Hitta information per region
I. Förteckningar och register över sakkunniga
I Sverige finns det inte några register eller förteckningar över sakkunniga, och inga planer på att införa sådana förteckningar.
II. Den sakkunniges kvalifikationer
Inte tillämpligt.
III. Sakkunnigas arvode
Inte tillämpligt.
IV. Sakkunnigas ansvarsskyldighet
Inte tillämpligt.
V. Ytterligare information om sakkunnigförfaranden
1. Utnämning av sakkunniga
a) Domstolssakkunnig
Det är ovanligt att domstolen själv förordnar en sakkunnig i en rättsprocess.
b) Partssakkunniga
I Sverige anlitas sakkunniga i rättsprocesser vanligtvis av en av parterna i en rättegång, vilket innebär att de sakkunniga omfattas av samma regler som vittnen (sakkunnigvittne).
2. Förfarande
Den svenska rättstraditionen grundas på fri bevisföring, dvs. att den bevisning som har lagts fram inte får avvisas enbart på processuella grunder. Vilket bevisvärde ett sakkunnigvittnes bevisning har grundas därför på slutsatserna och vittnesmålet i det enskilda fallet. Domstolen bestämmer vilket bevisvärde utsagan har och det är upp till parterna att fastställa vittnets trovärdighet och kompetens (via förhör och korsförhör).
Den svenska civilprocesslagen och dess bevisregler grundas generellt på omedelbarhetsprincipen, principen om koncentrerade processer och principen om muntlig bevisning.
En vittnesutsaga har högst bevisvärde när det finns en begränsad risk för missförstånd, vilket är fallet när vittnet närvarar personligen. Då är det lättare för domstolen att bedöma utsagans tillförlitlighet och trovärdighet. I vissa avseenden säkerställer denna regel dessutom parternas rätt till korsförhör (upprätthåller principen om jämlikhet i medel).
Till följd av dessa principer läggs bevisningen nästan alltid fram för domstolen vid huvudförhandlingen. Vittnesutsagor måste därför avges till domstolen direkt och muntligen. Skriftliga utsagor/edsvurna utsagor/videoförhör godtas vanligtvis inte som ersättning för en utsaga som lämnas personligen (med undantag för videoinspelningar av förhör med barn).
Sedan 2008 tillåts vittnesutsagor utanför huvudförhandlingen och användningen av telefon- och videoförhör vid huvudförhandlingen i högre utsträckning. Videokonferens – vanligtvis i ett konferensrum på en domstol i den domkrets där vittnet har sin hemvist – anses i regel kunna likställas med att närvara personligen i rättssalen.
I praktiken tillämpas förbudet mot edsvurna utsagor inte på läkarintyg och intyg som utfärdas av statstjänstemän eller statsanställda. Det beror dock alltid på det enskilda fallet och den tillgängliga bevisningen.
Användningen av sakkunniga regleras av rättegångsbalken, som finns tillgänglig på
rättegångsbalken (1998:000) (kapitel 40, s. 215., inte uppdaterad)
Den information som presenteras här samlades in inom ramen för projektet ”Hitta en sakkunnig” och kommer från de kontakter i varje land som valts ut av European Expertise & Experts Institute (EEEI).
Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.