Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på lettiska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Swipe to change

Delgivning av rättsliga handlingar

Lettland
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Vad innebär det juridiska begreppet "delgivning" i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar?

Med delgivning (izsniegšana) av en rättegångshandling avses överlämnande i tid av en handling till mottagaren på ett sätt som gör det möjligt för denne att utöva och skydda sina rättigheter. I civilprocesslagen (Civilprocesa likums) föreskrivs olika delgivningsmetoder, däribland delgivning genom rekommenderat brev, delgivning per e-post, delgivning genom exekutionstjänsteman (tiesu izpildītājs) och delgivning genom ombud (ziņnesis). En handling anses delgiven när den har överlämnats i enlighet med de formella krav som föreskrivs i lag och delgivningen har dokumenterats på föreskrivet sätt.

2 Vilka handlingar måste, enligt lag, delges?

Rättegångshandlingar som upprättats i enlighet med § 56.2 i civilprocesslagen: domar, beslut, kungörelser, stämningar, ansökningar i särskilda förfaranden, överklaganden, bestyrkta kopior av skriftliga inlagor och alla handlingar som upprättats och ingetts till domstolen av parterna i målet men som domstolen själv delgett andra parter.

3 Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven?

I Lettland delges en handling från ett annat land av en exekutionstjänsteman.

Central enhet är det lettiska rådet för auktoriserade exekutionstjänstemän (Latvijas Zvērinātu tiesu izpildītāju padome).

Adress: Lāčplēša iela 27-32, Riga, LV-1011, Lettland

Tfn +371 67290005, fax +371 62302503

E-post: documents@lzti.lv

4 Adressuppgifter

4.1 Försöker det mottagande organet (vid tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 av den 13 november 2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur) på eget initiativ fastställa var adressaten befinner sig om denne inte längre bor på den adress som det begärande organet har angett?

Den myndighet som tar emot begäran om delgivning, det lettiska rådet för auktoriserade exekutionstjänstemän, ska, utöver de uppgifter som angetts, kontrollera eller klargöra huruvida en annan adress har angetts för den berörda personen i folkbokföringsregistret (Iedzīvotāju reģistrs) eller företagsregistret (Uzņēmumu reģistrs).

Det lettiska rådet för auktoriserade exekutionstjänstemän försöker inte fastställa den korrekta adressen, utan syftet är bara att vid behov ge mer detaljerad information.

4.2 Har utländska rättsliga myndigheter och/eller parter tillgång till register eller tjänster i medlemsstaten som gör det möjligt att fastställa den berörda personens aktuella adress? Vilka register eller tjänster är det i så fall fråga om, och vilket förfarande måste följas? Uttas någon avgift?

Grunduppgifterna för ett företag som är registret i företagsregistret kan erhållas kostnadsfritt:

https://www.lursoft.lv/?l=en

För att fastställa en privatpersons adress kan en officiell begäran inges till kontoret för medborgarskaps- och migrationsärenden (Pilsonības un migrācijas lietu pārvalde) vid inrikesministeriet. Av begäran bör det framgå varför uppgifterna behövs, så att personuppgiftsbiträdena kan avgöra om det är motiverat att lämna ut uppgifterna. Folkbokföringsregistret förs av inrikesministeriet.

http://www.pmlp.gov.lv/en/

4.3 Hur hanterar de behöriga myndigheterna i medlemsstaten en framställan i syfte att finna en persons aktuella adress (i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur)?

Rådet för auktoriserade exekutionstjänstemän försöker inte fastställa den korrekta adressen eller spåra en svarande. Det tillhandahåller endast en mer exakt adress. Varje begäran prövas emellertid separat och särskild hänsyn tas till frågor som rör barns rättigheter.

5 Vilket är det gängse sättet för delgivning? Finns det alternativa delgivningssätt (utöver sådan indirekt delgivning som avses i punkt 6)

Handlingen delges av exekutionstjänstemannen, som söker upp adressaten.

6 Är elektronisk delgivning (delgivning av rättsliga eller andra handlingar med hjälp av elektroniska kommunikationsmedel såsom e-post, internetbaserade säkra applikationer, fax, sms etc.) tillåten i civilrättsliga förfaranden? Vilka typer av förfaranden rör det sig om? Finns det begränsningar i användningen av detta delgivningssätt beroende på vem adressaten är (rättstillämpare, juridisk person, företag eller annan ekonomisk aktör etc.)?

En stämning översänds till en advokat (advokāts), en notarie (notārs), en exekutionstjänsteman eller en central eller lokal myndighet via e-post.

Handlingar som upprättats av domstolen och andra handlingar som upprättats på elektronisk väg överlämnas av domstolen till en advokat via online-systemet.

Sådana handlingar överlämnas till en notarie, en exekutionstjänsteman eller en central eller lokal myndighet via e-post, såvida inte dessa har meddelat domstolen att de är registrerade i online-systemet.

Rättegångshandlingar delges via e-post om en part i förfarandet har meddelat domstolen att han eller hon godkänner användningen av e-post vid korrespondens med domstolen. Handlingarna skickas till den e-postadress som parten uppgett. Om domstolen finner att det finns tekniska hinder för att delge rättegångshandlingar via e-post delges handlingarna med hjälp av en av de andra tillgängliga delgivningsmetoderna.

Om en part meddelar domstolen att han eller hon godtar elektronisk korrespondens med domstolen och att han eller hon är registrerad i online-systemet delges rättegångshandlingarna via online-systemet. Om domstolen finner att det finns tekniska hinder för delgivning av rättegångshandlingar via online-systemet delges handlingarna med hjälp av en av de andra tillgängliga delgivningsmetoderna. Stämningar skickas dock till den e-postadress som parten uppgett.

7 Ιndirekt delgivning

7.1 Medger lagen andra delgivningssätt i sådana fall där delgivning inte varit möjlig (t.ex. delgivning på hemadressen, på delgivningsmannens kontor, per post eller genom anslag)?

Om den person som ska delge rättegångshandlingarna inte hittar adressaten kan handlingarna delges en annan vuxen medlem av adressatens hushåll. Om den person som ska delge handlingarna inte hittar adressaten på hans eller hennes arbetsplats kan handlingarna lämnas till arbetsgivaren för vidarebefordran till adressaten. Den person som i så fall tar emot handlingarna måste uppge sitt fullständiga namn, tid och plats för delgivningen och hans eller hennes relation till adressaten eller sin befattning, och måste utan dröjsmål överlämna handlingarna till adressaten.

Delgivning av stämning genom kungörelse i tidning

1) Om svarandens adress inte kan fastställas i enlighet med § 54.1 i civilprocesslagen, eller om handlingarna inte kan lämnas på den adress som parten angett i enlighet med § 54.1.1 i lagen, eller om handlingarna inte kan lämnas i enlighet med § 56.2 i lagen, kan svaranden kallas att inställa sig inför domstolen genom en kungörelse i Lettlands officiella kungörelseorgan (Latvijas Vēstnesis).

2) Oavsett om kungörelsen publiceras i det officiella kungörelseorganet har kärande rätt att på egen bekostnad publicera stämningen i andra tidningar.

3) Den text som publiceras i en tidning måste motsvara innehållet i stämningen.

4) En domstol får pröva ett mål i svarandens utevaro om det har gått mer än en månad sedan stämningen offentliggjordes i det officiella kungörelseorganet.

5) Utöver att publiceras i en tidning måste stämningen även översändas till den plats där svarandens fasta egendom är belägen, om svaranden har uppgett en sådan plats.

7.2 Om andra metoder används, när anses delgivning ha skett?

1) Den dag adressaten eller andra personer tar emot handlingarna i enlighet med § 56.3, 56.7 eller 56.8 i civilprocesslagen.

2) Den dag relevant person vägrar att ta emot handlingarna (§ 57 i lagen).

3) Om handlingarna skickas med post, den sjunde dagen efter dagen för avsändandet.

4) Om handlingarna skickas med e-post, den tredje dagen efter dagen för avsändandet.

5) Om handlingarna skickas via online-systemet, den tredje dagen efter dagen för avsändandet.

2) Huruvida rättegångshandlingar ska anses ha delgetts beror inte i sig på huruvida handlingarna har lämnats på den bostadsadress som den fysiska personen har uppgett, till någon annan adress som uppgetts i förklaringen om bostadsadress, till den delgivningsadress som en fysisk person uppgett för korrespondens med domstolen, eller till en juridisk persons säte, eller huruvida postkontoret har meddelat att försändelsen har delats ut eller huruvida handlingarna har returnerats. I stället antas handlingarna ha delgetts den sjunde dagen efter dagen för avsändandet om handlingarna skickades med post, eller den tredje dagen efter dagen för avsändandet om handlingarna skickades med e-post eller kungjordes via online-systemet. Adressaten kan bestrida detta antagande genom att visa att objektiva omständigheter utanför adressatens kontroll gjorde att handlingarna inte kunde tas emot på den angivna adressen.

§ 57 [i civilprocesslagen]. Följder av vägran att ta emot rättegångshandlingar

”1. Om en adressat vägrar att ta emot rättegångshandlingar ska den person som lämnar handlingar anteckna detta på handlingen och uppge skälen till varför handlingen inte togs emot samt tid och plats.

2. Vägran att ta emot rättegångshandlingar utgör inte hinder för rättegången i målet.”

7.3 Om man som alternativt delgivningssätt kan låta deponera handlingen på en viss plats (t.ex. ett postkontor), hur informeras adressaten om deponeringen?

En rättegångshandling kan delges genom att den deponeras på postkontor. I så fall måste ett skriftligt meddelande i form av en avi lämnas på eller skickas till mottagarens adress. Om avin inte kan lämnas på eller skickas till den adressen måste det fästas på dörren till mottagarens bostad, ett företags lokaler eller någon annanstans där mottagaren vistas, eller delges en person som bor i närheten för att senare överlämnas till mottagaren. I avin måste det tydligt anges att det är domstolen som har skickat den deponerade handlingen.

7.4 Vilka blir följderna om adressaten vägrar att motta handlingarna? Anses delgivning ändå ha skett om adressaten saknade grund för sin vägran?

§ 57 [i civilprocesslagen]. Följder av vägran att ta emot rättegångshandlingar

”1. Om en adressat vägrar att ta emot rättegångshandlingar ska den person som lämnar handlingar anteckna detta på handlingen och uppge skälen till varför handlingen inte togs emot samt tid och plats.

2. Vägran att ta emot rättegångshandlingar utgör inte hinder för rättegången i målet.”

8 Delgivning per post från utlandet (artikel 14 i delgivningsförordningen)

8.1 Om posten ska befordra en handling som skickats från utlandet till en adressat i medlemsstaten, och det rör sig om en situation där det krävs mottagningsbevis (artikel 14 i delgivningsförordningen), överlämnar posten i så fall handlingen enbart till adressaten själv eller kan den, i enlighet med nationella bestämmelser om postutdelning, även överlämna handlingen till en annan person på samma adress?

På särskild anmodan kan handlingen delges i domstolens lokaler, efter att adressaten kallats att inställa sig där.

Om handlingen skickas som rekommenderat brev kan den delges per post. Den delges då på ett postkontor eller av brevbärare. När den person som anges som mottagare tar emot handlingen måste han eller hon, eller en företrädare för honom eller henne, underteckna ett mottagningsbevis och visa upp en id-handling. Den part som använder sig av delgivning per post kan även ange att handlingen endast får delges personligen till en viss person.

8.2 Hur kan delgivning av handlingar från utlandet i enlighet med artikel 14 i förordning nr 1393/2007 äga rum, om varken adressaten eller någon annan person med rätt att ta emot handlingarna (under förutsättning att det finns en sådan möjlighet enligt de nationella bestämmelserna om postutdelning) – jfr ovan) har kunnat anträffas på delgivningsadressen.

Om delgivning genom rekommenderat brev inte lyckas återstår inga andra möjligheter att delge handlingen genom postens försorg.

8.3 Medger posten en viss tid för avhämtning av handlingarna innan dessa returneras till avsändaren? Om ja, hur underrättas adressaten om att han eller hon har post för avhämtning på postkontoret?

Mottagaren av en handling som skickas som rekommenderat brev meddelas genom en avi som skickas till delgivningsmottagaren. Försändelsen ligger normalt sett kvar på postkontoret i 30 dagar från ankomstdagen. Mottagaren måste åtminstone två gånger uppmanas att hämta försändelsen.

9 Finns det något skriftligt bevis som styrker att handlingen har delgetts?

Om en rättegångshandling skickas per post registreras delgivningen i ärendeakten och det anges var och när handlingen delgavs. Dessutom görs en anteckning på postförsändelsen.

10 Vad händer om den som ska delges inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen? Anses delgivningen giltig ändå eller måste den göras om?

På begäran av adressaten kontaktar domstolen det berörda främmande landet, antingen direkt eller via den centrala enheten, och ber det att skicka en ny begäran om delgivning grundat på adressatens ansökan.

11 Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket?

Nej, man behöver inte betala för delgivning.

Senaste uppdatering: 30/03/2022

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.