Bevisupptagning genom videokonferens

Österrike
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

Justitieministeriet har en anställd som är ansvarig för att sköta utrustningen på alla platser där det finns videoanläggningar. Denna person kan sköta anläggningen och göra mindre anpassningar av inställningarna. All videokonferensutrustning är kopplad till en central enhet inom förbundsjustitieministeriets (Bundesministerium für Justiz, BMJ) it-enhet. Därifrån kan it-enheten finjustera varje videokonferensanläggning i hela Österrike.

1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen under medverkan av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

Båda typerna av bevisupptagning via videokonferens är möjliga och tillåtna i Österrike. Österrikisk civilprocessrätt regleras för tvistemål i civilprocesslagen (Zivilprozessordnung – ZPO) och för förfaranden för frivillig rättsvård i lagen om rättsvårdsärenden (Außerstreitgesetz, AußStrG). I civilprocesslagen återfinns bestämmelserna om bevisupptagning i § 266–389 och i lagen om rättsvårdsärenden i § 16, 20 och 31–35 (delvis med hänvisning till civilprocesslagen) samt i de enskilda bestämmelser som reglerar särskilda typer av förfaranden, som i § 85 om skyldigheten att samarbeta i faderskapsmål. De relevanta nationella förfarandena och lagbestämmelserna beskrivs i detalj i svaren på nedanstående frågor och i faktabladet ”Bevisupptagning – Österrike”.

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens? Är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

I enlighet med § 277 i civilprocesslagen (tvistemål) och § 35 i lagen om rättsvårdsärenden, jämfört med § 277 i civilprocesslagen (förfaranden för frivillig rättsvård), kan videokonferenser användas för bevisupptagning och således även för hörande av parter, vittnen och sakkunniga.

Genom § 3 i den första covid-19-lagen för rättsväsendet (1. COVID-19-Justiz-Begleitgesetz) (Österrikes officiella kungörelseorgan [BGBl.] I 16/2020, i dess ändrade lydelse enligt BGBl. I 224/2022) blev det för första gången möjligt att i civilrättsliga förfaranden genomföra muntliga förhandlingar och förhör med hjälp av kommunikationsteknik för ljud- och bildöverföring utan att parterna eller deras företrädare är fysiskt närvarande, förutsatt att de ger sitt samtycke. Denna bestämmelse gör det också möjligt att använda sådan teknik för bevisupptagning vid eller utanför muntliga förhandlingar även om villkoren i § 277 i civilprocesslagen inte är uppfyllda, så att personer som bör delta i förfarandet också kan delta.

Denna bestämmelse infördes som svar på pandemin, i syfte att minska den personliga kontakten till det absolut nödvändiga och undvika direkt kontakt under muntliga förhandlingar mellan personer som normalt inte skulle träffas.

Den första covid-19-lagen för rättsväsendet (BGBl. I 16/2020, i dess ändrade lydelse enligt BGBl. I 224/2022) löper ut den 30 juni 2023.

3 Vilka restriktioner, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

I enlighet med § 277 i civilprocesslagen (tvistemål) och § 35 i lagen om rättsvårdsärenden, jämfört med § 277 i civilprocesslagen (förfaranden för frivillig rättsvård), kan videokonferenser användas för bevisupptagning. Det kan emellertid finnas praktiska hinder, till exempel när skriftliga handlingar eller besiktning ska användas i bevisupptagningen.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Alla personer kan kallas av distriktsdomstolen och höras där genom videokonferens. Alla domstolar, åklagarmyndigheter och fängelser i Österrike är utrustade med minst en videokonferensanläggning.

5 Är det tillåtet att spela in förhör via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Det finns inte några generella bestämmelser i österrikisk rätt om dataskydd för inspelning av förhör genom videokonferens i civilrättsliga mål. Därför krävs godkännande av inspelningen från alla personer som deltar i videokonferensen. Detta gäller vid indirekt bevisupptagning, som, enligt artikel 12.2 i förordning (EU) nr 2020/1783 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (förordningen), ska genomföras enligt lagstiftningen i den anmodade staten.

En framställning om direkt bevisupptagning ska emellertid göras i enlighet med lagstiftningen i den ansökande staten (artikel 19.8 i förordningen). Om det enligt denna lagstiftning är tillåtet med inspelning av videokonferenser utan de berörda personernas godkännande är detta tillåtet också ur österrikisk synvinkel.

I princip kan förhör genom videokonferens spelas in på samtliga videokonferensanläggningar. På platser där domstolsförfaranden generellt spelas in (vid många brottmålsdomstolar) kan den befintliga tekniska utrustningen användas för inspelning av förhör genom videokonferens. Ett förhör kan även spelas in på andra platser genom att ett motsvarande lagringsmedium installeras.

6 På vilket språk ska förhöret hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

a) Enligt artikel 12.2 i förordningen ska bevisupptagning av en anmodad domstol genomföras enligt lagstiftningen i den medlemsstat där domstolen är belägen. Förhöret ska därför genomföras på tyska (i vissa österrikiska domstolar är också kroatiska, slovenska eller ungerska tillåtet). Den ansökande domstolen kan ansöka om att dess eget officiella språk (eller något annat språk) ska användas som del av ett särskilt förfarande för att verkställa framställningen om bevisupptagning. Den anmodade domstolen kan dock tillbakavisa detta, t.ex. om det är omöjligt på grund av betydande praktiska svårigheter (artikel 12.3 i förordningen).

b) Enligt artikel 19.8 i förordningen ska bevisupptagning av en ansökande domstol genomföras i enlighet med lagstiftningen i den medlemsstat där domstolen är belägen, och således på ett av de officiella språk som är tillåtna enligt denna lagstiftning. Som anmodad medlemsstat har dock Österrike enligt artikel 19.4 rätt att som villkor för bevisupptagningen kräva att dess språk används.

7 Vem ansvarar för att vid behov skaffa fram tolkar och var ska de uppehålla sig a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Vid indirekt bevisupptagning är i första hand den anmodade domstolen ansvarig för att tillhandahålla tolkar, oberoende av eventuell ersättning av kostnader enligt artikel 22.2 i förordningen. De berörda domstolarna ska emellertid samarbeta på ett konstruktivt sätt (liksom på andra områden).

Enligt artikel 20 i förordningen är i första hand den ansökande domstolen ansvarig för att tillhandahålla tolkar vid direkt bevisupptagning. I artikel 20.2 fastställs dock en skyldighet för den anmodade medlemsstaten att hjälpa till.

Beslutet om från vilken stat tolkarna ska komma och var de ska närvara ska fattas utifrån vad som är lämpligt i det enskilda fallet.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av förhöret och meddelande av tid och plats till den person som ska höras a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning? Hur lång tid ska medges i båda dessa fall när datum för förhöret bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

En person som ska höras genom videokonferens i Österrike kallas på samma sätt och är föremål för samma frister som om denne skulle ha kallats till domstolen där förhandlingen hålls.

9 Vilka är kostnaderna vid användande av videokonferens och hur ska de betalas?

Det uppkommer inte några samtalskostnader vid användning av videokonferens via IP-protokoll. För videokonferenser via ISDN uppkommer avgifter för den som ringer upp, precis som vid ett telefonsamtal. Dessa avgifter varierar beroende på var den anläggning som används är belägen.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Detta ankommer huvudsakligen på den ansökande domstolen, vilken är bunden av artikel 19.2 i förordningen och i regel själv kallar de berörda personerna till videokonferensen. Om den österrikiska centrala myndigheten eller en österrikisk domstol upptäcker att artikel 19.2 i förordningen eventuellt har åsidosatts vid förberedelse eller genomförande av direkt bevisupptagning ska myndigheten eller domstolen, i samarbete med den ansökande domstolen, säkerställa att denna bestämmelse följs. Anställda vid österrikiska domstolar utbildas i att tillämpa förordning (EU) nr 2020/1783 och de har även tillgång till unionens Handledning för videokonferenser vid gränsöverskridande förfaranden genom justitieministeriets intranät.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Personens identitet bekräftas genom identitetshandling med fotografi. Dessutom kontrolleras personens identitet som en del av förhöret (§ 340.1 i civilprocesslagen).

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när edgång krävs vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

I § 377 och 379 i civilprocesslagen regleras avläggande av ed för parterna och för vittnen i § 336–338 i samma lag.

Både parter och vittnen är skyldiga att avlägga ed. Medan parterna enligt lag inte kan tvingas att avlägga ed kan vittnen bestraffas om de rättsstridigt vägrar att avlägga ed (§ 325 och 326 i civilprocesslagen). Straffet är detsamma som vid vägran att vittna och innefattar böter eller upp till sex veckors fängelse.

Enligt § 288.2 i strafflagen (Strafgesetzbuch, StGB) ska den som lämnar eller bekräftar ett falskt vittnesmål under ed, eller på annat sätt falskeligen avlägger ed, bestraffas med fängelse mellan sex månader och fem år.

Osanna uppgifter som lämnas av en part som inte har avlagt ed är däremot inte straffbara. Ett vittne som inte har avlagt ed och som lämnar osanna uppgifter kan däremot dömas till upp till tre års fängelse (§ 288.1 i strafflagen).

I enlighet med artikel XL i lagen om införande av civilprocesslagen (Einführungsgesetz zur Zivilprozessordnung, EGZPO) ska bestämmelserna i lagen av den 3 maj 1868, Reichsgesetzblatt nr 33 (edslydelsen och andra formaliteter), följas (se https://alex.onb.ac.at/cgi-content/alex?aid=rgb&datum=18680004&seite=00000067).

Enligt § 336.1 och 377.1 i civilprocesslagen kan och får personer som tidigare har dömts för mened, som är under 14 år eller som på grund av bristande mognad eller ett förståndshandikapp inte förstår vad det innebär att avlägga ed, inte heller avlägga ed.

Ovannämnda bestämmelser om förhör av vittnen eller parter under ed är inte tillämpliga i förfaranden enligt lagen om rättsvårdsärenden (§ 35 i lagen om rättsvårdsärenden).

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för förhöret finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

Justitieministeriet har en anställd som är ansvarig för att sköta utrustningen på alla platser där det finns videoanläggningar. Denna person kan sköta anläggningen och göra mindre anpassningar av inställningarna. All videokonferensutrustning är kopplad till en central enhet inom förbundsjustitieministeriets it-enhet. Därifrån kan it-enheten finjustera varje videokonferensanläggning i hela Österrike.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

Följande uppgifter krävs från den ansökande domstolen:

  • IP-adress och/eller ISDN-nummer samt riktnummer.
  • Namn, telefonnummer och e-postadress till en anställd vid den ansökande domstolen som är tekniskt ansvarig för fjärrutrustningen.
Senaste uppdatering: 25/09/2023

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.