Rättshjälp

Finland
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Vilka kostnader uppstår vid en rättegång och vem måste som regel betalar dem?

Kostnaderna för en rättegång beror på ärendets omfattning och typ. De rättsliga kostnaderna omfattar t.ex. arvoden och utgifter för juridiskt bistånd, kostnader för ersättning till vittnen och för tolk- och översättningstjänster, handläggningsavgifter och dokumentavgifter som tas ut av myndigheter, och verkställighetsavgifter som ska betalas till staten. Avgifter för juridiskt bistånd står för merparten av rättegångskostnaderna. Huvudregeln är att varje part bär sina egna kostnader. Domstolen kan emellertid förplikta den förlorande parten att ersätta motpartens kostnader.

2 Vad exakt är rättshjälp?

Rättshjälpen bekostas av staten till personer som av ekonomiska skäl inte själva kan betala kostnaderna för att driva ett rättsärende. Rättshjälpen omfattar juridisk rådgivning, ett biträde inför domstolar och andra myndigheter samt befrielse från skyldigheten att betala rättegångskostnaderna. Behovsprövning behövs inte vid enklare juridisk rådgivning till sökanden över telefon eller med hjälp av andra elektroniska kommunikationsmedel.

3 Har jag rätt till rättshjälp?

Rättshjälp beviljas personer med hemkommun i Finland samt personer som har hemvist eller är bosatta i någon annan av Europeiska unionens medlemsstater eller i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Rättshjälp beviljas dessutom om målet ska prövas av en finsk domstol eller om det finns särskilda skäl för rättshjälp. Vid mål som prövas i utlandet täcker rättshjälpen tillhandahållandet av juridisk rådgivning.

Rättshjälp beviljas inte företag eller organisationer. Endast om särskilda skäl föreligger kan näringsidkare få rättshjälp i domstolsmål och andra ärenden.

Rättshjälp ges på ansökan kostnadsfritt eller mot en självriskandel på grundval av sökandens ekonomiska ställning. Sökandens ekonomiska ställning bedöms på basis av de tillgångar som sökanden månatligen har att förfoga över (disponibla medel) och hans eller hennes förmögenhet. De disponibla medlen räknas i regel ut på basis av månatliga inkomster, nödvändiga utgifter och underhållsskyldighet för sökanden och dennes make eller sambo. Rättshjälp beviljas den vars disponibla medel och förmögenhet inte överstiger det belopp som närmare fastställs genom förordning av statsrådet. Genom förordning av statsrådet bestäms närmare om de inkomster och utgifter som ska beaktas samt om hur underhållsskyldighet inverkar på beräknandet av de disponibla medlen, om beaktande av förmögenheten samt om de grunder som ska iakttas när självriskandelen för rättshjälpstagaren fastställs.

Rättshjälp beviljas inte om sökanden har en rättsskyddsförsäkring som omfattar det som saken gäller. I ett ärende som behandlas i domstol kan domstolen dock bevilja rättshjälp till den del kostnaderna överstiger det maximibelopp för ersättningen som i försäkringsavtalet har fastställts som övre gräns för försäkringsbolagets ersättningsskyldighet. Om sökanden på basis av sin ekonomiska ställning har rätt till kostnadsfri rättshjälp, kan rättshjälp även beviljas för att täcka försäkringens självriskandel.

4 Beviljas rättshjälp för alla typer av rättegångar?

Rättshjälp kan beviljas både i mål som prövas i domstol och i utomrättsliga ärenden.

Rättshjälp beviljas inte, om

  1. saken är av ringa betydelse för sökanden,
  2. det skulle vara uppenbart oändamålsenligt i jämförelse med den nytta sökanden får,
  3. drivande av saken skulle vara rättsmissbruk, eller
  4. saken grundar sig på överlåten rätt och det finns anledning att anta att överlåtelsen har skett i syfte att komma i åtnjutande av rättshjälp.

Rättshjälpen omfattar i regel inte biträdande i

  1. ansökningsärenden som behandlas i allmän domstol,
  2. enkla brottmål,
  3. ärenden som gäller beskattning eller offentlig avgift,
  4. ärenden där rätten att framställa rättelseyrkande eller besvärsrätten grundar sig på medlemskap i en kommun eller något annat offentligt samfund.

Även i dessa fall kan ett offentligt rättsbiträde dock vid behov ge juridiska råd och upprätta behövliga handlingar.

5 Finns det särskilda förfaranden för nödsituationer

Sökanden måste informera rättshjälpsbyrån om ärendet brådskar.

6 Var finns ansökningsformulären för rättshjälp?

Ansökningsformuläret kan hämtas på https://oikeus.fi/sv/index/lomakkeet/oikeusapu.html.

Du kan få ansökningsformuläret från en rättshjälpsbyrå. Kontaktuppgifter till rättshjälpsbyråerna finns på https://oikeus.fi/oikeusapu/sv/index/yhteystiedot.html.

Du kan även ansöka om rättshjälp online på https://oikeus.fi/oikeusapu/sv/index/asiointi/oikeusavunsahkoinenasiointi.html.

7 Vilka handlingar ska bifogas en ansökan om rättshjälp?

I ansökan om rättshjälp ska sökanden lägga fram en utredning om sina ekonomiska förhållanden och om den sak i vilken rättshjälp söks samt om sökanden har en rättsskyddsförsäkring (se fråga 6 i ansökningsformulären om rättshjälp). På begäran av rättshjälpsbyrån måste sökanden även deklarera sina inkomster och utgifter, samt sina tillgångar och skulder. Utan hinder av eventuella sekretessbestämmelser har rättshjälpsbyrån rätt att inhämta all information som behövs för att fastställa att sökanden har rätt till rättshjälp på grund av sin ekonomiska ställning och huruvida sökanden har en rättsskyddsförsäkring som täcker sakfrågan.

8 Var ska ansökan om rättshjälp lämnas in?

En ansökan om rättshjälp kan inges till valfri rättshjälpsbyrå. Kontaktuppgifter till rättshjälpsbyråerna finns på https://oikeus.fi/oikeusapu/sv/index/yhteystiedot.html.

Du kan även ansöka om rättshjälp online på https://oikeus.fi/oikeusapu/sv/index/asiointi/oikeusavunsahkoinenasiointi.html.

9 Hur tar man reda på om man har rätt till rättshjälp?

Rättshjälpsbyrån beslutar om beviljande av rättshjälp. Beslutet skickas till den kontaktadress som sökanden har uppgett.

10 Vad bör jag göra om jag har rätt till rättshjälp?

Sökanden och hans eller hennes biträde bör kontakta rättshjälpsbyrån för att ta reda på om sökanden har rätt till rättshjälp.

11 Vem väljer advokat om man har rätt till rättshjälp?

Rättshjälpen lämnas av ett offentligt rättsbiträde. I domstolsärenden kan till biträde dock också förordnas ett privat biträde som har gett sitt samtycke till uppdraget. Endast en advokat eller ett rättegångsbiträde med tillstånd kan förordnas till ett privat biträde. Om den som beviljats rättshjälp själv till sitt biträde har föreslagit en person som uppfyller behörighetsvillkoren ska denne förordnas, om inte särskilda skäl kräver något annat. Ett biträde ska i sitt uppdrag iaktta god advokatsed.

12 Täcker rättshjälpen alla rättegångskostnader?

Rättshjälpen omfattar sökandens nödvändiga kostnader i ett mål. Rättshjälpsmottagarens självriskandel fastställs på grundval av deras ekonomiska ställning. Rättshjälpen omfattar inte motpartens rättegångskostnader.

13 Vem står för övriga kostnader, om man bara har rätt till begränsad rättshjälp?

Rättshjälpsmottagarens självriskandel fastställs på grundval av deras ekonomiska ställning. Om rättshjälpen har tillhandahållits av ett offentligt rättsbiträde ska rättshjälpsmottagaren betala självriskandelen till rättshjälpsbyrån. Om rättshjälpen har tillhandahållits av ett privat rättsbiträde ska rättshjälpsmottagaren betala självriskandelen till biträdet i fråga.

14 Omfattar rättshjälpen även överklaganden?

Rättshjälpen omfattar alla sökandens nödvändiga kostnader i ett mål. Rättshjälpsmottagarens självriskandel fastställs på grundval av deras ekonomiska ställning.

15 Kan rättshjälpen dras in innan rättegången avslutas (eller till och med återkallas efter rättegångens slut)?

Om förutsättningar för beviljande av rättshjälp inte har funnits eller om de har ändrats eller inte längre finns, kan rättshjälpsbyrån ändra rättshjälpsbeslutet eller besluta att rättshjälpen ska upphöra. När rättshjälpstagarens självriskandel ändras ska det bestämmas om det nya beslutet ska tillämpas retroaktivt. När det beslutas att rättshjälpen upphör ska det bestämmas om rättshjälpstagaren ska ersätta staten för erhållen rättshjälp och till vilket belopp.

16 Går det att överklaga ett avslag av en rättshjälpsansökan?

Om rättshjälp inte har beviljats i enlighet med ansökan, kan sökanden överklaga frågan om beviljande av rättshjälp till domstol. Hur man går vidare beskrivs i de besvärsanvisningar som ingår i beslutet från rättshjälpsbyrån. Överklagan (begäran om avgörande) ska lämnas till den rättshjälpsbyrå som fattade beslutet. Rättshjälpsbyrån vidarebefordrar begäran till domstolen för avgörande.

Mer information

I brottmål kan domstolen förordna en offentlig försvarare för den misstänkte och ett målsägandebiträde och en stödperson för målsäganden under förundersökningen och rättegången. Endast ett offentligt rättsbiträde, en advokat eller, om särskilda skäl föreligger, ett rättegångsbiträde med tillstånd kan förordnas till försvarare eller målsägandebiträde. Stödpersonen måste vara kvalificerad för uppdraget. Om domstolen finner den tilltalade skyldig till det brott för vilket han eller hon förordnats en försvarare under förundersökningen och rättegången är den tilltalade skyldig att betala tillbaka den ersättning som staten har betalat ut. Om den tilltalade uppfyller de ekonomiska villkoren för rättshjälp får det belopp som ska återbetalas inte överstiga rättshjälpsbeloppet.

Mer information om rättshjälp finns på https://oikeus.fi/oikeusapu/sv/index.html.

Senaste uppdatering: 06/07/2021

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.