Delgivning av rättsliga handlingar

Estland
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Vad innebär det juridiska begreppet "delgivning" i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar?

Delgivning av en rättegångshandling avser överlämnande av en handling till mottagaren på ett sätt som gör det möjligt för denne att undersöka handlingen i tid för att kunna utöva och skydda sina rättigheter. I kapitel 34 i civilprocesslagen föreskrivs olika delgivningsmetoder, såsom delgivning genom rekommenderat brev, elektronisk delgivning, delgivning genom exekutionstjänsteman, delgivning med mottagarens ombud, delgivning av en rättegångshandling per post och delgivning genom kungörelse genom publicering i det officiella kungörelseorganet (Ametlikud Teadaanded). För att en rättegångshandling ska anses delgiven krävs det att överlämnandet uppfyller de formella krav som föreskrivs i lag och dokumenteras på det sätt som föreskrivs.

2 Vilka handlingar måste, enligt lag, delges?

Enligt § 306.5 i civilprocesslagen ska en domstol delge följande handlingar med parterna i en rättegång: stämningsansökan, överklagande samt kompletteringar, kallelser, domar, beslut om avskrivning av mål och varje annan rättegångshandling som fastställs i lag.

3 Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven?

Domstolen ska se till att delgivningen av rättegångshandlingar genomförs av en yrkesverksam postleverantör, en exekutionstjänsteman, en säkerhetsvakt från domstolen, eller – i enlighet med domstolens interna bestämmelser – någon annan behörig domstolstjänsteman. Den kan även välja att delge handlingarna på något annat sätt som föreskrivs i lag. En part som har ingett en handling som måste delges, eller som kräver att en annan rättegångshandling ska delges, kan begära att domstolen ska låta genomföra delgivningen av handlingen separat. En part i ett domstolsförfarande kan endast delge rättegångshandlingar genom en exekutionstjänsteman. I ett sådant fall ska delgivningen samt dokumentationen av denna äga rum på samma villkor som gäller när en domstol delger genom en exekutionstjänsteman. Domstolen bedömer huruvida rättegångshandlingen kan anses vara delgiven.

4 Adressuppgifter

4.1 Försöker det mottagande organet (vid tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 av den 13 november 2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur) på eget initiativ fastställa var adressaten befinner sig om denne inte längre bor på den adress som det begärande organet har angett?

Den myndighet som tar emot en framställan (justitieministeriet – Justiitsministeerium – eller en domstol) kontrollerar, utöver befintliga uppgifter, personens adress i folkbokföringsregistret (Rahvastikuregister) eller handelsregistret (Äriregister).

4.2 Har utländska rättsliga myndigheter och/eller parter tillgång till register eller tjänster i medlemsstaten som gör det möjligt att fastställa den berörda personens aktuella adress? Vilka register eller tjänster är det i så fall fråga om, och vilket förfarande måste följas? Uttas någon avgift?

Adressuppgifter till juridiska personer, utländska bolags filialer samt enmansbolag finns i handelsregistret. När det gäller en privatpersons adress kan en officiell ansökan inges till folkbokföringsregistret om att få tillgång till de uppgifter som finns däri. I ansökan måste berättigat intresse uppges för att den personuppgiftsansvarige ska kunna avgöra huruvida utlämnandet av uppgifterna är motiverat. Folkbokföringsregistret förvaltas av inrikesministeriets (Siseministeerium) it- och utvecklingscenter, och information om sådana ansökningar finns på dess webbplats https://www.smit.ee/.

4.3 Hur hanterar de behöriga myndigheterna i medlemsstaten en framställan i syfte att finna en persons aktuella adress (i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur)?

Domstolarna behandlar internationella framställningar om bevisupptagning och är därmed skyldiga att vidta alla nödvändiga åtgärder för att fastställa den berörda personens adress.

5 Vilket är det gängse sättet för delgivning? Finns det alternativa delgivningssätt (utöver sådan indirekt delgivning som avses i punkt 6)

Normalt sett fattar det organ som handhar förfarandet beslutet om hur handlingarna ska delges. Domstolarna bör emellertid främst välja att delge handlingar elektroniskt genom det offentliga elektroniska informationssystemet, där en part i ett domstolsförfarande har tillgång till alla rättegångshandlingar som rör hans eller hennes ärende, eller med e-post. Användningen av elektroniska kanaler hjälper domstolen att spara in på kostnader för posttjänster, och de elektroniska tjänsterna används mer och mer. Först efter att ha övervägt elektronisk delgivning beaktar domstolen andra alternativ, såsom delgivning via post, delgivning genom ett ombud från domstolen samt andra alternativ som föreskrivs i lag.

6 Är elektronisk delgivning (delgivning av rättsliga eller andra handlingar med hjälp av elektroniska kommunikationsmedel såsom e-post, internetbaserade säkra applikationer, fax, sms etc.) tillåten i civilrättsliga förfaranden? Vilka typer av förfaranden rör det sig om? Finns det begränsningar i användningen av detta delgivningssätt beroende på vem adressaten är (rättstillämpare, juridisk person, företag eller annan ekonomisk aktör etc.)?

Elektronisk delgivning är tillåten i samtliga förfaranden och till alla adressater.

Enligt § 3111 i civilprocesslagen ska rättegångshandlingar delges elektroniskt via det därför föreskrivna informationssystemet. När en handling finns tillgänglig i systemet skickas ett meddelande om detta till parterna i målet. Domstolen ska omedelbart göra samtliga rättegångshandlingar, inbegripet domar, tillgängliga för parterna via informationssystemet, oberoende av hur de tidigare har delgivits under förfarandet. För att logga in i informationssystemet krävs det ett id-kort. En rättegångshandling anses delgiven när mottagaren öppnar den i informationssystemet eller bekräftar mottagandet utan att ha öppnat handlingen. Detsamma gäller om detta görs av en annan person som mottagaren har beviljat tillgång till handlingarna i informationssystemet. Informationssystemet registrerar automatiskt delgivningen av handlingen.

Om en mottagare inte kan förväntas använda det informationssystem som används för att delge rättegångshandlingar, eller om det inte är teknisk möjligt att delge handlingar via informationssystemet, får domstolen även delge rättegångshandlingar elektroniskt på ett annat sätt. I så fall anses handlingen delgiven när mottagaren skriftligen, via fax eller elektroniskt, har bekräftat mottagandet av rättegångshandlingen. Bekräftelsen ska innehålla datumet för mottagandet av handlingen samt vara underskriven av mottagaren eller dennes ombud. En bekräftelse i elektronisk form måste innehålla avsändarens elektroniska signatur eller skickas på ett annat säkert sätt som gör det möjligt att identifiera avsändaren samt vid vilken tidpunkt den skickades. Någon digital signatur krävs emellertid inte om domstolen inte har någon anledning att betvivla att bekräftelsen skickades av mottagaren eller dennes ombud. En bekräftelse i elektronisk form får skickas till domstolen med e-post i fall domstolen har mottagarens e-postadress och det kan antas att obehöriga personer inte har tillgång till den, eller om domstolen redan har skickat handlingar till samma e-postadress i samma ärende eller om parten i förfarandet självständigt har tillhandahållit domstolen sin e-postadress. Bekräftelsen ska skickas till domstolen utan dröjsmål. En domstol kan ålägga en part i ett domstolsförfarande eller dennes ombud böter om de underlåter att uppfylla denna skyldighet.

Advokater, notarier, exekutionstjänstemän, konkursförvaltare samt statliga och lokala myndigheter ska alltid delges rättegångshandlingar elektroniskt, såvida det inte föreligger giltiga skäl för att välja en annan metod.

7 Ιndirekt delgivning

7.1 Medger lagen andra delgivningssätt i sådana fall där delgivning inte varit möjlig (t.ex. delgivning på hemadressen, på delgivningsmannens kontor, per post eller genom anslag)?

Om en mottagare av en rättegångshandling inte kan nås i sin bostad anses handlingen enligt § 322.1 i civilprocesslagen ändå vara delgiven om den överlämnas till en person på minst fjorton år som bor tillsammans med mottagaren eller arbetar i mottagarens familj. Enligt § 322.2 föreskrivs att istället för att delges mottagaren får en rättegångshandling delges den bostadsförening som sköter den fastighet där mottagaren har sin bostad eller sina affärslokaler, förvaltaren till en samägd fastighet eller mottagarens hyresvärd. Den får även delges mottagarens arbetsgivare eller någon annan person till vilken mottagaren tillhandahåller tjänster enligt avtal. Enligt § 322.3 anses en rättegångshandling som har delgetts mottagarens ombud på något av de sätt som anges i punkterna 1 och 2 i nämnda bestämmelse ha delgetts mottagaren. Enligt § 322.4 i civilprocesslagen anses en handling även ha delgetts en person som arbetar i försvarsmakten, sitter i fängelse eller är inlagd på sjukhus eller liknande inrättning en längre tid om handlingen överlämnas till föreståndaren för inrättningen eller någon som denne har utsett, såvida inte något annat föreskrivs i lag.

I § 323 i civilprocesslagen föreskrivs att om en handling delges en fysisk person som bedriver yrkesverksamhet eller ekonomisk verksamhet men inte vistas i affärslokalerna under normal arbetstid eller är oförmögen att ta emot handlingen får handlingen överlämnas till en anställd som vanligtvis vistas i mottagarens affärslokaler, eller till en person som normalt sett tillhandahåller mottagaren tjänster på en liknande avtalsmässig grund. Detsamma gäller enligt § 323.2 för delgivning av handlingar med juridiska personer, administrativa myndigheter, notarier och exekutionstjänstemän, samt när det gäller delgivning av handlingar med mottagarens ombud eller någon annan person med vilken handlingen kan delges istället för mottagaren.

I de fall som anges i §§ 322 och 323 i civilprocesslagen anses en handling inte delgiven om den i stället för mottagaren delges en fysisk person som är mottagarens motpart i domstolsförfarandet.

En rättegångshandling som inte kan delges genom överlämning i mottagarens bostad eller affärslokaler eller med dennes ombud ska i enlighet med § 326.1 i civilprocesslagen anses delgiven om den har lämnats i den brevlåda som hör till bostaden eller affärslokalerna, eller på en liknande plats som mottagaren eller dennes ombud använder för att ta emot post och som under normala omständigheter skyddar handlingen mot väderleksförhållandena. En rättegångshandling kan på detta sätt delges den bostadsförening som sköter den fastighet där mottagaren har sin bostad eller sina affärslokaler, förvaltaren till en samägd fastighet, eller mottagarens hyresvärd eller mottagarens arbetsgivare eller någon annan person till vilken mottagaren normalt sett tillhandahåller tjänster enligt avtal. Detta får dock endast göras om det inte är möjligt att delge mottagaren eller dennes ombud handlingen personligen. En sådan delgivning som beskrivs ovan är enligt § 326.2 endast tillåten om försök att delge mottagaren rättegångshandlingen personligen har gjorts vid minst två tillfällen med minst tre dagars mellanrum och vid helt skilda tidpunkter samt om det är omöjligt att delge rättegångshandlingen med en annan person som vistas i bostaden eller i affärslokalerna i enlighet med § 322.1 eller § 323 i civilprocesslagen.

Enligt § 327 i civilprocesslagen är det även tillåtet att delge rättegångshandlingen genom att den förvaras på en viss plats. På de villkor som föreskrivs i § 326 i civilprocesslagen kan en handling enligt § 217.1 i nämnda lag även förvaras på det postkontor eller det kommun- eller stadskontor som är behörigt på platsen där handlingen ska delges, eller på kansliet till den lokala domstol inom vars domkrets platsen för delgivning av handlingen är belägen.

Enligt § 317.1 i civilprocesslagen får en part i ett domstolsförfarande delges en rättegångshandling genom offentlig kungörelse om

  1. partens adress inte finns i registret eller personen inte bor på den adress som anges i registret och domstolen inte har någon annan möjlighet att ta reda på personens adress eller var denne vistas samt handlingen inte kan överlämnas till dennes ombud eller någon person som är behörig att ta emot handlingen eller på något annat sätt som föreskrivs i denna bestämmelse,
  2. det kan antas vara omöjligt att delge handlingen i ett annat land i överensstämmelse med de krav som uppställs,
  3. handlingen inte kan delges eftersom delgivningen ska äga rum hemma hos en person med hemvist utomlands.

En rättegångshandling får på grundval av ett rättsligt avgörande delges en part i ett förfarande genom offentlig kungörelse om parten är en juridisk person och om det inte har gått att delge handlingen vare sig elektroniskt eller via rekommenderat brev på den postadress som angetts i registret över juridiska personer. Om en juridisk person för registerföraren har uppgett den estniska adressen till den person som anges i § 631 i handelsrätten ska även ett försök att delge handlingen på denna adress göras innan förfarandehandlingen delges genom offentlig kungörelse.

Enligt § 317.3 i civilprocesslagen offentliggörs ett utdrag av den handling som ska delges genom kungörelse i publikationen Ametlikud Teadaanded. Den domstol vid vilken förhandlingen ska äga rum kan fatta ett beslut om att utdraget även får offentliggöras i andra publikationer.

Om det kommande avgörandet i förfarandet är tänkt att erkännas eller verkställas i en annan stat får en domstol vägra att delge en rättegångshandling genom offentlig kungörelse då en sådan offentlig delgivning sannolikt skulle leda till att avgörandet inte erkänns eller verkställs.

7.2 Om andra metoder används, när anses delgivning ha skett?

Om en handling delges enligt §§ 322 och 323 i civilprocesslagen anses den delgiven så snart den har överlämnats till den person som skulle delges enligt §§ 322 eller 323 i civilprocesslagen.

Om en handling delges genom att lämnas i en brevlåda enligt § 326 i civilprocesslagen anses den delgiven så snart den har lämnats i brevlådan.

Om en handling delges genom att den förvaras enligt § 327.3 i civilprocesslagen anses den ha delgetts tre dagar efter det att det skriftliga meddelande som anges i § 327.2 har lämnats eller skickats. Datumet för delgivningen anges på kuvertet till handlingen.

Vid en delgivning genom offentlig kungörelse anses en rättegångshandling vara delgiven efter 15 dagar räknat från det datum utdraget offentliggjordes i Ametlikud Teadaanded (§ 317.5 i civilprocesslagen). Den domstol vid vilken förhandlingen ska äga rum kan besluta om att en längre tidsfrist ska medges för att handlingen ska anses delgiven. I så fall offentliggörs fristen tillsammans med kungörelsen av handlingen.

7.3 Om man som alternativt delgivningssätt kan låta deponera handlingen på en viss plats (t.ex. ett postkontor), hur informeras adressaten om deponeringen?

Om en rättegångshandling delges genom förvaring lämnas eller sänds ett skriftligt meddelande om detta till mottagarens adress enligt § 327.2 i civilprocesslagen. Om detta inte är möjligt fästs meddelandet på dörren till mottagarens bostad, affärslokaler eller vistelseort eller lämnas till någon granne som kan vidarebefordra det till mottagaren. I meddelandet ska tydligt anges att den aktuella handlingen kommer från domstolen och att den anses ha delgivits när den lämnades till förvaring och att fristerna i målet kan börja löpa från den tidpunkten.

7.4 Vilka blir följderna om adressaten vägrar att motta handlingarna? Anses delgivning ändå ha skett om adressaten saknade grund för sin vägran?

Om en person vägrar att ta emot en handling utan giltig anledning anses handlingen enligt § 325 i civilprocesslagen ha delgivits vid den tidpunkt som denne vägrade att ta emot handlingen. I en sådan situation lämnas handlingen i mottagarens bostad eller affärslokaler eller i dennes brevlåda. Om det inte finns några lokaler eller någon brevlåda att lämna den i återsänds den till domstolen.

8 Delgivning per post från utlandet (artikel 14 i delgivningsförordningen)

8.1 Om posten ska befordra en handling som skickats från utlandet till en adressat i medlemsstaten, och det rör sig om en situation där det krävs mottagningsbevis (artikel 14 i delgivningsförordningen), överlämnar posten i så fall handlingen enbart till adressaten själv eller kan den, i enlighet med nationella bestämmelser om postutdelning, även överlämna handlingen till en annan person på samma adress?

Enligt § 3161.5 i civilprocesslagen, genom vilken Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 har införlivats, och på grundval av denna förordning, delges handlingar i Estland i överensstämmelse med det förfarande som fastställts för delgivning av rättegångshandlingar i civilprocesslagen. Handlingar kan inte delges genom offentlig kungörelse.

Enligt § 313.2 i civilprocesslagen kan en rättegångshandling som delges överlämnas till en annan person än mottagaren endast i de fall som föreskrivs i del VI i civilprocesslagen. En sådan person ska överlämna handlingen till mottagaren vid första möjliga tillfälle och får endast vägra att ta emot handlingen om vederbörande bevisar att han eller hon inte kan överlämna handlingen till mottagaren. Personen måste få information om skyldigheten att överlämna handlingen. Handlingen anses emellertid delgiven vare sig denna information lämnas eller ej.

Det är således även möjligt, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007, att tillämpa följande delgivningssätt som beskrivs ovan i punkt 2.1 och fastställs i §§ 322 och 323 i civilprocesslagen:

Om en mottagare av en rättegångshandling inte kan nås i sin bostad anses handlingen enligt § 322.1 i civilprocesslagen ändå vara delgiven om den överlämnas till en person på minst fjorton år som bor tillsammans med mottagaren eller arbetar i mottagarens familj. Enligt § 322.2 föreskrivs att istället för att delges mottagaren får en rättegångshandling delges den med bostadsförening som sköter den fastighet där mottagaren har sin bostad eller sina affärslokaler, med förvaltaren till en samägd fastighet eller med mottagarens hyresvärd. Den får även delges mottagarens arbetsgivare eller någon annan person till vilken mottagaren tillhandahåller tjänster enligt avtal. Enligt § 322.3 anses en rättegångshandling som har delgetts mottagarens ombud på något av de sätt som anges i punkterna 1 och 2 i nämnda bestämmelse ha delgetts mottagaren. Enligt § 322.4 i civilprocesslagen anses en handling även ha delgetts en person som arbetar i försvarsmakten, sitter i fängelse eller är inlagd på sjukhus eller liknande inrättning en längre tid om handlingen överlämnas till föreståndaren för inrättningen eller någon som denne har utsett, såvida inte något annat föreskrivs i lag.

I § 323 i civilprocesslagen föreskrivs att om en handling delges en fysisk person som bedriver yrkesverksamhet eller ekonomisk verksamhet men inte vistas i affärslokalerna under normal arbetstid eller är oförmögen att ta emot handlingen får handlingen överlämnas till en anställd som vanligtvis vistas i mottagarens affärslokaler, eller till en person som normalt sett tillhandahåller mottagaren tjänster på en liknande avtalsmässig grund. Detsamma gäller enligt § 323.2 för delgivning av handlingar med juridiska personer, administrativa myndigheter, notarier och exekutionstjänstemän, samt när det gäller delgivning av handlingar med mottagarens ombud eller någon annan person till vilken handlingen kan delges istället för mottagaren.

8.2 Hur kan delgivning av handlingar från utlandet i enlighet med artikel 14 i förordning nr 1393/2007 äga rum, om varken adressaten eller någon annan person med rätt att ta emot handlingarna (under förutsättning att det finns en sådan möjlighet enligt de nationella bestämmelserna om postutdelning) – jfr ovan) har kunnat anträffas på delgivningsadressen.

I enlighet med andra meningen i § 3161.5 i civilprocesslagen får delgivning genom offentlig kungörelse inte tillämpas vid delgivningen av en rättegångshandling enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007.

Det är möjligt att delge en rättegångshandling genom att lämna den i en brevlåda i enlighet med § 326 i civilprocesslagen, eller genom att förvara rättegångshandlingen i enlighet med § 327 i civilprocesslagen.

En rättegångshandling som inte kan delges genom överlämning i mottagarens bostad eller affärslokaler eller med dennes ombud ska i enlighet med § 326.1 i civilprocesslagen anses delgiven om den har lämnats i den brevlåda som hör till bostaden eller affärslokalerna, eller på en liknande plats som mottagaren eller dennes ombud använder för att ta emot post och som under normala omständigheter skyddar handlingen mot väderleksförhållandena. En rättegångshandling kan på detta sätt delges den bostadsförening som sköter den fastighet där mottagaren har sin bostad eller sina affärslokaler, förvaltaren till en samägd fastighet, eller mottagarens hyresvärd eller mottagarens arbetsgivare eller någon annan person till vilken mottagaren normalt sett tillhandahåller tjänster enligt avtal. Detta får dock endast göras om det inte är möjligt att delge mottagaren eller dennes ombud handlingen personligen. En sådan delgivning som beskrivs ovan är enligt § 326.2 endast tillåten om försök att delge mottagaren rättegångshandlingen personligen har gjorts vid minst två tillfällen med minst tre dagars mellanrum och vid helt skilda tidpunkter samt om det är omöjligt att delge rättegångshandlingen med en annan person som vistas i bostaden eller i affärslokalerna i enlighet med § 322.1 eller § 323 i civilprocesslagen.

Enligt § 327 i civilprocesslagen är det även tillåtet att delge rättegångshandlingen genom att den förvaras på en viss plats. På de villkor som föreskrivs i § 326 i civilprocesslagen kan en handling enligt § 217.1 i nämnda lag även förvaras på det postkontor eller det kommun- eller stadskontor som är behörigt på platsen där handlingen ska delges, eller på kansliet till den lokala domstol inom vars domkrets platsen för delgivning av handlingen är belägen.

Eftersom det föreskrivs i artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 att rättegångshandlingar ska delges med mottagningsbevis är det tveksamt om en sådan delgivning som tillämpas i de situationer som föreskrivs i §§ 326 och 327 i civilprocesslagen kan anses vara tillåten.

8.3 Medger posten en viss tid för avhämtning av handlingarna innan dessa returneras till avsändaren? Om ja, hur underrättas adressaten om att han eller hon har post för avhämtning på postkontoret?

Om mottagaren till en brevförsändelse inte befinner sig i sin bostad eller sina affärslokaler vid tidpunkten för delgivningen lämnas ett meddelande från det postkontor som ligger närmast platsen i fråga till mottagaren där det förklaras att överlämnandet har genomförts, i enlighet med § 6.1 i ”Villkoren för vidarebefordrande av rekommenderade försändelser och försäkrade försändelser inom ramen för den globala posttjänsten”, vilka antogs den 22 juni 2006 genom förordning nr 57 från ministeriet för ekonomiska frågor och kommunikation.

Rättegångshandlingar ska förvaras på postkontoret i upp till 15 dagar efter det andra försöket till överlämnande, såvida inte avsändaren i mottagningsbeviset har begärt att delgivning ska genomföras på ett annat sätt eller angett någon annan tidsram. Ett meddelande om förvaring ska skickas till mottagaren via sms, till en e-postadress eller till en brevlåda. När tidsfristen har löpt ut återsänds rättegångshandlingarna formellt till avsändaren. Posten ska ange orsaken till återsändandet och överlämna handlingarna till avsändarens ombud, som ska underteckna dem i dennes ställe (AS Eesti Posts villkor för delgivning av rättegångshandlingar).

9 Finns det något skriftligt bevis som styrker att handlingen har delgetts?

Vid delgivning av en rättegångshandling krävs det enligt § 306.2 i civilprocesslagen att överlämnandet uppfyller de formella krav som föreskrivs i lag och dokumenteras på det sätt som föreskrivs. Enligt § 307.4 i civilprocesslagen i civilprocesslagen ska det anges i rättegångsakten att en rättegångshandling skickats för delgivning. Enligt § 3111 i civilprocesslagen registreras delgivningen av en rättegångshandling automatiskt i det aktuella informationssystemet (se beskrivningen av delgivning via informationssystemet ovan i punkt 6). Enligt § 313 i civilprocesslagen bekräftas delgivning av handlingar med rekommenderad post genom mottagningsbeviset. När en handling skickas med vanlig post eller fax anses den delgiven om mottagaren skickar en bekräftelse på mottagandet av handlingen per brev, fax eller elektroniskt, efter eget tycke, till domstolen. Bekräftelsen ska innehålla datumet för mottagandet av handlingen samt underskrift från mottagaren eller dennes ombud. Enligt § 315.5 i civilprocesslagen upprättas ett mottagningsbevis när en rättegångshandling delges av en exekutionstjänsteman, domstolsanställd eller en annan person eller institution. Efter delgivningen ska mottagningsbeviset skickas tillbaka till domstolen utan dröjsmål.

När en rättegångshandling delges enligt § 3141 i civilprocesslagen genom att skickas ska det i akten noteras var och när handlingen eller information om att den gjorts tillgänglig sändes, såvida detta inte registrerades automatiskt i det aktuella informationssystemet.

10 Vad händer om den som ska delges inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen? Anses delgivningen giltig ändå eller måste den göras om?

Enligt § 307.3 i civilprocesslagen anses en handling till en part i ett domstolsförfarande ha delgetts först när den faktiskt nådde mottagaren, om det är frågan om en handling för vilken delgivning krävdes eller vilken kunde delges enligt lag, i fall det inte var möjligt att bekräfta delgivningen eller om den delgivningsmetod som föreskrevs i lag har åsidosatts.

Vid delgivning genom rekommenderat brev enligt § 313 i civilprocesslagen får domstolen fastställa att ett mottagningsbevis som inte uppfyller de formella krav som föreskrivs i § 313.3 och 313.4 kan godtas om delgivningen ändå dokumenterats på ett tillfredsställande sätt i mottagningsbeviset. Om domstolen inte kan anse en rättegångshandling delgiven till följd av postleverantören har underlåtit att delge handlingen på korrekt sätt ska leverantören på domstolens begäran delge handlingen igen utan extra kostnad. Detta gäller till exempel om de möjligheter som föreskrivs i denna lag inte uttömts när rättegångshandlingen delges genom rekommenderat brev, att handlingen överlämnats till en person som inte är behörig enligt denna bestämmelse, att de krav som föreskrivs i § 326 i denna lag för avlämning av rättegångshandlingen i en brevlåda inte iakttagits, att de krav som föreskrivs i § 327 i denna lag för delgivning av rättegångshandlingen genom förvaring inte iakttagits eller att dokumenteringen av delgivningen inte var nöjaktig, med följd att delgivningen inte kan anses genomförd.

11 Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket?

Den kostnad för posttjänster som betalas nationellt i Estland är inte en kostnad som beror på utredningen av ärendet. Detta innebär att delgivningen av rättegångshandlingar i nationella domstolsförfaranden vanligtvis är kostnadsfri, förutom vid begäran av delgivning genom exekutionstjänsteman.

Om rättegångshandlingar har delgivits av en exekutionstjänsteman utgår en avgift på 30 euro enligt § 48.2 i lagen om exekutionstjänstemän om handlingen kunde delges adressaten eller dennes juridiska ombud 1) via den adress eller de telefonuppgifter som angetts i folkbokföringsregistret eller via e-postadressen isikukood@eesti.ee, eller 2) på en adress som registrerats i registret över enskilda firmor och juridiska personer i Estland eller via de telefonuppgifter som registrerats i informationssystemet för detta register. Om en rättegångshandling inte kunde delges trots att exekutionstjänstemannen har gjort allt som rimligen kunde krävas för att delge handlingen i enlighet med det lagstadgade förfarandet har denne enligt § 48.3 rätt att ta ut en avgift på 30 euro. I så fall krävs det att exekutionstjänstemannen antar ett beslut om delgivningsavgift och uppger vilka åtgärder denne har vidtagit för att delge handlingen. I andra situationer än de som anges i § 48.2 och 48.3 utgår en avgift för delgivning av rättegångshandlingar på 60 euro till exekutionstjänstemannen.

Om den person som ska delges handlingarna enligt lag är skyldig att registrera sin adress eller sina kontaktuppgifter i folkbokföringsregistret eller i Estlands register över egenföretagare eller juridiska personer, och personen inte vederbörligen har uppfyllt sagda skyldighet, till exempel genom att uppgifter som har matats in i registret inte längre är aktuella eller är felaktiga av någon annan orsak och dessa uppgifter därför inte kunde används till att delge rättegångshandlingarna, ska den person som begär yrkesmässigt assistans betala 30 euro av avgiften på 60 euro och den person som skulle delges handlingarna betala 30 euro, på grundval av exekutionstjänstemannens beslut om en delgivningsavgift.

Om en exekutionstjänsteman inte har gjort allt som rimligen kan krävas för att på lagenligt sätt delge handlingarna inom den tidsfrist som domstolen angivit och om rättegångshandlingarna inte kunde delges har denne inte rätt att kräva någon avgift och redan utbetalade förskottsbetalningar ska betalas tillbaka.

Storleken på de postavgifter som domstolen ska betala framgår av tjänsteleverantörens prislista. Ingen fast avgift för detta är reglerad i lag. Priset beror på brevets vikt, var det ska delges etc.

En part i ett förfarande ska betala posttjänsteleverantörens taxa för delgivningen av en rättegångshandling utomlands.

Mer information finns i: Civilprocesslagen

Senaste uppdatering: 13/08/2021

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.