Rättshjälp

Kroatien
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Vilka kostnader uppstår vid en rättegång och vem måste som regel betalar dem?

I artikel 151 i civilprocesslagen (Zakon o parničnom postupku) föreskrivs att rättegångskostnaderna inbegriper utgifter som uppstått under eller i samband med processen. Dessa kostnader är bland annat utgifter för framläggning av bevis, domstolsavgifter, publikationsutgifter, utgifter för traktamenten och resekostnader för domare och protokollförare, parternas resekostnader i samband med deras inställelse i domstolen och liknande. I rättegångskostnaderna ingår också arvoden till advokat och andra personer som enligt lag har rätt till arvode.

Enligt artikel 152 i civilprocesslagen ska varje part i förskott betala de kostnader som han eller hon ådrar sig till följd av sina åtgärder. Om en part föreslår viss bevisning är han eller hon, enligt domstolsförordnande, skyldig att i förskott betala det belopp som behövs för att täcka de kostnader som uppstår i samband med framläggandet av denna bevisning. Graden av framgång i processen är den grundläggande princip som ligger till grund för att avgöra vem som ska betala rättegångskostnaderna. I artikel 154 första stycket i civilprocesslagen anges således att den part som förlorar ett mål ska betala motpartens kostnader och kostnaderna för den som intervenerat till stöd för motparten. En intervenient till stöd för den förlorande parten ska bära de kostnader som uppstått till följd av dennes åtgärder. Om en part har vunnit framgång i vissa delar av målet ska domstolen enligt artikel 154 andra stycket i civilprocesslagen fastställa ersättningen av rättegångskostnaderna grundat på hur stor del av talan som var framgångsrik. Särskilda regler gäller om rättegångskostnaderna uppstår på grund av en av parternas fel eller en händelse som hände honom eller henne, när en dom avkunnas grundat på ett erkännande, när käranden drar tillbaka sin stämning eller sin talan, när tvisten avgörs i domstol och andra personer som har anslutit sig till talan deltar i rättegången (artiklarna 156–161 i civilprocesslagen).

2 Vad exakt är rättshjälp?

Enligt lagen om kostnadsfri rättshjälp (Zakon o besplatnoj pravnoj pomoći) är syftet med rättshjälpen att uppnå likhet inför lagen, att ge kroatiska medborgare och andra personer ett effektivt rättsskydd och tillgång till prövning i domstol och andra offentliga organ på lika villkor i enlighet med bestämmelserna i lagen om gratis rättshjälp.

Rättshjälp kan ges som primär eller sekundär rättshjälp.

Primär rättshjälp inbegriper

  • allmän rättsinformation,
  • juridisk rådgivning,
  • ingivande av skriftliga inlagor till offentligrättsliga organ, Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna och internationella organisationer i enlighet med internationella fördrag och dessa organs arbetsordningar,
  • juridiskt ombud i förfaranden inför offentligrättsliga organ,
  • juridiskt bistånd i uppgörelser i godo utanför domstolen.

Primär rättshjälp tillhandahålls av statliga förvaltningskontor och det behöriga förvaltningsorganet i Zagreb (nedan kallade rättshjälpskontor), bemyndigade organisationer och rättskliniker. Inom ramen för rättshjälpen får rättshjälpskontoren tillhandahålla allmän rättsinformation och juridisk rådgivning och inge inlagor.

Sekundär rättshjälp inbegriper

  • juridisk rådgivning,
  • ingivande av skriftliga inlagor i förfaranden som rör skydd av arbetstagares intressen gentemot arbetsgivaren,
  • ingivande av skriftliga inlagor i rättsprocesser,
  • juridiskt ombud i rättsprocesser,
  • juridiskt bistånd för att lösa en tvist i godo.

Sekundär rättshjälp tillhandahålls av advokater.

Sekundär rättshjälp inbegriper även

  • befrielse från betalning av rättegångskostnader,
  • befrielse från betalning av domstolsavgifter.

3 Har jag rätt till rättshjälp?

Följande personer har rätt till rättshjälp:

  • Kroatiska medborgare.
  • Barn som inte är kroatiska medborgare och som utan medföljande vuxen uppehåller sig i Kroatien.
  • Utlänningar med tillfälligt uppehållstillstånd enligt villkoren om ömsesidighet eller utlänningar med permanent uppehållstillstånd.
  • Utlänningar som omfattas av tillfälligt skydd.
  • Utlänningar som olagligt uppehåller sig i landet och utlänningar med ett tillfälligt uppehållstillstånd i processer som rör utfärdandet av ett beslut om utvisning eller återvändande.
  • Asylsökande, utlänningar som har status som alternativt skyddsbehövande och deras familjemedlemmar som lagligt uppehåller sig i Kroatien, i processer där rättshjälp inte tillhandahålls genom en specifik lag.

I regel måste följande ekonomiska villkor vara uppfyllda för att en person ska beviljas sekundär rättshjälp:

  1. Den totala månadsinkomsten för sökanden och medlemmarna av hans eller hennes hushåll får inte vara högre än budgetbasbeloppet (3 326,00 kroatiska kuna (HRK)) per hushållsmedlem.
  2. Det totala värdet på de tillgångar som sökanden och medlemmarna av hans eller hennes hushåll har får inte överstiga 60 budgetbasbelopp (199 560,00 HRK).

Sekundär rättshjälp beviljas utan bedömning av den ekonomiska situationen om sökanden är

  1. ett barn som gör gällande sin rätt till underhåll,
  2. ett offer för ett våldsbrott som gör gällande sin rätt till skadestånd för den skada som lidits till följd av brottet,
  3. en person som har rätt till sociala förmåner i enlighet med lagstiftningen om utövandet av rättigheter enligt socialförsäkringssystemet, eller
  4. en person som har rätt till förmåner enligt lagen om rättigheter för krigsveteraner från det kroatiska självständighetskriget och deras familjemedlemmar (Zakon o pravima hrvatskih branitelja iz Domovinskog rata i članova njihovih obitelji) och lagen om skydd av militära och civila krigsinvalider (Zakon o zaštiti vojnih i civilnih invalida rata).

Rättshjälp kan även beviljas i gränsöverskridande tvister. En gränsöverskridande tvist är en tvist där den som ansöker om rättshjälp har sin permanenta adress eller hemvist i en annan EU-medlemsstat än den medlemsstat där domstolen som ska pröva målet är belägen eller där domen ska verkställas.

Rättshjälp i gränsöverskridande tvister beviljas i civil- och handelsrättsliga ärenden och vid medling eller uppgörelser utanför domstol, verkställighet av officiella handlingar och tillhandahållande av juridisk rådgivning i sådana förfaranden. Rättshjälp i gränsöverskridande tvister beviljas inte i skatte-, tull- eller andra typer av förvaltningsprocesser.

En person som ansöker om rättshjälp i en gränsöverskridande tvist beviljas rättshjälp om han eller hon uppfyller villkoren i lagen om kostnadsfri rättshjälp. I undantagsfall kan rättshjälp beviljas en sökande som inte uppfyller villkoren i lagen om kostnadsfri rättshjälp om de visar att de saknar förmåga att betala rättegångskostnaderna på grund av en skillnad i levnadskostnad mellan den medlemsstat de bor i och Kroatien.

4 Beviljas rättshjälp för alla typer av rättegångar?

Primär rättshjälp kan tillhandahållas i alla rättsliga ärenden

  • om sökanden inte har tillräcklig kunskap eller kapacitet för att utöva sin rätt,
  • om sökanden inte har beviljats rättshjälp grundat på specifika bestämmelser,
  • om ansökan inte är uppenbart grundlös, och
  • om sökandens materiella omständigheter gör att betalningen av professionell rättshjälp skulle kunna äventyra sökandens och hans eller hennes hushålls försörjning.

Sekundär rättshjälp som tillhandahålls av advokater och befrielse från skyldigheten att betala rättegångskostnader kan beviljas

  • i samband med sakrätter, med undantag av registrering i fastighetsregistret,
  • i samband med arbetsrättsliga processer,
  • i samband med familjerelationer, med undantag för äktenskapsskillnad i samförstånd där makarna inte har några gemensamma minderåriga barn eller adoptivbarn eller barn som de har föräldraansvar för efter att barnen blivit myndiga,
  • i verkställighetsförfaranden och säkerhetsförfaranden för att driva in eller säkra en fordran som uppstått till följd av ett förfarande för vilket rättshjälp kan beviljas i enlighet med bestämmelser i lagen om kostnadsfri rättshjälp,
  • vid uppgörelse i godo av tvisten,
  • i undantagsfall, i alla andra processer i förvaltnings- eller tvistemålsdomstolar när ett sådant behov uppstår till följd av sökandens och hans eller hennes hushålls särskilda omständigheter, och i enlighet med det allmänna syftet med lagen om kostnadsfri rättshjälp.

Sekundär rättshjälp som tillhandahålls av advokater kan beviljas

  • om rättsprocessen är komplicerad,
  • om sökanden inte kan företräda sig själv,
  • om sökandens materiella omständigheter gör att betalningen av professionell rättshjälp skulle kunna äventyra sökandens eller hans eller hennes hushållsmedlemmars försörjning, i enlighet med de särskilda villkor som anges i artikel 14 i lagen om kostnadsfri rättshjälp,
  • om det inte rör sig om en okynnestalan,
  • om en ansökan från sökanden inte har avslagits under de senaste sex månaderna från ingivandet av den aktuella ansökan med motiveringen att sökanden medvetet har lämnat felaktig information, och
  • om sökanden inte har beviljats rättshjälp grundat på specifika bestämmelser.

Befrielse från skyldigheten att betala domstolsavgifter kan beviljas i alla rättsprocesser (tvistemål och förvaltningstvister) om sökandens materiella omständigheter gör att betalningen av professionell rättshjälp skulle kunna äventyra sökandens eller hans eller hennes hushållsmedlemmars försörjning, med förbehåll för de särskilda villkor som anges i artikel 14 i lagen om kostnadsfri rättshjälp. Vid beslutsfattandet tas särskild hänsyn till storleken på domstolsavgiften i den rättsprocess som befrielsen begärs för.

5 Finns det särskilda förfaranden för nödsituationer

Rättshjälpskontoret måste avgöra en ansökan om sekundär rättshjälp inom 15 dagar från ingivningsdatumet. Om sökanden förlorar sin rätt att vidta den åtgärd som ansökan avser på grund av att tidsfristen löper ut måste rättshjälpskontoret avgöra ansökan så snabbt att sökanden hinner vidta åtgärden i tid.

6 Var finns ansökningsformulären för rättshjälp?

Förfarandet för att erhålla primär rättshjälp inleds genom att direkt kontakta tillhandahållaren av primär rättshjälp (bemyndigad organisation, rättsklinik eller rättshjälpskontor). Det är inte nödvändigt att fylla i ett särskilt ansökningsformulär.

Förfarandet för att erhålla sekundär rättshjälp inleds genom en begäran om rättshjälp på föreskrivet formulär till behörigt rättshjälpskontor. Ansökningsformuläret för rättshjälp kan fås från rättshjälpskontoren och på rättshjälpskontorens och justitieministeriets webbplatser.

Ansökningar om rättshjälp i gränsöverskridande tvister och ansökningar om översändande av ansökningar om rättshjälp i gränsöverskridande tvister ska inges på de formulär som föreskrivs i kommissionens beslut 2004/844/EG av den 9 november 2004 om fastställelse av formulär för ansökningar om rättshjälp enligt rådets direktiv 2003/8/EG om förbättring av möjligheterna till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister genom fastställande av gemensamma minimiregler för rättshjälp i sådana tvister och kommissionens beslut 2005/630/EG av den 26 augusti 2005 om fastställande av ett formulär för ansökningar om rättshjälp enligt rådets direktiv 2003/8/EG, som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (EUT).

Formulär och åtföljande handlingar i gränsöverskridande tvister måste inges översatta till kroatiska. I annat fall avvisas ansökan.

7 Vilka handlingar ska bifogas en ansökan om rättshjälp?

När en ansökan inges till det behöriga rättshjälpskontoret måste den åtföljas av ett skriftligt godkännande från sökanden och medlemmarna av hans eller hennes hushåll om till tillgång till alla uppgifter om total inkomst och totala tillgångar. I godkännandet ska sökanden bekräfta att uppgifterna är korrekta och fullständiga.

Personer som utsatts för våld i hemmet godkänner endast tillgång till uppgifter om inkomst och tillgångar för sig själva. Godkännande inges inte av de medlemmar av hushållet som deltar i rättsprocessen som svarande eller vars intressen strider mot sökandens intressen.

Ansökningsformuläret för rättshjälp i en gränsöverskridande tvist bör åtföljas av de relevanta handlingar som behövs för att kunna fatta ett beslut om ansökan.

8 Var ska ansökan om rättshjälp lämnas in?

Förfarandet för att erhålla primär rättshjälp inleds genom att direkt kontakta en tillhandahållare av primär rättshjälp (bemyndigad organisation, rättsklinik eller rättshjälpskontor). Det är inte nödvändigt att fylla i ett särskilt ansökningsformulär. Förfarandet för att erhålla sekundär rättshjälp inleds däremot med en ansökan till behörigt rättshjälpskontor i det land där sökanden har sin permanenta adress eller hemvist.

En sökande som har sin permanenta adress eller hemvist i en EU-medlemsstat och ansöker om rättshjälp i en gränsöverskridande tvist vid en domstol i Kroatien måste inge en ansökan om rättshjälp till Kroatiens justitieministerium (mottagande organ).

En part som har sin permanenta adress eller hemvist i Kroatien och som ansöker om rättshjälp i en gränsöverskridande tvist i en domstol i en annan EU-medlemsstat måste inge sin ansökan till ansvarigt rättshjälpskontor där han eller hon har permanent adress eller hemvist.

9 Hur tar man reda på om man har rätt till rättshjälp?

Sekundär rättshjälp beviljas sökande som uppfyller villkoren för utövandet av rätten till rättshjälp genom meddelandet av ett beslut om rättshjälp. Rättshjälpskontoret måste fatta beslut om en ansökan inom 15 dagar från ingivningsdatumet.

10 Vad bör jag göra om jag har rätt till rättshjälp?

Beslutet om rättshjälp inbegriper rätten att använda vissa eller alla former av sekundär rättshjälp för ett förfarande av en viss typ och omfattning. Ovannämnda beslut innehåller personuppgifter om mottagaren av rättshjälp, en kort beskrivning av det rättsliga ärende som rättshjälpen beviljades för, formen och omfattningen av den beviljade rättshjälpen, uppgifter om den advokat som kommer att tillhandahålla rättshjälpen och andra relevanta uppgifter för beslutet.

Om sökanden inger en ansökan om rättshjälp i form av befrielse från skyldigheten att betala domstolsavgifter måste sökanden i ansökan, eller när han eller hon företar andra rättshandlingar, upplysa domstolen om att han eller hon har ingett en ansökan om befrielse från domstolsavgifter. Beslutet om befrielse från domstolsavgifter måste inges sex månader från ansökningsdatumet eller från datumet för de andra rättshandlingar som företagits.

11 Vem väljer advokat om man har rätt till rättshjälp?

I beslutet om sekundär rättshjälp fastställs även vilken advokat som ska tillhandahålla rättshjälpen. Mottagaren av rättshjälp måste inge beslutet till den advokat som anvisats i beslutet. I undantagsfall utser rättshjälpskontoret en annan advokat om sökanden har gett sitt förhandsmedgivande i rättshjälpsansökan.

12 Täcker rättshjälpen alla rättegångskostnader?

Som påpekats ovan inbegriper beslutet om beviljande av rättshjälp rätten att använda vissa eller alla former av sekundär rättshjälp för ett förfarande av en viss typ och omfattning. Enligt beslutet om beviljande av rättshjälp befrias mottagaren helt eller delvis från skyldigheten att betala advokatarvoden, rättegångskostnader (befrielse från förskottsbetalning av kostnader för vittnen, tolkar, sakkunniga, utredningar och domstolspublikationer) och domstolsavgifter.

Full rättshjälp beviljas om sökanden har rätt till sociala förmåner i enlighet med särskilda bestämmelser som reglerar rättigheter enligt det social trygghetssystemet, dvs. rätt till förmåner enligt lagen om rättigheter för krigsveteraner från det kroatiska självständighetskriget och deras familjemedlemmar och lagen om skydd av militära och civila krigsinvalider, eller om den totala inkomsten för sökandens och hans eller hennes hushålls medlemmar inte överstiger 50 procent av det månatliga budgetbasbeloppet per hushållsmedlem.

Varje ökning av den totala inkomsten för sökanden eller medlemmarna av hans eller hennes hushåll som överstiger 50 procent av budgetbasbeloppet per hushållsmedlem leder till en nedsättning av rättshjälpsbeloppet. Varje ökning av inkomsterna med 10 procent leder till en nedsättning av rättshjälpsbeloppet med 10 procent. Rättshjälpsbeloppet bör emellertid aldrig vara lägre än 50 procent av de kostnader för vilka rättshjälp fastställts.

Om full rättshjälp inte beviljats kan sökanden inge ett överklagande till justitieministeriet angående den del av beslutet i vilken rättshjälp nekades. Överklagandet har inte suspensiv verkan och påverkar inte det beviljade rättshjälpsbeloppet. Ett administrativt förfarande kan inledas mot justitieministeriets beslut att ogilla överklagandet.

13 Vem står för övriga kostnader, om man bara har rätt till begränsad rättshjälp?

Om begränsad rättshjälp har beviljats ska mottagaren av rättshjälpen själv bära övriga kostnader. Om mottagaren av rättshjälp vinner målet förpliktar domstolen motparten att ersätta den partens rättegångskostnader.

14 Omfattar rättshjälpen även överklaganden?

En ansökan om rättshjälp kan omfatta en begäran om rättshjälp för prövning av ett tvistemål i både första och andra instans. För extraordinära rättsmedel måste en särskild ansökan inges, och ett särskilt beslut utfärdas i så fall enbart för denna åtgärd.

15 Kan rättshjälpen dras in innan rättegången avslutas (eller till och med återkallas efter rättegångens slut)?

Om den ekonomiska situationen för mottagaren av rättshjälp och medlemmarna av hans eller hennes hushåll ändras så mycket under rättsprocessen att sökandens rätt till rättshjälp och rättshjälpens omfattning skulle ha påverkats om samma situation hade förelegat vid tidpunkten för ansökan, återkallar behörigt rättshjälpskontor helt eller delvis beslutet om rättshjälp. Rättshjälpsmottagare måste upplysa rättshjälpskontoret om alla förbättringar i deras ekonomiska situation inom åtta dagar från den dag de fick kännedom om de ändrade omständigheterna. En rättshjälpsmottagare kan inge ett överklagande till justitieministeriet mot ett beslut om återkallande av beslutet om beviljande av rättshjälp inom 15 dagar från datumet för mottagandet av beslutet. Ett administrativt förfarande kan inledas mot justitieministeriets beslut.

16 Går det att överklaga ett avslag av en rättshjälpsansökan?

Den som ansökt om eller beviljats rättshjälp kan överklaga rättshjälpskontorets beslut om avslag på ansökan om rättshjälp eller den del av beslutet som innebär att full rättshjälps nekas inom 15 dagar från datumet för mottagandet av beslutet. Justitieministeriet måste avgöra överklagandet inom åtta dagar från datumet för ingivandet av ett relevant överklagande. Ett administrativt förfarande kan inledas mot justitieministeriets beslut.

Mer information:

Justitieministeriets webbplats

Lagen om kostnadsfri rättshjälp (Narodne novine (NN, Kroatiens officiella kungörelseorgan) nr 143/13 och 98/19).

Civilprocesslagen (NN nr 53/91, 91/92, 58/93, 112/99, 88/01, 117/03, 88/05, 02/07, 84/08, 96/08, 123/08, 57/11, 148/11 – konsoliderad text, 25/13, 89/14, 70/19).

Senaste uppdatering: 24/06/2021

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.