- HITTA BEHÖRIGA DOMSTOLAR/MYNDIGHETER
- Artikel 3.1 – Översändande organ
- Artikel 3.2 - Mottagande organ
- Artikel 3.4 c – Sätt på vilka de kan ta emot handlingar
- Artikel 3.4 d – Språk som kan användas för att fylla i standardformulären i bilaga I
- Artikel 4 – Central enhet
- Artikel 7 – Hjälp med adressförfrågningar
- Artikel 8 – Översändande av handlingar
- Artikel 12 – Vägran att ta emot en handling
- Artikel 13 – Delgivningsdag
- Artikel 14 – Delgivningsbevis och kopia av den delgivna handlingen
- Artikel 15 – Kostnader för delgivning
- Artikel 17 – Delgivning av handlingar genom diplomatiska eller konsulära tjänstemän
- Artikel 19 – Elektronisk delgivning
- Artikel 20 – Direkt delgivning
- Artikel 22 – Svarandes utevaro
- Artikel 29 – Förhållande till avtal eller överenskommelser mellan medlemsstater
- Artikel 33.2 – Underrättelse om tidig användning av det decentraliserade it-systemet
Hitta information per region
- Belgienbe
- Bulgarienbg
- Tjeckiencz
- Danmarkdk
- Tysklandde
- Estlandee
- Irlandie
- Greklandel
- Spanienes
- Frankrikefr
- Kroatienhr
- Italienit
- Cyperncy
- Lettlandlv
- Litauenlt
- Luxemburglu
- Ungernhu
- Maltamt
- Nederländernanl
- Österrikeat
- Polenpl
- Portugalpt
- Rumänienro
- Sloveniensi
- Slovakiensk
- Finlandfi
- Sverigese
- Förenade kungariketuk
HITTA BEHÖRIGA DOMSTOLAR/MYNDIGHETER
Med sökverktyget nedan kan du hitta de domstolar eller myndigheter som har behörighet – en roll – för ett visst europeiskt instrument. Vi har gjort allt vi kan för att se till att sökresultaten är korrekta, men i några få fall har det inte gått att fastställa vem som är behörig.
Artikel 3.1 – Översändande organ
Utsedda myndigheter med behörighet att översända rättegångshandlingar eller andra handlingar som ska delges i en annan medlemsstat (sändande organ) är åklagarmyndighetens kontor vid a) Högsta domstolen, b) appellationsdomstolarna och c) förstainstansdomstolarna.
Artikel 3.2 - Mottagande organ
Utsedda myndigheter med behörighet att ta emot rättegångshandlingar eller andra handlingar från en annan medlemsstat (mottagande organ) är åklagarmyndighetens kontor vid förstainstansdomstolarna.
Artikel 3.4 c – Sätt på vilka de kan ta emot handlingar
Sätt på vilka handlingar kan tas emot: per post.
Artikel 3.4 d – Språk som kan användas för att fylla i standardformulären i bilaga I
Förutom på grekiska kan formuläret i bilaga I fyllas i på engelska eller franska.
Artikel 4 – Central enhet
Den centrala enheten är justitieministeriet, avdelningen för internationell privaträtt (adress: Leoforos Mesogeion 96, 11527 Aten, kontakt: Georgios Kouvelas, tfn: +30 213 130 7529, + 30 213 130 7480, e-post: civilunit@justice.gov.gr, gkouvelas@justice.gov.gr, xpappa@justice.gov.gr).
Artikel 7 – Hjälp med adressförfrågningar
Grekland förbehåller sig rätten att tillhandahålla information vid ett senare tillfälle.
Artikel 8 – Översändande av handlingar
Förutom på grekiska kan formulär A i bilaga I fyllas i på engelska eller franska.
Artikel 12 – Vägran att ta emot en handling
Ej tillämpligt eftersom Grekland inte översätter formulär L i bilaga I till något tredjelands språk.
Artikel 13 – Delgivningsdag
I mål som handläggs enligt det normala förfarandet måste delgivning ske inom 60 (sextio) dagar efter att talan väckts.
Artikel 14 – Delgivningsbevis och kopia av den delgivna handlingen
Förutom på grekiska kan formulär K i bilaga I fyllas i på engelska eller franska.
Artikel 15 – Kostnader för delgivning
Kostnaden för delgivning är en fast avgift på 50 euro som betalas via banköverföring till det grekiska ministeriet för rättsliga frågor, öppenhet och mänskliga rättigheter med följande bankkonto: Bank of Greece, kontonummer: 23/2341147896, Ιban: GR9101000230000002341147896, Swift: BNGRGRAA.
En framställning om delgivning måste göras enligt den metod som beskrivs. En framställning som inte åtföljs av betalningskvitto från banken kommer att återsändas utan handläggning.
Artikel 17 – Delgivning av handlingar genom diplomatiska eller konsulära tjänstemän
Grekland motsätter sig delgivning av rättegångshandlingar direkt genom diplomatiska eller konsulära tjänstemän inom medlemsstatens territorium, om inte handlingarna delges med personer som är medborgare i den medlemsstat varifrån handlingarna härrör.
Artikel 19 – Elektronisk delgivning
För närvarande har Grekland inte för avsikt att meddela kommissionen ytterligare villkor som krävs för att medlemsstaten ska godta elektronisk delgivning enligt punkt 1 b.
Artikel 20 – Direkt delgivning
Grekland har inga förbehåll vad beträffar möjligheten att delge rättegångshandlingar direkt genom stämningsmän enligt denna artikel.
Artikel 22 – Svarandes utevaro
En ansökan om omprövning enligt punkt 4 kan inges inom två år efter det datum då avgörandet meddelats.
Artikel 29 – Förhållande till avtal eller överenskommelser mellan medlemsstater
Denna förordning har företräde framför andra bestämmelser i följande bilaterala konventioner där Grekland är en konventionsstat:
– Konventionen mellan Grekland och Tyskland av den 11 maj 1938 om ömsesidig rättslig hjälp i privaträttsliga mål (undantagslag 1432/1938 – Greklands officiella kungörelseorgan, serie I, nr 399/1938).
– Konventionen mellan Grekland och Jugoslavien av den 18 juni 1959 om ömsesidiga rättsförhållanden, ratificerad av lagstiftningsdekret 4009/1959 (Greklands officiella kungörelseorgan, serie I, nr 238/5.11.1959).
– Konventionen mellan Konungariket Grekland och Republiken Österrike om ömsesidig rättslig hjälp på privaträttens område, undertecknad i Aten den 6 december 1965 (lagstiftningsdekret 137/1969 – Greklands officiella kungörelseorgan, serie I, nr 45/1969).
– Konventionen mellan Socialistiska republiken Rumänien och Republiken Grekland om rättshjälp i civil- och brottmål, undertecknad i Bukarest den 19 oktober 1972 (lagstiftningsdekret nr 429/1974 – Greklands officiella kungörelseorgan, serie I, nr 178/1974).
– Konventionen mellan Folkrepubliken Bulgarien och Republiken Grekland om rättshjälp i civil- och brottmål, undertecknad i Aten den 10 april 1976 (lag nr 841/1978 – Greklands officiella kungörelseorgan, serie I, nr 228/1978).
– Konventionen mellan Folkrepubliken Ungern och Republiken Grekland om rättslig hjälp i civil- och brottmål, undertecknad i Budapest den 8 oktober 1979 (lag 1149/1981 – Greklands officiella kungörelseorgan, serie I, nr 117/1981).
– Konventionen mellan Folkrepubliken Polen och Republiken Grekland om rättshjälp i civil- och brottmål, undertecknad i Aten den 24 oktober 1979 (lag 1184/1981 – Greklands officiella kungörelseorgan, serie I, nr 198/1981).
– Konventionen mellan Republiken Grekland och Socialistiska republiken Tjeckoslovakien om rättshjälp i civil- och brottmål, som undertecknades i Aten den 22 oktober 1980 och fortfarande gäller mellan Tjeckien, Slovakien och Grekland (lag 1323/1983 – Greklands officiella kungörelseorgan, serie I, nr 8/1983).
– Konventionen mellan Republiken Cypern och Republiken Grekland om rättsligt samarbete i civil-, familje-, handels- och straffrättsliga frågor, undertecknad i Nicosia den 5 mars 1984 (lag nr 1548/1985 – Greklands officiella kungörelseorgan, serie I, nr 95/1985).
Artikel 33.2 – Underrättelse om tidig användning av det decentraliserade it-systemet
Grekland har inte för avsikt att tillämpa det decentraliserade systemet tidigare än vad som krävs enligt denna förordning.
Sidans nationella språkversion sköts av respektive medlemsland. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Europeiska kommissionen fritar sig från allt ansvar för information och uppgifter i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.