Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på kroatiska av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.
Swipe to change

Rättshjälp

Kroatien
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Vilka kostnader uppstår vid en rättegång och vem måste som regel betalar dem?

I artikel 151 i civilprocesslagen (Zakon o parničnom postupku) föreskrivs att rättegångskostnader inbegriper utgifter som uppstår under eller i samband med förfarandet. Dessa kostnader inbegriper bland annat utgifter för att presentera bevis, domstolsavgifter, publiceringsutgifter, utgifter för dagtraktamenten och reseutgifter för domare, parternas resekostnader i samband med inställelsen i domstol och liknande. Rättegångskostnader inbegriper också ersättning för arbetet av jurister och andra personer som har rätt till ersättning enligt lag.

Enligt artikel 152 i civilprocesslagen ska varje part i förväg betala de kostnader som de ådrar sig till följd av sina handlingar. När en part lägger fram bevis är denne skyldig att efter domstolsbeslut i förskott betala det belopp som behövs för att ersätta de kostnader som uppstår i samband med presentation av bevis. Framgång i rättsliga förfaranden är grundprincipen vid beslut om vem som i slutänden ska bära rättegångskostnaderna. I första punkten i artikel 154 i civilprocesslagen föreskrivs därför att en part som förlorar ett mål är skyldig att betala alla kostnader som motparten och den som intervenerar för motparten ådrar sig i förfarandet. Den som intervenerar till stöd för den förlorande parten måste bära sina egna kostnader. Enligt andra punkten i artikel 154 i civilprocesslagen ska domstolen, om en part är delvis framgångsrik i förfarandet, beslut om ersättning av kostnader på grundval av graden av framgång i förfarandet om det anspråk som slutligen lämnades in. Särskilda bestämmelser gäller i fall då rättegångskostnader uppstår genom en av parternas fel eller genom en händelse som drabbade denne, när en dom meddelas på grundval av ett erkännande, om käranden drar tillbaka talan eller avstår anspråket, när rättegången blir löst av domstolen och när flera parter deltar i rättegången (artikel 156–161 i civilprocesslagen).

2 Vad exakt är rättshjälp?

Enligt lagen om gratis rättshjälp (Zakon o besplatnoj pravnoj pomoći) är syftet med rättshjälp att uppnå jämlikhet inför lagen, ge medborgare i Republiken Kroatien och andra personer ett effektivt rättsskydd och tillgång till domstolar och andra offentligrättsliga organ under lika villkor i enlighet med bestämmelserna i lagen om gratis rättshjälp.

Rättshjälp ges som primär eller sekundär rättshjälp.

Primär rättshjälp består av

  • allmän juridisk information,
  • juridisk rådgivning,
  • utarbetande av inlagor till offentligrättsliga organ, Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och internationella organisationer i enlighet med internationella avtal och reglerna för dessa organs funktion,
  • representation i förfaranden inför offentligrättsliga organ,
  • rättshjälp vid förlikning utanför domstol.

Primär rättshjälp ges av administrativa organ i länen och i Zagrebs stad (nedan kallade administrativa organ), auktoriserade föreningar och rättshjälpsbyråer. Vid tillhandahållandet av primär rättshjälp är administrativa organ bemyndigade att erbjuda allmän juridisk information och juridisk rådgivning samt att utarbeta inlagor.

Sekundär rättshjälp omfattar

  • juridisk rådgivning,
  • utarbetande av inlagor i förfaranden för att skydda arbetstagares rättigheter gentemot arbetsgivaren,
  • utarbetande av inlagor i tvister,
  • representation i domstolsförfaranden,
  • rättshjälp vid förlikning.

Sekundär rättshjälp tillhandahålls av advokater.

Sekundär rättshjälp omfattar också

  • befrielse från rättegångskostnader,
  • befrielse från domstolsavgifter.

3 Har jag rätt till rättshjälp?

Följande personer har rätt till gratis rättshjälp:

  • Kroatiska medborgare.
  • Barn som inte är kroatiska medborgare men befinner sig i Kroatien utan att vara i sällskap med en vuxen som enligt lag ansvarar för dem.
  • Utländska personer med tillfälligt uppehållstillstånd om ömsesidighet föreligger eller utlänningar med permanent uppehållstillstånd.
  • Utländska personer som fått tillfälligt skydd.
  • Utländska personer som är olagligt bosatta och utlänningar med uppehållstillstånd för kortare vistelse i förfaranden för meddelande av beslut om utvisning eller beslut om återvändande.
  • Asylsökande, personer med asylstatus och utlänningar under subsidiärt skydd och medlemmar i deras familjer som är lagligt bosatta i Republiken Kroatien, i förfaranden där rättshjälp inte beviljas genom en viss lag.

Som regel måste följande förmögenhetsvillkor vara uppfyllda för att sekundär rättshjälp ska beviljas:

  1. sökandens och dennes hushållsmedlemmars totala månadsinkomst får inte överstiga beräkningsgrunden (3 326,00 kuna) per hushållsmedlem och
  2. det totala värdet på sökandens och dennes hushållsmedlemmars egendom får inte överstiga 60 gånger beräkningsgrunden (199 560,00 kuna).

Sekundär rättshjälp godkänns utan förhandsbedömning av sökandens ekonomiska situation, om sökanden är någon av följande:

  1. Ett barn i processen för att utöva rätten till underhåll.
  2. ett offer för ett våldsbrott i förfaranden för att utöva rätten till ersättning för skada orsakad av brottet.
  3. En mottagare av underhållsbidrag i enlighet med särskild socialskyddslagstiftning eller
  4. en mottagare av försörjningsstöd i enlighet med lagen om rättigheter för kroatiska veteraner från självständighetskriget och deras familjemedlemmar (Zakon o pravima hrvatskih branitelja iz Domovinskog rata i članova njihovih obitelji) samt lagen om skydd av militära och civila krigsveteraner (Zakon o zaštiti vojnih i civilnih invalida rata).

Gratis rättshjälp kan även beviljas vid gränsöverskridande tvister. En gränsöverskridande tvist är en tvist där den part som ansöker om rättshjälp har hemvist eller är varaktigt bosatt i ett annat EU-land än det där domstolen är belägen eller där beslutet ska verkställas.

Rättshjälp vid gränsöverskridande tvister beviljas på privaträttens område samt vid medlingsförfaranden, tvistlösning utanför domstol, verkställighet av handlingar som upprättats av juridiskt utbildad tjänstemän samt juridisk rådgivning i sådana förfaranden. Bestämmelserna om rättshjälp vid gränsöverskridande tvister tillämpas inte vid beskattning, tullfrågor och andra administrativa åtal.

En person som ansöker om rättshjälp vid en gränsöverskridande tvist är berättigad till rättshjälp om han eller hon uppfyller de villkor som har fastställts genom lagen om fri rättshjälp. Undantagsvis kan rättshjälp beviljas en sökande som inte uppfyller kraven för tilldelning av rättshjälp som föreskrivs i villkoren för fri rättshjälp. Om sökanden kan bevisa att han eller hon inte kan betala rättegångskostnaderna på grund av skillnaden i levnadskostnader mellan det EU-land där den rättshjälpssökande har sin hemvist eller vanliga vistelseort och Republiken Kroatien.

4 Beviljas rättshjälp för alla typer av rättegångar?

Primär rättshjälp kan ges i alla rättsliga frågor, förutsatt att

  • sökanden inte har tillräcklig kunskap eller förmåga att hävda sina rättigheter,
  • sökanden inte har fått rättshjälp i enlighet med särskild lagstiftning,
  • den inlämnade ansökan inte är uppenbart ogrundad och
  • sökandens materiella omständigheter är sådana att betalningen av professionell rättshjälp skulle äventyra hans/hennes försörjning eller försörjningen för medlemmarna i hushållet.

Sekundär rättshjälp ges av jurister, och undantag från betalning av rättegångskostnader kan beviljas i följande typer av förfaranden:

  • Förfaranden som avser sakrätt i fast egendom, förutom förfaranden om fastighetsregister.
  • Förfaranden som avser anställningsförhållanden.
  • Förfaranden som avser familjeförhållanden, förutom förfaranden om äktenskapsskillnad efter gemensam ansökan om makarna inte har några gemensamma eller adopterade minderåriga barn eller vuxna barn som de är vårdnadshavare för.
  • Förfaranden som avser verkställighets- och säkerhetsförfaranden som gäller indrivning eller säkrande av fordringar som uppkommit i förfaranden där rättshjälp kan beviljas enligt bestämmelserna i lagen om gratis rättshjälp.
  • Förlikning.
  • I undantagsfall, i alla övriga administrativa och civilrättsliga förfaranden när sådant behov uppstår på grund av de sökandes och deras hushållsmedlemmars särskilda livssituationer, i enlighet med det grundläggandet syftet med lagen om kostnadsfri rättshjälp.

Sekundär rättshjälp som tillhandahålls av jurister kan beviljas i förfarandena ovan på följande villkor:

  • Om förfarandet är komplext.
  • Om sökanden inte kan företräda sig själv.
  • Om sökandens materiella omständigheter är sådana att betalningen av professionell rättshjälp skulle äventyra hans/hennes försörjning eller försörjningen för medlemmarna i hushållet, i enlighet med de särskilda villkor som föreskrivs i artikel 14 i lagen om gratis rättshjälp.
  • Om yrkandet inte är oseriöst.
  • Om sökanden inte har fått avslag på sin ansökan inom de senaste sex månaderna för att avsiktligen ha lämnat felaktiga uppgifter.
  • Sökanden inte har fått rättshjälp i enlighet med särskild lagstiftning.

Befrielse från domstolsavgifter kan beviljas i alla domstolsförfaranden (civilrättsliga och förvaltningsrättsliga förfaranden) om sökandens materiella omständigheter är sådana att betalningen av domstolsavgifter skulle äventyra sökandens försörjning och försörjningen för medlemmarna i dennes hushåll, i enlighet med de särskilda villkor som föreskrivs i artikel 14 i lagen om gratis rättshjälp. När ett beslut fattas kommer särskild uppmärksamhet att fästas vid domstolsavgifternas storlek i det förfarande där undantaget begärs.

5 Finns det särskilda förfaranden för nödsituationer

Förvaltningsmyndigheten måste fatta beslut vid en ansökan om godkännande av sekundär rättshjälp inom 15 dagar från den dag då den lämnades in. Om sökanden förlorar rätten att vidta den åtgärd för vilken denne lämnade in ansökan på grund av upphörande av tidsfristen måste förvaltningsmyndigheten fatta beslut vid ansökan inom en kortare tidsperiod, vilket ger sökanden möjlighet att snabbt vidta åtgärden.

6 Var finns ansökningsformulären för rättshjälp?

Förfarandet för att erhålla primär rättshjälp inleds genom att direkt kontakt tas med leverantören av primär rättshjälp (auktoriserad förening, rättshjälpsbyrå eller förvaltningsmyndighet) och det är inte nödvändigt att fylla i ett särskilt ansökningsformulär.

Förfarandet för att erhålla sekundär rättshjälp inleds genom att en begäran om beviljande av rättshjälp lämnas in på det formulär som föreskrivs till den behöriga myndigheten. Ansökningsformuläret för rättshjälp kan fås från kontoren och kontorens webbplatser och justitieministeriet och den offentliga förvaltningen (Ministarstvo pravosuđa i uprave).

Ansökningar om rättshjälp i en gränsöverskridande tvist och ansökningar om överföring av ansökningar om rättshjälp i en gränsöverskridande tvist ska lämnas in på de formulär som föreskrivs i kommissionens beslut 2004/844/EG av den 9 november 2004 om fastställelse av formulär för ansökningar om rättshjälp enligt rådets direktiv 2003/8/EG om förbättring av möjligheterna till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister genom fastställande av gemensamma minimiregler för rättshjälp i sådana tvister och kommissionens beslut 2005/630/EG av den 26 augusti 2005 om fastställande ett formulär för ansökningar om rättshjälp enligt rådets direktiv 2003/8/EG, offentliggjorda i Europeiska unionens officiella tidning.

Formulär och alla medföljande dokument i en gränsöverskridande tvist måste lämnas i översättning till kroatiska. Annars kommer ansökan att avslås.

7 Vilka handlingar ska bifogas en ansökan om rättshjälp?

När en ansökan lämnas in till den behöriga förvaltningsmyndigheten måste den åtföljas av skriftligt samtycke från sökanden och medlemmar i dennes hushåll för att möjliggöra tillgång till alla uppgifter om total inkomst och tillgångar, där sökanden bekräftar att den information som lämnas är korrekt och fullständig.

Offer för våld i hemmet lämnar endast sitt samtycke för att möjliggöra tillgång till alla uppgifter om inkomst och egendom för sig själva. Samtycke ges inte av de medlemmar i hushållet som deltar i förfarandet som svarande eller vars intresse strider mot sökandens intresse.

Ansökningsformuläret för rättshjälp bör åtföljas av den relevanta dokumentation som krävs för att fatta beslut om ansökan.

8 Var ska ansökan om rättshjälp lämnas in?

Förfarandet för att erhålla primär rättshjälp inleds genom att direkt kontakt tas med en leverantör av primär rättshjälp (auktoriserad förening, rättshjälpsbyrå eller förvaltningsmyndighet) och ingen särskild ansökan behöver lämnas in, medan förfarandet för att erhålla sekundär rättshjälp inleds genom inlämnande av en ansökan till den behöriga förvaltningsmyndigheten på vars territorium sökanden har hemvist eller är varaktigt bosatt.

En sökande som har hemvist eller är varaktigt bosatt i ett EU-land och söker rättshjälp i en gränsöverskridande tvist vid en domstol i Republiken Kroatien måste lämna in ansökan om rättshjälp till justitieministeriet och den offentliga förvaltningen i Republiken Kroatien (mottagande myndighet).

En part som har hemvist eller är varaktigt bosatt i Kroatien och som ansöker om rättshjälp i en gränsöverskridande tvist vid en domstol i ett annat EU-land ska inge sin ansökan till den ansvariga myndigheten på den ort där han eller hon har sin permanenta eller stadigvarande bosättning.

9 Hur tar man reda på om man har rätt till rättshjälp?

Sekundär rättshjälp beviljas en sökande som uppfyller villkoren för att utöva rätten till rättshjälp genom antagande av ett beslut om beviljande av rättshjälp. Förvaltningsmyndigheten måste besluta om ansökan inom 15 dagar från den dag då den lämnades in.

10 Vad bör jag göra om jag har rätt till rättshjälp?

Beslutet om rättshjälp inbegriper rätten att använda en del eller alla former av sekundär rättshjälp för ett förfarande av en viss typ och grad. Beslutet ovan innehåller personuppgifter om mottagaren av rättshjälp, en kortfattad beskrivning av den rättsliga angelägenhet för vilken rättshjälpen beviljades, formen för och omfattningen av den godkända rättshjälpen, uppgifter om den jurist som tillhandahåller rättshjälp och andra uppgifter som är relevanta för beslutet.

När sökanden lämnar in en ansökan om rättshjälp i form av ett undantag från domstolsavgifter måste denne informera domstolen i inlagan, eller när en annan åtgärd vidtas i domstolsförfarandet, om ansökan om undantag från domstolsavgifter, och lämna in beslutet om undantag från betalning av domstolsavgifter senast sex månader från dagen för inlämnandet eller från den dag då en annan åtgärd vidtas i förfarandet vid domstolen.

11 Vem väljer advokat om man har rätt till rättshjälp?

I beslutet om sekundär rättshjälp anges även vilken advokat som ska ge rättshjälpen. Mottagaren av rättshjälp måste lämna in beslutet till den jurist som anges i beslutet. I undantagsfall kommer förvaltningsmyndigheten att utse en annan jurist för mottagaren med dennes föregående samtycke bifogat till ansökan om rättshjälp.

12 Täcker rättshjälpen alla rättegångskostnader?

Såsom anges ovan inbegriper beslutet om rättshjälp rätten att använda en del eller alla former av sekundär rättshjälp för ett förfarande av en viss typ och grad. Enligt beslutet om rättshjälp kan mottagaren helt eller delvis undantas från att betala advokatarvoden, rättegångskostnader (undantag från förskottsbetalning av kostnader för vittnen, tolkar, sakkunniga, utredningar och domstolspublikationer) och domstolsavgifter.

Rättshjälp beviljas fullt ut om sökanden är mottagare av ekonomiskt bistånd i enlighet med särskilda regler som styr utövandet av rättigheter inom välfärdssystemet eller av ett försörjningsstöd i enlighet med lagen om rättigheter för kroatiska veteraner från självständighetskriget och deras familjemedlemmar och lagen om skydd av militära och civila krigsveteraner, eller om sökandens och dennes hushållsmedlemmars totala inkomster inte överstiger 50 procent av månadsbeloppet av beräkningsgrunden per hushållsmedlem.

En ökning av sökandens och dennes hushållsmedlemmars totala inkomster, som överstiger 50 procent av beräkningsgrunden per hushållsmedlem, leder till en minskning av rättshjälpens storlek, på så sätt att varje ökning med 10 procent leder till en minskning av rättshjälpen med 10 procent. Rättshjälpens storlek bör dock inte vara mindre än 50 procent av de fastställda kostnaderna för rättshjälp.

Om rättshjälp inte har beviljats fullt ut får sökanden lämna in en överklagan till justitieministeriet och förvaltningsmyndigheten mot den del av beslutet som avser vägran att bevilja rättshjälp. En sådan överklagan fördröjer inte användningen av det godkända rättshjälpsbeloppet. En förvaltningsrättslig talan kan väckas mot justitieministeriets och den offentliga förvaltningens beslut att ogilla överklagandet.

13 Vem står för övriga kostnader, om man bara har rätt till begränsad rättshjälp?

När ett sänkt rättshjälpsbelopp har beviljats kommer övriga kostnader att bäras av mottagaren av rättshjälp. Om mottagaren av rättshjälp vinner målet kommer domstolen i alla händelser att besluta att en part bör ersättas för den andra partens kostnader för förfarandet.

14 Omfattar rättshjälpen även överklaganden?

En ansökan om rättshjälp får innehålla begäran om rättshjälp för båda stadierna i civilrättsliga förfaranden. För att utarbeta extraordinära rättsmedel är det nödvändigt att lämna in en särskild ansökan och ett särskilt beslut utfärdas enbart för denna rättsliga åtgärd.

15 Kan rättshjälpen dras in innan rättegången avslutas (eller till och med återkallas efter rättegångens slut)?

Om den ekonomiska situationen för mottagaren av rättshjälp och medlemmarna i dennes hushåll förbättras under förfarandet i sådan utsträckning att om denna förbättrade situation hade förelegat vid tiden för ansökan skulle det ha påverkat sökandens rätt till rättshjälp och rättshjälpens omfattning kommer den behöriga förvaltningsmyndigheten helt eller delvis att upphäva beslutet om rättshjälp. Mottagare av rättshjälp måste informera förvaltningsmyndigheten om eventuella förbättringar av deras ekonomiska situation inom åtta dagar från den dag då de kom till deras kännedom. En mottagare av rättshjälp får lämna in en överklagan till justitieministeriet och den offentliga förvaltningen mot beslutet om att upphäva beslutet om rättshjälp inom 15 dagar efter dagen för mottagandet av beslutet. En förvaltningsrättslig talan kan väckas mot justitieministeriets och den offentliga förvaltningens beslut.

16 Går det att överklaga ett avslag av en rättshjälpsansökan?

Sökanden eller mottagaren av rättshjälp kan lämna in en överklagan mot beslutet av förvaltningsmyndigheten om att avslå ansökan om rättshjälp eller mot den del av beslutet som innebär ett avslag av full rättshjälp inom 15 dagar efter dagen för mottagandet av beslutet. Justitieministeriet och den offentliga förvaltningen måste besluta om en överklagan inom åtta dagar från dagen för mottagandet av en giltig överklagan. En förvaltningsrättslig talan kan väckas mot justitieministeriets och den offentliga förvaltningens beslut.

 

Övriga upplysningar:

Justitieministeriets och den offentliga förvaltningens webbplats

Lagen om gratis rättshjälp (Narodne novine (NN; Kroatiens officiella kungörelseorgan), nr 143/13 och 98/19)

Civilprocesslagen (NN nr 53/91, 91/92, 58/93, 112/99, 88/01, 117/03, 88/05, 02/07, 84/08, 96/08, 123/08, 57/11, 148/11 – konsoliderad text, 25/13, 89/14 och 70/19)

Senaste uppdatering: 23/05/2023

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.