This section describes initiatives taken by Member States to promote in their country the use and awareness of the Charter of Fundamental Rights of the EU.
The aim of this section is to provide the following information:
This page is maintained by the European Commission. The information on this page does not necessarily reflect the official position of the European Commission. The Commission accepts no responsibility or liability whatsoever with regard to any information or data contained or referred to in this document. Please refer to the legal notice with regard to copyright rules for European pages.
Myndighetsstrategier som främjar användningen av och medvetenheten om stadgan inom lagstiftningen, förvaltningen, de brottsbekämpande organen och rättsväsendet.
Handboken för utarbetande av lagstiftning (Handbuch der Rechtsförmlichkeit) ges ut av förbundsministeriet för rättsliga frågor och konsumentskydd (Bundesministerium der Justiz und für Verbraucherschutz) och innehåller rekommendationer från förbundsministerierna om former och utarbetande av lagar och föreskrifter. I den anges att lagförslag som är avsedda att anpassa förbundslagen till unionsrätten måste vara förenliga med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan). Om så är fallet måste detta förklaras i motiveringen.
http://www.bmjv.de/DE/Themen/RechtssetzungBuerokratieabbau/HDR/HDR_node.html
I ”Nationell handlingsplan mot rasism – Ställningstaganden och åtgärder för hantering av ideologier baserade på ojämlikhet och relaterad diskriminering” (2017) hänvisas uttryckligen till stadgan som rättslig grund och ram (sid. 12 i den engelska översättningen). Den nationella handlingsplanen ska även fortsättningsvis betraktas som en ram som förbundsregeringen upprättat och som också i framtiden ska vara föremål för utbyten med det civila samhället.
http://www.bundesregierung.de/breg-de/suche/nationaler-aktionsplan-gegen-rassismus-1145356
Tyska domarakademin (Deutsche Richterakademie) (http://www.deutsche-richterakademie.de/) anordnar seminarier och konferenser om tillämpningen av stadgan.
Ett exempel på detta är akademins evenemang om introduktion till unionsrätten, som riktar sig till domare och allmänna åklagare. I detta diskuteras unionsrättens, däribland stadgans, grundläggande principer och unionsrättens påverkan på de nationella rättssystemen.
Akademins konferens ”Förvaltningsrätt – effektivt rättsskydd i daglig rättstillämpning” är avsedd för förvaltningsdomare och under denna diskuteras bland annat mänskliga rättigheter i daglig rättstillämpning.
Vid Förbundshögskolan för offentlig förvaltning (Hochschule des Bundes für öffentliche Verwaltung) (http://www.hsbund.de/) ingår stadgan i olika studieprogram.
Vid avdelningen för allmän intern förvaltning ingår stadgan i utbildningen i administrativ förvaltning. Rent allmänt diskuteras inte längre grundläggande och/eller mänskliga rättigheter endast ur ett nationellt perspektiv, utan snarare på ett övergripande sätt och med hänsyn till alla kodifieringar av dessa rättigheter som gäller för Tyskland, dvs. grundlagen (Grundgesetz), stadgan och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Vid avdelningen för förbundspolisen diskuteras stadgan i det huvudsakliga studieprogrammet som en del av modulen om mänskliga rättigheter och demokrati i EU under rubriken ”Det europeiska skyddet av de grundläggande rättigheterna”.
Vid avdelningen för förbundslandets kriminalpolis behandlas stadgan i kandidatprogrammet där den diskuteras både i samband med polisens skyldighet att respektera grundläggande och mänskliga rättigheter i arbetet och i förhållande till genomförandet av direktiv (EU) 2016/680.
Vid avdelningen för underrättelsetjänsten behandlas stadgan inom ramen för europeisk och internationell rätt, underrättelsetjänsträtt och statsrätt.
Vid Förbundsakademin för offentlig förvaltning (Bundesakademie für die öffentliche Verwaltung – BAköV) (https://www.bakoev.bund.de/DE/00_Home/Functions/StartseitenTeaser/Fortbildung.html) diskuteras stadgan vid grundläggande seminarier om EU. Tidigare erbjöd akademin även seminarier om stadgan som en del av sin serie ”EU-special”.
På delstatsnivå främjas kunskap om och förståelse av stadgan, särskilt inom ramen för juridisk utbildning.
Enligt § 5a.2 tredje meningen i den tyska domarlagen (Deutsches Richtergesetz – DRiG) ska de centrala områdena inom civilrätten, straffrätten, den offentliga rätten och processrätten, inklusive deras band till unionsrätten, vara obligatoriska ämnen i juridikstudierna. Stadgan, till vilken det hänvisas i artikel 6.1 i EU-fördraget, utgör därför en del av kursplanen.
Exempel från Niedersachsen:
Genom sitt breda urval av främst obligatoriska ämnen för skriftliga tentamina ser Niedersachsens Landesjustizprüfungsamt till att studenterna studerar unionsrätt och därigenom också stadgan. Samma sak gäller för de muntliga proven för de obligatoriska ämnena, vilka omfattar bland annat skydd av personuppgifter enligt artikel 8 i stadgan och miljöskydd enligt artikel 37.
I Baden-Württemberg är de rättigheter som avser solidaritet i artikel 27 och framåt i stadgan (däribland hälsoskydd, familjeliv och yrkesliv och rättvisa arbetsförhållanden) föremål för olika initiativ på områdena ledarskapsutbildning, kurser för personalråd och hälsovårdsadministration. Vid fackkonferenser om den materiella rätten diskuteras även områden som omfattas av stadgan. Exempel på detta är konferenser om rätten till vård (artiklarna 25 och 26), familjens rättigheter (artiklarna 9 och 24) och rätten till asyl (artikel 18).
Den rätt till jämlikhet som garanteras i stadgan (icke-diskriminering, kulturell mångfald, barnets rättigheter, äldres rättigheter och integrering av personer med funktionsnedsättning) diskuteras under ett antal utbildningstillfällen. På delstatsnivå tillhandahålls exempelvis information om rättigheterna för personer med grav funktionsnedsättning som en del av en regionövergripande ledarskapsutbildning. Utbildning för ombud för personer inom rättsväsendet med grav funktionsnedsättning kommer också att anordnas under 2021.
Bremens delstatsparlament antog den 25 maj 2016 en resolution om skydd av grundläggande rättigheter i Europa (parlamentshandling 19/370). I denna understryker delstatsparlamentet vikten av stadgan och uppmanar senaten att betona hur pass viktigt det är att skydda de grundläggande rättigheterna på nationell nivå och EU-nivå samt gentemot EU-partner (särskilt inom ramen för vänortssamarbeten) och vidta åtgärder för att se till att skyddet av sådana rättigheter respekteras och genomförs.
http://www.bremische-buergerschaft.de/dokumente/wp19/land/protokoll/b19l0021.pdf
http://www.bremische-buergerschaft.de/dokumente/wp19/land/drucksache/D19L0370.pdf
Delstaten Hamburg har sedan länge verkat för att skapa ett samhälle som är fritt från diskriminering och där allas lika deltagande säkerställs oberoende av kön, sexuell läggning, ursprung, ålder, funktionsnedsättning, religion eller övertygelse. Hamburg vidtar en rad åtgärder på detta område, vilket särskilt återspeglas i följande av senatens ramprogram och planer:
Delstaten Bayern genomför rätten till icke-diskriminering enligt artikel 21 i stadgan på området lagföring genom att konsekvent lagföra brott som består i rasistiska, främlingsfientliga och på annat sätt förnedrande handlingar. Den 1 januari 2017 upprättade Bayerns domstolsväsen en central enhet för bekämpning av extremism och terrorism (Zentralstelle zur Bekämpfung von Extremismus und Terrorismus) vid Münchens åklagarmyndighet. Det är en utredningsmyndighet som verkar både som samordnande enhet och som en intern och extern kontaktpunkt. I syfte att intensifiera kampen mot hatbrott på nätet upprättades den 1 januari 2020 särskilda avdelningar för hatpropaganda vid alla åklagarmyndigheter, och ett ombud i frågor om hatpropaganda utsågs för Bayerns rättsväsen. Rättsväsendet har även i synnerhet utarbetat handlingsplaner för hantering av särskilda problem, däribland brott med antisemitisk och högerextremistisk anknytning.
Vidare medverkar rättsväsendet aktivt i projektet ”Working with the European Public Prosecutor’s Office at decentralised level – training materials and legal seminars for prosecutors, investigating judges and defence lawyers”. Detta projekt inom ramen för Europeiska rättsakademin har som syfte att tillsammans med nationella och europeiska experter ta fram utbildningsmaterial om samarbetet med Europeiska åklagarmyndigheten och att anordna nationella utbildningsevenemang.
I fortbildningen av lärare i statliga skolor i Rheinland-Pfalz får i synnerhet de som deltar i utbildningen för certifiering inom området mänskliga rättigheter vid universitetet Koblenz-Landau även behandla frågor om unionsrätten och därmed också stadgan.
https://www.uni-koblenz-landau.de/de/landau/fb6/mrb/zertifikat/Moduluebersicht
Verktyg för att bättre förstå stadgan och när den gäller
Förbundslandets antidiskrimineringsbyrå (Antidiskriminierungsstelle des Bundes) utgav 2019 en rättslig rapport för att klargöra och bredda variablerna i den allmänna likabehandlingslagen (Gleichbehandlungsgesetz) med hänsyn till de rättigheter som erkänns genom stadgan:
Baden-Württemberg
I juli 2020 anordnade delstatens ministerium för rätts- och Europafrågor (Ministerium der Justiz und für Europa) ett evenemang på temat rättsstatsprincipen i EU i Karlsruhe som en inledning av Tysklands EU-ordförandeskap. Evenemanget riktade sig inte bara till de cirka 50 inbjudna deltagarna inom det jurdiska, politiska och rättsvetenskapliga området, utan var även öppet för en större publik via direktuppspelning.
Under sommaren 2017 utarbetade ministeriet för rätts- och Europafrågor ett program för att ge flyktingar information om rättsstatsprincipen. Syftet är att på ett tillgängligt sätt förmedla grundläggande kunskaper om Tysklands liberaldemokratiska konstitutionella struktur. De grundläggande värden som lyfts fram under lektionerna, exempelvis demokrati, rättsstatsprincipen, religionsfrihet och jämlikhet, garanteras också i stadgan.
Delstatens justitieministerium erbjuder genom projektet om rättsstatsprincipen i klassrummet, i samarbete med inrikesministeriet (Innenministerium), samtliga gymnasieelever i delstaten ett simulationsspel. Syftet är att eleverna ska bekanta sig med rättsväsendets olika roller och funktioner och rättsstatsprincipens grunder, däribland garantin om grundläggande rättigheter.
http://www.justiz-bw.de/,Lde/Startseite/Service/Projekt_+Rechtsstaat+macht+Schule
Delstaten Bayern
I början av 2016 inledde rättsväsendet i Bayern rättsundervisning för flyktingar och asylsökande under ledning av domare och allmänna åklagare samt domstolspersonal och övervakare. Syftet är att förmedla samhällslivets grundläggande regler och gemensamma värderingar samt Tysklands och Europas rättsordning till personer som med stor sannolikhet kommer att stanna i Tyskland. Dessa värderingar inbegriper särskilt dem i stadgan och dem som fastställs i grundlagen, rättsstatsprincipen osv. Rättsundervisningen erbjuds även i alla kurser för yrkesmässig integration (kurser för flyktingar och asylsökande som inte talar tillräcklig tyska) vid yrkeshögskolor i Bayern. Som ett komplement till undervisningen ger Bayerns justitieministerium (Staatsministerium der Justiz) ut undervisningsmaterial som även förmedlar värderingarna i stadgan.
Delstaten Bremen
Under senare år har Europapunkt Bremen (EPB) (http://www.europapunktbremen.de), stadens informationspunkt för EU-frågor, anordnat flera evenemang om stadgan. Stadgan och därtill hörande ämnen är en integrerad del av EPB:s gruppbaserade uppsökande arbete med olika målgrupper (skolbarn, studenter och vuxna).
Under 2017 och 2019 anordnade Bremens EU-enhet, i samarbete med Europeiska kommissionen, två större evenemang för ungdomar i form av ”BarCamps” på temat ”Din fråga till EU”. Grundläggande rättigheter i EU diskuterades intensivt under dessa heldagsevenemang.
På EU-nivå erbjuder Europeiska rättsakademin (http://www.era.int/) utbildning för domare och andra personer inom rättsväsendet.
Vid Europeiska rättsakademins återkommande evenemang om tillämpning av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna får deltagarna kunskap om stadgans räckvidd och tolkning samt hur den tillämpas praktiskt i de nationella rättsordningarna, särskilt med avseende på rätten till en opartisk domstol.
Många av dem som verkar inom rättsväsendet i delstaten och nationellt deltar i utbildnings- och utbytesprogram som erbjuds av det europeiska nätverket för rättslig utbildning (http://www.ejtn.eu/) .
Det tyska nätverket av icke-statliga organisationer som verkar mot människohandel (Bundesweite Koordinierungskreis gegen Menschenhandel e.V.– KOK) (http://www.kok-gegen-menschenhandel.de/) redogör för och analyserar löpande utvecklingen inom nationell, europeisk och internationell lagstiftning och rättspraxis på sin webbplats, i olika nyhetsbrev och i en databas över rättspraxis. I dessa analyser beaktas och tillämpas stadgan och Europeiska unionens domstols rättspraxis regelbundet. Den information som tillhandahålls av nätverket av icke-statliga organisationer som verkar mot människohandel är avsedd för både jurister och rådgivare som kommer i kontakt med offer för människohandel och för den intresserade allmänheten.
Samarbete med berörda parter för att främja användningen av och medvetenheten om EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna
Tyska institutet för mänskliga rättigheter (Deutsches Institut für Menschenrechte) (https://www.institut-fuer-menschenrechte.de/) ger politiska aktörer och institutioner råd på området undervisning i mänskliga rättigheter och har som strävan att ytterligare införliva sådan undervisning i skollagstiftningen och kurs- och utbildningsplaner. Detta inbegriper även stadgan.
Projektet ”Rättvis rörlighet” (https://www.faire-mobilitaet.de/) som leds av det tyska fackförbundet (Deutscher Gewerkschaftsbund) och finansieras av förbundsministeriet för sysselsättning och socialpolitik (Bundesministerium für Arbeit und Soziales) ger information och råd till säsongsarbetare och andra mobila arbetstagare från andra EU-länder om arbetsmarknadsfrågor och sociallagstiftning. Rådgivarna, som behärskar minst ett östeuropeiskt språk utöver tyska, arbetar nu vid elva rådgivningscentrum. Fortsättningen på detta projekt införlivades i lagen om genomförande av direktivet om utstationering av arbetstagare, som trädde i kraft den 30 juli 2020. Sedan den 1 januari 2021 har ”Rättvis rörlighet” genomförts på grundval av lagstadgade rättigheter och har utvidgats betydligt. Detta kommer även att tjäna som stöd för den praktiska tillämpningen av de grundläggande rättigheterna i avdelning IV, solidaritet, i stadgan.
Baden-Württembergs ministerium för rätts- och Europafrågor anordnar regelbundet evenemang med aktörer på området för EU-frågor såsom Europa Union (http://www.europa-union.de), European Movement (http://www.netzwerk-ebd.de), Europe Direct (http://www.ec.europa.eu/germany/services/contact-points_de) och IB (Internationaler Bund) (http://www.internationaler-bund.de).
Under sitt EU-ordförandeskap andra halvåret 2020 förespråkade Tyskland skyddet av frihet för vetenskap och forskning i internationella samarbeten. Det fortsatta åtagandet för den grundläggande rätten till vetenskaplig frihet (artikel 13 i stadgan) införlivades i det ministermeddelande som antogs vid konferensen om EU-området högre utbildning den 19 november 2020 och i Bonndeklarationen 20 oktober 2020 om frihet för vetenskaplig forskning. Bonn-deklarationen (http://(www.bmbf.de/files/Bonner_Erklaerung_DEU.pdf) har undertecknats av nästa alla EU-länder, Europeiska kommissionen och andra partnerländer utanför unionen.
Genom denna deklaration förstärks det europeiska forskningsområdets gemensamma värderingar. De regeringar som undertecknat deklarationen välkomnar införandet av kontinuerlig kontroll av forskningsfriheten i deras länder. De fördömer bestämt kränkningar av denna frihet och kommer kraftfullt att motsätta sig dem.
Alliansen för vetenskaplig frihet (Allianz der Wissenschaftsfreiheit) (http://www.wissenschaftsfreiheit.de/ueber-uns/), som samlar de mest betydande vetenskaps- och forskningsorganisationerna i Tyskland, engagerar sig för forskningsfrihet världen över och stödjer Bonndeklarationen.
Tyska institutet för mänskliga rättigheter (Deutsches Institut für Menschenrechte) (https://www.institut-fuer-menschenrechte.de/) har förbindelser med nationella och internationella sammanslutningar och samarbetsforum på området utbildning i mänskliga rättigheter. Bland dessa finns Forumet för mänskliga rättigheter (Forum Menschenrechte), enskilda icke-statliga organisationer, universitet och andra nationella institutioner för mänskliga rättigheter.
Inom ramen för konstprojektet ”Spaltkorrektur” (”Korrekturfahnen”) (http://www.korrekturfahnen.mozello.eu/) uppmanade de två konstnärerna Sylvia Winkler och Stephan Köperl allmänheten att diskutera olika artiklar i stadgan och ”förbättra” dem med egna ordval. För detta trycktes ingressen och de 54 artiklarna på ett antal stora banderoller som ställdes ut i Stuttgart och Stendal under flera dagar. Resultaten av konstprojektet presenterades vid en konferens i Bryssel i november 2019, tio år efter att stadgan blivit rättsligt bindande.
Ett antal utbildningsinstitut som är erkända på området medborgarutbildning behandlar stadgans innehåll i sitt arbete, däribland förbundsenheten för medborgarutbildning (Bundeszentrale für politische Bildung) (http://www.bpb.de/).
Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
Myndighetsstrategier som främjar användningen av och medvetenheten om stadgan inom lagstiftningen, förvaltningen, de brottsbekämpande organen och rättsväsendet.
Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan) är en integrerad del av den grekiska rättsordningen, vilket grekiska domare också anser. En överträdelse av stadgan kan prövas vid Högsta förvaltningsdomstolen (Symvoúlio tis Epikrateías) och Högsta domstolen (Áreios Págos). Alla offentliga tjänstemän, i synnerhet företrädare för polisen i egenskap av brottsbekämpande myndighet, måste tillämpa de konstitutionella, straffrättsliga och praktiska bestämmelserna om mänskliga rättigheter på ett korrekt sätt.
Grekland har ett nära samarbete med internationella organisationers kontrollorgan och gör stora ansträngningar för att garantera de mänskliga rättigheterna. I detta sammanhang tar Grekland regelbundet institutionella initiativ för att uppfylla kriterier och åtaganden i enlighet med internationella överenskommelser om skydd av dessa rättigheter, däribland stadgan. Ett exempel på detta är lag 4443/2016 om säkerställande av lika behandling av personer oavsett ras eller etniskt ursprung, vilken direkt hänvisar till kraven i stadgan och särskilt artikel 21 i denna.
Inom ramen för sitt samarbete med Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) sänder Högsta domstolens allmänna åklagarmyndighet (Eisangelía Areíou Págou), när så är möjligt, FRA:s handböcker till alla allmänna åklagare vid appellationsdomstolarna (Eisangelíes Efetón) och förstainstansdomstolarna (Eisangelíes Protodikón) i Grekland. Efter att en grekisk sakkunnig meddelat FRA om saken får dessa allmänna åklagare även e-post innehållande FRA:s länkar till dess nyligen offentliggjorda handböcker om frihetsberövande och alternativa åtgärder, offer för våldsbrott, minderåriga, skydd av utsatta grupper och minoriteter osv. Dessutom skickas FRA:s årsrapport via e-post till alla allmänna åklagare vid appellationsdomstolarna och förstainstansdomstolarna.
Som en fortsättning på samarbetet mellan Högsta domstolens allmänna åklagarmyndighet (som partner) och Europeiska nätverket för rättslig utbildning kan Greklands allmänna åklagare delta i studiebesök vid EU:s institutioner, Europeiska unionens domstol, Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) och FRA.
Skrivelser från Högsta domstolens allmänna åklagarmyndighet som berör beslut som fattats av Europadomstolen och som vänder sig till Greklands allmänna åklagare vid appellationsdomstolarna och förstainstansdomstolarna publiceras på webbplatsen för Högsta domstolens allmänna åklagarmyndighet. Syftet är att tillhandahålla allmänna riktlinjer så att det i samband med dessa beslut inte sker överträdelser av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen).
Med jämna mellanrum sammanställer den grekiska polismyndigheten mer specifika handböcker och riktlinjer för sin personal om skydd av och respekt för mänskliga rättigheter.
Särskilt kan anges att staten och särskilt dess olika organ enligt skrivelse nr 7100/25/14-δ΄ av den 8 november 2014 om hantering av rasism, främlingsfientlighet och diskriminering i polisarbetet, utfärdad av Greklands rikspolischef, har som skyldighet att i sin myndighetsutövning inte kränka den allmänna mänskliga värdigheten, oavsett vilka särskiljande drag en person kan ha, och att vidta aktiva åtgärder för att förhindra sådana kränkningar.
I presidentdekret 254/2004 om uppförandekoden för personal inom brottsbekämpande myndigheter fastställs inte bara den allmänna skyldigheten att respektera den mänskliga värdigheten och skydda de mänskliga rättigheterna, utan även särskilda bestämmelser om uppträdande i polisarbetet, alltid utifrån ett människorättsperspektiv.
Den grekiska polisen har vid olika tillfällen försetts med handböcker såsom ”Grekiska polisens uppförandekod gällande religiösa och utsatta sociala grupper”, ”Hatpropaganda: rasismens väg i offentliga uttalanden” med stöd från justitieministeriet (Ypourgeío Dikaiosýnis) och Europarådet, ”Polisarbete vid hatbrott mot homosexuella, bisexuella, transsexuella och intersexuella personer (hbti-personer)” från Europarådet, ”Den offentliga förvaltningens strategi vid rasistiska brott” från det nationella rådet mot rasism och intolerans samt ”Handbok för interkulturell fortbildning” från Centret för säkerhetsstudier.
I detta hänseende driver de olika instanserna och myndigheterna kampen mot rasistiskt våld för att effektivt bekämpa brott som misstänks ha rasistiska motiv eller grunder och som riktar sig till särskilda personer eller grupper av personer. Vidare har inrättningar för hantering av våld i hemmet etablerats i hela Grekland med uppdraget att agera effektivt när sådant våld inträffar och skydda de utsatta.
Vad gäller utbildning av polispersonal i ämnen som rör skyddet av mänskliga rättigheter ingår studier om mänskliga rättigheter som ett separat ämne i kursplanen för grundutbildningen vid de grekiska polisskolorna. (Som en vägledning kan anges att följande ämnen ingår i kursplanen: internationellt skydd av mänskliga rättigheter, skydd av rättigheter i EU, organ och berörda personer på området för grundläggande rättigheter, rasism och främlingsfientlighet, individuell frihet och säkerhet, skydd av barn, kvinnor och anställningsförhållanden, förbud mot tortyr, minoriteter osv.).
På området för fortbildning deltar personal vid den grekiska polisen regelbundet i särskilda utbildningar och seminarier, både i Grekland och utomlands, om de rättsliga ramarna för skydd av mänskliga rättigheter (t.ex. identifiering av motiv bakom rasistiskt våld, mänskliga rättigheter och polisens yrkesetik, grundläggande rättigheter och polisens etiska grundsyn, tillvägagångssätt och behandling i fråga om utsatta sociala grupper, hantering av våld i hemmet och skydd av de utsatta osv.)
Utöver det ovanstående samarbetar den grekiska polisen med andra organ och myndigheter som arbetar för att främja respekten för och skyddet av mänskliga rättigheter i polisarbetet (exempelvis Europarådets europeiska kommitté för förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, FN:s arbetsgrupp för godtyckliga frihetsberövanden, FRA, grekiska ombudsmannens (Synígoros tou Políti) nationella mekanism för utredning av godtyckliga ageranden, grekiska generalsekretariatet för familjepolitik och jämställdhet, grekiska nationella kommissionen för mänskliga rättigheter (Ethnikí Epitropí gia ta Dikaiómata tou Anthrópou) samt icke-statliga organisationer såsom The Smile of the Child och European Anti-Violence Network som verkar inom ramen för hantering av våld i hemmet.).
Som en del i den nya strategin för stadgan har kommissionen uppmanat medlemsstaterna att bland annat utse en kontaktpunkt för stadgan i syfte att underlätta samordning och samarbete. Justitieministeriet har svarat på denna uppmaning genom att utse en kontaktpunkt inom ministeriet för att utöka dess medverkan och bidrag till att nationella organ genomför stadgan. Kontaktpunkten är justitieministeriets direktorat för mänskliga rättigheter och benådande. Initiativet grundar sig på ett samarbete mellan justitieministeriet och utrikesministeriets enhet för unionsrätt. Syftet med kontaktpunkten är dels att underlätta spridningen av information och bästa praxis om stadgan och dels att samordna arbetet med att utveckla initiativ för ett effektivt genomförande av stadgan i Grekland. Grekland fick beröm för detta initiativ under en videokonferens som hölls av arbetsgruppen för grundläggande rättigheter, medborgerliga rättigheter och fri rörlighet för personer, och de andra medlemsstaterna uppmanades att införa samma system.
Vidare skickades en begäran till generaldirektören för nationella domarskolan om att en kurs i stadgan och seminarier om dess praktiska genomförande skulle ingå i kursplanen för läsåret 2021/2022. Generaldirektören svarade att justitieministeriets initiativ till ett effektivt genomförande av stadgan i syfte att förstärka Greklands trovärdighet och internationella roll var utmärkt, och han betonade att nationella domarskolan skulle ge sitt stöd till detta. Enligt uppgift har en kurs om Europakonventionen och stadgan redan införlivats i kursplanen för förberedande utbildning vid skolans alla avdelningar. Seminarier om förstärkning av stadgans genomförande som riktar sig till aktiva domare och allmänna åklagare har i samarbete med Europeiska kommissionen planerats för 2021/2022.
Slutligen har en arbetsgrupp för stadgan inrättats med deltagare från justitieministeriet, biträdande justitieminister G. Kotsas kansli, justitieministeriets generalsekretariat, generalsekretariatet för rättsliga och parlamentariska frågor och enheten för unionsrätt vid utrikesministeriets särskilda avdelning för rättsliga frågor.
Då det är av högsta prioritet för Grekland att effektivt genomföra stadgan utifrån kommissionens rekommendationer, något som återspeglas i landets nya strategi, övervägs nya initiativ för hur denna målsättning ska uppnås. Exempel på detta är att inrätta en mekanism till stöd för kontaktpunkten med deltagare från olika ministerier och att öka medvetenheten och kunskaperna inom juristkåren om frågor kring genomförandet av stadgan med hjälp av seminarier och föreläsningar ledda av specialiserade grekiska och utländska rättstillämpare och domare vid Europeiska unionens domstol. Andra exempel är ständig kontroll av den rättspraxis som tillämpas av Europeiska unionens domstol och Europadomstolen i fråga om dess utveckling och räckvidd, fortsatt samarbete med andra inhemska människorättsorgan samt ytterligare insatser för komplettering av konsekvensanalysen av lagstiftningen när det gäller bestämmelser med anknytning till stadgan, efter samråd med det ministerium som ansöker om detta.
Samarbete med berörda parter för att främja användningen av och medvetenheten om EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna
Grekiska generalsekretariatet för familjepolitik och jämställdhet – Centrum för rådgivning till kvinnor som utsatts för våld
Forskningscentret för jämställdhet (Kéntro Erevnón gia Thémata Isótitas – KETHI)
Nationella centret för social solidaritet (Ethnikó Kéntro Koinonikís Allilengýis – EKKA)
Grekiska flyktingrådet (Ellinikó Symvoúlio gia tous Prósfyges)
Greek Helsinki Monitor (Ellinikó Paratiritírio ton Symfonión tou Elsínki)
Amnesty International – Grekiska avdelningen (Diethnís Amnistía – Ellinikó Tmíma)
-
Grekiska dataskyddsmyndigheten (Archí Prostasías Dedoménon Prosopikoú Charaktíra) verkar inom den särskilda lagstiftningsramen för skydd av personuppgifter. I detta sammanhang, och särskilt i samband med yttranden och undersökningar, hänvisar dataskyddsmyndigheten till och åberopar huvudsakligen artikel 8 i stadgan om skydd av personuppgifter och artikel 7 i densamma om respekt för privatlivet och familjelivet.
Vidare upprätthåller myndigheten sitt sedan länge etablerade samarbete med FRA, det EU-organ som i första hand ansvarar för skyddet av mänskliga rättigheter. Samarbetet består av stöd i form av synpunkter, översättning av en handbok om skydd av personuppgifter som utges av FRA och periodiska bidrag till innehållet i FRA:s kvartals- eller månadsrapporter från justitieministeriets direktorat för lagstiftning, internationella rättsförhållanden och internationellt rättsligt samarbete, samt övervakning av dessa rapporter.
Slutligen har myndigheten som praxis att utnyttja de verktyg som FRA utarbetat, däribland ett faktablad (framtaget i samarbete med samordningsgruppen för tillsyn av Eurodac och med deltagande från Greklands dataskyddsmyndighet) för nationella myndigheter med ansvar för asylfrågor, vilket för närvarande håller på att översättas av den grekiska myndigheten så att det kan läggas ut på dess webbplats och skickas till ovannämnda myndigheter.
Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
Myndighetsstrategier som främjar användningen av och medvetenheten om stadgan inom lagstiftningen, förvaltningen, de brottsbekämpande organen och rättsväsendet.
Inom den verkställande makten och förvaltningen är medvetenheten om och användningen av stadgan mycket ojämnt fördelad.
När regeringen bekräftar sitt engagemang för mänskliga rättigheter nämner den stadgans betydelse. Detta sker exempelvis under Internationella dagen för mänskliga rättigheter den 10 december.
Av förklarliga skäl används stadgan särskilt av utrikes-, EU- och samarbetsministeriet.
På ministeriets webbplats bekräftas Spaniens engagemang för främjande och skydd av de mänskliga rättigheterna. Det understryks att stadgan utgör en del av Spaniens nationella rättsordning och kompletterar den spanska konstitutionens förteckning av rättigheter och friheter.
Inrikesministeriet är väl förtroget med stadgan när det gäller hatbrott (handlingsplanen för bekämpning av hatbrott [Plan de Acción para combatir los delitos motivados por el odio] [2019]), asyl (myndigheten för asyl- och flyktingfrågor [Oficina de Asilo y Refugio] och undergeneraldirektoratet för internationellt skydd (Subdirección General de Protección Internacional]) och dataskydd (underrättelseenheten för bekämpning av terrorism och organiserad brottslighet [Centro de Inteligencia contra el Terrorismo y la Delincuencia Organizada]).
Under 2014 antogs instruktion nr 16/2014 från statssekretariatet för säkerhet, vilket utgör ett godkännande av åtgärdsprotokollet för säkerhetsstyrkorna om hatbrott och beteenden som bryter mot lagstadgade bestämmelser om diskriminering (Protocolo de actuación de las fuerzas y cuerpos de seguridad en materia de ”delitos motivados por el odio” y conductas que vulneren las normas jurídicas sobre discriminación). Till följd av olika lagstiftningsreformer ersattes den året därpå av instruktion nr 16/2015. Ovanstående protokoll har särskilt omnämnts i förteckningen över bästa praxis inom EU för bekämpning av hatbrott. Förteckningen offentliggjordes av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA). Protokollet innehåller åtgärder som EU-länderna har utvecklat för att bekämpa hatbrott, och stadgan är en av många bestämmelser som tillämpas även om den inte intar en framträdande plats – texten till protokollet.
Statssekretariatet för inrikesministeriets säkerhet har antagit en handlingsplan för bekämpning av hatbrott (Plan de Acción para combatir los delitos motivados por el odio), enligt vilken den nationella polisen ska delta i FRA:s utbildningsprogram och utbyten av bästa praxis med de deltagande länderna: Texten till handlingsplanen.
Justitieministeriet har behörighet på området mänskliga rättigheter och tar särskild hänsyn till stadgan i sina lagförslag, både i motiveringen och i utarbetandet av konsekvensbedömningsrapporterna. Detta gäller särskilt vid införlivandet av EU-direktiv, anpassning av det spanska rättssystemet till unionsrätten och efterlevnad av internationella fördrag och överenskommelser som Spanien har undertecknat på detta område.
Särskild uppmärksamhet bör tillägnas myndigheten för lagstiftningens samordning och kvalitet (Oficina de Coordinación y Calidad Reglulatoria) (vid premiärministeriets kansli med ansvar för förbindelserna med parlamentet och det historiska minnet [Ministerio de la Presidencia, Relaciones con las Cortes y Memoria Democrática]) som inrättades 2017 och ansvarar för samordningen av och kvaliteten på regeringens lagstiftningsverksamhet. En del av dess allmänna uppgifter består i att granska huruvida lagstiftningsinitiativen är förenliga med det övriga rättssystemet, både på nationell och europeisk nivå, i enlighet med artikel 26.9 i lag 50/1997 av den 27 november 1997. I sina rapporter har myndigheten på senare tid börjat kräva att konsekvensbedömningsrapporterna ska innehålla analyser av huruvida lagförslagen överensstämmer med stadgan. Det finns därför anledning att tro att denna myndighet kan spela en mycket viktig roll i främjandet av att stadgan beaktas när lagförslag utarbetas, vilket därmed skulle öka medvetenheten om stadgans betydelse inom alla ministerier.
Stadgan är även en viktig faktor när beslut ska fattas om huruvida spanska staten ska delta i mål om förhandsavgörande vid andra medlemsstaters domstolar. Så har redan varit fallet i samband med förbudet mot tortyr och omänsklig eller förnedrande bestraffning och behandling (artikel 4 i stadgan, fängelseförhållanden i målen C-128/18 av den 15 oktober 2019, C-220/18 PPU av den 25 juli 2018 och C-496/16 av den 15 november 2017), respekt för privatlivet och familjelivet samt skydd av personuppgifter (artiklarna 7 och 8 i stadgan, mål C-73/16 av den 27 september 2017), likhet inför lagen och icke-diskriminering (artiklarna 20 och 21 i stadgan, mål C-205/15 av den 30 juni 2016) och rätten till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol (artikel 47 i stadgan, mål C-73/16 av den 27 september 2017).
På Europadagen den 9 maj offentliggjorde de spanska kommunernas och provinsernas centralorgan (Federación Española de Municipios y Provincias) ett manifest för ett lokalt och regionalt Europa (Manifiesto por una Europa local y regional) i vilket följande föreslogs: Att verka för Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och unionens historia i skolor i alla medlemsstaterna samt att främja kunskapen om institutionernas sätt att fungera. Det är viktigt att skapa lämpliga ekonomiska och rättsliga förutsättningar för att alla skolelever ska kunna besöka unionens institutioner under skolgången.
I de regionala parlamenten hänvisas det ibland till stadgan i motiveringen till lagarna. I de parlamentariska debatterna används Europakonventionen och Europadomstolens avgöranden ofta som ett stöd eller kriterium, till skillnad från stadgan och EU-domstolen som sällan åberopas. Stadgan börjar dock användas alltmer, men inte i någon vid bemärkelse. Det råder inga tvivel om EU-andan hos de spanska parlamentsledamöterna, men det skulle vara en fördel om de lättare fick tillgång till utbildning och kunskap. Såsom visas nedan är detta ett område som alltid kan förbättras. En genomgång av arbetet som bedrivs av den gemensamma parlamentarikerkommittén EU–Spanien (Comisión Mixta para la Unión Europea) visar att stadgan inte är kommitténs mest tidskrävande fråga.
Kommittén skulle rutinmässigt kunna övervaka frågor som rör stadgan, såsom antagandet av EU-lagstiftning, relevant rättspraxis osv.
Vad gäller rättsväsendet har FRA erkänt den allt viktigare roll som de nationella domstolarna spelar i att se till att stadgan får genomslag. Bland domare ökar medvetenheten om stadgan trots att den inte förekommer i någon nämnvärd omfattning i examensfordringarna för blivande domare. Stadgan infördes i kursplanen för 2016 inom ämnet som behandlar fördrag om mänskliga rättigheter, den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, andra FN-fördrag och Europakonventionen. Det var först under 2020 som stadgan blev ett ämne inom unionsrätten.
När de sökande har klarat inträdesprovet för en karriär inom rättsväsendet deltar de i seminarier (utbildningsprogrammet [el plan de enseñanza]) vid juridikhögskolan (som är knuten till högsta domstolsrådet [Consejo General del Poder Judicial]) för att fördjupa sina kunskaper om mål av särskild betydelse, såsom målen Familiapress (C-368/95 av den 26 juni 1997), Grogan (C-159/90 av den 4 oktober 1991), García Avello (C-148/02 av den 2 oktober 2003) och Kücükdeveci (C-555/07 av den 19 januari 2010). Andra mål av särskild betydelse som hänvisar till stadgan studeras ingående, däribland målen Fransson (C-617/10 av den 26 februari 2013), Melloni (C-399/11 av den 26 februari 2013), Aranyosi och Căldăraru (i de förenade målen C‑404/15 av den 5 april 2016 och C-659/15 PPU av den 3 mars 2016) samt N.S. och M.E. (i de förenade målen C-411/10 av den 21 december 2011 och C-493/10 av den 22 september 2011).
Mängden olika fortbildningskurser i unionsrätt som högsta domstolsrådet erbjuder domare har ökat sedan 2010. Det finns inga kurser som enbart berör stadgan men sedan 2018 har den dock börjat få ett ledande utrymme i dessa fortbildningskurser. Dessutom anordnas utbildning i grundläggande rättigheter och unionsrättens påverkan på vissa rättsliga områden, huvudsakligen förvaltningsrätten, sociallagstiftningen och straffrätten.
Det finns ett ökande antal publikationer och verktyg som förklarar vad stadgan består i och hur den ska genomföras. Nedan ges några exempel som återspeglar olika befogenhetsnivåer, nivåer inom förvaltningen och det civila samhället.
Författningsdomstolen har upprättat enförteckning över författningsdomstolens rättspraxis rörande unionsrätten (Prontuario de jurisprudencia del Tribunal Constitucional sobre el Derecho de la Unión Europea). Ett avsnitt i denna ägnas förhållandet mellan den spanska konstitutionen och stadgan, där frågor som ”underlag för gemensam tolkning” och ”motstridig tolkning” behandlas.
Kataloniens institut för mänskliga rättigheter (Institut de Drets Humans de Catalunya) och högsta domstolsrådet anordnade en utbildning iEuropeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna för allmänna åklagare och domstolsväsendet (La Carta de los Derechos Fundamentales de la UE para fiscales y miembros de la judicatura). Utbildningen inriktade sig på rättspraxis för att ge allmänna åklagare och domstolsväsendet verktyg som underlättar användningen av den rättsliga ramen för grundläggande rättigheter och därmed utvidgar stadgans räckvidd.
De lokala myndigheterna i Madrid har offentliggjort en publikation kallad ”Det Europa vi vill ha. 20 stadgar för Europa” (La Europa que queremos. 20 Cartas para Europa). Denna innehåller de huvudsakliga EU-texterna om tjänster och rättigheter, däribland naturligtvis stadgan (sidorna 20–31).
Det spanska advokatsamfundet (Consejo General de la Abogacía), ett offentligrättsligt branschorgan för advokatsammanslutningar, har en artikel på sin webbplats som förklarar tillämpningen av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
På sin webbplats tillhandahåller sammanslutningen av organisationer för förebyggande av övergrepp mot barn (Federación de Asociaciones para la Prevención del Abuso Infantil, FAPMI) detaljerad information om stadgan som består av grundläggande uppgifter, ingående beskrivningar och de olika ämnesområden som stadgan är uppdelad i.
De lokala myndigheterna i Madrid har godkänt att läsämnet Europeiska unionen ska ingå i kursplanen på gymnasienivå, och ämnet ska även inbegripa stadgan.
Spanska kommittén för företrädare för personer med funktionsnedsättning (Comité Español de Representantes de Personas con Discapacidad, CERMI) är en plattform som grundades 1997 i syfte att företräda, försvara och agera till förmån för spanska medborgare med funktionsnedsättning. Kommittén har upprepade gånger uppmanat myndigheterna att stärka deras rättigheter, och i detta syfte har de åberopat stadgan i sina kontakter med dessa myndigheter.
Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
Myndighetsstrategier som främjar användningen av och medvetenheten om stadgan inom lagstiftningen, förvaltningen, de brottsbekämpande organen och rättsväsendet.
Vid den nationella domar- och åklagarskolan behandlas stadgan om de grundläggande rättigheterna i stor utsträckning i grundutbildningen och fortbildningen.
I grundutbildningen behandlas stadgan tematiskt, särskilt de vägledande principerna för civilrättsliga förfaranden, barnets bästa samt yrkesetik för domare och åklagare (artikel 47).
Kurser som syftar till att främja kontakt och dialog mellan domare, åklagare och advokater ger också möjlighet att diskutera artikel 48 i stadgan.
Den franska nationella domar- och åklagarskolan erbjuder också en endagskurs om EU-domstolen, där EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna behandlas. Instrumentet och dess tillämpningsområde presenteras i kursintroduktionen. Därefter anordnas seminarier. Praktikanterna, indelade i grupper om 20, ombeds att lära sig mer om ämnet genom praktiska fallstudier.
År 2019 anordnades dessutom en särskild gruppverksamhet för att fira stadgans 20-årsjubileum sedan den blev rättsligt bindande.
Sedan 2019 har stadgan fått särskild uppmärksamhet i syfte att öka medvetenheten hos domare och åklagare om hur den används.
Utöver en kurs som uppmärksammade de tio år som gått sedan stadgan trädde i kraft, utformades under 2019 en särskild ad hoc-utbildning om stadgan och dess vägledning vid tvister, i samarbete med juridiska fakulteten vid Grenoble-Alpes universitet (Jean Monnet-professur). Denna endagsutbildning tjänade flera kunskapssyften: presentation av stadgan och dess bidrag till skyddet av mänskliga rättigheter samt dess praktiska tillämpning i den franska rättsordningen. Efter en teoretisk genomgång (på förmiddagen) genomfördes praktiska seminarier som särskilt berörde sociala frågor och europeiska arresteringsorder (på eftermiddagen). Detta seminarium var även tillgängligt för advokater som en möjlighet till gemensam utbildning för olika yrkesgrenar.
Under 2020 inleddes utbildning på distans på grund av pandemin. Den delades in i två etapper: deltagarna fick ta del av innehållet (temaindelade videokurser och dokumentation) på undervisningsplattformen för nationella skolan för domare och åklagare och därpå följde virtuell undervisning med praktiska mål, svar på enkäter och prov samt diskussioner mellan deltagarna. Utbildningen samlade domare, åklagare och advokater för att främja samarbete mellan olika yrkesgrenar, och gavs till cirka 30 personer. Tanken är att utbildningen ska anpassas så att den kan genomföras i form av närutbildning från och med 2021.
År 2021 integrerades utbildning i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna i kursen om aktuell EU-rättspraxis. Den bestod av en dags studier i linje med tidigare år, med teori på morgonen och praktiska seminarier på eftermiddagen. Kursen hölls i hybridformat. De befintliga utbildningsvideorna om EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna på ”Moodle”-plattformen kompletterade utbildningen väl.
År 2022 kommer studiedagen om aktuell EU-rättspraxis att ersättas av en konferens som anordnas av universitetet i Grenoble, Paris Sorbonne I och nationella domar- och åklagarskolan om EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna: praxis inom domstolar och förvaltning. Konferensen kommer att vara öppen för domare i förvaltningsdomstolar och allmänna domstolar, advokater och akademiker.
Moodle-kursen om stadgan om de grundläggande rättigheterna är fortfarande ett grundläggande komplement till utbildningen.
Stadgan ingår även i följande fyra fortbildningskurser i unionsrätt för domare och åklagare:
Stadgan utgör en referens och ett stöd i utbildningen av kriminalvårdspersonal, däribland när det gäller det europeiska skyddet av mänskliga rättigheter och särskilt frihetsberövades rättigheter.
Vid tioårsfirandet av stadgan om de grundläggande rättigheterna bidrog den nationella kriminalvårdsskolan till att främja och förbättra förståelsen av stadgan genom en tävling i att tala inför publik, som hölls 2020 som ett led i den 48:e befordran av kriminalvårdsdirektörer och den 13:e befordran av kriminalvårdsdirektörer för återanpassning och skyddstillsyn.
På den nationella domar- och åklagarskolans undervisningsplattform får deltagarna i grundutbildningen och fortbildningen tillgång till ett tematiskt utrymme och ett utbildningspaket om stadgan (historik, forskning i rättspraxis osv.). I detta hänvisas särskilt till de verktyg som tagits fram av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) (FRA:s handbok från 2018 om tillämpning av stadgan).
Nätverket av rättscentrum finns på 141 platser i landet. Personalen vid dessa centrum tar emot, lyssnar på och vägleder privatpersoner samt förser dem med kostnadsfri och förtrolig information om medborgarnas rättigheter och skyldigheter. De utgör en lokal rättslig närvaro och bidrar till förebyggande av brott, brottsofferstöd och tillgång till lagen. Centrumen kan använda sig av stadgan, särskilt när de främjar ungdomars tillgång till lagen under pedagogiska insatser i skolor.
Människorättsförsvararen (myndigheten) är en fransk oberoende administrativ myndighet som inrättades med stöd i lag nr 2011-333 av den 29 mars 2011. Efter 2008 års reform av lagen har myndigheten förankrats i konstitutionen. Den har till uppgift att behandla klagomål inom sina fem befogenhetsområden: försvar av de rättigheter och friheter som användare av offentliga tjänster åtnjuter, försvar och främjande av barnets bästa och barnets rättigheter, bekämpning av diskriminering och främjande av jämlikhet, iakttagande av att yrkesetiken upprätthålls bland personer som verkar inom området säkerhet samt vägledning och skydd för visselblåsare.
Fysiska och juridiska personer som anser att deras rättigheter har åsidosatts kan lämna in ett klagomål direkt till något av myndighetens över 500 ombud som finns på mer än 800 platser eller direkt till myndighetens säte via ett onlineformulär eller portofritt per brev.
Myndigheten har betydande utredningsbefogenheter. Den kan kräva att offentliga eller privata organisationer lämnar de förklaringar och uppgifter som behövs för utredningen eller uppgörelsen.
Efter avslutad utredning föredrar myndigheten uppgörelser i godo. Upp till 80 % av de uppgörelser som myndigheten tar initiativ till är framgångsrika.
Myndigheten kan även anta beslut genom vilket det lämnar enskilda eller allmänna rekommendationer. När ärenden prövas i domstol, oavsett vilken, kan myndigheten lämna synpunkter i egenskap av amicus curiae. Parallellt med sitt uppdrag att försvara rättigheter utvecklar myndigheten en politik för främjande av jämlikhet och av tillgång till rättigheter.
Människorättsförsvararen använder sig i ganska begränsad utsträckning av stadgan, eftersom den endast gäller om staten tillämpar unionsrätten (artikel 51 i stadgan). Detta måste därför klargöras på förhand, vilket inte alltid låter sig göras. Det är lättare för myndigheten att åberopa Europakonventionen och Europadomstolens mycket omfattande rättspraxis eller EU:s direktiv om diskriminering.
Myndigheten kan ibland dock åberopa stadgan utöver andra fördragstexter (till exempel konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och Europakonventionen). Ibland används stadgan i situationer som rör diskriminering, vilket är ett av områdena för myndighetens insatser.
Nedan följer några exempel på beslut för vilka stadgan har varit ett lämpligt rättsligt verktyg för myndigheten.
Exempel 1: Vägran att låta en anställd avbryta sin föräldraledighet i förtid till förmån för mödraledighet
Människorättsförsvararen mottog ett klagomål som handlade om att en arbetsgivare (en lokal sjukförsäkringskassa) hade nekat en anställd möjligheten att avbryta sin föräldraledighet i förtid till förmån för mödraledighet med anledning av att hon var gravid igen efter sitt första barn [1].
När arbetsgivaren utfrågades av myndigheten medgav den att Europeiska unionens domstol vid tre tillfällen hade fastställt att vägran att låta en anställd avbryta sin föräldraledighet till förmån för mödraledighet utgjorde diskriminering på grund av kön [2].
Arbetsgivaren vägrade dock att följa denna rättspraxis med motiveringen att den inte hade införlivats i fransk lag. I artikel L.1225-52 i arbetslagstiftningen anges två situationer i vilka en arbetsgivare inte får vägra att en föräldraledighet avbryts i förtid, nämligen följande:
Arbetslagstiftningen utesluter emellertid inte möjligheten att en föräldraledighet kan avbrytas i förtid av annan anledning, förutsatt att parterna kommer överens.
Myndigheten fick därför påminna arbetsgivaren om att förbud mot diskriminering är en del av den rättsordning som ingen arbetsgivare kan frångå. Myndigheten fann därför att vägran att låta klaganden avbryta sin föräldraledighet till förmån för mödraledighet utgjorde diskriminering på grund av kön. I beslutet grundade myndigheten delvis sina argument på följande artiklar i stadgan:
Artikel 33, som säkerställer skyddet av familjen och förening av familjeliv och yrkesliv. I artikel 33.2 anges i detta hänseende att varje arbetstagare har rätt till betald mödraledighet för att kunna förena familjeliv och yrkesliv.
I artikel 21 i stadgan fastställs förbudet mot diskriminering på grund av bland annat kön, och i artikel 23 säkerställs jämställdhet mellan kvinnor och män på alla områden.
Detta exempel visar att så snart ett ärende omfattas av unionsrätten – vilket är fallet här eftersom det ligger inom ramen för icke-diskriminering på grund av kön i arbetslivet och i synnerhet direktiv 2006/54 – kan myndigheten använda stadgan, och denna är direkt tillämplig i nationell lag.
Exempel 2: Brist på möjlighet för personer med funktionsnedsättning att få tillgång till specialerbjudanden som endast finns på en särskild webbplats för försäljning av tågbiljetter
Människorättsförsvararen mottog ett klagomål om att personer med funktionsnedsättning inte hade möjlighet tillgå specialerbjudanden som endast fanns på en webbplats för försäljning av tågbiljetter. Myndigheten fann därför att situationen hade uppstått ur ett diskriminerande förfarande i den mening som avses i följande akter:
Myndigheten rekommenderade därför att det företag som förvaltade webbplatsen för biljettförsäljning skulle ge personer med funktionsnedsättning tillgång till alla dess specialpriser, inklusive dem för utrikesresor. Även här användes stadgan som en kompletterande och giltig motivering, enligt följande:
Människorättsförsvararens strävan att lyfta fram principerna om rättsstaten och de grundläggande rättigheternas principer sker i samarbete med olika nätverk där motsvarande enheter ingår (Europeiska ombudsmannanätverket som leds av Europeiska ombudsmannen, Europeiska nätverket för barnombudsmän som förenar försvarare av barns rättigheter, Equinet, ett europeiskt nätverk för likabehandlingsorgan, IPCAN [Independent Police Complaints Authorities’ Network], ett informellt nätverk för extern och oberoende kontroll av ordningsmakten samt NEIWA [Network of European Integrity and Whistleblowing Authorities], ett informellt nätverk för diskussion av införlivandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten).
Människorättsförsvararen använder sig dessutom inte bara av Europakonventionen och lämpliga direktiv, utan tämligen systematiskt även av stadgan. Inom ramen för dessa nätverk samarbetar människorättsförsvararen i mycket stor utsträckning med FRA, som är den som verkligen driver främjandet av stadgan i dessa forum.
För att uppmärksamma att det hade gått 20 år sedan EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna proklamerades anordnade Europeiska kommissionens representation i Frankrike en konferens för flera viktiga aktörer som strävar efter att se till att stadgan följs och tillämpas.
I detta sammanhang deltog George Pau-Langevin, människorättsförsvararens ställföreträdare och vice ordförande med ansvar för kampen mot diskriminering och främjande av jämlikhet, i den debatt som anordnades av Europeiska kommissionen och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) måndagen den 7 december 2020.
Vid sidan av Elise Barbé (revisionssekreterare vid Högsta domstolens kriminalavdelning och ordförande i FRA:s styrelse) och Olivier Cousi (ordförande för advokatsamfundet i Paris) talade hon om utmaningarna i samband med tillämpningen av stadgan i Frankrike och de åtgärder som krävs för att den ska genomföras fullt ut. Ytterligare information om franska initiativ som syftar till att öka medborgarnas medvetenhet om de rättigheter som fastställs i stadgan, samt om åtgärder för att främja och genomdriva de rättigheter som anges i texten, finns i inspelningen från konferensen, som nås via denna länk.
Nationella rådgivande kommissionen för mänskliga rättigheter (den rådgivande kommissionen) är en fransk nationell institution för främjande och skydd av mänskliga rättigheter som inrättades 1947. Det är en oberoende administrativ myndighet som ingår som en del i den statliga strukturen. Den ger regeringen och parlamentet oberoende råd och förslag på områdena mänskliga rättigheter, humanitär rätt och humanitära insatser samt de grundläggande garantier som ges medborgarna i deras utövande av sina medborgerliga rättigheter. Den rådgivande kommissionen består av 64 framträdande personer och företrädare för organisationer i det civila samhället och den återspeglar Frankrikes mångfald av åsikter på områdena människorättsfrågor och internationell humanitär rätt. En av dess uppgifter är att väcka allmänhetens uppmärksamhet och öka dess medvetenhet. Den bidrar även med utbildning i respekten för mänskliga rättigheter.
I samarbete med FRA gjorde den rådgivande kommissionen under 2018 en två minuter lång video om stadgan:
Stadgan om de grundläggande rättigheterna på två minuter – YouTube
Stadgan om de grundläggande rättigheterna på två minuter – rådgivande kommissionens webbplats
Observera att stadgan kommer att läggas ut på webbplatsen för Nationella rådgivande kommissionen för mänskliga rättigheter under rubriken Resurser, med ett beskrivande fönster som kan öppnas och vilket rådgivande kommissionen regelbundet hänvisar till i sina rapporter och yttranden.
[1] Beslut nr 2019-183 av den 24 oktober 2019 om en arbetsgivares vägran att låta en anställd avbryta sin föräldraledighet i förtid till förmån för mödraledighet.
[2] Domstolens dom av den 20 september 2007, Sari Kiiski/Tammerfors stad, C-116/06; domstolens dom (tredje avdelningen) av den 13 februari 2014, YTN, C-512/11 och C-513/11; domstolens dom (första avdelningen) av den 8 maj 2019, C-486/18.
[3] Artikel 19.2 i förordning (EG) nr 1371/2007 av den 23 oktober 2007.
Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
Varje år deltar Human Rights House Zagreb (Kuća ljudskih prava Zagreb) i en enkät från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) för dess årliga rapport om grundläggande rättigheter, som innehåller ett kapitel om hur Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan) används på nationell nivå. Rapporten ger en översikt över rättspraxis i medlemsstaterna som åberopar eller hänvisar till stadgan, användningen av stadgan i parlamentariska debatter och vid antagandet av ny lagstiftning samt hur stadgan framställs i akademiska artiklar. När FRA har offentliggjort sin rapport, sprider Human Rights House Zagreb den genom att publicera den på sina sociala medier.
Ett seminarium om stadgan, som anordnades av FRA och Kroatiens ombudsman (Ured pučke pravobraniteljice), hölls i lokalerna tillhörande Human Rights House Zagreb den 31 januari 2019. Företrädare för det civila samhället, oberoende människorättsinstitut och andra berörda rättstillämpare deltog i seminariet. De diskuterade frågor kring stadgans relevans och funktion och genomförde övningar i dess praktiska tillämpning under en heldagsutbildning.
I de inledande kapitlen i den nationella antidiskrimineringsplanen 2017–2022 (den nationella planen) finns hänvisningar till stadgan. Särskild vikt läggs vid artikel 21 om förbud av all diskriminering på grund av kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. I den nationella planens kapitel om tillgång till boende nämns uttryckligen artikel 34.3 i stadgan, i vilken det understryks att i syfte att bekämpa social utestängning och fattigdom ska unionen erkänna och respektera rätten till socialt stöd och till stöd till boendet som är avsedda att trygga en värdig tillvaro för alla dem som saknar tillräckliga medel. De områden som prioriteras i den nationella planen är bland annat de rättigheter som uttryckligen anges i stadgan, såsom tillgång till boende, socialt stöd och hälsovård samt varor och tjänster.
Ett av de övergripande villkoren för genomförandet av de europeiska strukturfonderna är att stadgan tillämpas effektivt. I handlingsplanen för övervakning av att förutsättningar skapas (förhandsvillkor), vilken har utarbetats av ministeriet för regional utveckling och EU-medel (Ministarstvo regionalnog razvoja i fondova Europske unije), anges därför hur detta kriterium ska säkerställas. Ministeriet för regional utveckling och EU-medel ska anordna utbildning för alla tjänstemän som arbetar med förvaltning och kontroll av EU-medel. Utbildning om antidiskriminering, jämställdhet och tillämpning av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i de europeiska struktur- och investeringsfonderna har anordnats sedan 2015. Hittills har 1 500 personer som arbetar med förvaltning och kontroll av dessa fonder fått ta del av denna utbildning som fortsatt tillhandahålls alla nya anställda i systemet. Utbildning erbjuds totalt 22 institutioner, däribland fackministerier och genomförandeorgan, och särskilt statliga förvaltningsorgan såsom ministeriet för havsfrågor, transport och infrastruktur (Ministarstvo mora, prometa i infrastrukture), ministeriet för miljöskydd och energi (Ministarstvo zaštite okoliša i energetike), ministeriet för byggande och fysisk planering (Ministarstvo graditeljstva i prostornog uređenja), ministeriet för turism (Ministarstvo turizma), hälsoministeriet (Ministarstvo zdravstva), ministeriet för ekonomi, entreprenörskap och hantverk (Ministarstvo gospodarstva, poduzetništva i obrta), kulturministeriet (Ministarstvo kulture), jordbruksministeriet (Ministarstvo poljoprivrede), finansministeriet (Ministarstvo financija), ministeriet för vetenskap och utbildning (Ministarstvo znanosti i obrazovanja), ministeriet för regional utveckling och EU-medel, arbets- och pensionsministeriet (Ministarstvo rada i mirovinskog sustava) och ministeriet för befolknings-, familje- och ungdomsfrågor samt socialpolitik (Ministarstvo za demografiju, obitelj, mlade i socijalnu politiku). Utbildningen genomförs i samarbete med den kroatiska regeringens myndighet för mänskliga rättigheter och nationella minoriteters rättigheter (Ured za ljudska prava i prava nacionalnih manjina), ministeriet för befolknings-, familje- och ungdomsfrågor samt socialpolitik, ombudsmannen och ombudsmannen för personer med funktionsnedsättning (Ured pravobraniteljice za osobe s invaliditetom). I kursen förklaras Kroatiens diskrimineringslagstiftning, inbegripet stadgan. Det är planerat att kommande förvaltande myndigheter planeras ska fortsätta genomföra utbildning med särskild inriktning på stadgan som en del av deras förvaltning av de europeiska struktur- och investeringsfonderna under nästa finansieringsperiod.
I den handlingsplan för övervakning av förhandsvillkor som genomförs av ministeriet för regional utveckling och EU-medel betonas vidare att riktlinjerna för mottagare av EU-medel (riktlinjer för sökande) även omfattar den strategiska rättsliga ramen i fråga om stadgan. I syfte att kunna ha en mekanism för kontroll av att de åtgärder som finansieras med EU-medel uppfyller villkoren i stadgan, kommer under den närmaste tiden ett krav om detta att införas i riktlinjerna för sökande. Förvaltande myndigheter ska ta fram checklistor för alla organ som infordrar ansökningar, i vilka det tydligt ska anges huruvida infordran är förenlig med stadgan.
Dessutom utgör stadgan en integrerad del av systemet för förvaltning av de europeiska struktur- och investeringsfonderna, särskilt det operativa programmet ”Konkurrenskraft och sammanhållning 2014–2020” (det operativa programmet). I detta syfte utfärdade ministeriet för regional utveckling och EU-medel den 31 maj 2016 ett beslut om tillämpning av övergripande principer. I detta anges att insatser som ska finansieras inom ramen för det operativa programmet inte bara måste följa jämlikhetsprinciperna, utan även i möjligaste mån främja den praktiska tillämpningen av policyn om lika möjligheter, icke-diskriminering och tillgänglighet. Denna bestämmelse överensstämmer helt med stadgans avdelning III om jämlikhet, artiklarna 21–26. Efter detta beslut utfärdade ministeriet för regional utveckling och EU-medel den 31 juni 2016 ett annat beslut som gällde ikraftträdandet av riktlinjer för sökande och mottagare inom det operativa programmet ”Konkurrenskraft och sammanhållning” om tillämpning av övergripande principer. Deltagare i utarbetandet av detta dokument var bland annat det statliga jämställdhetskontoret (Ured za ravnopravnost spolova), ombudsmannen för personer med funktionsnedsättning, ombudsmannen och jämställdhetsombudsmannen (Ured pravobraniteljice za ravnopravnost spolova). Riktlinjerna, som också innehåller en sammanfattning av begrepp och bestämmelser i stadgan, finns på https://strukturnifondovi.hr/dokumenti/?doc_id=578&fondovi=esi_fondovi. Bestämmelserna i riktlinjerna för sökande och mottagare inom det operativa programmet ”Konkurrenskraft och sammanhållning” om tillämpning av övergripande principer ingår i och ges särskild uppmärksamhet i hela anbudsdokumentationen för det operativa programmet, vilket kan ses här. Det operativa programmet främjar stadgan och bidrar till att uppfylla dess målsättningar genom direkta investeringar i infrastruktur för de mest utsatta grupperna i samhället i syfte att garantera deras mänskliga rättigheter. Under nuvarande finansieringsperiod sker investeringar inom det operativa programmet i enlighet med bland annat följande artiklar i stadgan: Artikel 35 – Hälsoskydd, artikel 14 – Rätt till utbildning, artikel 24 – Barnets rättigheter, artikel 25 – Äldres rättigheter, artikel 26 – Integrering av personer med funktionshinder.
Avdelningen för samordning av utarbetande och genomförande av projekt, en organisatorisk enhet vid ministeriet för regional utveckling och EU-medel, samordnar tillämpningen av de övergripande principerna om icke-diskriminering, jämställdhet, rättigheter för personer med funktionsnedsättning och hållbar utveckling.
I ett strategiskt dokument om främjande och skydd av mänskliga rättigheter (Nationellt program för skydd och främjande av mänskliga rättigheter 2019–2024) planerar kroatiska regeringens myndighet för mänskliga rättigheter och nationella minoriteters rättigheter att inkludera behovet av åtgärder för att öka medvetenheten om stadgan, göra den mer synlig och ge utbildning i den.
Varje år strävar rättsakademin (Pravosudna akademija) efter att inkludera utbildning om stadgan i sitt program för livslång fortbildning för domare och annan personal inom rättsväsendet. Akademin deltar även i EU-projekt om lärande kring stadgan som finansieras genom unionsprogram.
Ett exempel på detta är projektet ”Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna i rättspraxis” (Judging the Charter), som i Kroatien genomförs av ombudsmannen med rättsakademin som en av de associerade partnerna. Som en del av projektet deltog fyra domare i två internationella konferenser under 2017, och sex endagsseminarier anordnades under 2018: tre allmänna om själva stadgan (för sammanlagt 41 domare från Zagreb, Split and Osijek) och tre som inriktades på asyl och diskriminering och som hölls för totalt 46 domare i Zagreb.
Värt att nämna är även projektet inom ramen för övergångsmekanismen, ”Förbättrad utbildningskvalitet inom rättsväsendet – unionsrätt och internetbaserat distanslärande”, som genomfördes i mars 2018. Utöver seminarier och onlinekurser ingick det i projektet att utarbeta en kursplan på området för unionsrätt, vilken rättsakademin kan fortsätta att använda i sina program. Ett av de ämnen som ingick var ”Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna: tillämpningsområde och genomförande på nationell nivå”, där kursmaterialet användes vid fyra seminarier som hölls för sammanlagt 60 deltagare som en del av programmet för regelbunden livslång fortbildning 2019.
En handbok från FRA, Tillämpning av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna i lagstiftning och beslutsfattande på nationell nivå, presenterades som en del av en utbildning för tjänstemän som medverkar i lagstiftningsförfarandet. Utbildningen hölls av ombudsmannen i samarbete med FRA den 30 januari 2019.
När FRA har offentliggjort sin årliga rapport om grundläggande rättigheter, som innehåller ett kapitel om hur stadgan används på nationell nivå, sprider organisationen Human Rights House Zagreb den via sina sociala medier.
Ombudsmannen har i samarbete med FRA anordnat följande två seminarier för att öka medvetenheten om stadgan:
På juridiska fakulteten vid Zagrebs universitet (Pravni fakultet Sveučilišta u Zagrebu) ökar medvetenheten om stadgan genom föreläsningar för andra- och femteårsstudenter och på doktorandnivå.
Under andra året ägnas två föreläsningar åt skyddet av grundläggande rättigheter i EU, däribland stadgan, som en del av kärnkursen i europeisk offentlig rätt. Under femte året kan studenterna välja en kurs i grundläggande rättigheter i EU som hålls på engelska. Nyligen skrevs även en lärobok på universitetsnivå om grundläggande rättigheter i EU med tonvikt på förbud mot diskriminering. Undervisning i skyddet av grundläggande rättigheter ges i kursen om institutioner och EU:s rättssystem som en del av ett specialistutbildningsprogram i unionsrätt.
Varje år deltar Human Rights House Zagreb i en enkät från FRA för dess årliga rapport om grundläggande rättigheter, som innehåller ett kapitel om hur stadgan används på nationell nivå. Rapporten ger en översikt över rättspraxis i medlemsstaterna som åberopar eller hänvisar till stadgan, användningen av stadgan i parlamentariska debatter och vid antagandet av ny lagstiftning samt hur stadgan framställs i akademiska artiklar. Som tidigare nämnts sprider Human Rights House Zagreb rapporten genom att publicera den på sina sociala medier efter att FRA har offentliggjort den.
Som också tidigare nämnts anordnade FRA och kroatiska ombudsmannen ett seminarium om stadgan som hölls i lokalerna tillhörande Human Rights House Zagreb den 31 januari 2019. Företrädare för det civila samhället, oberoende människorättsinstitut och andra berörda rättstillämpare deltog i seminariet. De diskuterade frågor kring stadgans relevans och funktion och genomförde övningar i dess praktiska tillämpning under en heldagsutbildning.
Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
Användning av och kunskap om stadgan i ditt land.
Domarutbildningen, som inrättades genom lagdekret nr 26 av den 30 januari 2006, har en central funktion för den juridiska utbildningen, nämligen att säkerställa att lagen tillämpas och att domare har yrkesutbildning. Utbildningsprogrammen erbjuder dock också gemensamma kurser för advokatsamfund.
Syftet är viktigt, nämligen att tillhandahålla utbildning och livslångt lärande för domare för att förbättra det internationella samarbetet och öka kunskapen om rättssystemen.
Utbildningen har exklusiv behörighet när det gäller livslångt lärande och utbildning för domare. Den ansvarar särskilt för följande:
Inom ramen för det livslånga lärandet anordnar utbildningen årliga kurser i europeisk rätt och i synnerhet de rättigheter som fastställs i stadgan. Kurserna är öppna för alla domare och, för vissa kurser, även advokater. Dessa rör både materiella och språkliga aspekter.
Metoden är lämplig, eftersom utbildning om stadgan och dess tillämpning på nationell nivå tillhandahålls närhelst skyddet av en grundläggande rättighet i stadgan förbättras. Bästa praxis är därför särskilt att framhäva kopplingen till rättigheten i EU-stadgan, med en diskussion om hur den integreras i nationell lagstiftning.
Under 2022 kommer Nicestadgan att tas upp i kurser om skydd av personuppgifter, om rättssystemet, om digitalisering, rättvisa och rättigheter, om grundläggande rättigheter och europeisk rätt, om ärekränkning och hatpropaganda samt om artificiell intelligens och lagen.
Enligt önskemål från Europeiska kommissionen och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter har den nuvarande justitieministern, Marta Cartabia, utsett professor Palmina Tanzarella till Italiens kontaktpunkt för stadgan. En av hennes uppgifter är att främja stadgan, öka medvetenheten om den och därmed se till att den tillämpas mer effektivt. Valet föll på någon som är verksam inom den offentliga förvaltningen och som kan dra nytta av kontakter med justitieministeriet och den akademiska världen.
Kontaktpunkten är och kommer att vara ett nytt sätt att främja och öka kunskapen om stadgan genom ett program med regelbundna initiativ. I detta syfte stöds kontaktpunkten av personalenheten för samordning av internationella frågor som rör mänskliga rättigheter (Coordinamento dell’attività internazionale in tema di diritti umani, AIDU), som inrättades vid justitieministeriets justitieavdelning (Dipartimento per gli affari di giustizia, DAG) i december 2021. Detta initiativ saknar motstycke och har också som syfte att genomföra målen i den europeiska strategin för att stärka tillämpningen av EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. Inom justitieministeriets ansvarsområde kommer enheten att fokusera på grundläggande rättigheter, medborgerliga rättigheter och fri rörlighet för personer.
Skyddet av de grundläggande rättigheterna som ett sätt att främja europeisk integration är nu en viktig del av juridikutbildningen vid universiteten, särskilt när det gäller framsteg inom statsrätt och EU-rätt. För att garantera rättighetsskydd på flera nivåer är det viktigt att framtida rättstillämpare och ekonomiska aktörer får utbildning i Nicestadgan samt nationella domstolars och EU-domstolens tolkning av den. Därför har antalet specialkurser utökats kraftigt under de senaste åren.
Enligt den senaste undersökningen från ministeriet för universitet och forskning (Ministero dell’Università e della Ricerca, MUR) erbjöds i december 2021 omkring 550 kurser av institutionerna för juridik, statsvetenskap och ekonomi vid både offentliga och privata universitet, däribland. vissa kurser på engelska.
De flesta av dessa kurser tar i stora drag upp skyddet av de grundläggande rättigheterna och belyser dialogen mellan författningsdomstolarna och de överstatliga europeiska domstolarna när de genomför sina egna stadgor. Fallstudier ger studenterna möjligheten att förstå skärningspunkterna mellan stadgor och rättspraxis. På så sätt kan de ingående analysera Nicestadgan och konsekvenserna av dess tillämpning.
Stadgan studeras också i kurser om bl.a. invandring, it-rätt och kommunikationsrätt, miljörätt, europeisk straffrätt och processrätt, europeisk förvaltningsrätt, religiös mångfald, europeisk skatterätt och europeisk arbetsrätt.
Med tanke på att en av grundvalarna för Nicestadgan är förbudet mot diskriminering främjas den också av nationella organ som sysslar med denna fråga.
I detta sammanhang uppmärksammas det nationella kontoret mot rasdiskriminering (Ufficio Nazionale Antidiscriminazioni Razziali, Unar), som inrättades inom premiärministerns kansli genom lagdekret nr 215 av den 9 juli 2003 (om genomförande av direktiv 2000/43/EG om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniskt ursprung).
Kontoret har till uppgift att garantera alla personer rätten till likabehandling, oavsett etniskt ursprung eller ras, ålder, religiös övertygelse, sexuell läggning, könsidentitet eller funktionsnedsättning. Den fungerar självständigt och opartiskt och har nu under flera år också noga övervakat effekterna av diskriminerande hatpropaganda, även på nätet, samt insatserna för att bekämpa den.
Kontorets lagstadgade uppgifter är att
Ett register över sammanslutningar och organ som bekämpar diskriminering och främjar likabehandling har också inrättats vid avdelningen för lika möjligheter inom premiärministerns kansli (artikel 6 i lagdekret nr 215/2003).
Justitieministeriet har deltagit och deltar fortfarande i flera analytiska och operativa projekt som samordnas av Unar, med det särskilda syftet att uppdatera och utveckla metoder och verktyg för att effektivt förebygga och bekämpa rasism, främlingsfientlighet och andra former av intolerans som sprids genom hatpropaganda, även online. Dessa projekt omfattar bland annat följande:
Kontrollorganets huvuduppgift är att utarbeta en nationell strategisk plan för att bekämpa hatbrott och hatpropaganda.
Flera initiativ har genomförts i skolorna, med tanke på att medvetenheten om stadgan behöver höjas för att uppmuntra yngre generationer att reflektera ordentligt över gemensamma värderingar och sätta människor och mänsklig värdighet i centrum för processen att bygga ett samhälle för alla. De omfattade följande:
Projektet La Carta europea dei diritti a un milione di studenti (EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna för en miljon elever) genomfördes gemensamt av Europaparlamentet, Europeiska kommissionen och den italienska regeringen i samarbete med ministeriet för utbildning, universitet och forskning och den italienska posten (Poste Italiane). Genom projektet har kopior av stadgan delats ut till en miljon italienska gymnasister under de senaste två åren.
La Carta di Nizza fra diritti umani e cittadinanza (Nicestadgan: mellan mänskliga rättigheter och medborgarskap) var en tävling som startades av utbildningsministeriet med det främsta syftet att få barn att läsa och reflektera över hur EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna kan tillämpas i praktiken. I synnerhet diskuterades stadgans innehåll genom jämförelser med texterna i internationella konventioner och fördrag om mänskliga rättigheter, såsom den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.
År 2019 lanserade justitieministeriet EJNita-projektet (EJN – Italian Network: Building Bridges) med viss finansiering från Europeiska kommissionen (bidragsavtal nr 831373). Syftet var att stärka och effektivisera det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område. Projektet var ett svar på behovet av att förbättra juristers och yrkesutövares kunskap om verktygen för rättsligt samarbete på privaträttens område.
Projektet ledde till inrättandet av Aldricus-portalen (https://aldricus.giustizia.it), som omfattar information och material (standarder, nationell, internationell och överstatlig rättspraxis, länkar till webbplatser) som en del av en blogg. Aldricus-portalen är också ett sätt att främja och öka medvetenheten om stadgan, vilket framför allt uppnås genom information om riktade utbildningsevenemang. Utbildningsevenemanget La protezione transfrontaliera degli adulti con disabilità cognitive in Italia e Spagna (gränsöverskridande skydd för vuxna med kognitiva funktionsnedsättning i Italien och Spanien) lanserades exempelvis den 22 februari 2021.
Justitieministeriet har en särskild sida för att främja stadgan, som ger tillgång till den italienska versionen av texten samt en länk till Europeiska kommissionens webbplats, där stadgan förklaras.
Det finns många utbildnings- och lärandeinitiativ för domstolspersonal i Italien som erbjuds av utbildningsinstitutioner i samarbete med europeiska partner (EU-institutioner, t.ex. byrån för grundläggande rättigheter eller andra europeiska stater). Under 2021 offentliggjorde till exempel domarutbildningen flera anbudsinfordringar i detta avseende, på grundval av initiativ med intressenter i EU – Europeiska rättsakademin (Europäische Rechtsakademie, ERA), en tysk institution, den franska nationella domarutbildningen (Ecole Nationale de la Magistrature, ENM) och det europeiska nätverket för rättslig utbildning (EJTN).
Samarbete med intressenter för att främja användningen av och kunskapen om EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna
Institutioner som har till uppgift att värna de mänskliga rättigheterna har rätt att utnyttja en fond som inrättades genom den italienska budgetlagen från 2001 (artikel 1.573 i lag nr 178 från 2021) för att finansiera spridningen av Nicestadgan. Fonden, som förvaltas av justitieministeriet, uppgår till två miljoner euro för vart och ett av åren 2021 och 2022 och är öronmärkt för utbildningsprojekt av hög kvalitet som främjar rättskultur i frågor som rör internationell straffrätt och mänskliga rättigheter. Kriterierna för att få tillgång till fondens resurser fastställdes genom ett dekret av justitieministern, i samråd med ekonomi- och finansministern. Långsiktigt samarbete och samråd med internationella organ och institutioner prioriteras.
De nationella myndigheterna har nära förbindelser med tre av Italiens högsta domstolar: författningsdomstolen (Corte costituzionale), kassationsdomstolen (Corte Suprema di Cassazione) och högsta förvaltningsdomstolen (Consiglio di Stato).
Författningsdomstolens forskningsavdelning offentliggör en årsrapport med en sammanställning och förklaring av tolkningarna av EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna med avseende på konstitutionella principer. Den senaste rapporten offentliggjordes i juni 2021 med titeln L’applicazione della Carta dei diritti fondamentali dell’Unione europea nella giurisprudenza della Corte costituzionale (Tillämpning av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna i författningsdomstolens rättspraxis).
Kassationsdomstolens forskningsavdelning ger tillgång till de viktigaste domarna, däribland internationell och europeisk rättspraxis.
Det nationella advokatsamfundet (Associazione Nazionale Forense, ANF) är medlem i det europeiska partnerskap som leds av Bulgarian Lawyers for Human Rights Foundation och omfattar andra parter såsom Confprofessioni (ett förbund där ANF är medlem), Milanos advokatsamfund, Burgos universitet och de spanska advokaternas allmänna råd (Consejo General de la Abogacìa Española). Den ledande parten och dess partner vann EU:s anbudsinfordran för transnationella projekt för rättslig utbildning på det civilrättsliga och straffrättsliga området samt när det gäller grundläggande rättigheter (JUST-JTRA-EJTR-AG-2017).
Syftet med projektet Lawyers4Rights var att främja kunskap om EU-stadgans ursprung, syfte och tillämpningsområde, stärka möjligheterna att bemöta de problem med skyddet som uppstår i samband med migration och terrorism, öka medvetenheten om hur EU-stadgan tillämpas på nationell nivå, förbättra samarbetet mellan jurister och utveckla en förståelse av de väsentliga delarna av tillämplig EU-lagstiftning i alla nationella sammanhang.
Den avslutande konferensen hölls den 24 juni 2022 för att presentera projektets resultat och de viktigaste slutsatserna om advokaternas medvetenhet och tillämpningen av stadgan om de grundläggande rättigheterna.
Projektet beskrivs här: https://lawyers4rights.eu/.
Flera andra spontana initiativ, såsom anordnande av utbildningsevenemang och djupgående seminarier på akademisk nivå, artiklar i juridiska tidskrifter och tidningar samt diskussioner genom sändlistor för rättstillämpare, har också bidragit till att ge publicitet åt och öka medvetenheten om stadgans innehåll.
Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
Myndighetsstrategier som främjar användningen av och medvetenheten om stadgan inom lagstiftningen, förvaltningen, de brottsbekämpande organen och rättsväsendet.
Lettlands lagstiftning och rättspraxis omfattar artiklar i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan) som berör skydd av personuppgifter, jämlikhet och mänskliga rättigheter på områdena migration, vetenskap och tillgång till information.
I Lettland finns Lettlands centrum för rättslig utbildning (Latvijas Tiesnešu mācību centrs) som anordnar och tillhandahåller kurser för fortbildning och yrkesutveckling för domare och domstolspersonal. Allmänna föreläsningar om mänskliga rättigheter anordnas regelbundet, och under dessa är det även möjligt att diskutera stadgan.
Centret samarbetar med Europeiska rättsakademin (ERA) och Europeiska nätverket för rättslig utbildning (EJTN) och erbjuder även internationella kurser för domare.
Högsta domstolen främjar öppen tillämpning av stadgan genom att ge den ett separat avsnitt i lagstiftningsregistret. Registret innehåller inte alla domar från Högsta domstolen, utan bara de som är relevanta för tillämpningen av de rättsliga bestämmelserna (se i registret: European Union Law -> Treaties -> Charter of Fundamental Rights of the European Union).
I avsnittet för handböcker på Högsta domstolens webbplats finns information om utgifter i samband med FRA (se Expenditure of European Union Agency for Fundamental Rights).
Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
Myndighetsstrategier som främjar användningen av och medvetenheten om stadgan inom lagstiftningen, förvaltningen, de brottsbekämpande organen och rättsväsendet.
Enligt artikel 9.4 i lagen om principerna för lagstiftning (Teisėkūros pagrindų įstatymas) ska säkerställandet av att lagförslag är förenliga med stadgan utgöra en del av lagstiftningsprocessen. Behöriga organ ska utfärda slutsatser om huruvida lagförslag är förenliga med unionsrätten, domar från Europeiska unionens domstol, internationella avtal som Litauen har undertecknat, Europakonventionen samt domar från Europadomstolen. Den instans som ska anta rättsakten får också ta del av dessa slutsatser. Även om lagen inte uttryckligen föreskriver att stadgan ska följas, innebär kravet att följa unionsrätten även ett säkerställande av att stadgan följs. Praxis visar att det är så den förstås. Ett exempel på detta är de slutsatser som justitieministeriets avdelning för europeisk rätt (Europos teisės departamentas) utfärdade angående utkastet till lag om ändring av den litauiska lagen om val till Europaparlamentet (Lietuvos Respublikos rinkimų į Europos Parlamentą įstatymo pakeitimo įstatymo projektas). I slutsatserna angavs att de bestämmelser i lagförslaget som begränsade utövandet av rösträtten och valbarheten till Europaparlamentet som förankrats i artikel 39.1 i stadgan (förslaget om att samma person inte skulle få väljas till Europaparlamentet mer än två gånger i rad), men som inte uppfyllde villkoren för en sådan begränsning i artikel 52 i stadgan (begränsningar ska vara föreskrivna i lag, förenliga med det väsentliga innehållet i rättigheterna i fråga och proportionerliga) skulle anses strida mot unionsrätten (https://e-seimas.lrs.lt/portal/legalAct/lt/TAK/325a8fb0199811e9bd28d9a28a9e9ad9?positionInSearchResults=1&searchModelUUID=2d93c2bd-31b3-4e97-b94e-d931ddae3ca2).
En vägledning till Europeiska unionens domstols rättspraxis (Europos Sąjungos Teisingumo Teismo praktikos vadovas) har offentliggjorts på justitieministeriets (Teisingumo ministerija) webbplats, som också tillhandahåller information om frågor kring tillämpningen av stadgan. På webbplatsen finns även en länk till den information som finns på Europeiska kommissionens webbplats om att hävda sina rättigheter enligt unionsrätten (https://tm.lrv.lt/lt/veiklos-sritys-1/es-reikalu-koordinavimas/es-teises-perkelimas-ir-igyvendinimas länkar till https://ec.europa.eu/info/about-european-commission/contact/problems-and-complaints/help-defending-your-rights/individuals_en). En länk till handboken om tillämpning av stadgan på nationell nivå, som givits ut av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA), kommer också att tillhandahållas så snart den har översatts till litauiska.
Inrikesministeriet (Vidaus reikalų ministerija), riksåklagaren (Generaline prokuratūra) och organet för granskning av journalistisk etik (Žurnalistų etikos inspektoriaus tarnyba) genomför ett projekt om att stärka åtgärderna mot hatbrott och hatpropaganda i Litauen. Som en del i projektet erbjuds poliser, åklagare och domare gemensam utbildning som finansieras genom Europeiska unionens program för rättigheter, jämlikhet och medborgarskap (2014–2020). När inrikesministeriet offentliggör rättslig information som berör kampen mot hatbrott och som riktar sig till både polis och brottsoffer tillhandahålls även en länk till relevant avsnitt på FRA:s webbplats (https://vrm.lrv.lt/lt/veiklos-sritys/viesasis-saugumas-1/atsakas-i-neapykantos-nusikaltimus-ir-neapykanta-kurstancias-kalbas länkar till https://fra.europa.eu/en/themes/hate-crime).
Se informationen ovan gällande länkarna till webbplatserna för Europeiska unionens institutioner och byråer.
Samarbete med berörda parter för att främja användningen av och medvetenheten om EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna
Litauen har antagit som praxis att anordna årliga forum för mänskliga rättigheter (Nacionaliniai žmogaus teisių forumai). Ett sådant anordnades 2019 av det litauiska forumet för handikapporganisationer (Lietuvos negalios organizacijų forumas), jämställdhetsombudsmannen (Lygių galimybių kontrolieriaus tarnyba), Seimas ombudsman (Seimo kontrolierių įstaiga), Seimas kommitté för mänskliga rättigheter (Seimo Žmogaus teisių komitetas), utrikesministeriet (Užsienio reikalų ministerija), barnombudsmannen (Vaiko teisių kontrolieriaus įstaiga), universitetet Vytautas Magnus (Vytauto Didžiojo universitetas) och sammanslutningen av människorättsorganisationer (Žmogaus teisių organizacijų koalicija).
Litauens forskningsråd (Lietuvos mokslo taryba) finansierade en forskningsstudie som genomfördes av Vilnius universitet (Vilniaus universitetas) om tillämpning av stadgan som standard i försvaret av individuella rättigheter på överstatlig och nationell nivå. I studien undersöktes i vilken utsträckning litauiska myndigheter, domstolar och förundersökningsorgan tillämpade stadgan och åberopade dess bestämmelser (och bland dessa är myndigheterna de som sannolikt oftast utreder klagomål gällande individuella rättigheter som omfattas av stadgan). Frågan ställdes huruvida allmänheten och rättsgemenskapen hade tillräcklig kännedom om stadgans betydelse i försvaret av grundläggande rättigheter och huruvida denna betraktades som en effektiv standard i detta försvar. I studien behandlades även frågor kring användningen av stadgan i försvaret av särskilda rättigheter. Resultaten av studien har offentliggjorts.
På sin portal ”Mina rättigheter” (Mano teisės) tillhandahåller den icke-statliga organisationen Litauiska centret för mänskliga rättigheter (Lietuvos žmogaus teisių centras) en länk till webbplatserna för Europeiska unionens institutioner och byråer, däribland den för FRA. Texterna som publiceras på portalen handlar även om frågor kring tillämpningen av stadgan.
Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
I den nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter 2020 förklarar regeringen hur den avser att skydda och främja de mänskliga rättigheterna i Nederländerna. Stadgan är en del av den ”infrastruktur för mänskliga rättigheter” som beskrivs i handlingsplanen, dvs. den rättsliga ramen för (statliga) organisationer och personer som bidrar till skyddet av de mänskliga rättigheterna i Nederländerna. I handlingsplanen anges att stadgan – jämfört med konstitutionen och Europakonventionen – är det modernaste och mest omfattande dokumentet om grundläggande rättigheter. Förhållandet mellan dessa dokument om grundläggande rättigheter förklaras också.
Den integrerade utvärderingsramen (IAK) omfattar en checklista för grundläggande rättigheterhttps://www.kcbr.nl/beleid-en-regelgeving-ontwikkelen/integraal-afwegingskader-voor-beleid-en-regelgeving/6-wat-het-7 som kan användas vid uppläggning av politiken och utarbetande av regler. Där hänvisas till stadgan, som kan vara tillämplig. I anvisningarna för utarbetande av lagstiftning anges också att överordnad rätt, inklusive stadgan, ska beaktas när bestämmelser utarbetas.
Academie voor wetgeving (Akademin för lagstiftning) erbjuder kurser för statliga advokater och lagstiftare (Europeisk och internationell rätt | Akademin för lagstiftning / Akademin för statliga advokater) för att främja användningen av och medvetenheten om EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan). Dessa kurser erbjuds bland annat domare/domarkandidater, allmänna åklagare och deras jurister, även i form av e-lärande (se Sökresultat – SSR (domstolsväsendets utbildnings- och studiecentrum)).
Vid utarbetandet av lagstiftning tas nu också regelbundet hänsyn till de grundläggande rättigheterna i stadgan. Detta sker exempelvis vid genomförandet av direktiv och förordningar, men även när det gäller ”standardlagstiftning”, t.ex. på covid-19-området. I rekommendationerna från högsta förvaltningsdomstolens rådgivande avdelning till regeringen anges ofta att regeringen bör kontrollera om nya lagförslag uppfyller stadgans krav. I den kontrollram som den rådgivande avdelningen har utarbetat för digitalisering krävs uttryckligen att de grundläggande rättigheter som fastställs i stadgan ska beaktas (artiklarna 7, 8 och 21).
En särskild handbok om tillämpningen av stadgan har utarbetats för politiskt ansvariga och lagstiftare. I dokumentet förklaras när stadgan gäller och vilka grundläggande rättigheter i stadgan som ger ett bättre skydd än konstitutionen och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Handboken finns bland annat på webbplatsen för utrikesministeriets Expertisecentrum Europees recht (Ecer – Europeiska rättscentrumet). På webbplatsen finns mer (bakgrunds-)information om stadgan och hänvisningar till Europeiska kommissionens årsrapporter om dess tillämpning samt till rapporterna från EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA). Ecer offentliggör regelbundet rapporter om nya domar från EU-domstolen, som också skickas ut i ett nyhetsbrev.
I Nieuwsbrief Rechtspraak Europa (nyhetsbrevet om europeisk rättspraxis) från Amsterdams appellationsdomstol finns en månatlig översikt över rättspraxis från både Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och EU-domstolen på de områden som bland annat omfattas av stadgan. Nyhetsbrevet innehåller information om relevant utbildning och seminarier om stadgan mer allmänt eller på särskilda områden (t.ex. straffrätt eller migrationslagstiftning).
Dessutom är olika (nederländska) akademiska publikationer om stadgan tillgängliga på flera rättsområden (se avsnitt 5 nedan).
Rapporterna från FRA och vägledningen om tillämpningen av stadgan, verktygen för e-lärande om stadgan och handböckerna finns alla på Ecers webbplats. Europeiska kommissionens årsrapporter om stadgans tillämpningsområde och det tematiska informationsbladet från EU-domstolens direktorat för forskning och dokumentation finns alla där.
En plattform för mänskliga rättigheter och lokala myndigheter har nyligen tagits fram för att ge information och utbyta kunskap om mänskliga rättigheter inom lokala myndigheter. Plattformen är ett samarbetsprojekt mellan ministeriet för inrikes frågor och kungarikets förbindelser, den nederländska kommunsammanslutningen (VNG), det nederländska institutet för mänskliga rättigheter och den nationella ombudsmannen. Den skulle också kunna användas för att utbyta information och sakkunskap om (särskilda grundläggande rättigheter i) stadgan.
Vid nederländska universitet behandlas regelbundet stadgans (praktiska) innebörd. Olika symposier anordnades exempelvis i samband med stadgans tioårsjubileum, bland annat av Radbouds universitet, där akademiker, statliga advokater och domare diskuterade dess betydelse för olika rättsområden. Detta ledde till publiceringen av en bok (J. Krommendijk, H. C. F. J. A. de Waele och K. M. de Zwaan (red.), Tien jaar EU-Grondrechtenhandvest in Nederland. Een impact assessment (EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna 10 år i Nederländerna – en konsekvensbedömning) Deventer: Wolters Kluwer 2019).
Utrechts universitet anordnar också studiedagar för domare, advokater och allmänna åklagare för att öka kunskapen och medvetenheten om stadgan.
Nederland Juristen Comité voor de Mensenrechten (NJCM – Nederländska juristers kommitté för mänskliga rättigheter) anordnade det tredje symposiet om stadgan 2020. Vid det tillfället diskuterades stadgans mervärde för rättspraxis. Talarnas inlägg samlades sedan in i Nederlands Tijdschrift voor de Mensenrechten (NTM – volym 45, 2020, nr 1).
Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
Användning och medvetenhet i ditt land.
Särskilda hänvisningar till eller förklaringar om tillämpningen av stadgan
Utbildning om tillämpningen av stadgan
Yrkesverksamma (lagstiftare, förvaltningen, brottsbekämpande myndigheter, rättsväsendet, rättstillämpare)
Privatpersoner
På justitieministeriets webbplats finns en särskild sida om stadgan med hänvisningar till verktyg som Byrån för grundläggande rättigheter (FRA) gjort tillgängliga och en länk till FRA:s webbplats.
Samarbete med berörda parter för att främja användningen av och medvetenheten om EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna
Ej tillämpligt.
Ej tillämpligt.
Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
Författningsdomstolen har fastställt att man i sin rättspraxis har börjat förlita sig på stadgan. Även allmänna domstolar tenderar att hänvisa till bestämmelserna i stadgan i sina domar. Denna tendens är kopplad till ett ökat antal kurser och seminarier om ämnen relaterade till rättigheterna som erbjuds domare och åklagare i olika former.
Nationella institutet för domar- och åklagarkåren (Institutul Național al Magistraturii) har utformat program där information tillhandahålls om EU-rätten och rättspraxis från Europeiska unionens domstol i nära samband med rättspraxis från Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, med särskild inriktning på rättsligt samarbete. Både framtida åklagare och framtida domare deltar i dessa kurser. Tjänstgörande domare och åklagare deltar i kurserna som en del av sin fortlöpande utbildning. Ett aktuellt exempel på detta är ett webbinarium om hur stadgan används i asylförfaranden.
Stadgan ingår i kursplanen vid juridiska fakulteter och andra universitet i Rumänien, liksom i kursplaner som inrättats av Nationella institutet för domar- och åklagarkåren.
Andra myndigheter i Rumänien använder bestämmelserna i stadgan i sitt beslutsfattande (t.ex. sysselsättningspolitik, arbetslöshetspolitik och strategier för hållbar utveckling) eller när de anger skäl för tillämpning av påföljder (se t.ex. praxis från Nationella rådet för bekämpning av diskriminering (Consiliul Național pentru Combaterea Discriminării). Charterpedia och i allmänhet alla typer av uppgifter som tillhandahålls av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter är mycket användbara verktyg som bland annat inrikesministeriet (Ministerul Afacerilor Interne) förlitar sig på i sitt arbete. Inrikesministeriet har egna utbildningsenheter som tillhandahåller utbildning om mänskliga rättigheter för brottsbekämpningsmyndigheterna. Dessa kurser handlar om alla internationella instrument för skydd av mänskliga rättigheter, inbegripet stadgan.
Bland de åtgärder som krävs för att uppfylla förutsättningen för ”effektiv tillämpning och genomförande av EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna” ansvarar ministeriet för EU-medel (Ministerul Fondurilor Europene) även för att säkerställa att det finns fungerande system som garanterar överensstämmelse med EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna enligt bilaga III till förslaget till förordningen om gemensamma bestämmelser. I detta avseende har generaldirektoratet för programmering och samordningssystem (Direcția Generală Programare și Coordonare Sistem) utarbetat riktlinjer för tillämpning av EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna vid genomförandet av europeiska struktur- och investeringsfonder (Riktlinjer) vars syfte är att hjälpa såväl personalen vid ministeriet för EU-medel (Ministerul Fondurilor Europene) som behöriga myndigheter som anförtrotts förvaltningen av europeiska fonder, organ och andra offentliga myndigheter i planerings- och genomförandefaserna under budgetåren 2021–2027, och potentiella stödmottagare som ansöker om finansiering med EU-medel vad gäller effektiv tillämpning och genomförande av bestämmelserna i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. Ministeriet anser att det är viktigt med en regelbunden dialog om hur stadgan ska tillämpas och att EU beviljar institutionellt stöd på detta område.
Charterpedia och i allmänhet material från FRA om stadgan är användbara instrument. Inrikesministeriet uppgav exempelvis att de använder sig av material från FRA.
Se svaret på fråga nr 2 – instrument som har utvecklats av FRA är relevanta och används.
Samarbete med intressenter för att främja användningen av och medvetenheten om EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna
Det webbinarium som Nationella institutet för domar- och åklagarkåren nyligen anordnade (juni 2020) om användning av stadgan i asylförfaranden är ett exempel på sådant samarbete. Ett flertal nationella och internationella icke-statliga organisationer deltog, tillsammans med Bukarests advokatsamfund.
År 2019 och 2020 utvecklade och tillhandahöll det rumänska institutet för mänskliga rättigheter (Institutul Român pentru Drepturile Omului) en serie kurser utformade för olika yrkeskategorier där arbetets särdrag gör att de yrkesverksamma anmodas att vara medvetna om och att tillämpa mänskliga rättigheter. Dessa kurser handlade om bestämmelserna i stadgan. Bestämmelserna gicks igenom grundligt och diskuterades under de kurser som utformats för gränspolisen (anordnat tillsammans med polisens generalinspektorat (Inspectoratul General al Poliției) och ytterligare tre regionala enheter: Timișoara, Giurgiu, Constanța) om ämnet mänskliga rättigheter i samband med irreguljär migration (med särskild hänvisning till artiklarna 2, 3, 4, 6 och 35 i stadgan).
De kurser som hölls under 2019 finns tillgängliga här.
När det dessutom gäller förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, ingick bestämmelserna i stadgan i de kurser som utformats för anställda vid nationella enheter för frihetsberövande och häktning.
Med anledning av en kurs som anordnats för att uppmärksamma 10-årsdagen av antagandet av stadgan diskuterades bestämmelserna i stadgan, särskilt avseende integritet och skydd av personuppgifter, under diskussionsseminarier riktade till lärare och skolinspektörer i Vâlcea kommun.
Under 2020 främjades stadgan genom utbildningskurser riktade till polistjänstemän vid nationella enheter för frihetsberövande och häktning, gränsinspektioner och advokater.
De kurser som hölls under 2020 finns tillgängliga här.
Alla de ovan nämnda kurserna, som anordnades av det rumänska institutet för mänskliga rättigheter, utformades tillsammans med offentliga institutioner och partner inom utbildning och den akademiska världen, nämligen följande:
Se även svaret på fråga nr 1 – stadgan ingår i kursplanen för ämnena EU-rätt och folkrätt vid juridiska fakulteter i Rumänien.
Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
I målet PL. ÚS 10/2014 prövade Slovakiens författningsdomstol (Ústavný súd Slovenskej republiky) stadgans tillämplighet i Slovakien. Den slog uttryckligen fast att stadgan ska ha samma ställning i Slovakiens konstitutionella ordning som andra internationella fördrag om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter som omfattas av artikel 7.5 i den slovakiska författningen. Det innebär att den har företräde framför nationell lagstiftning.
Varje ny rättsakt innehåller en klausul om dess förenlighet med EU-rätten, och om lagstiftningen rör rättigheter som är knutna till stadgan ska rättsakten dessutom innehålla information om dess förenlighet med stadgan.
Nedanstående dokument omfattar hänvisningar till stadgan och dess betydelse i internationell och europeisk människorättslagstiftning.
EU-stadgan ingår i utbildningsramen (koncepcia vzdelávania) för Slovakiens rättsakademi (Justičná akadémia Slovenskej republiky). I utbildningsramen för den slovakiska rättsakademin (rättsakademin) anges det hur rättsakademin ska utbilda de målgrupper som anges i lag nr 548/2003 om rättsakademin, i dess ändrade lydelse, vid justitieministeriet och allmänna åklagarmyndigheten (Generálna prokuratúra Slovenskej republiky). Som ett led i det livslånga lärande som avses nedan innebär detta utbildning för domare, ställföreträdande domare och exekutionsbiträden på området för deras specialisering och befogenheter.
• Utbildningsramen för Slovakiens rättsakademi (gäller sedan den 25 september 2019)
• Inom EU-rätt och internationell rätt läggs tonvikten på
• För yrkesverksamma (lagstiftare, förvaltning, brottsbekämpning, rättsväsende och rättstillämpare).
• För allmänheten.
Olika material från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) finns tillgängliga kostnadsfritt, många på slovakiska. De grundläggande dokumenten och verktygen är bl.a. följande:
Rapporten om grundläggande rättigheter 2019, kapitel 2 om EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna och medlemsstaternas användning av den.
Charterpedia är ett onlineverktyg som ger lättillgänglig information om alla grundläggande rättigheter enligt stadgans olika artiklar. Det innehåller också den fullständiga texten samt rättsliga förklaringar av enskilda artiklar, besläktad europeisk och nationell rättspraxis samt tillhörande FRA-publikationer. Verktyget finns också tillgängligt som mobilapp.
Även, till exempel, Europaparlamentets betänkande om genomförandet av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna i EU:s institutionella ram av den 30 januari 2019.
• Publikation av Slovakiens nationella centrum för mänskliga rättigheter (Slovenské národné stredisko pre ľudské práva): Vägledning om mänskliga rättigheter i samband med Slovakiens EU-medlemskap (Sprievodca ľudskoprávnymi témami súvisiacimi s členstvom Slovenskej republiky v Európskej únii)
• Yrkesinriktade webbplatser med information om praktisk rättstillämpning samt artiklar av experter och forskare
Denna information är inte tillgänglig.
Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
Myndighetsstrategier som främjar användningen av och medvetenheten om stadgan inom lagstiftningen, förvaltningen, de brottsbekämpande organen och rättsväsendet.
Det viktigaste policydokument som är i kraft är Statsrådets redogörelse om de mänskliga rättigheterna (VNS 6/2014 vp) där olika sätt att stärka EU:s grundrättsdimension berörs, bl.a. genom medvetandehöjande åtgärder som avser EU:s stadga om grundläggande rättigheter. I redogörelsen nämns även kommissionens rapport om tillämpningen av EU:s stadga om grundläggande rättigheter och årsrapporten från EU:s byrå för grundläggande rättigheter samt diskussionen om dessa i rådet. Betydelsen av att öka allmänhetens medvetenhet om stadgan lyfts även fram. I redogörelsen betonas vikten av att vidareutveckla och använda befintliga praktiska verktyg för lagberedare, t.ex. anvisningar och checklistor, för att öka medvetenheten om stadgan. Detta bör stödjas exempelvis genom utbildning för föredragande inom EU (s. 38). I sitt utlåtande om redogörelsen om de mänskliga rättigheterna betonade riksdagens stora utskott särskilt behovet av att öka medvetenheten om EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (SuVL 6/2014 vp).
Statsrådets redogörelse om de mänskliga rättigheterna
I Finlands andra nationella handlingsplan för grundläggande och mänskliga rättigheter 2017–2019 hänvisas specifikt till EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna som rättslig grund för hela handlingsplanen (s. 17) vid sidan av övriga relevanta källor till grundläggande och mänskliga rättigheter. Stadgan om de grundläggande rättigheterna utgör också rättslig grund för vissa av handlingsplanens projekt, t.ex. åtgärd 1.1 Ökning av statsrådets kapacitet i frågor om grundläggande och mänskliga rättigheter och åtgärd 1.1.1 Att förstärka kunskapen om grundläggande och mänskliga rättigheter hos statsrådets tjänstemän.
Nationell handlingsplan för grundläggande och mänskliga rättigheter 2017–2019
Justitieministeriet har utarbetat en promemoria om tillämpningen och tolkningen av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Promemorian utgavs första gången 2016 och aktualiserades i början av 2020. Promemorian är avsedd att fungera som ett hjälpmedel vid beredning av inhemsk lagstiftning och av EU-lagstiftning, främst vid bedömningen av grundläggande och mänskliga rättigheter i frågor som omfattas av EU-rätten. En stor del av EU-rätten genomförs på nationell nivå, och därför spelar EU:s grundläggande rättigheter också en viktig roll när nationell lagstiftning utarbetas. Dessutom lämnar EU-rätten ofta utrymme för nationell handlingsfrihet i fråga om det praktiska genomförandet av EU-rätten och valet av åtgärder, men denna handlingsfrihet måste användas i enlighet med EU:s grundläggande rättigheter.
I promemorian behandlas frågor som rör tillämpningsområdet, tolkningen, rättsverkningarna och skyddsnivån för EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Vid aktualiseringen togs hänsyn till senaste rättspraxis och strävan var särskilt att mer i detalj ta upp de viktigaste frågor som rör lagberedningens praktiska aspekter. Här ingår villkoren för att begränsa EU:s grundläggande rättigheter och förhållandet mellan stadgan och andra grundläggande och mänskliga rättigheter, t.ex. de som ingår i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och Finlands grundlag.
Promemoria om tillämpning och tolkning av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (978 Kb)
Information om rapporter från EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) rapporter och de verktyg som den använder, tillhandahålls via statsrådets nätverk för grundläggande rättigheter och mänskliga rättigheter. Dessutom utgör den årliga rapporten om grundläggande rättigheter underlag för ett pressmeddelande för att understödja kommunikationen med allmänheten.
Kurs i lagberedning vid Tammerfors universitet, med ett avsnitt om konsekvensbedömningar av grundläggande och mänskliga rättigheter, särskilt om EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (anordnad den 8 november 2018 och den 26 november 2019 och åter hösten 2020).
Framhävande av den betydelse som stadgan om de grundläggande rättigheterna har i samband med dess tioårsdag: En artikel publicerad i Turun Sanomat den 11 december 2019
Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.
Användning och medvetenhet i ditt land
I regeringens strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter (MR-strategin, skr. 2016/17:29) bedömde regeringen att det fanns ett behov av att utvärdera stadgans tillämpning. Uppsala universitet fick 2017 i uppdrag att kartlägga stadgans tillämpning. Bland annat innebar uppdraget att belysa i vilka fall och hur stadgan tillämpas av domstolar inklusive statistik på antal domar där en hänvisning till stadgan gjorts. Uppdraget, som redovisades den 31 december 2017 och genomfördes i dialog med bland annat Domstolsverket, visade på att flera domstolar hade tillämpat stadgan vid ett antal tillfällen. En hänvisning till stadgan görs i regel i samband med att EKMR och/eller annan EU-rätt berörs. Det är några få artiklar som tillämpats i större utsträckning. Det rör sig om förbudet mot dubbelbestraffning (artikel 50) och andra processuella rättigheter.
Inom ramen för regeringens MR-strategi (se ovan) har Uppsala universitet fått i uppdrag att ta fram kompetensutvecklingsinsatser för statligt anställda. Universitet erbjuder kostnadsfria utbildningsprogram både på webben och förlagda på enskilda myndigheter. Utbildningar innefattar bl.a. stadgans tillämpning.
Domstolsverket bidrar till kunskap gällande stadgans tillämpning i Sverige genom det EU-rättsliga nyhetsbrev som ges ut 10 ggr/år. Det huvudsakliga syftet med nyhetsbrevet är att lyfta fram och belysa EU-rättens betydelse genom en selektiv bevakning av EU-domstolens praxis samt en bevakning av och rapportering om svenska domstolarnas tillämpning av EU-rätt. Det är givetvis så att EU-domstolens praxis har stor betydelse för tillämpning av unionsrätten. Det råder därmed ingen tvekan om att praxisen från EU-domstolen även påverkar det materiella innehållet i stadgans rättigheter. I detta sammanhang utgör Nyhetsbrevet om EU-rätt, framför allt genom sin bevakningsfunktion av relevant praxis från EU-domstolen, således ett viktigt instrument som är ägnat att höja kunskapen om EU-rätten och därmed även om stadgans grundläggande rättigheter för berörd personal inom Sveriges Domstolar samt för allmänheten i stort. Den omständigheten att EU-domstolen har en mycket extensiv syn på EU-rättens och därmed även stadgans tillämpningsområde talar ännu starkare för att det är viktigt med en löpande bevakning och en allmän orientering om de från svenskt domstolsperspektiv viktigaste/ledande avgöranden på EU-rättens område. Detta eftersom det handlar om ett dynamiskt rättsområde som är under ständig utveckling.
På sidan med juridisk länksamling om mänskliga rättigheter på Sveriges Domstolars intranät finns information om alla relevanta organ, institutioner samt dokument eller rättsakter på området för de mänskliga rättigheterna. Genom att tillhandahålla denna information säkerställer Domstolsverket att personalen inom Sveriges Domstolar har en fullgod och kontinuerligt uppdaterad tillgång till en databank med den viktigaste informationen om stadgan samt andra relevanta regelverk med anknytning till mänskliga rättigheter.
Domstolsakademin och Enheten för lärande ansvarar för kompetensutvecklingen för anställda inom Sveriges Domstolar. Det handlar både om utbildning som rör den dömande verksamheten för ordinarie domare, tekniska råd, fiskaler, notarier, föredragande och beredningsjurister och om utbildning som ligger utanför den dömande verksamheten. Utbildningarna behandlar en rad olika ämnesområden såsom straffrätt, familjerätt, processrätt, mark- och miljörätt, skatterätt, socialförsäkringsrätt, migrationsrätt samt processrätt och förvaltningsprocessrätt. Därtill erbjuds bl.a. anpassade utbildningar för t.ex. chefer och domstolshandläggare. Stadgan förekommer i utbildningar både direkt (genom utbildningspass om stadgan i sig) och indirekt (genom att vävas in då stadgan och det mänskliga rättighetsperspektivet är av relevans för ämnet som behandlas på kursen). Som exempel kan ges kurserna för blivande domare där det ingår en grundläggande genomgång av stadgan och dess relation till Europakonventionen, då bl.a. artiklarna, praxis och domsskrivning behandlas. Deltagarna får även utbildning i hur man söker i EU-rättsliga databaser. För ordinarie domare finns bl.a. en e-utbildning i Europarätt där stadgan tas upp och den genomsyrar även kurser som har getts inom andra ämnesområden, såsom t.ex. straffrätt och förvaltningsprocessrätt. Stadgan uppmärksammas även i anslutning till Europaresor för både ordinarie domare och domare som är under utbildning. Resorna innehåller bl.a. besök vid EU-domstolen och Europadomstolen. För övriga medarbetare på domstolarna samt i det utbildningsutbud som avser samtliga personalkategorier behandlas stadgan i ett stort antal kurser. Som exempel kan nämnas baskurs för nyanställda och i kurser om bemötande, media, GDPR, tolkanvändning, jämställdhet samt offentlighet och sekretess.
Handboken ”Fundamental Rights Training for Border Guards” (Frontex, 2013), i vilken EU-stadgan omnämns som ett verktyg för att förstärka tanken om ömsesidig respekt och samarbete, används i Frontex-utbildning där personal från Polismyndighetens gränsverksamhet deltar.
Samarbete med berörda parter för att främja användningen av och medvetenheten om EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna
-
Så som har nämnts ovan har Uppsala universitet i uppdrag att ta fram kompetensutvecklingsinsatser om mänskliga rättigheter för statliga anställda. Inom ramen för uppdraget erbjuder universitetet verksamhetsanpassade utbildningar för myndigheter. I framtagandet av sådana utbildningsinsatser har universitetet en nära dialog med berörd myndighet. Mer information om de utbildningsinsatser som Uppsala universitet erbjuder finns på https://mr-forum.se/
-
Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.