Bevisupptagning genom videokonferens

Ungern
Innehåll inlagt av
European Judicial Network
Det europeiska rättsliga nätverket (på privaträttens område)

1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen under medverkan av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

Enligt lag CXXX från 2016 om civilprocesslagen (A polgári perrendtartásról szóló 2016. évi CXXX. Törvény på ungerska) (civilprocesslagen) gör det möjligt för domstolen att, antingen på förslag av en part eller på eget initiativ, besluta att en part, andra deltagare i domstolsförfarandet, ett vittne eller en sakkunnig ska höras och – förutsatt att ägaren till det föremål som ska inspekteras inte motsätter sig det – att en inspektion ska genomföras via ett elektroniskt kommunikationsnät. Beslut kan fattas om hörande via ett elektroniskt kommunikationsnät om det är lämpligt, till exempel för att påskynda förfarandet, om ett hörande på den plats som utsetts för utfrågningen skulle vara svår att anordna eller oproportionerligt kostsam eller om det krävs för att skydda ett vittne.

Reglerna om hörande via ett elektroniskt kommunikationsnät finns i kapitel XLVII i civilprocesslagen och i justitieministerns dekret nr 19/2017 av den 21 december 2017 om användning av elektroniska kommunikationsnät i civilrättsliga förfaranden och prövningar (A polgári eljárásban a tárgyalás, a meghallgatás elektronikus hírközlő hálózat útján történő megtartásáról szóló 19/2017. (XII. 21.) IM rendelet på ungerska) (justitieministerns dekret nr 19/2017).

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens? Är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Det finns inga restriktioner för de personer som kan höras via videokonferens. Denna metod kan användas för att höra parterna och andra deltagare i domstolsförfarandet, vittnen, sakkunniga och ägare till objekt som ska inspekteras.

3 Vilka restriktioner, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

Förhör, prövningar eller inspektioner med hjälp av ett elektroniskt kommunikationsnät kan användas för att höra parter och andra deltagare i domstolsförfarandet, vittnen och sakkunniga, eller för att genomföra en inspektion.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Höranden via elektroniskt kommunikationsnät kan äga rum i domstolens eller ett annat organs lokaler, i separata lokaler som inrättats för detta ändamål, förutsatt att de villkor som är nödvändiga för att det elektroniska kommunikationsnätet ska fungera är uppfyllda.

5 Är det tillåtet att spela in förhör via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Enligt civilprocesslagen kan domstolen i domstolsskedet – på begäran av endera parten eller på eget initiativ – besluta att protokoll från förhör, prövningar eller inspektioner som genomförs via ett elektroniskt kommunikationsnät ska upprättas med hjälp av kontinuerliga och samtidiga video- och ljudinspelningar, om de tekniska villkoren för detta är uppfyllda.

6 På vilket språk ska förhöret hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

När det gäller framställningar enligt artiklarna 12–14 i förordning (EG) nr 2020/1783 ska bestämmelserna i civilprocesslagen tillämpas i enlighet med artikel 12.2. Enligt civilprocesslagen genomförs domstolsförfaranden på ungerska, men ingen får missgynnas på grund av bristande kunskaper i ungerska. Varje person har rätt att använda sitt modersmål i domstolsförfaranden, eller sitt regionala språk eller minoritetsspråk om detta föreskrivs i internationella konventioner. Domstolen är skyldig att använda en tolk när så behövs. Enligt artikel 12.3 i förordning 2020/1783 kan den ansökande domstolen dessutom begära att framställningen verkställs i enlighet med ett särskilt förfarande som föreskrivs i dess nationella lagstiftning. Den anmodade domstolen ska verkställa framställningen i enlighet med det särskilda förfarandet, såvida inte detta skulle vara oförenligt med dess nationella lagstiftning eller den inte kan göra det på grund av betydande praktiska svårigheter. Om den anmodade domstolen av något av dessa skäl inte följer uppmaningen att verkställa framställningen i enlighet med ett särskilt förfarande, ska den underrätta den ansökande domstolen om detta.

Vid framställningar enligt artiklarna 19–21 ska den direkta bevisupptagningen ske i enlighet med lagstiftningen i den medlemsstat där den ansökande domstolen är belägen, i enlighet med artikel 19.8 i förordning (EG) nr 2020/1783.

7 Vem ansvarar för att vid behov skaffa fram tolkar och var ska de uppehålla sig a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

När det gäller framställningar enligt artiklarna 12–14 är den anmodade domstolen, om det är nödvändigt för att säkerställa att en parts modersmål eller ett regionalt språk eller minoritetsspråk används, skyldig att använda tolk.

Civilprocesslagen innehåller inga särskilda bestämmelser om exakt var tolken ska befinna sig vid ett hörande via elektroniskt kommunikationsnät. Det preciseras emellertid att tolkarna ska vara närvarande i lokaler som är avsedda för sådana prövningar. På grundval av justitieministerns dekret 19/2017 ska tolken vara synlig på den överförda inspelningen.

Vid framställningar enligt artiklarna 19–21 ska den ansökande domstolen på begäran få hjälp med att hitta en tolk i enlighet med artikel 20.2.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av förhöret och meddelande av tid och plats till den person som ska höras a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning? Hur lång tid ska medges i båda dessa fall när datum för förhöret bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

Beslutet om hörande via elektroniskt kommunikationsnät delges de personer som kallats samtidigt som kallelsen till förhandling, förhör eller inspektion. Domstolen skickar utan dröjsmål ett beslut om hörande via elektroniskt kommunikationsnät till den domstol eller ett annat organ som tillhandahåller den särskilda utrustningen för förhör via ett elektroniskt kommunikationsnät.

Civilprocesslagen innehåller inga särskilda bestämmelser om kallelse till prövning via ett elektroniskt kommunikationsnät. En kallelse att närvara vid en förhandling ska skickas så att mottagningsbeviset som bekräftar att det har delgetts i enlighet med lagen kan återsändas till domstolen före förhandlingen.

Det första förhöret ska planeras så att kallelsen, som huvudregel, delges parterna minst femton dagar före dagen för hörandet. Domstolen kan i brådskande fall förkorta denna period.

Vid ansökningar enligt artiklarna 19–21 ska bestämmelserna i artiklarna 19.4 och 19.8 tillämpas.

9 Vilka är kostnaderna vid användande av videokonferens och hur ska de betalas?

Kostnaderna varierar och måste täckas av den ansökande domstolen (med säkerhet eller förskott) om den anmodade domstolen begär det. Parternas skyldighet att bära dessa avgifter eller kostnader regleras av lagen i den medlemsstat där den ansökande domstolen är belägen.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

xxx

Enligt artikel 19.2 i förordning 2020/1783 ska den ansökande domstolen informera den berörda personen om att prövningen är frivillig. Enligt avsnitt 80.6 aa i lag XXVIII från 2017 om internationell privaträtt (A nemzetközi magánjogról szóló 2017. évi XXVIII. Törvény på ungerska), måste den ungerska domstol som deltar i anordnandet av videokonferensen också informera vittnet som ska höras om att deras medverkan är frivillig.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Identiteten hos den person som ska höras via videokonferens kontrolleras på grundval av

  • de uppgifter som lämnats av personen i fråga för att kontrollera dennes identitet och adress, och
  • uppvisande med tekniska hjälpmedel i enlighet med lag av deras officiella identitetshandling eller uppehållshandling.

Om domstolen har beslutat att uppgifterna om ett vittne ska behandlas konfidentiellt måste det vid uppvisandet av vittnets officiella identitetshandling eller uppehållshandling med tekniska hjälpmedel i enlighet med lag säkerställas att sådana uppgifter endast kan ses av ordföranden eller justitiesekreteraren, om prövningen eller inspektionen utförs av en registrator.

Domstolen använder även elektroniska medel eller direkta databassökningar för att bekräfta att

  • de uppgifter som lämnas av den person som ska höras för att kontrollera att dennes identitet och adress överensstämmer med registren, och
  • den officiella handling och den uppehållshandling som läggs fram av den person som ska undersökas som identitetsbevis stämmer överens med registren och är giltiga.

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när edgång krävs vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Civilprocesslagen innehåller inga bestämmelser om ed vid domstolsförfaranden.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för förhöret finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

I civilprocesslagen föreskrivs att det ska finnas en person som ansvarar för att den tekniska utrustning som krävs för prövningar är driftssäkra och fungerar via ett elektroniskt kommunikationsnät vid de särskilda anläggningarna.

Operatören ska se till att den tekniska utrustning för prövningen är fullt funktionsduglig innan prövningen inleds. Om det finns hinder för den normala driften av utrustningen ska operatören utan dröjsmål rapportera problemet till den domare som är närvarande på den plats där förhandlingen ska äga rum och se till att problemet undanröjs. Problemet och de vidtagna åtgärderna rapporteras sedan skriftligen till verksamhetsutövarens närmaste chef. Hörandet via elektroniskt kommunikationsnät kan inte inledas eller fortsätta förrän problemet har lösts. Det steg i förfarandet som pågår när problemet eller funktionsfelet i den tekniska utrustning som används för hörandet via elektroniskt kommunikationsnät uppstod ska upprepas vid behov.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

I allmänhet krävs inga ytterligare uppgifter.

Senaste uppdatering: 25/09/2023

De nationella versionerna av sidan sköts av respektive kontaktpunkt. Översättningarna har gjorts av EU-kommissionen. Det är möjligt att översättningarna ännu inte tar hänsyn till eventuella ändringar som de nationella myndigheterna har gjort. Varken det europeiska rättsliga nätverket eller kommissionen påtar sig något som helst ansvar för information eller uppgifter som ingår eller åberopas i detta dokument. För de upphovsrättsliga regler som gäller för den medlemsstat som ansvarar för denna sida hänvisas till det rättsliga meddelandet.