Rättshjälp

1 Vilka kostnader uppstår vid en rättegång och vem måste som regel betalar dem?

De kostnader som uppstår vid en rättegång beror på målets natur och komplexitet, domstolsförfarandet och vilken domstol som är behörig att pröva målet.

Kostnaderna kan delas in i tre kategorier:

• Advokaters arvoden, som inte är fasta utan kan avtalas mellan advokater och klienter. I princip måste klienten betala dessa om de inte är berättigade till rättshjälp.
• De utgifter som förtecknas i artikel 695 i civilprocesslagen (Code de procédure civile). Det rör sig främst om

a. ersättning för ombudskostnader som ska betalas till advokater och vissa statstjänstemän (officiers publics eller officiers ministériels); ersättningar är inte detsamma som arvoden,

b. domstolskostnader som ska betalas till delgivningsmän/exekutionstjänstemän,

c. kostnader för sakkunnigutlåtanden och sakkunnigutredningar,

d. traktamenten till vittnen, i enlighet med en skala,

e. ett ombuds arvode för att delta i förhandlingen,

f. omkostnader: kostnader i samband med yrkesmäns fasta utlägg som krävs för rättegången.

Kostnaderna ska betalas av den förlorande parten. Den principen anges i artikel 696 i civilprocesslagen. Domare kan emellertid i ett motiverat beslut förordna att en annan part ska betala alla eller delar av dessa kostnader. I det sistnämnda fallet delas kostnaderna upp.

• Övriga kostnader som parterna i målet haft ska i princip betalas av parterna själva, om inte domaren beslutar annat. Domaren kan utöva denna befogenhet i både brottmål och tvistemål, med vederbörlig hänsyn till likheten inför lagen och den ekonomiska situationen för den person som fällts för brott. Domare kan till och med på eget initiativ förordna att ett sådant beslut inte behövs.

I brottmål betalar staten rättegångskostnaderna. Den som fälls för brott måste betala en fast avgift för rättegången. Storleken på avgiften beror på brottet.

2 Vad exakt är rättshjälp?

Rättshjälpen ingår i det system för rättsligt bistånd (som har ersatt systemet med juridiskt bistånd enligt 1972 års lag) som föreskrivs i lag nr 91-647 av den 10 juli 1991 om rättsligt bistånd och om rättshjälp och advokatbistånd i förfaranden utanför domstol (loi no 91-647 du 10 juillet 1991 relative à l’aide juridique et relatif à l’aide juridictionnelle et à l’aide à l’intervention de l’avocat dans les procédures non juridictionnelles).

Det rättsliga biståndet omfattar

• rättshjälp: fullständigt eller partiellt ekonomiskt stöd i samband med förfaranden i förstainstansdomstolar eller appellationsdomstolar, verkställighet av beslut och uppgörelser före rättegång eller äktenskapsskillnad efter gemensam ansökan utanför domstol,
• advokatbistånd i straffrättsliga förfaranden utanför domstol som kan vara ett alternativ till åtal (uppgörelse, medling) eller i häkte och inför en fängelsedisciplinnämnd,
• bistånd för tillgång till rättsväsendet (information, vägledning och gratis juridisk rådgivning).

Rättshjälp och advokatbistånd i förfaranden utanför domstol är avsett för personer med begränsade resurser som vill hävda sina lagliga rättigheter. Det innebär att staten helt eller delvis betalar arvoden och rättegångskostnader (advokat, delgivningsman/exekutionstjänsteman, notarie osv.). Detta beviljas på begäran, såvida inte talan nekas prövningi, är ogrundad eller otillbörlig på grund av främst antalet yrkanden eller den systematiska karaktär dessa har.

Rättshjälpen kan vara fullständig, partiell eller helt avslås. Den täcker inte kostnader som omfattas av en rättsskyddsförsäkring eller annat skyddssystem. När så är lämpligt kommer eventuella delar av kostnaderna som täcks på detta sätt att dras av från statens rättshjälp.

Tack vare rättshjälpen kan mottagarna få gratis bistånd från en advokat eller annan rättstillämpare (t.ex. delgivningsman/exekutionstjänsteman, jurist, auktionsförrättare osv.) och befrias från alla eller delar av rättegångskostnaderna. Den omfattas av de kriterier för stödberättigande som fastställs i ovannämnda lag av den 10 juli 1991 och i dekret 2020-1717 av den 28 december 2020 om genomförande av lag nr 91-647 av den 10 juli 1991 om rättsligt bistånd och om rättshjälp och advokatbistånd i förfaranden utanför domstol (loi no 91-647 du 10 juillet 1991 relative à l’aide juridique et relatif à l’aide juridictionnelle et à l’aide à l’intervention de l’avocat dans les procédures non juridictionnelles).

3 Har jag rätt till rättshjälp?

Rättshjälp beviljas av det rättshjälpskontor (bureau de l’aide juridictionnelle) som inrättats vid distriktsdomstolarna (Tribunal judiciaire), som är en kombination av övre underrätter för tvistemål och underrätter för tvistemål. Flera ekonomiska kriterier, medborgarskapskriterier, bosättningskriterier och tillåtlighetskriterier måste dock vara uppfyllda.

Detta stöd kan också beviljas med förbehåll för undantagsvillkor i vissa situationer (se nedan).

Ekonomiska kriterier:

Du har rätt till rättshjälp om din skattepliktiga referensinkomst (revenu fiscal de référence) eller din skatteförmåga och dina tillgångar ligger under de tröskelvärden som fastställs i dekret.

Nya bestämmelser om ändring av de kriterier som ger tillgång till rättshjälp trädde i kraft den 1 januari 2021. Rätten till rättshjälp baseras nu på följande:

• Skattepliktig referensinkomst (revenu fiscal de référence). Den skattepliktiga referensinkomsten motsvarar ett årligt inkomstbelopp som beräknas av skattemyndigheterna och anges i taxeringsbeslutet. Tröskelvärdena för stödberättigande fastställs i artikel 3 i dekret 2020-1717 av den 28 december 2020 om rättshjälp (décret 2020-1717 du 28 décembre 2020 relatif à l’aide juridictionnelle). Rättshjälpsansökningar som ingetts 2021 prövas exempelvis mot bakgrund av den skattepliktiga referensinkomst som anges i det senaste taxeringsbeslutet. Från och med den 1 januari 2021 får den skattepliktiga referensinkomsten för en enskild person inte överstiga 11 262 euro för fullständig rättshjälp och 16 890 euro för partiell rättshjälp. Den skattepliktiga referensinkomst som beaktas vid prövningen av rättshjälpsansökan är den som gäller för ditt skatterättsliga hushåll. Om det finns flera personer i ditt skatterättsliga hushåll beaktas alla dessa personers inkomster i förhållande till de tak som inte får överskridas. Om rättshjälp begärs för förfaranden som har samband med en tvist mellan sökanden och en medlem av sökandens skatterättsliga hushåll granskas dock inkomsttaken individuellt. I sådana fall är det skatteförmågan som beaktas vid prövningen av huruvida rättshjälpen är berättigad.
• Lös egendom (främst besparingar): Om dess värde är högre än taket för fullständig rättshjälp (dvs. 11 262 euro 2020 för en enda person) är sökanden inte berättigad till rättshjälp.
• Fast egendom (exklusive huvudsaklig bostad och affärslokaler): Om dess värde är mer än dubbelt så stort som taket för partiell rättshjälp (dvs. 33 780 euro 2020 för en enda person) är sökanden inte stödberättigad.

Om det skatterättsliga hushållet består av flera personer beaktas alla dessa personers lösa och fasta egendom i förhållande till de tak som inte får överskridas. Om rättshjälp begärs för förfaranden som har samband med en tvist mellan sökanden och en medlem av sökandens skatterättsliga hushåll granskas dock inkomsttaken individuellt.

• Det skatterättsliga hushållets sammansättning: Om det skatterättsliga hushållet består av flera personer höjs inkomst- och tillgångstaken

• • 0,18 gånger för var och en av de två första extra personerna,
  • 0,1137 gånger för ytterligare personer.

Inkomstkriterier beaktas dock inte när rättshjälp beviljas offer för grova brott (mordförsök eller grov misshandel) och personer som de har försörjningsplikt för.

• Medborgarskapskriterium:

Rättshjälp får beviljas franska medborgare eller medborgare i en EU-medlemsstat (med undantag av Danmark) eller utländska medborgare som stadigvarande och lagligt uppehåller sig i Frankrike. I ett mål vid en fransk domstol får rättshjälp också beviljas utlänningar som inte bor i Frankrike men som är medborgare i en stat som har ett internationellt eller bilateralt avtal med Frankrike som ger den statens medborgare rätt till rättshjälp.

Bosättningskriterium:

Utöver de fall som nämnts ovan är stadigvarande och laglig bosättning i Frankrike huvudregeln.

Utlänningar beviljas dock rättshjälp utan krav på bosättning om de är minderåriga, assisterade vittnen, personer som är föremål för utredning, åtalade, anklagade eller fällda eller parter som yrkar skadestånd i straffrättsliga förfaranden, om de är föremål för en skyddsorder i enlighet med artikel 515-9 i civillagen, om de berörs av strafflindring på grund av medverkan i brottsutredning eller om de är föremål för förfaranden avseende de villkor som fastställs i lagen för utlänningars inresa och vistelse i Frankrike och rätten till asyl.

• Tillåtlighetskriterium:

Rättshjälp beviljas personer vars handlingar inte förfaller uppenbart otillåtna eller grundlösa. Detta villkor är inte tillämpligt på svaranden i målet, personer med civilrättsligt ansvar, assisterade vittnen eller personer som åtalats, anklagats eller fällts.

Klagande nekas rättshjälp vid överklaganden om det saknas skälig grund för överklagandet.

När rättshjälp har nekats av ovannämnda skäl men domaren tillåter klagandens talan återbetalas en del av de kostnader, utgifter och avgifter som klaganden har haft eller betalat, upp till det belopp klaganden hade fått i rättshjälp om klagandens tillgångar hade gett honom eller henne rätt till sådan hjälp.

Särskilda situationer

Rättshjälp beviljas utan prövning av kriterierna för stödberättigande om sökanden redan har fått rättshjälp för sitt ärende och motparten har överklagat det beslut som meddelats till sökandens förmån, eller om sökanden väcker talan vid den nationella asylrättsdomstolen (Cour nationale du droit d’asile).

På samma sätt kan personer som inte uppfyller kriterierna för stödberättigande undantagsvis beviljas rättshjälp om deras talan förefaller särskilt intressant på grund av tvisteföremålet eller den förutsebara kostnaden för förfarandet (artikel 6 i lagen om rättshjälp av den 10 juli 1991).

4 Beviljas rättshjälp för alla typer av rättegångar?

Rättshjälp beviljas alla kärande och svarande i rättsvårdsärenden och i tvistemål oavsett domstol, och för att höra minderåriga.

Rättshjälpen kan beviljas för hela eller delar av förfarandet och i syfte att nå en uppgörelse innan förfarandet inleds.

Rättshjälp kan även beviljas för att säkra verkställighet av ett domstolsavgörande eller någon annan exekutionstitel, inklusive från EU-medlemsstater (med undantag av Danmark).

5 Finns det särskilda förfaranden för nödsituationer

Rättshjälp kan preliminärt beviljas om förfarandet äventyrar den berörda personens grundläggande levnadsvillkor, särskilt vid verkställighet som inbegriper utmätning av egendom eller vräkning. I så fall ska rättshjälp beviljas av chefen för rättshjälpskontoret eller av behörig domstol eller dess ordförande. I brottmål kan rättshjälp beviljas i nödsituationer (t.ex. under förhör vid första inställelsen eller en omedelbar rättegång).

Rättshjälpen beviljas preliminärt under förfarandet och täcker alla domstolens åtgärder.

6 Var finns ansökningsformulären för rättshjälp?

Ansökningsformuläret för rättshjälp kan laddas ned och skrivas ut genom att du kopierar följande länk till din webbläsare: https://www.justice.fr/formulaire/demande-aide-juridictionnelle

Du kan begära rättshjälp innan inlagan inges eller under förfarandet.

Du kan också ansöka om rättshjälp efter det att förfarandet avslutats, till exempel för att verkställa domstolsbeslutet.

Du kan få ett ansökningsformulär för rättshjälp från domstolen för din bostadsort eller på den plats där målet ska prövas, samt från närmaste juridiska kontaktpunkt (Maisons de la Justice et du Droit, Point d’Accès au Droit eller Relais d’Accès au Droit). Mer information finns på följande webbsida: http://www.annuaires.justice.gouv.fr/lieux-dacces-aux-droits-10111/.

Franska medborgare i utlandet kan även få detta formulär från ett konsulat eller vid

Département de l'entraide, du droit international privé et européen, Ministère de la Justice,

Direction des affaires civiles et du sceau,

13 place Vendôme, 75042 Paris Cedex 01.

Utlänningar som inte bor i Frankrike kan få rättshjälpsformuläret från den centralmyndighet som ditt land har gett i uppdrag att översända internationella ansökningar om rättshjälp. De flesta länder har anvisat justitieministeriet som centralmyndighet. Frankrike har gett ovannämnda avdelning vid justitieministeriet, Bureau du droit de l’Union, du droit international privé et de l’entraide civile, i uppdrag att handlägga ansökningar i civil-, handels- eller förvaltningsrättsliga ärenden från personer med hemvist i en av Europarådets medlemsstater som är parter i den europeiska överenskommelsen av den 27 januari 1977 om översändande av ansökningar om rättshjälp och uppdraget att ta emot och översända ansökningar.

Om du är medborgare i en EU-medlemsstat (med undantag av Danmark) och bor i Frankrike, eller om ditt mål prövas i franska domstolar, kan du ha rätt till gränsöverskridande rättshjälp i civil- och handelsrättsliga mål i enlighet med rådets direktiv 2003/8/EG av den 27 januari 2003. Följande kontor är ansvarigt för handläggningen av sådana ansökningar i Frankrike:

Bureau de l’aide juridictionnelle

Service de l’accès au droit et à la justice et de l’aide aux victimes (SADJAV)

Ministère de la Justice

13 place Vendôme, 75042 Paris Cedex 01.

Obs! Det kommer snart att vara möjligt att ansöka om rättshjälp via informationssystemet för rättshjälp (Système d’information de l’aide juridictionnelle), som för närvarande testas i vissa domstolar.

Informationssystemet för rättshjälp kommer att göra det möjligt för enskilda personer att ansöka om rättshjälp via internet, och för rättshjälpskontoren att ta emot ansökan. Detta kommer att förenkla förfarandena för enskilda personer och förkorta den tid det tar att behandla ansökningar.

7 Vilka handlingar ska bifogas en ansökan om rättshjälp?

Rättshjälpsformuläret ska fyllas i och åtföljas av styrkande handlingar (taxeringsbeslut, bevis på familjeförhållanden eller nationalitet osv.) i enlighet med dekretet av den 30 december 2020 om innehållet i ansökningsformuläret för rättshjälp och förteckningen över handlingar som ska bifogas (arrêté du 30 décembre 2020 relatif au contenu du formulaire de demande d’aide juridictionnelle et à la liste des pièces à y joindre). De styrkande handlingarna rör framför allt ekonomiska resurser (dina egna och de som tillhör de personer som stadigvarande bor tillsammans med dig), föremålet för din ansökan och vilken domstol som handlägger målet.

8 Var ska ansökan om rättshjälp lämnas in?

Du kan inge eller översända din ansökan till rättshjälpskontoret på den ort där du bor eller kontoret för det distrikt där den domstol som ska pröva målet är belägen.

Det finns ett gemensamt rättshjälpskontor i varje distriktsdomstol (tribunal judiciaire) (tidigare övre underrätten för tvistemål, tribunal de grande instance). Detta handlägger rättshjälpsansökningar i mål som ska prövas i den domstolen eller domstolar inom dess domkrets: distriktsdomstolen (tribunal judiciaire), förvaltningsdomstolen (tribunal administratif), arbetsdomstolen (conseil de prud’hommes), appellationsdomstolen (cour d’appel) och appellationsdomstolen för förvaltningsmål (cour administrative d’appel).

Som undantag från regeln om ett gemensamt kontor har följande domstolar ett eget kontor:

• Högsta domstolen (Cour de cassation), den högsta allmänna domstolen.
• Högsta förvaltningsdomstolen (Conseil d’état).
• Nationella asylrättsdomstolen (Cour nationale du droit d’asile).

9 Hur tar man reda på om man har rätt till rättshjälp?

Du underrättas om beslutet av rättshjälpskontoret på den ort där du bor.

Det finns en onlinesimulator som kan användas för att bedöma rätten till rättshjälp:

https://www.justice.fr/simulateurs/aide-juridictionnelle

Denna simulering ger dig en uppfattning om dina eventuella rättigheter i fråga om rättshjälp. Denna simulering ersätter dock inte en vederbörlig utredning av din ansökan, och påverkar därför inte rättshjälpskontorets beslut.

10 Vad bör jag göra om jag har rätt till rättshjälp?

Du bör kontakta din advokat (eller annan rättstillämpare, t.ex. delgivningsman/exekutionstjänsteman, sakkunnig, jurist osv.) eller den person som du anvisats för att förklara ditt mål och förse dem med all information och alla handlingar som de behöver för sitt arbete.

Om du endast har beviljats partiell rättshjälp måste du godkänna den extra avgift som du betalar till dessa personer. Beloppet måste framgå i det avtal som du ska underteckna.

11 Vem väljer advokat om man har rätt till rättshjälp?

Du kan själv välja advokat.

Om du utser din egen advokat måste du ange advokatens namn i rättshjälpsansökan.

Om du inte känner till någon advokat utnämner antingen ordföranden för distriktsdomstolen (tribunal judiciaire) (tidigare kallad den övre underrätten för tvistemål, tribunal de grande instance) eller ordföranden för den domstol som handlägger målet en advokat åt dig.

12 Täcker rättshjälpen alla rättegångskostnader?

Full rättshjälp täcker alla rättegångskostnader, inklusive direkt betalning till advokaten eller andra rättstillämpare (delgivningsmän/exekutionstjänstemän, sakkunniga, jurister). Betalningen beräknas i enlighet med en skala eller taxa beroende på typ av förfarande.

13 Vem står för övriga kostnader, om man bara har rätt till begränsad rättshjälp?

Beroende på dina tillgångar kan du beviljas partiell rättshjälp på två olika nivåer, antingen 55 procent av kostnaderna eller 25 procent av kostnaderna. Rättshjälpen betalas av staten. Du är fortfarande skyldig att betala ytterligare en rörlig avgift. Denna ska avtalas mellan dig och advokaten, under överinseende av advokatsamfundets ordförande. Det är även dit eventuella tvister hänskjuts.

Precis som vid full rättshjälp befrias den som är berättigad till partiell rättshjälp från alla övriga obligatoriska rättegångskostnader.

14 Omfattar rättshjälpen även överklaganden?

• Om du är den part som lämnar in överklagandet måste du lämna in ytterligare en ansökan som kommer att bedömas med beaktande av de lagstadgade behörighetskriterierna.
• Om det däremot är motparten som överklagar gäller alla rättigheter till rättshjälp som du har beviljats även i fortsättningen. Trots det måste du fylla i ytterligare en ansökan och lämna in den till rättshjälpskontoret för distriktsdomstol (tribunal judiciaire) där du bor eller i den domkrets där appellationsdomstolen har sitt säte.
• Om du redan har beviljats rättshjälp för tidigare förfaranden och du vill ansöka om förnyad prövning gäller inte längre de tidigare besluten om huruvida du är berättigad till hjälp. Du måste inge en ansökan till Högsta domstolens rättshjälpskontor, som avgör om den föreslagna talan kan tas upp till prövning och gör en bedömning av hur stora dina tillgångar är. Vid överklaganden nekas klagande rättshjälp om det saknas skälig grund för överklagandet.

15 Kan rättshjälpen dras in innan rättegången avslutas (eller till och med återkallas efter rättegångens slut)?

Rätten till rättshjälp kan dras in helt eller delvis (artikel 50 i 1991 års lag och artiklarna 65–68 i dekret 2020-1717 av den 28 december 2020 om rättshjälp) under eller efter förfarandet, i enlighet med följande villkor:

• Om hjälpen erhölls på grundval av oriktiga uppgifter eller felaktiga handlingar.
• I samband med förfaranden som utgör rättsmissbruk eller som har syftat till att förhala processen och är uppenbart otillåtna.
• Om värdet på mottagarens lösa eller fasta egendom ökar avsevärt under förfarandets gång.
• Om det slutliga avgörandet tilldelade dig tillgångar som överskred gränserna för rätten till rättshjälp.
• Om de synbara inslagen i rättshjälps- eller advokatbiståndsmottagarens livsstil förefaller vara uppenbart oförenliga med de årliga resurser som beaktas vid bedömningen av stödberättigande.

Beslut om att rättshjälp dras in medför en skyldighet för mottagaren att återbetala statens bidrag.

16 Går det att överklaga ett avslag av en rättshjälpsansökan?

Du kan överklaga ett avslag på en rättshjälpsansökan.

Du kan överklaga själv eller med en advokat.

Överklagandet kan avse ett fullständigt avslag på en rättshjälpsansökan eller ett beviljande av partiell rättshjälp om du ansökte om full rättshjälp.

Överklagandet ska inges inom 15 dagar från delgivningen av beslutet.

I överklagandet ska du ange skälen till att du bestrider beslutet. Exempel: Ett fel i antalet personer i ditt hushåll eller dina resurser.

Överklagandet ska skickas till det rättshjälpskontor som utfärdade beslutet genom rekommenderat brev med mottagningsbevis.

Du måste bifoga en kopia av det överklagade beslutet.

Den avdelning som utfärdade beslutet vidarebefordrar din ansökan till den myndighet som är behörig att pröva överklagandet. Vilken myndighet som är behörig att pröva överklagandet beror på vilken domstol som har ansvar för att pröva det mål för vilket du har ansökt om rättshjälp.

Myndighet som är behörig att pröva överklagandet beroende på domstol
Domstol	Myndighet med ansvar för att pröva överklagandet
Normalt förfarande	Förste ordföranden i den appellationsdomstol som den domstol som handlägger målet tillhör eller den appellationsdomstol som handlägger målet
Nationella asylrättsdomstolen (Cour nationale du droit d’asile – CNDA)	Nationella asylrättsdomstolens ordförande
Förvaltningsdomstol	Ordföranden för den appellationsdomstol för förvaltningsmål som domstolen tillhör
Appellationsdomstol för förvaltningsmål	Ordföranden för den appellationsdomstol för förvaltningsmål som handlägger målet
Högsta förvaltningsdomstolen	Ordföranden för Högsta förvaltningsdomstolens juridiska avdelning
Högsta domstolen	Högsta domstolens 1:e ordförande
Tribunal des conflits	Ordföranden för Tribunal des conflits

När överklagandet har prövats delges du beslutet per post.

Detta nya beslut kan inte bestridas, eftersom det är slutgiltigt.

Obs!

• Ett överklagande som inges av en advokat till ordföranden för appellationsdomstolen för förvaltningsmål eller till ordföranden för Högsta förvaltningsdomstolens juridiska avdelning ska översändas med hjälp av fjärröverklagandetjänsten Télérecours.
• Rättshjälp kan beviljas retroaktivt om en part har väckt talan och vunnit målet, om rättshjälp nekades med motiveringen att talan inte hade en rimlig chans att vinna framgång.