Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på portugisiska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Swipe to change

Delgivning av rättsliga handlingar

Portugal
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Vad innebär det juridiska begreppet "delgivning" i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar?

Genom delgivning (citação) görs personer (svarande, kärande, den part mot vilken verkställighet begärs) uppmärksamma på att en stämningsansökan har ingetts mot dem. Härvid kallas de för första gången att inställa sig för att kunna försvara sig. Delgivning används även för att för första gången kalla en person som har intressen i ärendet men som inte tidigare deltagit att inställa sig för att delta på svarande- eller kärandepartens sida (artikel 219.1 i civilprocesslagen).

Underrättelsedelgivning (notificação) används för att kalla personer till domstol eller informera dem om något (artikel 219.2 i civilprocesslagen).

I den portugisiska civilprocesslagen finns specifika regler för hur delgivning och underrättelsedelgivning ska gå till och vilken information som ska överlämnas beroende på mottagare, vilken typ av information som ska överlämnas samt avsikten med överlämnandet (volym II, avdelning I, kapitel II, avsnitt II i civilprocesslagen). Reglerna syftar till att se till att mottagarna verkligen får informationen och, om de är parter i förfarandet, till att garantera deras rätt till försvar.

2 Vilka handlingar måste, enligt lag, delges?

Följande handlingar ingår vid delgivning:

  • En kopia av den ansökan genom vilken talan väcks samt kopia av åtföljande handlingar, som överlämnas till svaranden (artikel 227.1 i civilprocesslagen).
  • Information om att personen kallas inom ramen för denna talan (artikel 227.1 i civilprocesslagen).
  • Uppgift om domstol, avdelning och sektion där rättegången äger rum, tidsfrist för att inleda försvaret och behovet av att utse juridiskt ombud, om detta är obligatoriskt (artikel 227.1 och 227.2 i civilprocesslagen).
  • Redogörelse för konsekvenserna av att inte svara (artikel 227.2 i civilprocesslagen).

Följande handlingar ingår vid underrättelsedelgivning:

  • Domstolsbeslut och domar (artikel 220.1 i civilprocesslagen).
  • Parternas anföranden, ansökningar och handlingar som ingår i akten samt parternas tidsfrist för att utöva sina processuella rättigheter (artikel 220.2 i civilprocesslagen).
  • Kallelse av en part, ett vittne, en sakkunnig, en teknisk bisittare eller en advokat för att denna ska närvara vid en rättegång (artikel 220.1 i civilprocesslagen).
  • Begäran om sakkunnigutlåtande, andra bevis eller annan information till instanser som är skyldiga att samarbeta med domstolen (artikel 220.2 i civilprocesslagen).

3 Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven?

I allmänhet kan delgivning och underrättelsedelgivning i pågående processer genomföras av förrättningsmän, av exekutionstjänstemän eller endera partens juridiska ombud, i enlighet med vad som anges i svaret på fråga 5.

När det gäller dödsbon kan delgivning och underrättelsedelgivning utföras av notarier (artikel 2.1 och 2.3 i reglerna för bouppteckningar upprättade av notarier som godkänns i bilagan till lag nr 117/2019 av den 13 september 2019).

Underrättelsedelgivning kan utföras av advokater eller exekutionstjänstemän innan förfarandet ens har inletts (artikel 9.7 b i den nya hyreslagen för tätortsområden (Novo Regime do Arrendamento Urbano).

Delgivning och underrättelsedelgivning kan utföras av registrator vid folkbokföringsmyndigheten i förfaranden inom ramen för rättsvårdsärenden som sköts av denna, bl.a. familjeärenden och ärenden som rör minderåriga (artiklarna 5.1 och 7 i lagdekretet om förfaranden som faller inom åklagarmyndighetens och folkbokföringsmyndighetens behörighet).

4 Adressuppgifter

4.1 Försöker det mottagande organet (vid tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 av den 13 november 2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur) på eget initiativ fastställa var adressaten befinner sig om denne inte längre bor på den adress som det begärande organet har angett?

Förrättningsmän är enligt portugisisk lag skyldiga att vidta alla nödvändiga mått och steg för att delgivningen ska utföras (artikel 226.1 i civilprocesslagen).

Går det inte ska de konsultera statsförvaltningens databaser för kontroll av om personen i fråga har flyttat och fastställa aktuell adress (artikel 236.1 i civilprocesslagen).

Samma regel gäller i vissa fall, som uttryckligen anges i lagen, för delgivning med en person, med parter eller med deras företrädare.

Exekutionstjänstemannen har dessutom tillgång till statsförvaltningens databaser där vederbörande kan kontrollera den kallade partens skatterättsliga hemvist, exempelvis vid exekutiva förfaranden (artikel 749.1–749.4 i civilprocesslagen och artikel 2.1 i förordningen om identifiering av den kallade parten och utmätningsbara tillgångar/offentliga institutioner).

För tillgång till databaserna krävs alltid förhandstillstånd från domstol.

När en part hävdar att den har allvarliga svårigheter att få information – särskilt när delgivningsmottagaren har bytt adress – och det påverkar möjligheterna att effektivt utöva en rättighet, en skyldighet eller en processuell rättighet, kan domstolen enligt portugisisk lag ålägga personer eller företag att samarbeta för att få fram denna information. Oavsett om de är parter i målet eller ej är de skyldiga att samarbeta med domstolen och meddela de upplysningar som de är ålagda att lämna (artikel 417.1 i civilprocesslagen).

4.2 Har utländska rättsliga myndigheter och/eller parter tillgång till register eller tjänster i medlemsstaten som gör det möjligt att fastställa den berörda personens aktuella adress? Vilka register eller tjänster är det i så fall fråga om, och vilket förfarande måste följas? Uttas någon avgift?

Nej. Denna möjlighet finns endast för de nationella myndigheter och enheter som anges i svaret på fråga 4.1.

4.3 Hur hanterar de behöriga myndigheterna i medlemsstaten en framställan i syfte att finna en persons aktuella adress (i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur)?

Domstolarna konsulterar statsförvaltningens databaser och, om det visar sig otillräckligt, ålägger de andra personer, andra enheter eller till och med polisen att inhämta och/eller tillhandahålla uppgifter om en persons aktuella adress, i enlighet med svaret på fråga 4.1.

5 Vilket är det gängse sättet för delgivning? Finns det alternativa delgivningssätt (utöver sådan indirekt delgivning som avses i punkt 6)

Nedan anges de olika sätt som en delgivning kan genomföras på. De fall där man tillgriper delgivning eller underrättelsedelgivning har redan presenterats i svaret på fråga 1.

Delgivning

Delgivning kan ske personligen eller genom anslag. Båda dessa former kan användas för fysiska eller juridiska personer. Delgivning till fysiska personer tillämpas på motsvarande sätt på juridiska personer, under förutsättning att inte specifika regler gäller för en viss aspekt av delgivning till juridiska personer (artikel 246.1 i civilprocesslagen).

Personlig delgivning

Personlig delgivning kan rent praktiskt ske på följande sätt:

  • Genom elektronisk överföring av uppgifter – exempelvis till allmänna åklagaren om denna är part i målet (artikel 225.2 a i civilprocesslagen).
  • Per post – genom rekommenderat brev med mottagningsbevis som sänds till delgivningsmottagarens bostad eller arbetsplats, om det gäller en fysisk person, eller till det säte som är registrerat i det nationella registret över juridiska personer, om det rör sig om en juridisk person (artiklarna 225.2 b och 246.2 i civilprocesslagen).
  • Genom att exekutionstjänstemannen tar personlig kontakt med delgivningsmottagaren, när delgivning per post misslyckas eller när den rättssökande i ansökan genom vilken talan väcks förklarar att han eller hon avser att förfara på detta sätt (artikel 225.2 c i civilprocesslagen).
  • Genom att förrättningsmannen tar personlig kontakt med delgivningsmottagaren, om sökanden i ansökan genom vilken talan väcks anger detta som ett önskemål och erlägger avgiften för detta (artikel 225.2 c i civilprocesslagen).
  • Genom juridiskt ombud (artikel 225.3 i civilprocesslagen):
    • Juridiska ombud måste i ansökan genom vilken talan väcks omedelbart ange att de själva utför delgivning via ett annat juridiskt ombud eller via advokat (artikel 227.2 i civilprocesslagen).
    • Juridiska ombud kan begära att själva få utföra delgivningen vid ett senare tillfälle om varje annan form av delgivning skulle misslyckas (artikel 237.2 i civilprocesslagen).
    • Reglerna för delgivning av exekutionstjänstemän eller förrättningsmän tillämpas även vid delgivning av juridiska ombud (artikel 237.1 i civilprocesslagen).

Personlig delgivning kan ske

  • med delgivningsmottagaren,
  • med annan person än delgivningsmottagaren, som får i uppdrag att överlämna innehållet i handlingen förutsatt att lagen medger denna möjlighet (artikel 225.4 i civilprocesslagen),
  • med delgivningsmottagarens ombud, som innehar fullmakt upprättad högst fyra år tidigare, och som ger honom eller henne särskilda befogenheter att ta emot en delgivning (artikel 225.4 i civilprocesslagen),
  • med en tillfällig förmyndare för delgivningsmottagaren, som utnämns av domaren när exekutionstjänstemannen eller förrättningsmannen inser att delgivningsmottagaren har bristande rättslig handlingsförmåga (känd psykisk funktionsnedsättning eller annan oförmåga, tillfällig eller permanent) (artikel 234.3 i civilprocesslagen).

Delgivning genom anslag

I praktiken sker delgivning genom anslag

  • när delgivningsmottagaren är försvunnen och inte kan påträffas,
  • när delgivningsmottagarnas identitet är okänd.

(Artikel 225.6 i civilprocesslagen.)

Delgivning genom anslag genomförs genom

  • att ett anslag sätts upp på dörren till delgivningsmottagarens senast kända hemvist eller säte i Portugal (artikel 240.2 i civilprocesslagen),
  • efterföljande publicering av en annons på en webbplats som är tillgänglig för allmänheten och föreskrivs i lagen (artikel 240.1 i civilprocesslagen och artikel 24 i förordningen om elektronisk behandling av domstolsförfaranden).

Underrättelsedelgivning

Inom ramen för ett pågående förfarande kan underrättelsedelgivning äga rum på ett av följande sätt:

  • Underrättelsedelgivning till parterna som har utsett juridiskt ombud och/eller advokat sker alltid med den senare i enlighet med de bestämmelser som anges i svaret på fråga 6 (artikel 247.1 i civilprocesslagen).
  • Underrättelsedelgivning av kallelse till en part att inställa sig personligen sänds till denne per rekommenderat brev (förutom delgivning med det juridiska ombudet i enlighet med svaret på fråga 6) (artikel 247.2 i civilprocesslagen).
  • Saknar parten juridiskt ombud sänds underrättelsedelgivningarna per rekommenderat brev till bostaden eller sätet, eller till annan överenskommen adress (artikel 249.1 i civilprocesslagen).
  • Underrättelsedelgivningen av den slutgiltiga domen sänds alltid till parterna med rekommenderat brev, till deras bostad eller säte eller till annan överenskommen adress (artikel 249.5 i civilprocesslagen).
  • Underrättelsedelgivningar av kallelser till vittnen, sakkunniga eller andra personer som ska inställa sig vid domstolen sänds med rekommenderat brev (artikel 251.1 i civilprocesslagen).
  • När en part förbinder sig att vidtala en person om att denne ska inställa sig vid domstolen sänds ingen underrättelsedelgivning, men parten kan via domstolskansliet få meddelandena gällande de personer som denna part förbinder sig att vidtala (artikel 251.2 i civilprocesslagen).
  • Slutgiltiga domar som avkunnas i förfaranden delges alltid allmänna åklagaren i enlighet med bestämmelserna i svaret på fråga 6 (artikel 252.1 i civilprocesslagen).
  • Interimistiska beslut som kan medföra lagstadgade överklaganden delges allmänna åklagaren i enlighet med bestämmelserna i svaret på fråga 6 (artikel 252.1 i civilprocesslagen).
  • Meddelanden och kallelser till berörda parter i en inlaga betraktas som underrättelsedelgivningar, under förutsättning att de dokumenterats och beslutats av ansvarig enhet (artikel 254 i civilprocesslagen).
  • Underrättelsedelgivningar mellan juridiska ombud överlämnas av dessa elektroniskt eller i enlighet med andra bestämmelser som anges i svaret på fråga 6 (artikel 255 i civilprocesslagen).

6 Är elektronisk delgivning (delgivning av rättsliga eller andra handlingar med hjälp av elektroniska kommunikationsmedel såsom e-post, internetbaserade säkra applikationer, fax, sms etc.) tillåten i civilrättsliga förfaranden? Vilka typer av förfaranden rör det sig om? Finns det begränsningar i användningen av detta delgivningssätt beroende på vem adressaten är (rättstillämpare, juridisk person, företag eller annan ekonomisk aktör etc.)?

Ja. Följande genomförs företrädesvis genom elektronisk överföring via domstolarnas datasystem:

  • Delgivning med allmänna åklagarmyndigheten.
  • Underrättelsedelgivningar med allmänna åklagarmyndigheten, advokater och exekutionstjänstemän, konkursförvaltare/förvaltare utsedd av domstol (vid förfaranden för konkurs, betalningsavtal eller skuldsanering) samt notarier (vid bouppteckningar) (artikel 252.2 i civilprocesslagen; artikel 248.1 i civilprocesslagen; artikel 31.1 i förordningen om elektronisk behandling av domstolsförfaranden).
  • Inlagor och handlingar från advokater och exekutionstjänstemän, konkursförvaltare och notarier som inges till domstolen (artikel 144.1 i civilprocesslagen och artikel 15A i förordningen om elektronisk behandling av domstolsförfaranden).
  • Bevis för betald domstolsavgift (som är en del av rättegångskostnaderna) (artikel 145.4 a i civilprocesslagen och artikel 9.4 i förordningen om elektronisk behandling av domstolsförfaranden).
  • Bevis på eller ansökan om rättshjälp (artikel 145.4 a i civilprocesslagen och artikel 9.5 i förordningen om elektronisk behandling av domstolsförfaranden).

Om en inlaga som ska inges är för stor för att sändas elektroniskt (artikel 10.1 i förordningen om elektronisk behandling av domstolsförfaranden) eller den endast finns i pappersform (artikel 144.11 i civilprocesslagen), eller när målet inte kräver att parten företräds av juridiskt ombud eller när parten inte företräds av juridiskt ombud (artikel 144.2 i civilprocesslagen), eller vid motiverat förhinder (artikel 144.8 i civilprocesslagen),

  • kan inlagor inges till domstolskansliet per post eller fax (artikel 144.7 och 144.8 i civilprocesslagen),
  • kan underrättelsedelgivning av inlagor ske personligen, per post eller fax.

Dessutom gäller följande för domstolens enheter:

  • Meddelanden kan överföras per post, fax eller elektroniskt (artikel 172.5 i civilprocesslagen).
  • Telegram, telefonsamtal eller annan liknande telekommunikation kan användas i brådskande fall (artikel 172.5 i civilprocesslagen).
  • Meddelande per telefon dokumenteras alltid i akten och bekräftas skriftligen (artikel 172.6 i civilprocesslagen).
  • Vad gäller parterna är meddelande per telefon endast tillåtet för kallelser eller för att annullera en kallelse inom ramen för rättegångshandlingar (artikel 172.6 i civilprocesslagen).

Dessa regler är tillämpliga på civilrättsliga eller handelsrättsliga tvister vid förstainstansrätter. De gäller även för vissa ärenden inom notariers behörighet (exempelvis arvsfrågor) eller registratorer vid folkbokföringsmyndigheten (familjeärenden där avtal finns).

7 Ιndirekt delgivning

7.1 Medger lagen andra delgivningssätt i sådana fall där delgivning inte varit möjlig (t.ex. delgivning på hemadressen, på delgivningsmannens kontor, per post eller genom anslag)?

I portugisisk lag förekommer även delgivning vid viss tid, i enlighet med följande bestämmelser:

  • Den sker vid delgivning genom personlig kontakt om exekutionstjänstemannen eller förrättningsmannen konstaterar att delgivningsmottagaren bor eller arbetar på den angivna platsen, men att delgivningen inte kan verkställas eftersom personen i fråga inte har påträffats (artikel 232.1 i civilprocesslagen).
  • Ett meddelande ska då lämnas med angivelse av datum för nästa delgivningsbesök (artikel 232.1 i civilprocesslagen).
  • Meddelandet kan lämnas till den person som har störst möjlighet att överlämna det till delgivningsmottagaren eller, om det inte går, lämnas på lämpligaste plats (artikel 232.1 i civilprocesslagen).
  • Den dag och det klockslag som anges i meddelandet delger exekutionstjänstemannen eller förrättningsmannen handlingen med delgivningsmottagaren eller, om han eller hon inte påträffas, med den tredje part som har störst möjlighet att överlämna brevet till delgivningsmottagaren (artikel 232.2 i civilprocesslagen).
  • Om ingen tredje part kan samarbeta utförs delgivningen genom att ett meddelande placeras på lämpligaste plats i närvaro av två vittnen, med besked om att delgivning fullgjorts, vid vilken domstol förhandlingarna äger rum och att stämning och handlingar finns tillgängliga för delgivningsmottagaren på domstolskansliet (artikel 232.4 i civilprocesslagen).

Observera

Om

i) mottagningsbeviset inte är undertecknat av delgivningsmottagaren (delgivning per post),

ii) delgivningen skett vid en given tidpunkt men med tredje part, eller

iii) delgivningen skett vid en viss tidpunkt genom anslag av meddelandet om delgivning på platsen,

ska exekutionstjänstemannen eller domstolssekreteraren alltid sända ett rekommenderat brev till delgivningsmottagaren inom två arbetsdagar för att informera honom eller henne om

  • datum och på vilket sätt delgivningen anses har verkställts,
  • den tidsfrist som försvaret förfogar över och konsekvenserna av att inte agera,
  • var stämningen och delgivningshandlingarna finns att hämta,
  • namn på den person som delgivningen lämnats till (artikel 233 i civilprocesslagen).

7.2 Om andra metoder används, när anses delgivning ha skett?

Delgivning per post anses verkställd den dag mottagningsbeviset har undertecknats, oavsett om det gjorts av delgivningsmottagaren eller av tredje part (i detta fall antas denna tredje part ha överlämnat brevet till delgivningsmottagaren, om inget tyder på motsatsen) (artikel 230 i civilprocesslagen).

Personlig delgivning av exekutionstjänstemän eller förrättningsmän och den delgivning som begärts av juridiska ombud anses ha verkställts den dag delgivningen bekräftas ha skett (artikel 230 i civilprocesslagen).

Delgivning genom anslag anses ha verkställts det datum som anges på anslaget (artikel 232.4 i civilprocesslagen).

7.3 Om man som alternativt delgivningssätt kan låta deponera handlingen på en viss plats (t.ex. ett postkontor), hur informeras adressaten om deponeringen?

Vid delgivning via rekommenderat brev, med eller utan mottagningsbevis, lämnar den som överlämnar posten en avi i brevlådan om ingen person påträffas på angiven adress.

(Artikel 228.5 i civilprocesslagen.)

I avin informeras mottagaren om att brevet har lämnats på ett postkontor vars adress och öppettider anges, samt tidsfrist för att hämta brevet (artikel 228.5 i civilprocesslagen).

Om inte brevet hämtas före angivet datum (och om ingen begäran om att skjuta upp detta datum eller en begäran om att brevet ska sändas till en annan adress har inkommit) återsänds brevet till avsändaren (artikel 230.2 i civilprocesslagen).

7.4 Vilka blir följderna om adressaten vägrar att motta handlingarna? Anses delgivning ändå ha skett om adressaten saknade grund för sin vägran?

När delgivningen sker per post och mottagaren vägrar att ta emot brevet eller att underteckna mottagningsbeviset, anses delgivning ha verkställts på följande sätt och under följande omständigheter:

  • Genom ett meddelande från den som överlämnar posten, som intygar att den aktuella personen, den juridiska personens ombud eller dennas anställda har vägrat att underteckna mottagningsbeviset eller att ta emot delgivningen (artiklarna 228.6 och 246.3 i civilprocesslagen).
  • I de fall då parterna får avtala om delgivningsadress
    • i) genom att lämna ytterligare ett rekommenderat brev med mottagningsbevis på den avtalade adressen, när det första rekommenderade brevet med mottagningsbevis som sänts till denna adress har returnerats till avsändaren, eller
    • ii) genom ett intyg om att delgivningsmottagaren vägrat att ta emot brevet eller underteckna ett mottagningsbevis; intyget upprättas av den som överlämnar posten när brevet sänds till den avtalade adressen.

(Artikel 229.3 och 229.4 i civilprocesslagen.)

När delgivningen sker personligen av exekutionstjänstemannen eller förrättningsmannen, och delgivningsmottagaren vägrar att underteckna delgivningskvittot eller ta emot stämningen, anses delgivningen verkställd och i det fallet

  • informerar exekutionstjänstemannen eller förrättningsmannen delgivningsmottagaren om att stämningen finns att hämta på domstolskansliet, och anger detta samt delgivningsmottagarens vägran att ta emot den i intyget om delgivning (artikel 231.4 i civilprocesslagen),
  • delges delgivningsmottagaren dessutom per rekommenderat brev ännu en gång av domstolskansliet att en kopia av ansökan genom vilken talan väcks samt åtföljande handlingar finns att hämta på domstolskansliet (artikel 231.5 i civilprocesslagen).

Om vägran är berättigad anses delgivningen inte ha verkställts. Detta gäller när delgivningsmottagaren inte har påträffats eftersom han eller hon inte bor eller har sitt säte på den angivna adressen, eller när en tredje part förklarar att han eller hon inte kan överlämna brevet.

Samma regler gäller i vissa fall när det i lagen föreskrivs att personlig underrättelsedelgivning med parterna eller deras ombud ska genomföras i enlighet med formaliteterna för delgivning.

8 Delgivning per post från utlandet (artikel 14 i delgivningsförordningen)

8.1 Om posten ska befordra en handling som skickats från utlandet till en adressat i medlemsstaten, och det rör sig om en situation där det krävs mottagningsbevis (artikel 14 i delgivningsförordningen), överlämnar posten i så fall handlingen enbart till adressaten själv eller kan den, i enlighet med nationella bestämmelser om postutdelning, även överlämna handlingen till en annan person på samma adress?

När delgivningen eller underrättelsedelgivningen sänds från utlandet per post, med mottagningsbevis, kan de portugisiska postmyndigheterna leverera brevet och handlingarna till delgivningsmottagaren eller till en tredje part som befinner sig på samma adress som förklarar sig kunna överlämna brevet till mottagaren.

8.2 Hur kan delgivning av handlingar från utlandet i enlighet med artikel 14 i förordning nr 1393/2007 äga rum, om varken adressaten eller någon annan person med rätt att ta emot handlingarna (under förutsättning att det finns en sådan möjlighet enligt de nationella bestämmelserna om postutdelning) – jfr ovan) har kunnat anträffas på delgivningsadressen.

Se svaret på fråga 7.3.

8.3 Medger posten en viss tid för avhämtning av handlingarna innan dessa returneras till avsändaren? Om ja, hur underrättas adressaten om att han eller hon har post för avhämtning på postkontoret?

I princip förfogar mottagaren över sex arbetsdagar för att hämta ut handlingarna från postkontoret.

Mottagaren informeras om denna tidsfrist och om att handlingarna kan hämtas på postkontoret mot överlämnande av en avi som posten lämnar i mottagarens brevlåda om ingen påträffas i bostaden.

9 Finns det något skriftligt bevis som styrker att handlingen har delgetts?

Ja. Vid delgivning utgör mottagningsbeviset, intyget om delgivning eller meddelandet om delgivning bevis för att delgivningen verkligen har genomförts.

Vid underrättelsedelgivning utgör det dokumenterade mottagandet, det dokumenterade brevet eller den akt eller det dokument som upprättats under processen skriftliga bevis för att delgivningen har utförts.

När delgivning eller underrättelsedelgivning sker elektroniskt intygar domstolarnas egna datasystem i båda fallen datum och klockslag för avsändandet (artikel 13 a i förordningen om elektronisk behandling av domstolsförfaranden).

10 Vad händer om den som ska delges inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen? Anses delgivningen giltig ändå eller måste den göras om?

Kan delgivningen inte utföras innebär detta framför allt att hela processen upphävs från och med ansökan genom vilken talan väcks, som dock fortsatt är giltig (artikel 187 i civilprocesslagen).

Någon delgivning anses inte ha utförts i följande fall:

  • Fullständig underlåtenhet att genomföra delgivning av en handling (artikel 188.1 a i civilprocesslagen).
  • Misstag vad gäller delgivningsmottagarens identitet (artikel 188.1 b i civilprocesslagen).
  • Otillbörlig användning av delgivning genom anslag (artikel 188.1 c i civilprocesslagen).
  • Delgivning utförd efter den fysiska personens död eller efter att den delgivningsmottagande juridiska personen har likviderats (artikel 188.1 d i civilprocesslagen).
  • Bevis för att delgivningsmottagaren inte fått kännedom om handlingen av skäl som inte kan tillskrivas honom eller henne (artikel 188.1 e i civilprocesslagen).

Denna ogiltighet kan endast anses korrigerad om svaranden eller allmänna åklagarmyndigheten (när denna är part i målet) ingriper i förfarandet utan att omedelbart påpeka avsaknaden av delgivning (artikel 189 i civilprocesslagen).

Delgivning är också ogiltig om de formaliteter som föreskrivs i lag inte har iakttagits (artikel 191 i civilprocesslagen).

Vid sidan av de två ovanstående fallen är det olagligt att inte delge handlingar eller utföra formaliteter som är laglagstadgade vid båda typerna av delgivning. Om detta åberopas eller om domstolen upptäcker detta under rättegången beslutar den att underlåtenheten ska korrigeras. I övriga fall medför oriktigheter vad gäller båda typer av delgivning endast att handlingen blir ogiltig när lagen så föreskriver, eller när det kan påverka prövningen av ärendet eller det påföljande beslutet. I så fall är de återstående processhandlingarna fortfarande giltiga och påverkas inte av att handlingen är ogiltig (artikel 195.1 och 195.2 i civilprocesslagen).

11 Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket?

Ja. I vissa fall som anges ovan uttas en avgift för delgivning och underrättelsedelgivning av handlingar. Den beräknas i beräkningsenheter.

Beräkningsenheten uppdateras automatiskt årligen i enlighet med socialstödsindex med beaktande av beräkningsenhetens värde under föregående år (artikel 5.2 i förordningen om förfarandekostnader som antogs i bilagan till lagdekret 34/2008 av den 26 februari 2008).

År 2021 var beräkningsenhetens värde 102 euro. De kostnader som gällde under 2020 gäller fortsatt för år 2021 till följd av upphävandet av den automatiska uppdateringen av beräkningsenheten enligt artikel 232 i lagen om statsbudgeten för 2021.

Härav följer att

  • delgivning och underrättelsedelgivning personligen av exekutionstjänsteman kostar 0,5 beräkningsenheter och 0,25 beräkningsenheter om den ej kan genomföras (tabell VII som är fogad till förordning 282/2013 av den 29 augusti 2013 med hänvisning till artikel 50.1 i samma lagstiftningsakt),
  • delgivning och underrättelsedelgivning av handlingar personligen eller genom anslag av förrättningsman kostar 0,5 beräkningsenheter, men är kostnadsfri om den ej kan genomföras (artikel 9.1 i förordningen om förfarandekostnader),
  • transportkostnader kan tillkomma om handlingen utförs av förrättningsman, liksom mervärdesskatt om sådan ska tas ut (artikel 9.1 i förordningen om förfarandekostnader).

ANMÄRKNING: Exceptionellt och tillfälligt system för formaliteter vid delgivning och underrättelsedelgivning per post i samband med covid-19-pandemin

  • Kravet på undertecknande slopas vid mottagande av delgivning per rekommenderat brev.
  • Undertecknandet ersätts av muntlig identifiering och registrering av numret på den berörda personens id-handling, eller varje annat identifieringssätt. Mottagaren visar sin id-handling och den dag numret registrerades anges.
  • Om mottagaren vägrar att identifiera sig eller att lämna de uppgifter som avses i föregående punkt, ska den som överlämnar posten göra en anteckning om detta på brevet eller mottagningsbeviset och returnera det till avsändaren.
  • I dessa fall ska delgivning anses ha skett i och med distributörens attestering.
  • Delgivning och underrättelsedelgivning per rekommenderat brev med mottagningsbevis anses ha skett den dag då numret på den berörda personens id-handling eller något annat lagenligt identifieringssätt registrerades.
  • Dessa arrangemang gäller på motsvarande sätt vid personlig delgivning.

Rättslig grund: Lag nr 10/2020 av den 18 april 2020.

Relevant lagstiftning

Civilprocesslagen

Tillämpliga bestämmelser för bouppteckningar

Nya hyreslagen för tätortsområden

Förfaranden som faller inom åklagarmyndighetens och folkbokföringsmyndighetens behörighet

Identifiering av den kallade parten och utmätningsbara tillgångar/offentliga institutioner

Elektronisk behandling av domstolsförfaranden

Förordning om förfarandekostnader

Lagen om statsbudgeten för 2021

Förordning 282/2013 av den 18 april 2020

Slutkommentar

Informationen i detta formulär är av allmänt slag. Den är inte heltäckande och förbinder varken kontaktpunkten eller det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område och inte heller domstolarna eller någon annan mottagare. Informationen befriar aldrig läsaren från att ta del av gällande lagstiftning.

Senaste uppdatering: 29/03/2022

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.