Bevisupptagning genom videokonferens

1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen under medverkan av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

I civilprocesslagen (Zakon o parničnom postupku) (Kroatiens officiella kungörelseorgan [Narodne Novine, NN] nr 53/91, 91/92, 58/93, 112/99, 88/01, 117/03, 88/05, 02/07, 84/08, 123/08, 57/11, 148/11, 25/13, 89/14, 70/19, 80/22 och 155/23) fastställs den metod enligt vilken bevisupptagningen sker på distans i civilrättsliga mål. Enligt artikel 115.3 i civilprocesslagen får domstolen besluta att särskild bevisning ska tas upp på distans med hjälp av lämplig audiovisuell utrustning och en teknisk plattform för distanskommunikation. I artikel 115.5 i civilprocesslagen anges att domstolen ska besluta om bevisupptagning på distans efter att ha inhämtat synpunkter i frågan från parterna och andra deltagare som ska närvara vid en förhandling som kommer att hållas på distans.

I reglerna för förhandlingar på distans (Pravilnik o održavanju ročišta na daljinu) (NN nr 154/22, nedan kallade reglerna) fastställs arrangemangen för förhandlingar på distans och upptagningen av särskilda bevis med hjälp av lämpliga audiovisuella enheter och tekniska plattformar för fjärrkommunikation. Bevis får dock tas upp genom videokonferens med domstolsdeltagande först när ministern med ansvar för rättsliga frågor har antagit ett beslut i enlighet med artikel 17.3 i lagen om ändring av civilprocesslagen (Zakon o izmjenama i dopunama Zakona o parničnom postupku) (NN nr 80/22) om att de tekniska kraven för röstinspelning vid en förhandling har uppfyllts av de berörda enskilda domstolarna.

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens? Är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Enligt artikel 5.1 i reglerna avses med ”förhandlingar på distans” (ročište na daljinu) en förhandling med deltagarna i förfarandet med hjälp av en audiovisuell enhet och en teknisk plattform för fjärrkommunikation. Enligt artikel 5.6 avses med ”deltagare i förfarandet” (sudionici postupka) domstolen, parter, intervenienter, advokater, rättsliga företrädare, vittnen, sakkunniga och andra personer som är involverade i förfarandet.

3 Vilka restriktioner, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

Enligt artikel 12 i reglerna får domstolen, utöver att fråga ut vittnen och sakkunniga, ta upp andra bevis vid en förhandling på distans om bevisningens art tillåter det. Parterna kommer då att ges möjlighet att inkomma med synpunkter före eller under förhandlingen.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Enligt artikel 7.1 i reglerna ska deltagarna i förfarandet kommunicera med domstolen från ett rum som är utrustat med en teknisk plattform för fjärrkommunikation och från vilket de kan kommunicera smidigt med de andra deltagarna i förfarandet. Enligt artikel 7.2 får en deltagare i förfarandet som, efter att ha kallats till förhandlingen, inte kan närvara vid förhandlingen på distans närvara vid förhandlingen i domstolsbyggnaden. De måste då informera domstolen innan förhandlingen äger rum.

5 Är det tillåtet att spela in förhör via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Enligt artikel 17.3 i lagen om ändring av civilprocesslagen (NN nr 80/22) kommer ministern med ansvar för rättsliga frågor att anta ett beslut om huruvida de enskilda domstolarna i fråga har uppfyllt de tekniska kraven för röstinspelning vid en förhandling.

6 På vilket språk ska förhöret hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Parter och andra deltagare i förfarandet har rätt att använda sitt eget språk när de deltar i förhandlingar och vidtar andra processuella åtgärder muntligen inför domstolen. Om förfarandet inte genomförs på rättegångsdeltagarens eller andra deltagares språk, kommer tolkning till det egna språket av det som läggs fram vid förhandlingen och av de handlingar som används vid förhandlingen för att lägga fram bevisningen att tillhandahållas.

7 Vem ansvarar för att vid behov skaffa fram tolkar och var ska de uppehålla sig a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Parter och andra deltagare i förfarandet kommer att informeras om sin rätt att följa den muntliga förhandlingen vid domstolen på sitt eget språk med hjälp av en tolk. De kan avstå från sin rätt till tolkning genom att förklara att de behärskar det språk på vilket förhandlingarna äger rum. En notering om att de har informerats om sina rättigheter och de förklaringar som lämnats av parterna och andra deltagare kommer att ingå i protokollet. Tolkning utförs av tolkar. Den berörda parten eller deltagaren står för tolkningskostnaderna.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av förhöret och meddelande av tid och plats till den person som ska höras a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning? Hur lång tid ska medges i båda dessa fall när datum för förhöret bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

Enligt artikel 114.2 i civilprocesslagen kommer domstolen att kalla både parterna och alla andra personer vars närvaro anses nödvändig till förhandlingen i god tid. Kallelsen ska delges den part vars inlaga har gett upphov till förhandlingen och kallelsen ska innehålla information om plats, rum och tidpunkt för förhandlingen. Om ingen inlaga delges med kallelsen kommer kallelsen att innehålla uppgifter om parterna, tvistefrågan och de åtgärder som ska vidtas vid förhandlingen (artikel 114.2 i civilprocesslagen).

Vid en förhandling på distans kommer domstolen i enlighet med artikel 6.2 i reglerna att ange följande i kallelsen till en förhandling på distans:

• Vilken teknisk plattform för fjärrkommunikation som kommer att användas.
• Länken till den tekniska plattformen för fjärrkommunikation eller information om när och hur länken kommer att skickas.
• Vid behov, eventuella varningar om den tekniska plattformen för fjärrkommunikation som deltagarna i förfarandet särskilt bör informeras om.
• Ett meddelande till parterna om att inlagor eller handlingar kan inges till förhandlingen i pdf-format.
• Det telefonnummer eller den e-postadress som deltagarna i förfarandet kan använda för att rapportera till domstolen om de har tekniska svårigheter som hindrar dem från att delta i förhandlingen på distans.

9 Vilka är kostnaderna vid användande av videokonferens och hur ska de betalas?

När domstolen beslutar om rättegångskostnaderna ska den endast förplikta parten att ersätta de kostnader som var nödvändiga för att genomföra förfarandet. De kostnader som är nödvändiga och storleken på dessa kostnader beslutas av domstolen med noggrann prövning av samtliga omständigheter, med beaktande av bland annat reglerna för det förberedande förfarandet inför huvudförhandlingen, vilket innefattar skriftliga yttranden, en förberedande förhandling och en huvudförhandling.

När en part begär att bevis ska tas upp är den skyldig att genom domstolsbeslut i förväg deponera det belopp som krävs för att täcka de förväntade kostnaderna för bevisupptagningen. Om bevisupptagningen föreslås av båda parterna eller beslutas av domstolen på eget initiativ, begär domstolen att båda parterna ska deponera hälften av det begärda beloppet för att täcka kostnaderna. Om domstolen har beslutat att bevisupptagningen ska ske på eget initiativ, kan den besluta att endast en part ska deponera beloppet.

En part som förlorar målet i sin helhet ska stå för motpartens och intervenientens kostnader i förfarandet. Den part som förlorar målet ska ersätta de kostnader som uppkommit till följd av dennes talan.

Om parterna delvis vinner framgång i målet fastställer domstolen först hur stor andel var och en av dem har vunnit och subtraherar sedan den procentuella andelen av den mindre framgångsrika partens andel från den vinnande partens framgång. Därefter fastställer domstolen storleken på de specifika och totala kostnader för den vinnande parten som var nödvändiga för ett korrekt genomförande av förfarandet och ersätter därefter den parten för den del av dessa totala kostnader som motsvarar den återstående procentandelen efter det att parternas procentuella andel av målet har beaktats. Andelen bifall i målet bedöms på grundval av de beviljade fordringarna, varvid hänsyn även ska tas till framgången med att lägga fram bevis till stöd för yrkandena.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Vittnen får en skriftlig kallelse med uppgift om namnet på den person som kallats, tid och plats för detta, det mål i vilket de kallats samt uppgift om att de kallas som vittnen. I kallelsen görs vittnena medvetna om följderna av en omotiverad frånvaro och om deras rätt till ersättning för uppkomna kostnader. Domaren informerar vittnena om att de kan vägra att avge vittnesmål när det gäller sådant som parten delgivit dem i förtroende i deras egenskap av partens företrädare eller som parten eller en annan person har delgivit dem under bikt, och om sakförhållanden som vittnet har fått kännedom om i egenskap av advokat, läkare eller i samband med någon annan uppgift eller aktivitet, om det föreligger en skyldighet att iaktta sekretess gällande vad som framkommit i samband med denna uppgift eller aktivitet. Dessutom kan ett vittne vägra att besvara enskilda frågor av tvingande skäl, i synnerhet om han eller hon genom att svara på frågan skulle utsätta sig själv eller en släkting i upp- eller nedstigande led eller en släkting i sidled upp till tredje ledet, inbegripet sin make/maka, eller släktingar genom äktenskap i andra led – även om äktenskapet har upphört – och deras förmyndare eller myndling, adopterade förälder eller barn, för allvarlig vanära, betydande materiell skada eller åtal. En ensamdomare eller avdelningens ordförande underrättar vittnet om att han eller hon får vägra att besvara de frågor som ställs.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Domstolen kommer att be det vittne som föreslagits höras i bevisförfarandet att före förhandlingen på distans tillhandahålla domstolen en kopia eller skannad bild av sitt identitetskort eller någon annan handling som styrker identiteten för den person som ska höras. Annars kommer den att fastställa vittnets identitet på annat sätt om möjligt (artikel 8.1 i reglerna). Vid förhandlingen på distans kommer domstolen att be de övriga deltagarna i förfarandet att tillhandahålla den information som är nödvändig för att de ska kunna identifieras och vid behov fastställa deras identitet i enlighet med relevant punkt i denna artikel (artikel 8.2 i reglerna). Domstolen kommer att fastställa på vilket sätt den information som avses i denna artikel ska lämnas till domstolen (artikel 8.3 i reglerna).

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när edgång krävs vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Domstolen kan besluta att ett vittne ska avlägga ed avseende de förklaringar som lämnats, eller att ed ska avläggas innan vittnet hörs. Eden avläggs muntligen genom att följande anges: ”Jag svär på heder och samvete att jag har besvarat alla frågor från domstolen sanningsenligt och att jag inte har undandhållit några uppgifter som jag känner till om frågan.” Stumma vittnen som kan läsa och skriva svärs in genom att underteckna eden. Döva vittnen svär eden genom att läsa den. Om döva eller stumma vittnen inte kan läsa eller skriva svärs de in med hjälp av en tolk. Om ett vittne hörs igen behöver vederbörande inte avlägga ed på nytt, utan kommer att påminnas om den ed som redan avlagts. Det krävs ingen ed från vittnen som vid tidpunkten för förhöret inte har uppnått myndighetsålder eller är oförmögna att förstå innebörden av denna.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för förhöret finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

Innan en förhandling på distans schemaläggs kommer domstolen att undersöka om de tekniska kraven och övriga kraven för förhandlingen är uppfyllda (artikel 11.1 i reglerna). Om det efter att förhandlingen på distans har schemalagts men innan den äger rum fastställs att förhandlingen inte kan äga rum vid den planerade tidpunkten kommer domstolen att skjuta upp förhandlingen och schemalägga en ny förhandling antingen på distans eller i domstolsbyggnaden, beroende på skälen till att den tidigare förhandlingen inte ägde rum (artikel 11.2 i reglerna). I detta fall kan förhandlingen äga rum vid den planerade tidpunkten i domstolsbyggnaden i stället för på distans om omständigheterna i målet tillåter det (artikel 11.3 i reglerna). Om det uppstår tekniska problem under förhandlingen på distans kommer domstolen att försöka åtgärda dem och fortsätta förhandlingen. Om det inte är möjligt att fortsätta förhandlingen med alla deltagare i förfarandet, utan endast vissa av dem, och om detta inte hindrar en av parterna från att delta i diskussionen, kommer domstolen att fortsätta förhandlingen. Annars agerar domstolen i enlighet med punkt 2 i denna artikel (artikel 11.4 i reglerna).

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

Inga ytterligare upplysningar begärs från den ansökande domstolen.