Bevisupptagning genom videokonferens

1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen under medverkan av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

Ja, bevis kan tas upp via videokonferens antingen under deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten.

Av 5 § lag (2003:493) om EU:s förordning om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (bevisupptagningsförordningen) framgår att bevisupptagning ska verkställas av tingsrätt och att rättegångsbalkens bestämmelser om bevisupptagning utom huvudförhandling ska tillämpas (35 kap. 8-11 §§ rättegångsbalken) om inte annat följer av förordningen.

Det kan nämnas att i de fall bevisupptagningsförordningen inte är tillämplig finns bestämmelser om bevisupptagning i andra lagar, t.ex. lag (1946:816) om bevisupptagning åt utländsk domstol.

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens? Är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Alla som ska höras i målet eller ärendet kan höras via videokonferens.

3 Vilka restriktioner, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

Inga särskilda restriktioner har uppställts.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Bevisupptagning verkställs av tingsrätt. I övrigt har inga särskilda begränsningar uppställts.

5 Är det tillåtet att spela in förhör via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Ja det är tillåtet och det finns utrustning för detta.

6 På vilket språk ska förhöret hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

a) Hörandet ska hållas på svenska, men det finns möjlighet för rätten att anlita tolk.

b) Det beror på den ansökande statens regler.

7 Vem ansvarar för att vid behov skaffa fram tolkar och var ska de uppehålla sig a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

a) Vid förhör i Sverige är det den svenska domstolen som beslutar om tolk och hur tolken ska närvara vid förhöret.

b) Den ansökande domstolen kan på begäran få hjälp av Regeringskansliet, som är centralt organ enligt bevisupptagningsförordningen, med att hitta tolk om så är nödvändigt. Regeringskansliet och den ansökande domstolen får enas om hur tolken ska närvara vid förhöret. (Artikel 20.2 bevisupptagningsförordningen).

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av förhöret och meddelande av tid och plats till den person som ska höras a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning? Hur lång tid ska medges i båda dessa fall när datum för förhöret bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

a) Den verkställande domstolen utfärdar kallelse till personen som ska höras. I kallelsen anges tid och plats. Det finns inga lagstadgade krav på hur lång tid som ska medges när datumet för förhöret bestäms men den kallade personen ska ha tillräckligt med tid (s.k. skäligt rådrum) för att kunna följa kallelsen.

b) Det beror på den ansökande statens regler.

9 Vilka är kostnaderna vid användande av videokonferens och hur ska de betalas?

Om den svenska domstolen begär det ska den ansökande domstolen stå kostnaden för experter och tolkar, de kostnader som uppstår vid begäran om verkställande enligt särskilt förfarande samt kostnader för kommunikationsteknik som video- och telefonkonferenser (jfr artikel 22.2 samt 12.3 och 12.4 i bevisupptagningsförordningen).

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Det är den ansökande domstolen som ska informera den berörda personen om att bevisupptagning enligt artikel 19 i bevisupptagningsförordningen ska ske på frivillig grund.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Det finns inget särskilt reglerat förfarande för kontroll av identitet i detta avseende.

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när edgång krävs vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Som huvudregel tillämpas de nationella reglerna om ed, inga särskilda villkor eller uppgifter har uppställts för tillämpning av artikel 19.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för förhöret finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

På varje domstol finns tillgång till personal med kompetens att hantera videokonferensutrustningen.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

Som huvudregel krävs inga ytterligare uppgifter.