På privaträttens område kommer pågående ärenden och förfaranden som inleddes innan övergångsperioden löpte ut att fortsätta i enlighet med EU-rätten. Relevant information om Storbritannien kommer att finnas kvar på e-juridikportalen till slutet av 2022 enligt en ömsesidig överenskommelse med Storbritannien.

Delgivning av rättsliga handlingar

Nordirland
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Vad innebär det juridiska begreppet "delgivning" i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar?

Detta är ett allmänt begrepp för de åtgärder som måste vidtas för att berörda parter ska kunna ta del av domstolsrelaterade handlingar.

Huvudsyftet med reglerna är att se till att berörda parter får reda på att ett domstolsförfarande har inletts och hålls underrättade om hur förfarandet fortskrider. I reglerna fastställs särskilda tidsfrister för att ge parterna möjlighet att beakta och vid behov reagera på domstolsrelaterade handlingar. Tidsfristerna bidrar även till snabbare rättsprocesser genom att se till att vissa åtgärder vidtas inom en föreskriven period. Domstolen kräver i regel bevis på delgivning innan dom meddelas i ett mål.

2 Vilka handlingar måste, enligt lag, delges?

I regel måste alla handlingar som rör förfarandet delges, exempelvis

  • den handling som inleder förfarandet (t.ex. en stämning, stämningsansökan eller ansökan, framställning eller s.k. civil bill),
  • vissa handlingar under tiden förfarandet pågår (t.ex. ett bestridande i form av ett s.k. memorandum of appearance, ett svaromål, ett intyg på att parten är redo för rättegång), eller
  • meddelande av domar/domstolsbeslut.

I vissa civilrättsliga förfaranden måste särskilda handlingar delges (i trafikmål bör t.ex. svarandens försäkringsbolag delges).

3 Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven?

Vanligtvis ansvarar parterna för att delgivningen utförs. De kan dock använda sig av en mängd olika metoder, varav vissa involverar andra personer (t.ex. delgivningsmän (se nedan), advokater (solicitors), posttjänstemän).

4 Adressuppgifter

4.1 Försöker det mottagande organet (vid tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 av den 13 november 2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur) på eget initiativ fastställa var adressaten befinner sig om denne inte längre bor på den adress som det begärande organet har angett?

För närvarande finns ingen sådan praxis.

När det nordirländska domstolsverket (Northern Ireland Courts and Tribunals Service) delger privatpersoner utför det delgivningen via en tredje man i form av en stämningsman (summons server) som försöker delge handlingen på den adress som den begärande myndigheten har uppgett. Om delgivningen inte kan genomföras på grund av att adressaten har flyttat returneras i regel handlingarna. Om den som nu bor på adressen har en vidaresändningsadress eller om stämningsmannen får reda på alternativa adresser under sina undersökningar kan dock ett nytt delgivningsförsök göras och detta framgår i så fall av delgivningsintyget.

4.2 Har utländska rättsliga myndigheter och/eller parter tillgång till register eller tjänster i medlemsstaten som gör det möjligt att fastställa den berörda personens aktuella adress? Vilka register eller tjänster är det i så fall fråga om, och vilket förfarande måste följas? Uttas någon avgift?

För närvarande finns ingen sådan praxis.

4.3 Hur hanterar de behöriga myndigheterna i medlemsstaten en framställan i syfte att finna en persons aktuella adress (i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om

För närvarande finns ingen sådan praxis. För att kunna tillgodose en begäran om bevisupptagning krävs en delgivningsadress.

5 Vilket är det gängse sättet för delgivning? Finns det alternativa delgivningssätt (utöver sådan indirekt delgivning som avses i punkt 6)

I rättegångsreglerna fastställs de allmänna reglerna i samband med delgivning. I andra lagbestämmelser kan det dock fastställas specifika regler för särskilda mål (t.ex. i samband med delgivning av företag).

En stämning från High Court delges i regel

  • genom att en kopia skickas som förstaklassbrev till svarandens permanenta eller senast kända adress,
  • personligen, om delgivningsmannen måste säkerställa svarandens identitet och delgivningsmannen bör ge svaranden handlingen i handen och förklara vad det är för handling,
  • genom att lägga en kopia i brevlådan på den adressen (kopian måste ligga i ett förseglat kuvert adresserat till svaranden),
  • till en advokat som returnerar originalet med en notering om att han eller hon har tagit emot delgivningen på svarandens vägnar,
  • i enlighet med avtalsvillkor (i vilka det kan anges vilka som ska delges och var/hur delgivningen ska genomföras),
  • om talan rör besittning av mark, genom att lämna en kopia till svarandens make, eller till en av svarandens anhöriga eller anställda (som är äldre än 16 år) på svarandes bostadsadress eller verksamhetsplats; om domstolen har funnit att ingen tycks vara i besittning av marken och att svaranden inte kan delges på annat sätt kan den tillåta att delgivningen genomförs genom att en kopia av stämningen fästs på en framträdande del av marken,
  • om svaranden är minderårig, till svarandens föräldrar, förmyndare eller den person som svaranden bor hos,
  • om svaranden är en patient, till en person som enligt lagstiftningen om psykisk hälsa bemyndigats att ta emot handlingar eller till den person som svaranden bor hos,
  • till kronan med vanlig post till, eller genom att lämna stämningen hos, en av kronjuristens anställda eller ombud,
  • till ett företag per rekommenderat brev till dess säte.
  • alla andra handlingar från High Court som inte behöver delges personligen kan lämnas på, eller postas till, den adress som den som ska delges har uppgett,
  • per fax och efterföljande brev, om båda parter företräds av en advokat,
  • genom dokumentutväxling (DX).

Om inte annat föreskrivs kan en civil bill i en grevskapsdomstol (County Court) delges

  • av en delgivningsman (delgivningsmän utses för varje förvaltningsdomstolsavdelning, och dessa lägger till delgivningsuppgifter på den ursprungliga civil bill och lämnar så snart som möjligt tillbaka den till kärandens advokat),
  • till en advokat eller någon ur dennes personal (som är äldre än 16 år) per förstaklassbrev,
  • genom att lägga en kopia i brevlådan på adressen (kopian måste ligga i ett förseglat kuvert adresserat till svaranden),
  • till en advokat om han eller hon är bemyndigad att ta emot delgivningen och undertecknar en förklaring om att så är fallet på originalhandlingen.

Alla andra handlingar som inte måste delges personligen får

  • överlämnas eller postas till en advokat, om parten företräds av en advokat,
  • delges per fax och efterföljande brev, om båda parter företräds av en advokat, eller
  • delges genom DX.

En stämning eller civil bill som ska delges utanför Nordirland kan inte utfärdas utan domstolens tillstånd, såvida inte domstolen har behörighet enligt

  • 1982 års lag om civilrättslig behörighet och domar (Civil Jurisdiction and Judgments Act 1982),
  • rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1215/2012 av den 12 december 2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (omarbetning), eller
  • någon annan lagbestämmelse.

En mängd andra krav måste vara uppfyllda (t.ex. får det inte pågå något annat mål om samma sak i en annan behörig domstol).

6 Är elektronisk delgivning (delgivning av rättsliga eller andra handlingar med hjälp av elektroniska kommunikationsmedel såsom e-post, internetbaserade säkra applikationer, fax, sms etc.) tillåten i civilrättsliga förfaranden? Vilka typer av förfaranden rör det sig om? Finns det begränsningar i användningen av detta delgivningssätt beroende på vem adressaten är (rättstillämpare, juridisk person, företag eller annan ekonomisk aktör etc.)?

Elektronisk delgivning är inte tillåten i civilrättsliga förfaranden i Nordirland.

7 Ιndirekt delgivning

7.1 Medger lagen andra delgivningssätt i sådana fall där delgivning inte varit möjlig (t.ex. delgivning på hemadressen, på delgivningsmannens kontor, per post eller genom anslag)?

Om en handling måste delges personligen (t.ex. ett verkställighetsbeslut eller en s.k. committal civil bill enligt artikel 107 i 1981 års förordning om verkställighet av domar i Nordirland (Judgments Enforcement (Northern Ireland) Order 1981) kan man i en ex parte‑ansökan be domstolen tillåta ett alternativt delgivningssätt. Domstolen kan exempelvis förordna om surrogatdelgivning

  • per post,
  • genom annonsering,
  • till en vän,
  • till en anhörig,
  • till ett försäkringsbolag.

Om svaranden befinner sig utanför Nordirland kan domstolen förordna om surrogatdelgivning om den finner att svaranden har lämnat Nordirland för att undvika rättsprocessen.

7.2 Om andra metoder används, när anses delgivning ha skett?

Om ett annat delgivningssätt används anges detta i ett domstolsbeslut och efterlevnaden av detta avgör när handlingarna har delgetts.

7.3 Om man som alternativt delgivningssätt kan låta deponera handlingen på en viss plats (t.ex. ett postkontor), hur informeras adressaten om deponeringen?

Deponering av handlingar används i regel inte som delgivningssätt i Nordirland.

7.4 Vilka blir följderna om adressaten vägrar att motta handlingarna? Anses delgivning ändå ha skett om adressaten saknade grund för sin vägran?

Om adressaten vägrar ta emot handlingarna (t.ex. förnekar identiteten) har stämningsmannen rätt att delge en annan person handlingarna så länge stämningsmannen vet vem den personen är och personen är äldre än 16 år (t.ex. adressatens make). Om det inte finns någon annan person att delge upprättas ett intyg på att delgivningen inte kunde genomföras. Om identiteten inte kan styrkas anses inte handlingarna ha delgetts (även om det saknades grund för att vägra ta emot handlingarna).

8 Delgivning per post från utlandet (artikel 14 i delgivningsförordningen)

8.1 Om posten ska befordra en handling som skickats från utlandet till en adressat i medlemsstaten, och det rör sig om en situation där det krävs mottagningsbevis (artikel 14 i delgivningsförordningen), överlämnar posten i så fall handlingen enbart till adressaten själv eller kan den, i enlighet med nationella bestämmelser om postutdelning, även överlämna handlingen till en annan person på samma adress?

Rekommenderade försändelser som befordras av Royal Mail (den brittiska posten) riktas till en adress snarare än till en individ. Därför kan någon annan än adressaten ta emot handlingarna om de bor på samma adress.

8.2 Hur kan delgivning av handlingar från utlandet i enlighet med artikel 14 i förordning nr 1393/2007 äga rum, om varken adressaten eller någon annan person med rätt att ta emot handlingarna (under förutsättning att det finns en sådan möjlighet enligt de nationella bestämmelserna om postutdelning) – jfr ovan) har kunnat anträffas på delgivningsadressen.

Om det inte finns någon på den angivna adressen som kan underteckna ett mottagningsbevis för handlingarna skickas de tillbaka till det lokala postkontoret. Om de inte hämtas inom fristerna (se nedan) skickas de tillbaka till avsändaren.

8.3 Medger posten en viss tid för avhämtning av handlingarna innan dessa returneras till avsändaren? Om ja, hur underrättas adressaten om att han eller hon har post för avhämtning på postkontoret?

Om handlingarna inte har kunnat levereras på adressen lämnas ett kort med information om att ett försök till leverans har gjorts. På kortet anges var adressaten kan hämta handlingarna och när han eller hon senast måste hämta ut dem. Rekommenderade försändelser som skickats inom Förenade kungariket ska hämtas ut inom en vecka. För internationella rekommenderade försändelser är fristen tre veckor.

9 Finns det något skriftligt bevis som styrker att handlingen har delgetts?

I High Court kan delgivningen behöva styrkas genom en edsvuren försäkran med uppgift om

  • vem som utförde delgivningen,
  • vem som delgavs (det kan hänvisas till ett fotografi på mottagaren eller att han eller hon bekräftade sin identitet),
  • var och hur delgivningen utfördes,
  • delgivningsdag och delgivningsdatum.

Delgivningsmannen bör ange delgivningsuppgifterna på originalhandlingen.

I en edsvuren försäkran om delgivning per post eller genom att handlingen lämnats i brevlådan måste det anges att svaranden troligen får kännedom om handlingen och att den inte har returnerats olevererad.

I brådskande fall kan delgivningen styrkas genom muntlig bevisning.

I grevskapsdomstolen

  • deltar delgivningsmannen i förhandlingen och visar upp sin delgivningsbok, som innehåller uppgifter om genomförda delgivningar, och går ed på att bekräftandet av delgivningen är korrekt,
  • styrks delgivning av en advokat med ett postkvitto på framsidan av aktuell civil bill.

I både High Court och grevskapsdomstolarna

  • anses en handling som delges med förstaklassbrev delgiven efter den sjunde arbetsdagen (även om bevis kan åberopas för att visa att den ankom tidigare),
  • anses ett fax som skickats efter kl. 16 en vardag ha delgetts nästa dag,
  • anses en handling som har delgetts via DX delgiven den andra arbetsdagen efter att den lämnades i DX-boxen.

10 Vad händer om den som ska delges inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen? Anses delgivningen giltig ändå eller måste den göras om?

Om en advokat inte är bemyndigad att ta emot en handling på svarandens vägnar avbryts förfarandet. Domaren kan dock förklara att den delgivning som genomförts är tillräcklig om det är styrkt att svaranden faktiskt fick handlingen eller vid tekniska fel i samband med delgivningen. Ingen hänsyn tas heller till felaktig eller ej genomförd delgivning om svaranden självmant inställer sig till förhandlingen.

11 Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket?

Vid delgivning per post betalas porto för förstaklassbrev. Vid personlig delgivning tar delgivningsmän ut en lagstadgad avgift. För närvarande är avgiften för delgivning av en civil bill eller en stämning 12 pund respektive 45 pund.

Senaste uppdatering: 20/08/2021

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.