikt att delge en handling på elektronisk väg (på något annat sätt än med fax) måste denna först fråga den part som ska delges om det finns några villkor som måste uppfyllas, exempelvis om handlingarna måste skickas i ett särskilt format, eller om det finns en gräns för hur stora bilagor som kan tas emot.

Om handlingar har delgetts på elektronisk väg finns inget krav på att även skicka en papperskopia av handlingen.

7 Ιndirekt delgivning

7.1 Medger lagen andra delgivningssätt i sådana fall där delgivning inte varit möjlig (t.ex. delgivning på hemadressen, på delgivningsmannens kontor, per post eller genom anslag)?

Fullständiga detaljer om regler och praxis för delgivning i England och Wales finns i del 6 i civilprocessreglerna. Huvudregeln är att käranden måste uppge svarandens delgivningsadress. Denna adress är vanligtvis svarandens nuvarande eller senast kända adress eller verksamhetsort. Om dessa adresser inte kan fastställas kan käranden med stöd av del 6.19 ansöka om att delgivningen ska utföras med hjälp av ett alternativt delgivningssätt eller till en alternativ delgivningsadress. De exakta detaljerna beror på de faktiska omständigheterna i målet. Principen är dock att oavsett vilket sätt som används måste detta göra det möjligt för svaranden att få kännedom om processen, se praktiska anvisningar (Practice Direction, PD) 6A.

7.2 Om andra metoder används, när anses delgivning ha skett?

Med ordinarie postbefordran eller en annan leveransmetod som möjliggör leverans nästa arbetsdag anses handlingarna ha delgetts den andra dagen efter att handlingarna postades, lämnades hos, levererades till eller hämtades av den relevanta tjänsteleverantören förutsatt att den dagen infaller på en arbetsdag eller i annat fall nästa arbetsdag efter den dagen. När delgivningen sker med fax eller någon annan elektronisk metod före kl. 16.30 på en arbetsdag anses delgivningen ha skett den dagen, eller i annat fall den första arbetsdagen efter den dag handlingen skickades. Om ett alternativt delgivningssätt används specificeras delgivningssätt och den dag delgivningen anses ha skett i domstolsbeslutet.

7.3 Om man som alternativt delgivningssätt kan låta deponera handlingen på en viss plats (t.ex. ett postkontor), hur informeras adressaten om deponeringen?

Deponering av handlingar på en viss plats (t.ex. ett postkontor) är vanligtvis inte ett alternativt delgivningssätt. Om handlingar har delgetts genom rekommenderat brev som inte delats ut redovisas processen för att underrätta adressaten i punkt 8.

7.4 Vilka blir följderna om adressaten vägrar att motta handlingarna? Anses delgivning ändå ha skett om adressaten saknade grund för sin vägran?

Förutsatt att en domstol har godkänt delgivningssättet gäller den angivna delgivningsdagen oavsett om adressaten har tagit emot handlingarna eller inte.

8 Delgivning per post från utlandet (artikel 14 i delgivningsförordningen)

8.1 Om posten ska befordra en handling som skickats från utlandet till en adressat i medlemsstaten, och det rör sig om en situation där det krävs mottagningsbevis (artikel 14 i delgivningsförordningen), överlämnar posten i så fall handlingen enbart till adressaten själv eller kan den, i enlighet med nationella bestämmelser om postutdelning, även överlämna handlingen till en annan person på samma adress?

Rekommenderade försändelser som befordras av Royal Mail (den brittiska posten) riktas till en adress snarare än till en individ. Därför kan någon annan än adressaten ta emot handlingarna om de bor på samma adress.

8.2 Hur kan delgivning av handlingar från utlandet i enlighet med artikel 14 i förordning nr 1393/2007 äga rum, om varken adressaten eller någon annan person med rätt att ta emot handlingarna (under förutsättning att det finns en sådan möjlighet enligt de nationella bestämmelserna om postutdelning) – jfr ovan) har kunnat anträffas på delgivningsadressen.

Om det inte finns någon på den angivna adressen som kan underteckna mottagningsbeviset för handlingarna skickas de tillbaka till det lokala postkontoret. Om de inte hämtas inom fristerna (se nedan) skickas de tillbaka till avsändaren. I så fall anses delgivning inte ha skett.

8.3 Medger posten en viss tid för avhämtning av handlingarna innan dessa returneras till avsändaren? Om ja, hur underrättas adressaten om att han eller hon har post för avhämtning på postkontoret?

Om handlingarna inte har kunnat levereras på adressen lämnas ett kort med information om att ett försök till leverans har gjorts. På kortet anges var adressaten kan hämta handlingarna och när han eller hon senast måste hämta ut dem. Rekommenderade försändelser som skickats inom Förenade kungariket ska hämtas ut inom en vecka. För internationella rekommenderade försändelser är fristen tre veckor.

9 Finns det något skriftligt bevis som styrker att handlingen har delgetts?

Domstolen registrerar att den har delgett en viss handling. Handlingar som delgetts per post betraktas (eller anses) delgivna om de inte returneras via postsystemet.

Om käranden delger en handling måste han eller hon inge ett delgivningsintyg till domstolen inom sju dagar från delgivningen. Intyget ska bekräfta att handlingen inte har returnerats olevererad och innehålla närmare uppgifter om delgivningssätt och delgivningsdatum.

När gäldenären tar emot en stämningsansökan har han eller hon 14 dagar på sig att besvara denna. Om han eller hon skickar in ett delgivningsintyg förlängs svarsfristen till 28 dagar från delgivningen av käromålet.

Om handlingarna delges personligen utfärdas ett skriftligt intyg eller edsvuren försäkran om att delgivning har skett med närmare uppgift om tid och plats för delgivningen. Detta kan användas som bevis på delgivning om mottagaren nekar till att ha tagit emot sådana handlingar.

10 Vad händer om den som ska delges inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen? Anses delgivningen giltig ändå eller måste den göras om?

Om någon får reda på att de inte har fått en rättslig handling som de har rätt att få kan de vidta åtgärder för att se till att de verkligen får handlingen, antingen genom att kontakta den andra parten eller sina advokater eller genom att kontakta domstolen. Om beslut eller dom redan har meddelats i målet kan en ansökan om att upphäva dessa inges med motiveringen att handlingarna inte har delgetts.

Om en part godtar delgivning av handlingar utanför den tillåtna minimiperioden enligt reglerna kan delgivningen ändå anses giltig. Om delgivningen av handlingar konstateras vara ogiltig kan nya åtgärder vidtas för att delge dem på nytt. Under vissa omständigheter kan domstolen dessutom avstå från delgivning.

11 Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket?

Kostnaden för delgivning av handlingar per post ingår i de ordinarie domstolsavgifterna. Om handlingar ska delges personligen av en exekutionstjänsteman eller delgivningsman tas olika avgifter ut beroende på typen av förfarande och huruvida en exekutionstjänsteman eller delgivningsman används.

Senaste uppdatering: 18/08/2021

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.