EU-ländernas bästa praxis för stadgan

Regeringspolitik som främjar användning av och kunskap om stadgan inom den lagstiftande makten, förvaltningen, de brottsbekämpande organen och rättsväsendet

1. Domarutbildningen (Scuola Superiore della Magistratura)

Domarutbildningen, som inrättades genom lagdekret nr 26 av den 30 januari 2006, har en central funktion för den juridiska utbildningen, nämligen att säkerställa att lagen tillämpas och att domare har yrkesutbildning. Utbildningsprogrammen erbjuder dock också gemensamma kurser för advokatsamfund.

Syftet är viktigt, nämligen att tillhandahålla utbildning och livslångt lärande för domare för att förbättra det internationella samarbetet och öka kunskapen om rättssystemen.

Utbildningen har exklusiv behörighet när det gäller livslångt lärande och utbildning för domare. Den ansvarar särskilt för följande:

• Anordna seminarier för domare och andra rättstillämpare (efter behov) inom ramen för livslångt yrkesinriktat lärande och utbildning.
• Tillhandahålla grundläggande utbildning och livslångt lärande för fredsdomare.
• Anordna kurser för domare och åklagare som söker anställning på högre befattningar i första- eller andrainstansdomstolar.
• Tillhandahålla utbildning för domare med höga och medelhöga befattningar inom domstolsväsendet.
• Tillhandahålla utbildning för domare som anförtrotts utbildningsuppgifter.
• Genomföra decentraliserad utbildning.
• Samarbeta i frågan om praktiktjänstgöring för ordinarie domare inom ramen för de riktlinjer som utfärdats av domarkårens högsta råd (Consiglio superiore della magistratura) och med beaktande av förslag från domarråden.
• På begäran av behörig myndighet anordna utbildning för utländska domare i Italien eller deltagare i utbildningsverksamhet inom ramen för det europeiska nätverket för rättslig utbildning eller inom ramen för projekt som genomförs av EU och andra stater eller internationella institutioner, eller genomföra program för utrikesministeriet och samordna utbildningsverksamhet för italienska domare som tillhandahålls av andra stater eller internationella institutioner när det gäller rättssystemets organisation och funktion.
• På begäran av behörig myndighet samarbeta i frågan om rättsväsendets organisation och funktion i andra länder.
• Genomföra utbildningsprogram i samarbete med liknande avdelningar inom andra institutioner eller yrkesorganisationer.
• Publicera forskning och studier i ämnen som omfattas av utbildningsverksamheten.
• Anordna kulturinitiativ och kulturutbyten, studiemöten och forskning i samband med utbildningsverksamheten.
• Anordna seminarier, även på grundval av särskilda avtal eller konventioner som reglerar de tillhörande avgifterna, för rättstillämpare eller personer som studerar i specialiserade juristprogram.

Inom ramen för det livslånga lärandet anordnar utbildningen årliga kurser i europeisk rätt och i synnerhet de rättigheter som fastställs i stadgan. Kurserna är öppna för alla domare och, för vissa kurser, även advokater. Dessa rör både materiella och språkliga aspekter.

Metoden är lämplig, eftersom utbildning om stadgan och dess tillämpning på nationell nivå tillhandahålls närhelst skyddet av en grundläggande rättighet i stadgan förbättras. Bästa praxis är därför särskilt att framhäva kopplingen till rättigheten i EU-stadgan, med en diskussion om hur den integreras i nationell lagstiftning.

Under 2022 kommer Nicestadgan att tas upp i kurser om skydd av personuppgifter, om rättssystemet, om digitalisering, rättvisa och rättigheter, om grundläggande rättigheter och europeisk rätt, om ärekränkning och hatpropaganda samt om artificiell intelligens och lagen.

2. Nationell kontaktpunkt för EU-stadgan

Enligt önskemål från Europeiska kommissionen och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter har den nuvarande justitieministern, Marta Cartabia, utsett professor Palmina Tanzarella till Italiens kontaktpunkt för stadgan. En av hennes uppgifter är att främja stadgan, öka medvetenheten om den och därmed se till att den tillämpas mer effektivt. Valet föll på någon som är verksam inom den offentliga förvaltningen och som kan dra nytta av kontakter med justitieministeriet och den akademiska världen.

Kontaktpunkten är och kommer att vara ett nytt sätt att främja och öka kunskapen om stadgan genom ett program med regelbundna initiativ. I detta syfte stöds kontaktpunkten av personalenheten för samordning av internationella frågor som rör mänskliga rättigheter (Coordinamento dell’attività internazionale in tema di diritti umani, AIDU), som inrättades vid justitieministeriets justitieavdelning (Dipartimento per gli affari di giustizia, DAG) i december 2021. Detta initiativ saknar motstycke och har också som syfte att genomföra målen i den europeiska strategin för att stärka tillämpningen av EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. Inom justitieministeriets ansvarsområde kommer enheten att fokusera på grundläggande rättigheter, medborgerliga rättigheter och fri rörlighet för personer.

3. Universitetskurser

Skyddet av de grundläggande rättigheterna som ett sätt att främja europeisk integration är nu en viktig del av juridikutbildningen vid universiteten, särskilt när det gäller framsteg inom statsrätt och EU-rätt. För att garantera rättighetsskydd på flera nivåer är det viktigt att framtida rättstillämpare och ekonomiska aktörer får utbildning i Nicestadgan samt nationella domstolars och EU-domstolens tolkning av den. Därför har antalet specialkurser utökats kraftigt under de senaste åren.

Enligt den senaste undersökningen från ministeriet för universitet och forskning (Ministero dell’Università e della Ricerca, MUR) erbjöds i december 2021 omkring 550 kurser av institutionerna för juridik, statsvetenskap och ekonomi vid både offentliga och privata universitet, däribland. vissa kurser på engelska.

De flesta av dessa kurser tar i stora drag upp skyddet av de grundläggande rättigheterna och belyser dialogen mellan författningsdomstolarna och de överstatliga europeiska domstolarna när de genomför sina egna stadgor. Fallstudier ger studenterna möjligheten att förstå skärningspunkterna mellan stadgor och rättspraxis. På så sätt kan de ingående analysera Nicestadgan och konsekvenserna av dess tillämpning.

Stadgan studeras också i kurser om bl.a. invandring, it-rätt och kommunikationsrätt, miljörätt, europeisk straffrätt och processrätt, europeisk förvaltningsrätt, religiös mångfald, europeisk skatterätt och europeisk arbetsrätt.

4. Bästa praxis för effektivt samarbete mellan nationella myndigheter och det civila samhället för att få offer för diskriminering att träda fram och ge dem stöd

Med tanke på att en av grundvalarna för Nicestadgan är förbudet mot diskriminering främjas den också av nationella organ som sysslar med denna fråga.

I detta sammanhang uppmärksammas det nationella kontoret mot rasdiskriminering (Ufficio Nazionale Antidiscriminazioni Razziali, Unar), som inrättades inom premiärministerns kansli genom lagdekret nr 215 av den 9 juli 2003 (om genomförande av direktiv 2000/43/EG om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniskt ursprung).

Kontoret har till uppgift att garantera alla personer rätten till likabehandling, oavsett etniskt ursprung eller ras, ålder, religiös övertygelse, sexuell läggning, könsidentitet eller funktionsnedsättning. Den fungerar självständigt och opartiskt och har nu under flera år också noga övervakat effekterna av diskriminerande hatpropaganda, även på nätet, samt insatserna för att bekämpa den.

Kontorets lagstadgade uppgifter är att

• vid rättsliga eller administrativa förfaranden bistå personer som anser sig ha blivit utsatta för diskriminering på de sätt som anges i artikel 425 i den italienska civilprocesslagen,
• med vederbörlig respekt för den rättsliga myndighetens befogenheter och funktioner utreda om diskriminering föreligger,
• uppmuntra offentliga och privata organ, särskilt sammanslutningar och organ som bekämpar diskriminering, att anta särskilda åtgärder, inbegripet projekt för aktiva åtgärder som syftar till att förebygga eller kompensera diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung,
• i största möjliga utsträckning öka medvetenheten om de gällande instrument som ger skydd, bland annat genom att öka allmänhetens medvetenhet om principen om likabehandling och genomföra informations- och kommunikationskampanjer,
• utfärda rekommendationer och yttranden i frågor som rör diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung samt förslag till ändringar av befintlig lagstiftning,
• utarbeta en årlig rapport till parlamentet om den faktiska tillämpningen av principen om likabehandling och skyddsmekanismernas ändamålsenlighet samt en årlig rapport till premiärministern om det arbete som utförts,
• främja studier, forskning, utbildningskurser och erfarenhetsutbyte, även i samarbete med sammanslutningar och organ som bekämpar diskriminering, med andra icke-statliga organisationer som är verksamma på området och med specialiserade institut för statistiska undersökningar, bland annat i syfte att utarbeta riktlinjer för bekämpning av diskriminering.

Ett register över sammanslutningar och organ som bekämpar diskriminering och främjar likabehandling har också inrättats vid avdelningen för lika möjligheter inom premiärministerns kansli (artikel 6 i lagdekret nr 215/2003).

Justitieministeriet har deltagit och deltar fortfarande i flera analytiska och operativa projekt som samordnas av Unar, med det särskilda syftet att uppdatera och utveckla metoder och verktyg för att effektivt förebygga och bekämpa rasism, främlingsfientlighet och andra former av intolerans som sprids genom hatpropaganda, även online. Dessa projekt omfattar bland annat följande:

• CO.N.T.R.O.-projektet – ”COunter Narratives againsT Racism Online” (2018–2020) – som utvecklades och samordnades av Unar tillsammans med Institutet för social forskning (Istituto per la Ricerca Sociale, IRS) och stöddes och finansierades av Europeiska kommissionen. Det främjade en riktad kommunikations- och informationskampanj mot rasism online och beredde väg för inrättandet av Unars medie- och internetobservatorium, med deltagande av de viktigaste institutionella och icke-institutionella aktörerna på området.
• REASON-projektet – ”REAct in the Struggle against ONline hate speech” (pågår sedan 2020), genom vilket det formelllt inrättas ett nationellt kontrollorgan (Cabina di Regia Nazionale) för att bekämpa hatbrott och hatpropaganda online. Syftet är att samordna åtgärder och utbyta erfarenheter i samarbete med observatoriet mot diskriminering (Osservatorio per la sicurezza contro gli atti discriminatori, Oscad), inrikesministeriet, justitieministeriet, utbildningsministeriet, myndigheten för kommunikationsgarantier (Autorità per le Garanzie nelle Comunicazioni, AGCOM) samt ideella föreningar, däribland Carta Di Roma, Lunaria, Arci, Amnesty Italia, Cospe och Arcigay.

Kontrollorganets huvuduppgift är att utarbeta en nationell strategisk plan för att bekämpa hatbrott och hatpropaganda.

5. Strategier inriktade på skolor och utbildning i allmänhet

Flera initiativ har genomförts i skolorna, med tanke på att medvetenheten om stadgan behöver höjas för att uppmuntra yngre generationer att reflektera ordentligt över gemensamma värderingar och sätta människor och mänsklig värdighet i centrum för processen att bygga ett samhälle för alla. De omfattade följande:

Projektet La Carta europea dei diritti a un milione di studenti (EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna för en miljon elever) genomfördes gemensamt av Europaparlamentet, Europeiska kommissionen och den italienska regeringen i samarbete med ministeriet för utbildning, universitet och forskning och den italienska posten (Poste Italiane). Genom projektet har kopior av stadgan delats ut till en miljon italienska gymnasister under de senaste två åren.

La Carta di Nizza fra diritti umani e cittadinanza (Nicestadgan: mellan mänskliga rättigheter och medborgarskap) var en tävling som startades av utbildningsministeriet med det främsta syftet att få barn att läsa och reflektera över hur EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna kan tillämpas i praktiken. I synnerhet diskuterades stadgans innehåll genom jämförelser med texterna i internationella konventioner och fördrag om mänskliga rättigheter, såsom den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.

Verktyg som gör det enklare att förstå stadgan och när den gäller

År 2019 lanserade justitieministeriet EJNita-projektet (EJN – Italian Network: Building Bridges) med viss finansiering från Europeiska kommissionen (bidragsavtal nr 831373). Syftet var att stärka och effektivisera det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område. Projektet var ett svar på behovet av att förbättra juristers och yrkesutövares kunskap om verktygen för rättsligt samarbete på privaträttens område.

Projektet ledde till inrättandet av Aldricus-portalen (https://aldricus.giustizia.it), som omfattar information och material (standarder, nationell, internationell och överstatlig rättspraxis, länkar till webbplatser) som en del av en blogg. Aldricus-portalen är också ett sätt att främja och öka medvetenheten om stadgan, vilket framför allt uppnås genom information om riktade utbildningsevenemang. Utbildningsevenemanget La protezione transfrontaliera degli adulti con disabilità cognitive in Italia e Spagna (gränsöverskridande skydd för vuxna med kognitiva funktionsnedsättning i Italien och Spanien) lanserades exempelvis den 22 februari 2021.

Justitieministeriet har en särskild sida för att främja stadgan, som ger tillgång till den italienska versionen av texten samt en länk till Europeiska kommissionens webbplats, där stadgan förklaras.

Användning och främjande av verktyg som har tagits fram av andra EU-länder eller av andra intressenter i EU

Det finns många utbildnings- och lärandeinitiativ för domstolspersonal i Italien som erbjuds av utbildningsinstitutioner i samarbete med europeiska partner (EU-institutioner, t.ex. byrån för grundläggande rättigheter eller andra europeiska stater). Under 2021 offentliggjorde till exempel domarutbildningen flera anbudsinfordringar i detta avseende, på grundval av initiativ med intressenter i EU – Europeiska rättsakademin (Europäische Rechtsakademie, ERA), en tysk institution, den franska nationella domarutbildningen (Ecole Nationale de la Magistrature, ENM) och det europeiska nätverket för rättslig utbildning (EJTN).

Samarbete med intressenter för att främja användningen av och kunskapen om EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna

Exempel på samarbete mellan människorättsförsvarare och nationella myndigheter som bidrar till en bättre kunskap om och användning av stadgan

Institutioner som har till uppgift att värna de mänskliga rättigheterna har rätt att utnyttja en fond som inrättades genom den italienska budgetlagen från 2001 (artikel 1.573 i lag nr 178 från 2021) för att finansiera spridningen av Nicestadgan. Fonden, som förvaltas av justitieministeriet, uppgår till två miljoner euro för vart och ett av åren 2021 och 2022 och är öronmärkt för utbildningsprojekt av hög kvalitet som främjar rättskultur i frågor som rör internationell straffrätt och mänskliga rättigheter. Kriterierna för att få tillgång till fondens resurser fastställdes genom ett dekret av justitieministern, i samråd med ekonomi- och finansministern. Långsiktigt samarbete och samråd med internationella organ och institutioner prioriteras.

Exempel på samarbete mellan nationella myndigheter och den akademiska världen som bidrar till en bättre kunskap om och användning av stadgan

De nationella myndigheterna har nära förbindelser med tre av Italiens högsta domstolar: författningsdomstolen (Corte costituzionale), kassationsdomstolen (Corte Suprema di Cassazione) och högsta förvaltningsdomstolen (Consiglio di Stato).

Författningsdomstolens forskningsavdelning offentliggör en årsrapport med en sammanställning och förklaring av tolkningarna av EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna med avseende på konstitutionella principer. Den senaste rapporten offentliggjordes i juni 2021 med titeln L’applicazione della Carta dei diritti fondamentali dell’Unione europea nella giurisprudenza della Corte costituzionale (Tillämpning av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna i författningsdomstolens rättspraxis).

Kassationsdomstolens forskningsavdelning ger tillgång till de viktigaste domarna, däribland internationell och europeisk rättspraxis.

Exempel på icke-statliga initiativ som främjar användningen av och kunskapen om stadgan i ditt land

Det nationella advokatsamfundet (Associazione Nazionale Forense, ANF) är medlem i det europeiska partnerskap som leds av Bulgarian Lawyers for Human Rights Foundation och omfattar andra parter såsom Confprofessioni (ett förbund där ANF är medlem), Milanos advokatsamfund, Burgos universitet och de spanska advokaternas allmänna råd (Consejo General de la Abogacìa Española). Den ledande parten och dess partner vann EU:s anbudsinfordran för transnationella projekt för rättslig utbildning på det civilrättsliga och straffrättsliga området samt när det gäller grundläggande rättigheter (JUST-JTRA-EJTR-AG-2017).

Syftet med projektet Lawyers4Rights var att främja kunskap om EU-stadgans ursprung, syfte och tillämpningsområde, stärka möjligheterna att bemöta de problem med skyddet som uppstår i samband med migration och terrorism, öka medvetenheten om hur EU-stadgan tillämpas på nationell nivå, förbättra samarbetet mellan jurister och utveckla en förståelse av de väsentliga delarna av tillämplig EU-lagstiftning i alla nationella sammanhang.

Den avslutande konferensen hölls den 24 juni 2022 för att presentera projektets resultat och de viktigaste slutsatserna om advokaternas medvetenhet och tillämpningen av stadgan om de grundläggande rättigheterna.

Projektet beskrivs här: https://lawyers4rights.eu/.

Flera andra spontana initiativ, såsom anordnande av utbildningsevenemang och djupgående seminarier på akademisk nivå, artiklar i juridiska tidskrifter och tidningar samt diskussioner genom sändlistor för rättstillämpare, har också bidragit till att ge publicitet åt och öka medvetenheten om stadgans innehåll.