Delgivning av handlingar (omarbetning)

---

Artikel 3.1 – Översändande organ

Det organ som ska ombesörja sändningen av rättsliga handlingar är den domstol som sköter delgivningen (§ 1069.1.1 i civilprocesslagen [ZPO]).

Det organ som ska ombesörja sändningen av icke-rättsliga handlingar är den distriktsdomstol (Amtsgericht) inom vars domkrets den person som sköter delgivningen har sin hemvist eller vanliga vistelseort. När det gäller notariatshandlingar är det distriktsdomstolen där den intygande notarien har sitt kontor. När det gäller juridiska personer går man efter huvudkontor i stället för hemvist eller vanlig vistelseort. Delstatsregeringarna kan genom rättslig förordning överlåta de sändande organens uppgifter på en distriktsdomstol som är ansvarig för flera distriktsdomstolars domkretsar (§ 1069.1.2 i ZPO).

Klicka på länken nedan för att se alla behöriga myndigheter för denna artikel.
Lista med behöriga myndigheter

Artikel 3.2 - Mottagande organ

Behörigt mottagande organ enligt artikel 3.2 i förordning (EU) 2020/1784 är den distriktsdomstol inom vars domkrets handlingen ska delges. Delstatsregeringarna kan genom rättslig förordning överlåta det mottagande organets uppgifter på en distriktsdomstol som är ansvarig för flera distriktsdomstolars domkretsar.

Klicka på länken nedan för att se alla behöriga myndigheter för denna artikel.
Lista med behöriga myndigheter

Artikel 3.4 c – Sätt på vilka de kan ta emot handlingar

I enlighet med artikel 5.4 i förordning (EU) 2020/1784 kan handlingar tas emot på följande sätt: per post, privat kurir eller fax.

Andra meddelanden kan även tas emot via telefon eller e-post.

Artikel 3.4 d – Språk som kan användas för att fylla i standardformulären i bilaga I

Formulären i bilaga I till förordning (EU) nr 2020/1784 kan fyllas i på tyska eller engelska (§ 1070 i ZPO).

Artikel 4 – Central enhet

Den centrala enhetens funktioner utövas främst på delstatsnivå.

Varje delstat har sin egen centrala enhet och delstatsregeringen avgör vilket organ som ska utöva denna funktion delstatens territorium (§ 1069.3 i ZPO). I de flesta fall är delstatens centrala enhet delstatens rättsliga myndighet, en regionöverdomstol eller en distriktsdomstol.

Utöver de 16 centrala enheterna på delstatsnivå finns det en central enhet på federal nivå – förbundsjustitieämbetet (Bundesamt für Justiz). Den federala centralenheten bistår de behöriga enheterna i delstaterna (§ 1069.4 i ZPO) och tar emot framställningar om delgivning i fall där talan väcks mot Förbundsrepubliken Tyskland.

Klicka på länken nedan för att se alla behöriga myndigheter för denna artikel.
Lista med behöriga myndigheter

Artikel 7 – Hjälp med adressförfrågningar

I enlighet med artikel 7.1 c tillhandahåller Tyskland via e-juridikportalen information om hur man hittar adresser. Enligt § 44 i Tysklands federala registreringslag (Bundesmeldegesetz – BMG) har utländska myndigheter och utländska privatpersoner rätt att erhålla ett enkelt registerutdrag (einfache Melderegisterauskunft) för en viss person från tyska registreringsmyndigheter utan att ange skäl till detta.

Ett enkelt registerutdrag ur folkbokföringen innehåller

• efternamn,
• förnamn, med uppgift om tilltalsnamn,
• doktorsvärdighet,
• aktuella adresser,
• ett dödsfallsintyg om personen i fråga är avliden.

Begäran ska riktas till ansvarig folkbokföringsmyndighet. Detta är i regel det lokala folkbokföringskontoret (Bürgeramt) i den kommun, ort eller stad där personen antas vara bosatt. Allt fler kommuner tillhandahåller denna information online.

En avgift tas ut för registerutdrag ur folkbokföringen. Avgiftsnivån varierar mellan delstaterna.

Registerutdraget utfärdas på villkor att den person som eftersöks kan identifieras med exakthet på grundval av de uppgifter som det begärande organet tillhandahåller. Detta gäller även vid begäran om tillgång till uppgifter om ett stort antal personer, något som teoretiskt sett är möjligt. Det är därför inte möjligt att sända en ”resultatlista”. Personer eller enheter som begär ut information måste även förklara att de inte kommer att använda uppgifterna för marknadsföring eller adresshandel.

Ett registerutdrag får inte utfärdas om ett förbud mot utlämnande enligt § 51 i BMG eller ett villkorat meddelande om icke-offentliggörande enligt § 52 i BMG har förts in i registret för den berörda personen och om intrång i skyddade intressen inte kan uteslutas.

När det gäller verksamhet som helt eller delvis faller inom EU-rättens tillämpningsområde är det enligt § 35 i BMG tillåtet att överföra uppgifter som ligger utanför det tillämpningsområdet till myndigheter i andra EU-länder, myndigheter i andra EES-länder samt till Europeiska unionens respektive Europeiska atomenergigemenskapens institutioner och organ i den mån detta krävs för att den begärande enheten ska kunna utföra sina uppgifter.

I enlighet med artikel 7.2 c kommer mottagande organ i Tyskland att bistå på följande sätt:

Om en adressat inte bor på den adress som anges i framställningen om delgivning kommer mottagande organ i Tyskland vanligtvis att försöka fastställa aktuell adress. Detta gäller inte bara om adressaten har flyttat, utan även om adressen är ofullständig eller felaktig i framställningen om delgivning. Det är dock en frivillig tjänst som det mottagande organet utför och det är inte skyldigt att tillhandahålla den.

Artikel 8 – Översändande av handlingar

Formulär A i bilaga I (framställning) kan fyllas i på tyska eller engelska (§ 1070 i ZPO).

Artikel 12 – Vägran att ta emot en handling

Inga.

Artikel 13 – Delgivningsdag

När det gäller sökanden som avses i tredje meningen i artikel 12.5 och i artikel 13.2 i förordning (EU) 2020/1784 påverkar datum för delgivningen sällan beräkningen av tidsfrister enligt tysk lagstiftning, eftersom det vanligtvis räcker att domstolen tar emot handlingen inom tidsfristen om delgivningen av handlingen utförs omedelbart (§ 167 i ZPO). Om den exakta delgivningsdagen har betydelse i ett enskilt ärende tillämpas § 222 i ZPO tillsammans med § 187 och följande paragrafer i den tyska civillagen.

Artikel 14 – Delgivningsbevis och kopia av den delgivna handlingen

Formulär K i bilaga I (intyg om delgivning av handlingar) kan fyllas i på tyska eller engelska.

Artikel 15 – Kostnader för delgivning

Kostnaderna enligt artikel 15.2 i förordning (EU) 2020/1784 för delgivning av handlingar som utförs av ett exekutionsbiträde beror på omständigheterna i det enskilda fallet. I princip kan kostnaderna uppgå till 37,25 euro plus kostnader för kopiering eller en avgift för bestyrkande av kopior. De exakta kostnaderna i enskilda fall återfinns i lagen om delgivningsmän/exekutionstjänstemän (Gerichtsvollzieherkostengesetz [GvKostG]), särskilt dess förteckning över kostnader.

Artikel 17 – Delgivning av handlingar genom diplomatiska eller konsulära tjänstemän

Inom Förbundsrepubliken Tysklands territorium är delgivning av rättegångshandlingar genom diplomatiska eller konsulära tjänstemän enligt artikel 17.1 i förordning (EU) 2020/1784 inte tillåtet, såvida inte handlingarna ska delges en medborgare i den sändande staten (§ 1067.2 ZPO).

Artikel 19 – Elektronisk delgivning

Ännu ej fastställt.

Artikel 20 – Direkt delgivning

Enligt artikel 20 i förordningen får rättegångshandlingar delges direkt inom Förbundsrepubliken Tysklands territorium, förutsatt att direkt delgivning uttryckligen tillåts i tysk civilprocessrätt.

Rättegångshandlingar kan omfatta t.ex. domar, men inte ansökningar. Delgivning av den senare kategorin regleras i artikel 21 i förordningen. Direkt delgivning sker på parternas initiativ (§ 191 ZPO) och utförs av en exekutionstjänsteman (§ 192 ZPO).

Detta möjliggör t.ex. delgivning som utförs av en exekutionstjänsteman för verkställighet enligt § 750.1 i ZPO, delgivning av ytterligare verkställighetsinstrument som avses i § 794 i ZPO, delgivning av kvarstadsbeslut enligt § 922.2 i ZPO eller interimistiska åtgärder enligt § 936 och § 922 i ZPO.

Artikel 22 – Svarandes utevaro

En tysk domstol får meddela avgörande enligt de villkor som anges i artikel 22.2 i förordning (EU) 2020/1784 om stämningsansökan eller motsvarande handling har delgetts genom kungörelsedelgivning i Förbundsrepubliken Tyskland enligt § 185 ZPO.

En omprövning av saken i den mening som avses i artikel 22.4 i förordning (EU) 2020/1784 kan inte begäras när det gått mer än ett år från den dag då fullföljdstiden löpte ut (§ 234.3 ZPO).

Artikel 29 – Förhållande till avtal eller överenskommelser mellan medlemsstater

Förbundsrepubliken Tyskland och Republiken Österrike fortsätter att tillämpa det avtal som ingicks av deras regeringar den 6 juni 1959 om ytterligare förenkling av rättshandlingar enligt Haagkonventionen av den 1 mars 1954 (offentliggjort i Österrikes officiella kungörelseorgan [BGBl.] nr 27/1960 och i Tysklands officiella kungörelseorgan [BGBl.] 1959 II, s. 1523).

Artikel 33.2 – Underrättelse om tidig användning av det decentraliserade it-systemet

Ej tillämpligt.