EU-ländernas bästa praxis för stadgan

Det viktigaste policydokument som är i kraft är Statsrådets redogörelse om de mänskliga rättigheterna (VNS 6/2014 vp) där olika sätt att stärka EU:s grundrättsdimension berörs, bl.a. genom medvetandehöjande åtgärder som avser EU:s stadga om grundläggande rättigheter. I redogörelsen nämns även kommissionens rapport om tillämpningen av EU:s stadga om grundläggande rättigheter och årsrapporten från EU:s byrå för grundläggande rättigheter samt diskussionen om dessa i rådet. Betydelsen av att öka allmänhetens medvetenhet om stadgan lyfts även fram. I redogörelsen betonas vikten av att vidareutveckla och använda befintliga praktiska verktyg för lagberedare, t.ex. anvisningar och checklistor, för att öka medvetenheten om stadgan. Detta bör stödjas exempelvis genom utbildning för föredragande inom EU (s. 38). I sitt utlåtande om redogörelsen om de mänskliga rättigheterna betonade riksdagens stora utskott särskilt behovet av att öka medvetenheten om EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (SuVL 6/2014 vp).

Statsrådets redogörelse om de mänskliga rättigheterna

I Finlands andra nationella handlingsplan för grundläggande och mänskliga rättigheter 2017–2019 hänvisas specifikt till EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna som rättslig grund för hela handlingsplanen (s. 17) vid sidan av övriga relevanta källor till grundläggande och mänskliga rättigheter. Stadgan om de grundläggande rättigheterna utgör också rättslig grund för vissa av handlingsplanens projekt, t.ex. åtgärd 1.1 Ökning av statsrådets kapacitet i frågor om grundläggande och mänskliga rättigheter och åtgärd 1.1.1 Att förstärka kunskapen om grundläggande och mänskliga rättigheter hos statsrådets tjänstemän.

Nationell handlingsplan för grundläggande och mänskliga rättigheter 2017–2019

Utbildning om tillämpningen av stadgan

• Statsrådets utbildningsprogram om grundläggande och mänskliga rättigheter för statsrådstjänstemän under våren 2017, som också tog upp grundläggande rättigheter i EU, bl.a. ett avsnitt om konsekvensbedömningar av grundläggande och mänskliga rättigheter.
• Kurs för tjänstemän om grundläggande och mänskliga rättigheter i EU, som innehåller ett separat avsnitt om EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (erbjuds årligen, senast den 30 mars 2020).
• Kurs för tjänstemän - EU-rätten i ett nötskal, som också i detalj tar upp EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (erbjuds årligen, senast den 10 maj 2019).
• Utbildning om dataskydd och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna i samarbete med EU:s byrå för grundläggande rättigheter, finska Människorättscentret och Finlands justitieministerium (16 januari 2019).
• Kurs för tjänstemän om kriterier för utformning av lagstiftning, bl.a. ett avsnitt om grundläggande rättigheter och stadgan om de grundläggande rättigheterna (årligen).
• Utbildning av tjänstemän vid Finlands ständiga representation vid EU (Bryssel) om hur stadgan ska beaktas i arbetet i rådets arbetsgrupper (våren 2019, som en del av Finlands förberedelser inför det finska ordförandeskapet), i samarbete med EU:s byrå för grundläggande rättigheter och rådets generalsekretariat.
• Ett besök vid EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) i Wien av personal från riksdagens justitieombudsmannaämbete ägde rum i oktober 2019 som en uppföljning av FRA:s initiativ till närmare samarbete. Under besöket presenterades byråns verksamhet, särskilt övervakningen av tillämpningen av stadgan om de grundläggande rättigheterna och byråns roll vid övervakningen och utvärderingen av funktionsnedsatta personers och barns rättigheter. Deltagarna enades om att vidareutveckla samarbetet mellan de båda organen. Andra kurser om stadgans innehåll och tillämpning har också anordnats vid statsrådets kansli.

Verktyg för att bättre förstå stadgan och när den gäller

Justitieministeriet har utarbetat en promemoria om tillämpningen och tolkningen av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Promemorian utgavs första gången 2016 och aktualiserades i början av 2020. Promemorian är avsedd att fungera som ett hjälpmedel vid beredning av inhemsk lagstiftning och av EU-lagstiftning, främst vid bedömningen av grundläggande och mänskliga rättigheter i frågor som omfattas av EU-rätten. En stor del av EU-rätten genomförs på nationell nivå, och därför spelar EU:s grundläggande rättigheter också en viktig roll när nationell lagstiftning utarbetas. Dessutom lämnar EU-rätten ofta utrymme för nationell handlingsfrihet i fråga om det praktiska genomförandet av EU-rätten och valet av åtgärder, men denna handlingsfrihet måste användas i enlighet med EU:s grundläggande rättigheter.

I promemorian behandlas frågor som rör tillämpningsområdet, tolkningen, rättsverkningarna och skyddsnivån för EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Vid aktualiseringen togs hänsyn till senaste rättspraxis och strävan var särskilt att mer i detalj ta upp de viktigaste frågor som rör lagberedningens praktiska aspekter. Här ingår villkoren för att begränsa EU:s grundläggande rättigheter och förhållandet mellan stadgan och andra grundläggande och mänskliga rättigheter, t.ex. de som ingår i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och Finlands grundlag.

Promemoria om tillämpning och tolkning av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna   (978 Kb) 

Användning och främjande av verktyg som rör stadgan och som har utvecklats av andra EU-länder eller andra aktörer i EU

Information om rapporter från EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) rapporter och de verktyg som den använder, tillhandahålls via statsrådets nätverk för grundläggande rättigheter och mänskliga rättigheter. Dessutom utgör den årliga rapporten om grundläggande rättigheter underlag för ett pressmeddelande för att understödja kommunikationen med allmänheten.

Samarbete med berörda parter för att främja användningen av och medvetenheten om EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna

Exempel på samarbete mellan nationella myndigheter och den akademiska världen vilket bidrar till att öka medvetenheten om och användningen av stadgan

Kurs i lagberedning vid Tammerfors universitet, med ett avsnitt om konsekvensbedömningar av grundläggande och mänskliga rättigheter, särskilt om EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (anordnad den 8 november 2018 och den 26 november 2019 och åter hösten 2020).

Exempel på icke-statliga initiativ som främjar användningen av och medvetenheten om stadgan i ditt land

Framhävande av den betydelse som stadgan om de grundläggande rättigheterna har i samband med dess tioårsdag: En artikel publicerad i Turun Sanomat den 11 december 2019