Bevisupptagning genom videokonferens

1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen under medverkan av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

Bevisupptagning kan genomföras på två sätt.

Bestämmelser och föreskrifter:

• Artikel 177 i civilprocesslagen (Ley de Enjuiciamiento Civil) i enlighet med lag 29/2015 av den 30 april 2015 om internationellt civilrättsligt samarbete.
• Artikel 229 i lagen om domstolsväsendet (Ley Orgánica del Poder Judicial) med avseende på videokonferenser. Enligt artikel 229.3 i lagen om domstolsväsendet får statspapper, förhör, bevisupptagning, konfrontationer med vittnen, prövningar, rapporter, ratificering av sakkunnigutlåtanden och förfaranden genomföras via videokonferens, i närvaro av domaren eller domstolen, och i närvaro av eller med medverkan av, i förekommande fall, parterna. Den säkerställer i samtliga fall att det är möjligt för varje part att ifrågasätta och motbevisa den andra partens bevisning och skyddar rätten till försvar. Det rör sig om offentliga förfaranden, utom i undantagsfall.
• Förordning nr 1/2018 om internationell rättslig hjälp och internationella nätverk för rättsligt samarbete.

När Spanien kräver samarbete med en utländsk myndighet.

I detta fall är lag 29/2015 underordnad på grund av principen om EU-rättens företräde, vilket innebär att EU-lagstiftningen samt de internationella fördrag och avtal som Spanien är part i ska ha företräde. När det gäller internationellt samarbete i civilrättsliga ärenden kan de spanska myndigheterna samarbeta med utländska myndigheter. Även om ömsesidighet inte krävs, kan regeringen genom kungligt dekret föreskriva att myndigheterna inte ska samarbeta med myndigheterna i en främmande stat om det föreligger en upprepad vägran att samarbeta eller ett rättsligt förbud mot att myndigheterna i den staten samarbetar.

Om de spanska domstolarna kan upprätta direkta rättsliga förbindelser:

Gällande lagar i varje stat respekteras alltid. Med direkta rättsliga förbindelser avses förbindelser mellan nationella och utländska domstolar utan mellanhand. Sådana förbindelser får inte påverka eller kompromettera de berörda domstolarnas oberoende eller parternas rätt till försvar.

De spanska domstolarna avvisar framställningar om internationellt samarbete i civilrättsliga ärenden i följande fall:

1. Föremålet för eller syftet med det begärda samarbetet strider mot allmän ordning.
2. Det förfarande som ligger till grund för begäran om samarbete omfattas av den spanska jurisdiktionens exklusiva behörighet.
3. Innehållet i den planerade handlingen motsvarar inte den anmodade spanska domstolens befogenheter. I sådana fall kan den spanska domstolen vidarebefordra framställningen till behörig domstol efter att ha informerat den ansökande myndigheten om detta.
4. Begäran om internationellt samarbete har inte det innehåll och uppfyller inte de minimikrav som krävs enligt lag 29/2015 för att behandlas.
5. Regeringen fastställer genom kungligt dekret att de spanska myndigheterna inte kommer att samarbeta med myndigheterna i en utländsk stat som upprepade gånger har avslagit ansökningar om samarbete eller rättsligt förbjuder att myndigheterna i den staten samarbetar.

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens? Är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Det föreligger inte några begränsningar vad gäller medverkan från parter eller andra personer vid en bevisupptagning, vare sig det är fråga om vittnen eller sakkunniga. Det åligger domstolen att bedöma om en sådan medverkan är lämplig. Detsamma gäller den information som tillhandahålls sakkunniga.

3 Vilka restriktioner, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

Begränsningarna – som alltid är exceptionella och måste fastställas genom ett motiverat rättsligt beslut som tar hänsyn till inskränkningens proportionalitet – påverkar när den direkta bevisupptagning som begärs skulle ”[strida] mot grundläggande rättsprinciper i den egna medlemsstaten” (artikel 19.7 i förordning (EU) 2020/1783).

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Hörandet ska äga rum vid den domstol som handlägger förfarandet och bevisningen ska läggas fram vid offentlig förhandling eller, i vissa begränsade fall, bakom stängda dörrar. Det finns inga begränsningar vad gäller platsen för den person som ska delta i förfarandet genom videokonferens ”eller annan teknik för distanskommunikation, förutsatt att domstolen har tillgång till sådan teknik och att domstolen anser att användningen av sådan teknik är lämplig med hänsyn till de särskilda omständigheterna i målet” (sista delen av artikel 20.1 i förordning (EU) 2020/1783). Registratorn (Letrado de la administración de justicia) vid den domstol där förfarandet äger rum ska i domstolen själv fastställa identiteten på de personer som deltar genom videokonferens, genom att på förhand lämna in eller direkt förete handlingar eller genom personlig kännedom.

5 Är det tillåtet att spela in förhör via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Ja. De måste registreras, med förbehåll för villkoret i föregående fråga (sista delen av artikel 20.1 i förordning (EU) 2020/1783).

Enligt bestämmelserna i artikel 147 i civilprocesslagen ska den muntliga delen av förhandlingar och inställelse spelas in på ett sätt som medger reproduktion av ljud och bild. Alla spanska domstolar har tillgång till audiovisuell utrustning för att spela in rättegångar och förhandlingar. Inspelningarna arkiveras i dvd-format av domstolens justitiesekreteraren. Parterna kan erhålla en kopia mot avgift.

6 På vilket språk ska förhöret hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

När det rör sig om en spansk domstol förefaller det nödvändigt att förfarandet och tillhörande handlingar är avfattade på spanska, även om ett av de andra officiella språken (galiciska, katalanska, valencianska och baskiska) i vissa regioner i landet kan godtas om de personer som förhörs via videokonferens behärskar och vill använda dessa språk.

7 Vem ansvarar för att vid behov skaffa fram tolkar och var ska de uppehålla sig a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

I tvistemål kan tolkar användas både under och efter förfarandet för att dokumentera förfarandet. Om de inte tillhandahålls av den part som behöver tolkning kommer de att tillhandahållas av domstolarna, som har decentraliserats för vissa autonoma regioner. I andra fall tillhandahålls sådana tjänster av justitieministeriet. Den part som ska betala rättegångskostnaderna kan åläggas kostnaderna för tolktjänsterna med beaktande av om det föreligger rätt till offentlig rättshjälp.

För att säkerställa iakttagandet av principen om ett kontradiktoriskt förfarande kan tolken befinna sig antingen i domstolen eller på samma plats som den person som ska höras via videokonferens.

I samtliga fall ska tolken avlägga ed eller avge en förklaring på heder och samvete och agera med största möjliga objektivitet vid utövandet av sin uppgift.

I artikel 22 i förordning (EU) 2020/1783 föreskrivs en möjlighet för den anmodade domstolen att begära ersättning för arvoden eller kostnader, inklusive kostnader för tolkar.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av förhöret och meddelande av tid och plats till den person som ska höras a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning? Hur lång tid ska medges i båda dessa fall när datum för förhöret bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

Det interna förfarandet för förhör, i det fall som avses i artikel 10 i förordningen, föreskrivs i artiklarna 301 och följande artiklar i civilprocesslagen vad gäller förhör med parterna, i artikel 360 ff. när det gäller hörande av vittnen, och i artikel 335 ff. när det gäller att utfärda rapporter och lägga fram dem för prövning och korsförhör vid offentliga utfrågningar av sakkunniga.

9 Vilka är kostnaderna vid användande av videokonferens och hur ska de betalas?

Videokonferenser är i princip kostnadsfria. Om någon av parterna vill erhålla en kopia av inspelningen krävs det dock att nämnda part tillhandahåller ett datamedium eller betalar ett motsvarande belopp.

I artikel 22 i förordning (EU) 2020/1783 föreskrivs en möjlighet för den anmodade domstolen att begära ersättning för arvoden eller kostnader, inklusive kostnader för tolkar.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Detta ska äga rum under tillsyn av den spanska domstolen.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Se svaret på fråga 4 ovan.

Rättssekreteraren vid den domstol som handlägger förfarandet ska kontrollera identiteten på de personer som ska höras via videokonferens. Detta kan ske genom att en id-handling uppvisas i förväg eller direkt i samband med hörandet eller genom personlig kännedom om personen.

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när edgång krävs vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Det ska särskiljas mellan följande fall:

1. Parterna är inte skyldiga att avlägga ed eller avge en förklaring på heder och samvete under förhandlingen, men om det inom ramen för kontrollförfarandet framgår att den berörda parten underlåtit att inställa sig utan laga skäl kan domstolen ifrågasätta de uppgifter som den parten lämnat och anse dem vara till stor nackdel för parten.
2. Sjukdomar: innan vittnet avlägger vittnesmål ska vederbörande avlägga ed eller avge en förklaring på heder och samvete, under hot om de påföljder som fastställts för mened i tvistemål. Domstolen informerar vittnet om dessa påföljder om vittnet inte känner till dem. Minderåriga vittnen behöver varken avlägga ed eller avge en förklaring på heder och samvete.
3. Sakkunniga: när sakkunniga avger sitt utlåtande ska de avlägga ed eller avge en förklaring på heder och samvete för att säga sanningen och förklara att de har agerat och, i förekommande fall, kommer att agera så objektivt som möjligt, med beaktande av både de faktorer som kan vara till fördel för och de som kan vara till förfång för någon av parterna, och att de är medvetna om de straffrättsliga påföljder som kan komma att utdömas om de inte fullgör sina skyldigheter som sakkunniga. Denna ed eller förklaring på heder och samvete ska upprepas i domen när utlåtandet omfattas av principen om kontradiktoriskt förfarande mellan parterna och själva domstolen.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för förhöret finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

Åtgärder för audiovisuella medier ska vidtas i förväg. Högre domarämbetet (Secretaría del Decanato) eller domstolspersonalen fastställer datum, tid och plats för videokonferensen och ser till att det finns tillräckligt med personal för att den ska kunna äga rum. Förbindelser och utrustning ska testas i förväg.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

All information som anses vara lämplig för att säkerställa att bevisupptagningen sker så smidigt som möjligt, med användning av formulären i bilagan.