Delgivning av rättsliga handlingar

1 Vad innebär det juridiska begreppet ”delgivning av handlingar” i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar?

Delgivning av rättegångshandlingar är en processuell åtgärd som domstolarna vidtar under rättegångsförfarandet. En domstol delger olika handlingar som har anknytning till förfarandet med parterna, med personer som deltar i rättegången samt med andra personer (t.ex. stämningar, kallelser, skriftlig kopia av domen osv.).

Av rättssäkerhetsskäl och för att skydda de berörda parterna har delgivningen betydelsefulla processuella följder. Exempelvis får endast en korrekt delgiven dom rättsverkan och blir bindande i fråga om de rättsförhållanden som den avser.

2 Vilka handlingar måste, enligt lag, delges?

All kommunikation vars delgivande har rättslig verkan måste delges formellt. Formell delgivning krävs eftersom domstolen behöver kunna bevisa att en viss handling har delgetts och att de föreskrivna verkningarna kan hänföras till denna delgivning i det aktuella rättegångsförfarandet.

Enligt lag nr 99/1963 (civilprocesslagen) sker delgivning av rättegångshandlingar genom personlig delgivning eller med vanlig postbefordran, beroende på vilken typ av handling det är frågan om. Personlig delgivning används för handlingar för vilka detta föreskrivs i lag (t.ex. talan, delgivning med svaranden eller domar som delges parterna i förfarandet), eller om domstolen beslutar det. För övriga handlingar används vanlig postbefordran.

3 Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven?

Domstolarna delger rättegångshandlingarna med hjälp av delgivningsorgan (domstolens delgivningsorgan, rättsvårdande myndigheter, stämningsmän och postväsendet samt – på vissa villkor och för vissa adressater – kriminalvårdsmyndigheter, ungdomsvårdsskolor, häkten, regionala militära högkvarter, inrikesministeriet eller justitieministeriet).

4 Adressförfrågningar

4.1 Försöker den tillfrågade myndigheten i medlemsstaten på eget initiativ ta reda på var den person som ska delges handlingarna befinner sig om den adress som anges inte stämmer? Se även anmälan enligt artikel 7.2 c i förordningen om delgivning av handlingar

Om en begäran innehåller adressen till en adressat där delgivningen inte kunnat genomföras, konsulterar domstolen det relevanta informationssystemet i syfte att fastställa den fasta adressen för en fysisk person, verksamhetsstället för en företagare som är en fysisk person och adressen till en organisatorisk enhet som är registrerad i det relevanta registret när det gäller en juridisk person.

Domstolen undersöker också om adressaten har en elektronisk brevlåda som är registrerad i Tjeckien. Om adressaten har en registrerad elektronisk brevlåda överlämnar domstolen handlingar endast till den elektroniska brevlådan via det offentliga datanätet. Att registrera en elektronisk brevlåda är obligatoriskt endast för juridiska personer och (från och med den 1 januari 2023) enskilda näringsidkare. För fysiska personer som inte bedriver verksamhet är det frivilligt.

4.2 Har utländska rättsliga myndigheter och/eller parter tillgång till register eller tjänster i medlemsstaten som gör det möjligt att fastställa den berörda personens aktuella adress? Vilka register eller tjänster är det i så fall fråga om, och vilket förfarande måste följas? Uttas någon avgift?

Information om en fysisk persons aktuella vistelseort i Tjeckien kan huvudsakligen erhållas från det tjeckiska folkbokföringsregistret. Alla domstolar i Tjeckien har tillgång till systemet och kan få utdrag ur det på de villkor som anges i § 8 i lag nr 133/2000 om folkbokföringsnummer och personnummer (folkbokföringslagen) och på de villkor som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (den allmänna dataskyddsförordningen) och i lag nr 110/2019 om behandling av personuppgifter. Vad gäller framställningar från utlandet från personer eller utländska ambassader tillhandahålls endast personuppgifter om detta föreskrivs i ett internationellt avtal som Tjeckien är bundet av (§ 8.9 i folkbokföringslagen). Tjeckiska domstolar har även tillgång till ett register över utländska medborgare som förs i enlighet med lag nr 326/1999 om utlänningars vistelse i Tjeckien.

Information om juridiska personer och fysiska personer som bedriver näringsverksamhet som är bosatta eller bedriver näringsverksamhet i Tjeckien och har ansökt om registrering förvaltas i ett offentligt register enligt lag nr 304/2013 om offentliga register över juridiska och fysiska personer. I ett offentligt register registreras den information som föreskrivs enligt lag om juridiska personer och fysiska personer som bedriver näringsverksamhet. Ett sådant register omfattar även en samling handlingar. Registret är tillgängligt både för tjeckiska medborgare och utlänningar, och vem som helst får ta del av det och ta kopior eller göra utdrag från det. Det offentliga registret förvaltas i elektronisk form och är således tillgängligt på distans på följande adress:

https://www.czso.cz/csu/res/business_register.

Informationen på webbplatsen är tillgänglig utan avgift. Avgiften för en kopia av en ingiven handling är 50 tjeckiska koruna (CZK) (utan certifiering) per sida eller del av sida, inbegripet utdrag på tjeckiska från handelsregistret, utan verifiering. Med verifiering är avgiften 70 CZK (utan certifiering).

4.3 Vilken typ av hjälp med adressförfrågningar från andra medlemsstater tillhandahåller medlemsstatens myndigheter enligt artikel 7.1 i förordningen om delgivning av handlingar? Se även anmälan enligt artikel 7.1 i förordningen om delgivning av handlingar

Artikel 7.1 a: hänvisar till utsedda myndigheter till vilka de sändande organen kan rikta framställningar om fastställande av adressen till den person som ska delges. Tjeckien har anmält följande utsedda myndigheter:

Distriktsdomstolen (okresní soud) (i Prag: obvodní soud, i Brno: Městský soud), vars behörighet omfattar den senast kända adressen till den person som handlingen ska delges om denna information finns tillgänglig eller, i förekommande fall, den distriktsdomstol inom vars domkrets den person som handlingen ska delges befinner sig enligt tillgängliga uppgifter.

5 Vilket är det gängse sättet för delgivning? Finns det alternativa delgivningssätt (utöver sådan indirekt delgivning som avses i punkt 7)?

Enligt tjeckisk rätt ska en domstol delge skriftliga handlingar vid förhandlingen eller inom ramen för en annan domstolsåtgärd. Om denna delgivningsmetod inte används ska domstolen delge adressaten en handling via dennes elektroniska brevlåda genom ett offentligt datanät. Om en handling inte kan delges genom ett offentligt datanät ska domstolen på adressatens begäran delge handlingen via en annan adress eller en elektronisk adress.

Om en handling inte kan delges på dessa sätt ska domstolen besluta att delgivningen ska genomföras av ett delgivningsorgan (för mer information, se punkt 3) eller en part i förfarandet eller dennes ombud för delgivning (§§ 45, 46c, 47 och 48 i civilprocesslagen).

Om vissa villkor som föreskrivs i lag är uppfyllda kan en domstol även delge en handling genom att anslå den på en offentlig anslagstavla (§ 50l i civilprocesslagen).

6 Är elektronisk delgivning (delgivning av rättsliga eller andra handlingar med hjälp av elektroniska kommunikationsmedel såsom e-post, internetbaserade säkra applikationer, fax, sms etc.) tillåten i civilrättsliga förfaranden? Vilka typer av förfaranden rör det sig om? Finns det begränsningar i användningen av detta delgivningssätt beroende på vem adressaten är (rättstillämpare, juridisk person, företag eller annan ekonomisk aktör etc.)?

Med elektronisk delgivning av handlingar avses delgivning via en elektronisk brevlåda genom ett offentligt datanät.

Om denna delgivningsmetod inte är möjlig kan en domstol på adressatens begäran delge en handling via en av adressaten angiven elektronisk adress, under förutsättning att adressaten har bett domstolen att delge handlingen på detta sätt eller godkänt denna typ av delgivning. Dessutom krävs att adressaten har utsett en ackrediterad leverantör av certifikattjänster som har utfärdat ett kvalificerat certifikat och för ett register över detta, eller har uppvisat ett giltigt kvalificerat certifikat. Om denna delgivningsmetod tillämpas ber domstolen adressaten att bekräfta delgivningen till domstolen inom tre dagar efter det att handlingen skickats genom ett datameddelande med adressatens erkända elektroniska signatur. Delgivning anses inte ha ägt rum om en handling som skickas till en elektronisk adress returneras till domstolen som obeställbar eller om adressaten inte bekräftar mottagandet av handlingen inom tre dagar efter det att handlingen skickades.

Några andra metoder för elektronisk delgivning av handlingar föreskrivs inte i lag.

6.1 Vilken typ av elektronisk delgivning i den mening som avses i artikel 19.1 i förordningen om delgivning av handlingar finns tillgänglig i medlemsstaten när delgivning ska ske direkt med en person som har en känd delgivningsadress i en annan medlemsstat?

Delgivning via en elektronisk adress (e-post), som kan klassificeras enligt led b.

6.2 Har medlemsstaten i enlighet med artikel 19.2 i förordningen om delgivning av handlingar angett ytterligare villkor som krävs för att den ska godta elektronisk delgivning per e-post enligt artikel 19.1 b i samma förordning? Se även anmälan enligt artikel 19.2 i förordningen om delgivning av handlingar

Intyget om delgivning av handlingar som skickas med e-post måste undertecknas med en elektronisk underskrift baserad på ett certifikat för kvalificerade elektroniska signaturer eller genom en kvalificerad elektronisk underskrift.

7 Indirekt delgivning

7.1 Medger lagen andra delgivningssätt i sådana fall där delgivning inte varit möjlig (t.ex. delgivning på hemadressen, på delgivningsmannens kontor, per post eller genom anslag)?

Angående denna fråga, se även informationen ovan i punkt 5.

I civilprocesslagen görs åtskillnad mellan två olika typer av delgivning. Personlig delgivning, och delgivning av andra handlingar.

Om handlingar delges för vilka lag eller domstol fastställer att de ska delges personligen och delgivningsorganet inte kan nå adressaten, lagras handlingen på en postfilial eller vid en domstol och adressaten får ett skriftligt meddelande om att handlingen ska hämtas (se punkt 7.2).

Vid delgivning av handlingar som inte kräver personlig delgivning (delgivning av andra handlingar) lämnas handlingarna i adressatens brevlåda om denne inte anträffas. Handlingarna anses delgivna när de har lämnats i brevlådan. Om en handling inte kan lämnas i brevlåda kan en domstol delge den genom att anslå den på sin offentliga anslagstavla (§ 50 i civilprocesslagen).

7.2 Om andra metoder används, när anses delgivning ha skett?

Handlingar som ska delges personligen anses ha överlämnats den tionde dagen efter den dag då handlingen var klar för avhämtning (dvs. från och med den dag då handlingen avlämnades på ett postkontor eller vid domstol, eller när ett meddelande med avhämtning av handlingen anslogs på domstolens officiella anslagstavla, om ett meddelande inte kan lämnas på leveransorten). En handling anses vara delgiven även om adressaten inte är medveten om att handlingen finns tillgänglig för avhämtning. Om fristen på tio dagar löper ut utan att handlingen avhämtas ska delgivningsorganet lämna handlingen i adressatens brevlåda. Om det inte finns någon brevlåda skickas handlingen tillbaka till den avsändande domstolen som anslår delgivningen på domstolens offentliga anslagstavla. För vissa handlingar (i första hand betalningsförelägganden för betalning av en växel, betalningsförelägganden och europeiska betalningsförelägganden) är ersättande delgivning utesluten enligt lag eller ett domstolsbeslut. Efter utgången av tiodagarsperioden återlämnas handlingarna till den avsändande domstolen utan att anses ha delgetts (§ 49.5 i civilprocesslagen).

Handlingar som delges via ett offentligt datanät anses ha delgetts personligen. En handling som har delgetts via en elektronisk brevlåda anses vara delgiven så snart en person som är behörig att få tillgång till handlingen loggar in på brevlådan. Om den personen inte loggar in på brevlådan inom tio dagar efter det att handlingen delgavs via den elektroniska brevlådan anses att handlingen har delgetts den tionde dagen. Detta är emellertid inte fallet om det är uteslutet med surrogatdelgivning för en sådan handling (§ 17.3 och 17.4 i lag nr 300/2008 om elektroniska stämningar och auktoriserad omvandling av handlingar).

Andra handlingar (som inte är avsedda för personlig delgivning) anses delgivna när de lämnats i brevlådan eller, om de har delgetts genom anslag på domstolens offentliga anslagstavla, tio dagar efter att de har anslagits.

7.3 Om man som alternativt delgivningssätt kan låta deponera handlingen på en viss plats (t.ex. ett postkontor), hur informeras adressaten om deponeringen?

Adressaten erhåller ett skriftligt meddelande om att handlingen hålls tillgänglig på ett postkontor och uppmanas att hämta ut handlingen. Delgivningsorganet ska lämna detta meddelande till adressaten på vederbörligt sätt (normalt sett genom att lämna det i dennes brevlåda). Om något meddelande inte kan lämnas på platsen för delgivningsförsöket ska delgivningsorganet returnera handlingen till den sändande domstolen, och domstolen ska anslå ett meddelande med uppmaning att avhämta handlingen på den offentliga anslagstavlan.

En uppmaning måste innehålla de uppgifter som anges i lagen (§ 50h i civilprocesslagen), särskilt uppgift om namnet på domstolen, den handling som ska delges, adressaten och dennes adress, delgivningsorganet, delgivningsmannens för- och efternamn samt dennes namnteckning. Om surrogatdelgivning inte är utesluten ska meddelandet även innehålla en varning om vilka rättsliga följder som underlåtelse att avhämta handlingen medför. Där ska även anges var, när och hos vem handlingen kan avhämtas samt mellan vilka tider.

7.4 Vilka blir följderna om adressaten vägrar att motta handlingarna? Anses delgivning ändå ha skett om adressaten saknade grund för sin vägran?

I § 50c i civilprocesslagen föreskrivs att om en adressat eller mottagare vägrar att motta en handling anses den ha blivit delgiven när delgivningen nekades. Det krävs att adressaten får information om denna följd. Enligt tjeckisk lagstiftning presumeras delgivning även ha ägt rum om mottagaren vägrar att styrka sin identitet eller samarbeta på det sätt som krävs för att delgivningen ska kunna ske. I så fall anses handlingen delgiven den dag mottagaren vägrade styrka sin identitet eller samarbeta. Enligt tjeckisk lagstiftning prövas inte huruvida en vägran är berättigad eller inte. Handlingen presumeras automatiskt vara delgiven när adressaten vägrar att ta emot den.

8 Delgivning per post från utlandet (artikel 18 i förordningen om delgivning av handlingar)

8.1 Om posten ska befordra en handling som skickats från utlandet till en adressat i medlemsstaten, och det rör sig om en situation där det krävs mottagningsbevis (artikel 18 i förordningen om delgivning av handlingar), överlämnar posttjänstemannen i så fall handlingen enbart till adressaten själv eller kan den, i enlighet med nationella bestämmelser om postutdelning, även överlämna handlingen till en annan person på samma adress?

Den tjeckiska posten delger försändelser från utlandet på ett liknande sätt som inhemska försändelser. Detta innebär att såvida det inte på kuvertet eller leveransbeviset uttryckligen anges att försändelsen endast får delges personligen, kan den delges med adressaten, dennes ombud, rättsliga ombud eller ombud för det rättsliga ombudet, på samma villkor som adressaten (dvs. de måste visa sina identitetshandlingar och bekräfta mottagandet av handlingen genom underskrift).

En postförsändelse kan enligt postens villkor tas emot på angiven postadress enligt följande:

1. Om postförsändelsen är adresserad till en fysisk person:

• En fysisk person över 15 år som befinner sig i en lägenhet, ett kontor, en affärslokal eller någon annan avgränsad lokal utmärkt med adressatens för- och efternamn eller ett efternamn som är identiskt med adressatens, och som med sin namnteckning bekräftar mottagandet av försändelsen.

2. Om postförsändelsen är adresserad till en juridisk person:

• En fysisk person som kan dokumentera att han eller hon är behörig att motta försändelsen och som med sin namnteckning bekräftar mottagandet av försändelsen.
• En fysisk person över 15 år som befinner sig i ett kontor, en affärslokal eller någon annan avgränsad lokal utmärkt med adressatens namn, och som med sin namnteckning bekräftar mottagandet av försändelsen.

Om det inte var möjligt att överlämna handlingen till någon sådan person får posten ge den till en lämplig person över 15 år, exempelvis en granne till adressaten. Det krävs att vederbörande går med på att överlämna försändelsen till adressaten och med sin namnteckning bekräftar mottagandet av denna.

Detta gäller inte om

1. adressaten har meddelat den tjeckiska posten sin avsikt att motsätta sig en sådan delgivningsmetod,
2. adressaten har meddelat den tjeckiska posten att den endast får leverera postförsändelser personligen,
3. det deklarerade priset överstiger 10 000 CZK (artikel 25.6 i postens villkor).

8.2 Hur kan delgivning av handlingar från utlandet i enlighet med artikel 18 i förordningen om delgivning av handlingar äga rum om varken adressaten eller någon annan person med rätt att ta emot handlingarna (under förutsättning att det finns en sådan möjlighet enligt de nationella bestämmelserna om postutdelning – jfr ovan) har kunnat anträffas på delgivningsadressen?

Om en handling delges i enlighet med artikel 18 i förordningen (dvs. via posttjänsten i stället för via det mottagande organet) och postförsändelsen inte kan överlämnas, deponeras försändelsen och adressaten får ett meddelande i brevlådan där adressaten uppmanas att hämta postförsändelsen på ett visst postkontor inom en angiven tidsperiod. Om adressaten inte avhämtar försändelsen inom den fastställda perioden skickas den tillbaka till avsändaren utan att ha delgetts.

8.3 Medger posten en viss tid för avhämtning av handlingarna innan dessa returneras till avsändaren? Om ja, hur underrättas adressaten om att han eller hon har post för avhämtning på postkontoret?

Vid personlig delgivning genom posten i en annan stat, i den mening som avses i artikel 18 i förordningen, får adressaten avhämta postförsändelsen inom 15 dagar från det datum som den var tillgänglig för avhämtning. Delgivningsorganet lämnar ett skriftligt meddelande om att postförsändelsen finns tillgänglig i adressatens brevlåda i huset med uppmaning att hämta ut försändelsen.

9 Finns det något skriftligt bevis som styrker att handlingen har delgetts?

När en domstol delger en handling under förhandlingen eller i samband med någon annan domstolsåtgärd som protokollförs anges detta i protokollet. Utöver andra uppgifter (§ 40.6 i civilprocesslagen) måste det anges i protokollet vilken slags handling det är frågan om. Protokollet ska vara undertecknat både av den person som delger det och av mottagaren.

För delgivning via en elektronisk brevlåda genom ett offentligt datanät, se punkt 7.2 ovan.

Om en handling delges via en elektronisk adress genom ett offentligt datanät styrks delgivningen genom att adressaten bekräftar mottagandet av handlingen genom ett meddelande som är undertecknat med dennes elektroniska signatur.

När en domstol delger en handling i samband med en domstolsåtgärd som inte protokollförs, eller genom ett delgivningsorgan, anges det på delgivningskvittott vilken slags handling det är frågan om. Ett delgivningskvitto utgör en offentlig handling. Om inte motsatsen bevisas anses uppgifterna på delgivningskvittot vara korrekta.

Ett delgivningskvitto måste innehålla följande uppgifter:

1. vilken domstol som har begärt delgivning av handlingen,
2. delgivningsorganet,
3. vilket slags handling som ska delges,
4. uppgift om adressaten och den adress på vilken handlingen ska delges,
5. en deklaration från delgivningsorganet med uppgift om det datum adressaten inte kunde nås, det datum på vilket handlingen överlämnades till adressaten eller mottagaren, det datum på vilket handlingen var redo för avhämtning, det datum på vilket delgivningen av handlingen nekades eller på vilket det samarbete som krävdes för delgivning av handlingen nekades,
6. klockslaget för delgivningen om uppgift om ”exakt tid för delgivning” anges,
7. delgivningsmannens namn, underskrift och delgivningsorganets officiella stämpel,
8. förnamn och efternamn (om delgivningsorganet känner till detta) på den person som tog emot handlingen, avvisade delgivningen eller vägrade att samarbeta för att handlingen skulle kunna delges på vederbörligt sätt, information om personens förhållande till adressaten om handlingen tas emot för adressatens räkning och personens underskrift,
9. information om huruvida det föreligger hinder mot att lämna handlingen i brevlådan.

Om en handling hålls tillgänglig för avhämtning ska delgivningskvittot även innehålla information om huruvida ett meddelande har lämnats till adressaten med uppmaning att hämta ut handlingen.

Om adressaten eller mottagaren hämtar ut en handling som hålls tillgänglig ska delgivningskvittot även innehålla

1. namn på den person som lämnade över handlingen, dennes underskrift och delgivningsorganets officiella stämpel,
2. en deklaration från delgivningsorganet där det anges vilket datum handlingen avhämtades,
3. klockslaget för delgivningen om uppgift om ”exakt tid för delgivning” begärs,
4. namn på den person som hämtade ut handlingen och dennes underskrift.

Om adressaten eller mottagaren vägrar att ta emot den handling som ska delges eller inte samarbetar såsom krävs för att handlingen ska kunna delges, måste delgivningskvittot även innehålla information om huruvida muntlig eller skriftlig information har lämnats om följderna av vägran att ta emot handlingen eller underlåtenheten att samarbeta. Dessutom ska det anges huruvida och på vilket sätt vägran att ta emot handlingen var motiverad eller på vilket sätt samarbete har nekats.

Om en handling delges genom den ”vanliga metoden”, och inte delges adressaten eller mottagaren ska ett delgivningskvitto även innehålla

1. en förklaring från delgivningsorganet där det anges vilket datum handlingen lämnades i husets brevlåda eller i en annan brevlåda som adressaten använder,
2. klockslaget för delgivningen om uppgift om ”exakt tid för delgivning” begärs,
3. delgivningsmannens namn, underskrift och delgivningsorganets officiella stämpel.

Om mottagaren inte kan bekräfta delgivningen av handlingen genom namnteckning krävs det att en lämplig fysisk person annan än delgivningsmannen bekräftar delgivningen med mottagaren genom att underteckna delgivningskvittot.

10 Vad händer om den som ska delges inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen (t.ex. om handlingen delges med en tredje part)? Anses delgivningen giltig ändå eller måste den göras om?

Om en handling har delgetts på ett felaktigt sätt kan detta enligt tjeckisk lagstiftning inte avhjälpas i efterhand. Om det lagstadgade förfarandet har åsidosatts vid delgivningen av en viss handling måste handlingen delges på nytt.

Eftersom surrogatdelgivning är tillåten enligt tjeckisk lagstiftning, vilket omfattar en fiktiv delgivning, kan delgivningen vara ogiltig i situationer när adressaten inte kunde få kännedom om handlingen på grund av ett objektivt hinder.

En delgivning kan endast ogiltigförklaras av behörig domstol på begäran av den part som den aktuella handlingen var adresserad till (med undantag för förfaranden för frivillig rättsvård där en domstol även kan pröva effekterna av delgivningen ex officio). En ansökan måste inges inom 15 dagar räknat från den dag när adressaten fick kännedom om den delgivna handlingen, eller kunde ha fått kännedom om den. Domstolen ogiltigförklarar endast delgivningen om adressaten inte hade möjlighet att få kännedom om handlingen på grund av giltiga skäl. Således krävs det att parten i sin ansökan inger bevis som styrker iakttagandet av ovannämnda tidsperiod (15 dagar) samt att ansökan är berättigad. Giltiga skäl innefattar sjukdom, sjukhusvistelse med mera, det vill säga skäl som omfattar ett objektivt hinder vilket hindrar parten från att få kännedom om handlingen. En delgivning kan inte ogiltigförklaras om adressaten medvetet har undvikit delgivningen eller om denne inte är stadigvarande bosatt på den adress som tillhandahållits (parter är skyldiga att tillhandahålla en delgivningsadress där de faktiskt är bosatta).

11 Om adressaten vägrar att ta emot en handling på grund av språket den är skriven på (artikel 12 i förordningen om delgivning av handlingar) och den domstol eller myndighet som handlägger det rättsliga förfarandet vid en kontroll kommer fram till att vägran inte var motiverad, finns det något särskilt rättsmedel för att överklaga detta beslut?

Ett beslut om att avslaget inte var motiverat kan överklagas.

12 Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket? Finns det någon skillnad mellan fall då handlingen ska delges enligt nationell rätt och fall då begäran om delgivning har sitt ursprung i en annan medlemsstat? Se även anmälan enligt artikel 15 i förordningen om delgivning av handlingar rörande delgivning av handlingar från en annan medlemsstat

Delgivning i Tjeckien är avgiftsfri. Normalt sett står den domstol som delger handlingen för delgivningskostnaderna.