Bevisupptagning genom videokonferens

1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen under medverkan av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

I civilprocesslagen (Zakon o parničnom postupku) (Narodne Novine (NN; Kroatiens officiella kungörelseorgan) nr 53/91, 91/92, 58/93, 112/99, 88/01, 117/03, 88/05, 02/07, 84/08, 123/08, 57/11, 148/11, 25/13, 89/14, 70/19 och 80/22 fastställs den metod genom vilken bevis tas på distans i tvistemål. Enligt artikel 115.3 i civilprocesslagen får domstolen besluta att särskild bevisning ska tas upp på distans med hjälp av lämplig audiovisuell utrustning och en teknisk plattform för distanskommunikation. I artikel 115.5 i civilprocesslagen anges att domstolen ska besluta om bevisupptagning på distans efter att ha inhämtat synpunkter i frågan från parterna och andra deltagare som ska närvara vid en förhandling som kommer att hållas på distans.

Villkoren för bevisupptagning med hjälp av audiovisuell utrustning och en teknisk plattform för kommunikation på distans kommer att fastställas närmare genom regler som utfärdas av ministern med ansvar för rättsliga frågor. Bevis får tas upp via videokonferens med domstolens deltagande när ministern med ansvar för rättsliga frågor genom beslut har fastställt att de tekniska kraven för röstinspelning av en förhandling har uppfyllts av de berörda enskilda domstolarna.

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens? Är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Med tanke på att reglerna om villkor för bevisupptagning med hjälp av audiovisuell utrustning och en teknisk plattform för distanskommunikation ännu inte har utfärdats, återstår eventuella begränsningar för vilka typer av personer som kan höras genom videokonferens ännu att se. Enligt bestämmelserna i civilprocesslagen finns det dock inga begränsningar för vilka personer (vittnen, sakkunniga och parter) som får avge vittnesmål som en form av bevisning i civilrättsliga förfaranden.

3 Vilka restriktioner, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

Civilprocesslagen innehåller inga allmänna begränsningar av vilken typ av bevisning som kan användas för att bevisa vissa omständigheter som är avgörande för att fatta ett beslut i sakfrågan. Enligt artikel 115 får domstolen besluta att en förhandling ska hållas på distans med hjälp av lämplig audiovisuell utrustning och en teknisk plattform för distanskommunikation eller att särskild bevisning ska tas upp på samma sätt. I enlighet med artikel 115.5 i civilprocesslagen avgör domstolen emellertid huruvida en utfrågning på distans ska äga rum eller om bevis ska tas upp på distans efter att domstolen har mottagit synpunkter i frågan från parterna och andra deltagare som ska närvara vid en förhandling som kommer att hållas på distans. Domstolen avgör därför i varje enskilt fall huruvida bevisning kan tas upp på detta sätt eller om det finns begränsningar som förhindrar sådan bevisupptagning.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Eftersom reglerna om villkor för bevisupptagning med hjälp av audiovisuell utrustning och en teknisk plattform för distanskommunikation ännu inte har utfärdats, kan inget svar ges om begränsningar av var en person kan höras via videokonferens.

5 Är det tillåtet att spela in förhör via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Eftersom reglerna om villkor för bevisupptagning med hjälp av audiovisuell utrustning och en teknisk plattform för distanskommunikation ännu inte har utfärdats kan inget svar lämnas.

6 På vilket språk ska förhöret hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Parter och andra deltagare i förfarandet har rätt att använda sitt eget språk när de deltar i förhandlingar och vidtar andra processuella åtgärder muntligen inför domstolen. Om förfarandet inte genomförs på rättegångsdeltagarens eller andra deltagares språk, kommer tolkning till det egna språket av det som läggs fram vid förhandlingen och av de handlingar som används vid förhandlingen för att lägga fram bevisningen att tillhandahållas.

7 Vem ansvarar för att vid behov skaffa fram tolkar och var ska de uppehålla sig a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Parter och andra deltagare i förfarandet kommer att informeras om sin rätt att följa den muntliga förhandlingen vid domstolen på sitt eget språk med hjälp av en tolk. De kan avstå från sin rätt till tolkning genom att förklara att de behärskar det språk på vilket förhandlingarna äger rum. En notering om att de har informerats om sina rättigheter och de förklaringar som lämnats av parterna och andra deltagare kommer att ingå i protokollet. Tolkning utförs av tolkar. Den berörda parten eller deltagaren står för tolkningskostnaderna.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av förhöret och meddelande av tid och plats till den person som ska höras a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning? Hur lång tid ska medges i båda dessa fall när datum för förhöret bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

Eftersom reglerna om villkor för bevisupptagning med hjälp av audiovisuell utrustning och en teknisk plattform för distanskommunikation ännu inte har utfärdats kan inget svar lämnas.

9 Vilka är kostnaderna vid användande av videokonferens och hur ska de betalas?

När domstolen beslutar om rättegångskostnaderna ska den endast förplikta parten att ersätta de kostnader som var nödvändiga för att genomföra förfarandet. De kostnader som är nödvändiga och storleken på dessa kostnader beslutas av domstolen med noggrann prövning av samtliga omständigheter, med beaktande av bland annat reglerna för det förberedande förfarandet inför huvudförhandlingen, vilket innefattar skriftliga yttranden, en förberedande förhandling och en huvudförhandling.

När en part begär att bevis ska tas upp är den skyldig att genom domstolsbeslut i förväg deponera det belopp som krävs för att täcka de förväntade kostnaderna för bevisupptagningen. Om bevisupptagningen föreslås av båda parterna eller beslutas av domstolen på eget initiativ, begär domstolen att båda parterna ska deponera hälften av det begärda beloppet. Om domstolen har beslutat att bevisupptagningen ska ske på eget initiativ, kan den besluta att endast en part ska deponera beloppet.

En part som förlorar målet i sin helhet ska stå för motpartens och intervenientens kostnader i förfarandet. Den part som förlorar målet ska ersätta de kostnader som uppkommit till följd av dennes talan.

Om parterna delvis vinner framgång i målet fastställer domstolen först hur stor andel var och en av dem har vunnit och subtraherar sedan den procentuella andelen av den mindre framgångsrika partens andel från den vinnande partens framgång. Därefter fastställer domstolen storleken på de specifika och totala kostnader för den vinnande parten som var nödvändiga för ett korrekt genomförande av förfarandet och ersätter därefter den parten för den del av dessa totala kostnader som motsvarar den återstående procentandelen efter det att parternas procentuella andel av målet har beaktats. Andelen bifall i målet bedöms på grundval av de beviljade fordringarna, varvid hänsyn även ska tas till framgången med att lägga fram bevis till stöd för yrkandena.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Vittnen får en skriftlig kallelse med uppgift om namnet på den person som kallats, tid och plats för detta, det mål i vilket de kallats samt uppgift om att de kallas som vittnen. I kallelsen görs vittnena medvetna om följderna av en omotiverad frånvaro och om deras rätt till ersättning för uppkomna kostnader. Domaren informerar vittnena om att de kan vägra att avge vittnesmål när det gäller sådant som parten delgivit dem i förtroende i deras egenskap av partens företrädare eller som parten eller en annan person har delgivit dem under bikt, och om sakförhållanden som vittnet har fått kännedom om i egenskap av advokat, läkare eller i samband med någon annan uppgift eller aktivitet, om det föreligger en skyldighet att iaktta sekretess gällande vad som framkommit i samband med denna uppgift eller aktivitet. Dessutom kan ett vittne vägra att besvara enskilda frågor av tvingande skäl, i synnerhet om han eller hon genom att svara på frågan skulle utsätta sig själv eller en släkting i upp- eller nedstigande led eller en släkting i sidled upp till tredje ledet, inbegripet sin make/maka, eller släktingar genom äktenskap i andra led – även om äktenskapet har upphört – och deras förmyndare eller myndling, adopterade förälder eller barn, för allvarlig vanära, betydande materiell skada eller åtal. En ensamdomare eller avdelningens ordförande underrättar vittnet om att han eller hon får vägra att besvara de frågor som ställs.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

För att kontrollera deras identitet ber domaren vittnet att uppge för- och efternamn, personnummer, faderns namn, yrke, adress, födelseort, ålder och förhållande till parterna.

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när edgång krävs vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Domstolen kan besluta att ett vittne ska avlägga ed avseende de förklaringar som lämnats, eller att ed ska avläggas innan vittnet hörs. Eden avläggs muntligen genom att följande anges: ”Jag svär på heder och samvete att jag har besvarat alla frågor från domstolen sanningsenligt och att jag inte har undandhållit några uppgifter som jag känner till om frågan.” Stumma vittnen som kan läsa och skriva svärs in genom att underteckna eden. Döva vittnen svär eden genom att läsa den. Om döva eller stumma vittnen inte kan läsa eller skriva svärs de in med hjälp av en tolk. Om ett vittne hörs igen behöver vederbörande inte avlägga ed på nytt, utan kommer att påminnas om den ed som redan avlagts. Det krävs ingen ed från vittnen som vid tidpunkten för förhöret inte har uppnått myndighetsålder eller är oförmögna att förstå innebörden av denna.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för förhöret finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

Eftersom reglerna om villkor för bevisupptagning med hjälp av audiovisuell utrustning och en teknisk plattform för distanskommunikation ännu inte har utfärdats kan inget svar lämnas.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

Eftersom reglerna om villkor för bevisupptagning med hjälp av audiovisuell utrustning och en teknisk plattform för distanskommunikation ännu inte har utfärdats kan inget svar lämnas.