Delgivning av rättsliga handlingar

1 Vad innebär det juridiska begreppet ”delgivning av handlingar” i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar?

I praktiken innebär ”delgivning av handlingar” att handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur ska delges eller meddelas parterna.

Enligt lag definieras delgivning av handlingar som verksamhet som utövas av behöriga myndigheter och personer, genom vilken adressater får tillgång till handlingar som är adresserade till dem. Detta är viktigt eftersom om en part inte delges en handling innebär det att denne inte kan höras, vilket kan leda till ett extraordinärt rättsmedel.

Särskilda förordningar gäller för delgivning av handlingar, eftersom det är ett nödvändigt krav i tvistemål som följer av principen om parternas rätt att yttra sig. Det innebär att parterna ska ges tillgång till information om plats och tidpunkt för förfarandet och de faktiska omständigheterna i målet.

2 Vilka handlingar måste, enligt lag, delges?

Handlingar som måste delges formellt inbegriper rättegångshandlingarna för en talan, överklagande av tredskodom (och tilläggsgrunder), överklagande (och tilläggsgrunder), kassationsöverklagande (och tilläggsgrunder), ansökan om förnyad prövning av en dom (och tilläggsgrunder), tredjemanstalan (och tilläggsgrunder), invändningar mot utomrättsliga och rättsliga åtgärder (och tilläggsgrunder), en primär eller sekundär intervention, underrättelse om förhandling och kallelse till intervenient, ansökan om vidtagande, upphävande eller ändring av interimistiska åtgärder, ansökan om att tillfälligt förbudsföreläggande ska beviljas eller återkallas samt anteckning om uppskjuten förhandling vid svarandes utevaro, ansökan om rättsligt skydd i förfaranden för frivillig rättsvård och upphävande eller ändring av domen, kallelse till förhandling eller mottagande av en edsvuren utsaga samt alla domstolsavgöranden (lagakraftvunna och inte lagakraftvunna).

3 Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven?

Delgivningen sker på en parts skriftliga begäran på den handling som ska delges, antingen av parten själv eller dennes ombud, eller på partens begäran, av behörig domare eller om domstolen består av flera domare, av dess ordförande (artikel 123 i civilprocesslagen). Handlingar delges av en exekutionstjänsteman som förordnas av den domstol i vars region adressaten har sin hemvist eller uppehåller sig vid delgivningstillfället (artikel 122.1 i civilprocesslagen). Delgivningar som domstol ansvarar för kan utföras av en exekutionstjänsteman i den aktuella regionen eller en grekisk polistjänsteman, en skogvaktare eller en kommunsekreterare (artikel 122.2 och 122.3 i civilprocesslagen). I förfaranden om interimistiska åtgärder ska tid och plats för förhandlingen meddelas genom delgivning av en handling från domstolens registreringsenhet. I annat fall ska domstolens registreringsenhet meddela tid och plats via telegram eller telefon. Domaren kan även besluta att en kopia av ansökan ska delges tillsammans med kallelsen (artikel 686.4 i civilprocesslagen).

4 Adressförfrågningar

4.1 Försöker den tillfrågade myndigheten i medlemsstaten på eget initiativ ta reda på var den person som ska delges handlingarna befinner sig om den adress som anges inte stämmer? Se även anmälan enligt artikel 7.2 c i förordningen om delgivning av handlingar

Så långt det är möjligt, ja.

4.2 Har utländska rättsliga myndigheter och/eller parter tillgång till register eller tjänster i medlemsstaten som gör det möjligt att fastställa den berörda personens aktuella adress? Vilka register eller tjänster är det i så fall fråga om, och vilket förfarande måste följas? Uttas någon avgift?

Nej, de har ingen direkt åtkomst.

Samtliga personer som är bosatta i Grekland är registrerade i de kommunala databaserna genom de behöriga inskrivningsmyndigheterna. Den nationella databasen omfattar emellertid enbart vuxna medborgare som är registrerade på grundval av sitt id-kort eller pass och uppdateras av de grekiska kommunerna.

Den finns endast tillgänglig för medborgarna (kostnadsfritt) genom allmänna abonnentförteckningar.

Ett nationellt medborgarregister håller på att upprättas och kompletteras, vilket kommer att göra det möjligt att spåra personer.

4.3 Vilken typ av hjälp med adressförfrågningar från andra medlemsstater tillhandahåller medlemsstatens myndigheter enligt artikel 7.1 i förordningen om delgivning av handlingar? Se även anmälan enligt artikel 7.1 i förordningen om delgivning av handlingar

Det behöriga mottagande organet söker efter adresser per brev till andra nationella organ.

5 Vilket är det gängse sättet för delgivning? Finns det alternativa delgivningssätt (utöver sådan indirekt delgivning som avses i punkt 7)?

Den normala delgivningsmetoden innebär att handlingen överlämnas personligen till adressaten (artikel 127.1 i civilprocesslagen), oberoende av var adressaten befinner sig (artikel 124 i civilprocesslagen). Om adressaten har en bostad, en affär, ett kontor eller en verkstad där delgivningen ska ske, antingen av exekutionstjänstemannen ensam eller tillsammans med en annan person, eller om adressaten är anställd där, får handlingen inte delges på en annan plats utan adressatens medgivande (artikel 124.2 i civilprocesslagen). När det gäller alternativa metoder som kan användas, är det enligt dekret som utfärdas på förslag av justitieministern möjligt att delge handlingar via post, telegram eller telefon. Där ska även anges hur delgivningen ska äga rum och styrkas (artikel 122.4 i civilprocesslagen).

6 Är elektronisk delgivning (delgivning av rättsliga eller andra handlingar med hjälp av elektroniska kommunikationsmedel såsom e-post, internetbaserade säkra applikationer, fax, sms etc.) tillåten i civilrättsliga förfaranden? Vilka typer av förfaranden rör det sig om? Finns det begränsningar i användningen av detta delgivningssätt beroende på vem adressaten är (rättstillämpare, juridisk person, företag eller annan ekonomisk aktör etc.)?

Rättegångshandlingar kan även delges elektroniskt såvida de är elektroniskt undertecknade.

En rättegångshandling som delges elektroniskt anses delgiven om avsändaren har erhållit ett elektroniskt mottagningsbevis från adressaten med en avancerad elektronisk signatur som utgör en delgivningsrapport (artikel 122.5 i civilprocesslagen).

Artikel 122a i civilprocesslagen

1. En handling får också delges på elektronisk väg av en auktoriserad exekutionstjänsteman som utsetts av domstolen i den region där den fysiska eller juridiska person som är adressat har sin hemvist, vistelseort eller säte vid tidpunkten för delgivningen.

2. Rättegångshandlingar får i enlighet med punkt 1 även delges på elektronisk väg, förutsatt att de är försedda med en kvalificerad elektronisk underskrift i enlighet med artikel 2.20 i lag 4727/2020 (Greklands kungörelseorgan, serie I, nr 184). Delgivning på elektronisk väg anses ha ägt rum endast om exekutionstjänstemannen har fått ett mottagningsbevis för handlingen med en kvalificerad elektronisk underskrift av adressaten i enlighet med artikel 2.20 i lag 4727/2020. Det elektroniska mottagningsbeviset ska ingå i den delgivningsrapport som exekutionstjänstemannen upprättar i enlighet med artikel 139 i civilprocesslagen. Om detta inte görs är delgivningen ogiltig. Delgivning anses inte ha ägt rum om det elektroniska mottagningsbeviset inte inkommer till delgivningsmannen inom 24 timmar efter avsändandet. Om elektronisk delgivning inte används utförs delgivningen med fysiska medel, i enlighet med artikel 122 ff.

3. Om inte annat följer av punkt 4 ska en fysisk person eller, när det gäller en juridisk person, dess juridiska ombud, som vill skicka eller ta emot handlingar på elektronisk väg uppge en enda e-postadress till det nationella anmälningscentrum (NNC) som avses i artikel 17 i lag 4704/2020 (Greklands kungörelseorgan, serie I, nr 133). Om adressaten bor eller, om det rör sig om en juridisk person, har sitt säte utomlands, ska förklaringen lämnas till det nationella anmälningscentrumet.

4. Delgivning på elektronisk väg, enligt definitionen i punkterna 1–3, riktad till staten, ett kreditinstitut, ett betalningsinstitut, ett institut för elektroniska pengar eller ett försäkringsbolag ska ske vid det berörda decentraliserade organet eller den centrala filialen i den region där exekutionstjänstemannen är baserad vid delgivningstillfället. Om det inte finns något behörigt decentraliserat organ eller någon central filial i regionen ska delgivning ske vid huvudkontoret för de enheter som avses i första meningen. I detta syfte ska juridiska personers rättsliga ombud lämna sin e-postadress till NNC tillsammans med namnet på den företrädare, det ombud eller den anställde som är bemyndigad att ta emot den elektroniska handlingen.

6. En registrerad e-postadress ersätts eller raderas i enlighet med artikel 17 i lag 4704/2020.

7. Delgivning med befullmäktigad advokat i enlighet med artikel143.1 och 143.3 får också ske via den e-postadress som anges i en inlaga, i enlighet med artikel 119.1 i civilprocesslagen.

8. Vid elektronisk delgivning förlängs tidsfristerna med en dag.

9. Villkoren för upprättande och drift av systemet för elektronisk ansökan om delgivning av handlingar på elektronisk väg fastställs genom gemensamt beslut av justitieministern och ministern för digital förvaltning.

6.1 Vilken typ av elektronisk delgivning i den mening som avses i artikel 19.1 i förordningen om delgivning av handlingar finns tillgänglig i medlemsstaten när delgivning ska ske direkt med en person som har en känd delgivningsadress i en annan medlemsstat?

Grekland förbehåller sig rätten att besvara frågan inom de tidsfrister som fastställs i förordning (EU) 2020/1784.

6.2 Har medlemsstaten i enlighet med artikel 19.2 i förordningen om delgivning av handlingar angett ytterligare villkor som krävs för att den ska godta elektronisk delgivning per e-post enligt artikel 19.1 b i samma förordning? Se även anmälan enligt artikel 19.2 i förordningen om delgivning av handlingar

Den ovannämnda möjligheten att delge rättegångshandlingar kräver ett dekret från presidenten på förslag av justitieministern, i vilket de närmare villkor som ska vara uppfyllda anges.

7 Indirekt delgivning

7.1 Medger lagen andra delgivningssätt i sådana fall där delgivning inte varit möjlig (t.ex. delgivning på hemadressen, på delgivningsmannens kontor, per post eller genom anslag)?

Om adressaten inte befinner sig i sin bostad, ska handlingen överlämnas till någon annan person som bor i samma bostad, under förutsättning att denne förstår innebörden av sina handlingar och inte är motpart i målet (artikel 128.1 i civilprocesslagen).

Om ingen person enligt punkt 1 anträffas i bostaden gäller följande:

1. Handlingen ska i vittnes närvaro fästas på bostadens ytterdörr.
2. Senast påföljande arbetsdag ska en kopia av handlingen, som utarbetas utan avgift, lämnas till den lokala polischefen eller till polismästaren på den polisstation i regionen där bostaden är belägen. Om dessa är frånvarande ska handlingen lämnas till tjänstgörande polismän eller till vakthavande på polisstationen. I samtliga fall ska överlämnandet styrkas av ett mottagningsbevis, som ska utarbetas utan avgift i delgivningsrapporten.
3. Senast påföljande arbetsdag ska delgivningsmannen skicka ett skriftligt meddelande med post till adressaten. Det ska innehålla uppgift om vilken slags handling som delgetts, adressen till den bostad där handlingen fästes på ytterdörren och datum för detta, till vilken myndighet som kopian skickats samt datum för detta. Delgivningsmannen ska utfärda en kvittens om att meddelandet har skickats med post och undertecknas kostnadsfritt i delgivningsrapporten. Kvittensen ska innehålla uppgift om vilket postkontor meddelandet skickades från och vilken anställd som mottog det, och denne ska även kontrasignera kvittensen (artikel 128.4 i civilprocesslagen).

Om den person som ska delges inte befinner sig på sin arbetsplats ska handlingen överlämnas till arbetsplatsens chef eller till en kollega, kompanjon, anställd eller till hjälppersonal under förutsättning att dessa är medvetna om sina handlingar och inte är motparter i målet (artikel 129.1 i civilprocesslagen).

Om ingen av de personer som avses i punkt 1 anträffas på arbetsplatsen ska artikel 128.4 i civilprocesslagen tillämpas (artikel 129.2 i civilprocesslagen).

Om adressaten eller de personer som avses i artiklarna 128 och 129 vägrar att ta emot handlingen eller underteckna delgivningsrapporten eller inte kan underteckna denna, ska delgivningsmannen i vittnes närvaro fästa handlingen på bostadens eller arbetsplatsens ytterdörr i ett vittnes närvaro (artikel 130.1 i civilprocesslagen).

Om adressaten saknar bostad eller arbetsplats och antingen vägrar att ta emot handlingen eller inte kan göra detta eller vägrar att underteckna delgivningsrapporten och vägran eller oförmågan bekräftas av ett vittne som delgivningsmannen anlitat för detta ändamål, ska rapporten lämnas till en av de personer som anges i artikel 128.4 b. (artikel 130.2 i civilprocesslagen).

Om den person som ska delges behandlas på sjukhus eller sitter i fängelse och det inte är möjligt att kommunicera med personen, ska detta bekräftas av sjukhusadministratören eller fängelsechefen och antecknas i delgivningsrapporten. Handlingen kan delges sjukhusadministratören eller fängelsechefen som ska överlämna den till adressaten (artikel 131 i civilprocesslagen).

Om adressaten arbetar på ett handelsfartyg som ligger i grekisk hamn och är frånvarande, vägrar att ta emot handlingen eller vägrar eller inte kan underteckna delgivningsrapporten, ska delgivningen ske med fartygets kapten eller dennes ställföreträdare. Om dessa är frånvarande eller vägrar att ta emot handlingen ska delgivning ske med hamnchefen, som är skyldig att meddela adressaten (artikel 132 i civilprocesslagen).

Om den person med vilken handlingen ska delges arbetar ombord på ett handelsfartyg som inte befinner sig i en grekisk hamn, delges handlingen på personens bostadsort i enlighet med artikel 128. Om personen saknar hemvist delges handlingen i enlighet med bestämmelserna om delgivning med personer på okänd adress. I alla händelser ska delgivning om så är tillämpligt även ske på fartygsägarens kontor i Grekland, eller med fartygets ombud i grekisk hamn (artikel 132.2 i civilprocesslagen).

För personer som tillhör följande kategorier och som är i aktiv tjänst, ska delgivningen ske enligt artikel 128.3 och 128.4 om det inte är möjligt att delge handlingen med adressatens släktingar eller personal i hushållet. Här gäller följande:

1. För personer som tjänstgör i den grekiska armén sker delgivningen med chefen för adressatens enhet, bas eller tjänstgöringsplats. b) Om enheten, basen eller tjänstgöringsplatsen är okänd, sker delgivningen med chefen för relevant sektion.
2. För officerare, underofficerare och sjömän i den grekiska flottan sker delgivningen med marinstabschefen.
3. För officerare, underofficerare och meniga inom det grekiska flygvapnet sker delgivningen med flygvapenchefen.
4. För över- och underordnade poliser inom det grekiska polisväsendet och kustbevakningen sker delgivningen med deras avdelningschefer.
5. För personal som arbetar i fyrar eller signalstationer sker delgivningen med hamnchefen i den region där de arbetar (artikel 133.1 i civilprocesslagen).

Om den person som ska delges bor eller har sitt säte utomlands delges handlingen med åklagaren vid den domstol där rättegången ska ske eller där talan har väckts eller med den domstol som meddelade den dom som ska delges. När det gäller rättegångar i småmålsdomstolar delges handlingen med åklagaren vid förstainstansdomstolen i den regionen. Alla handlingar som rör verkställighet med delges den allmänna åklagaren vid den förstainstansdomstol inom vars domkrets verkställigheten äger rum. Alla andra handlingar än rättegångshandlingar delges med den allmänna åklagaren på den senaste vistelseorten eller kända adressen utomlands. I avsaknad av uppgift om bostadsort eller känd adress utomlands delges handlingen med åklagaren vid förstainstansdomstolen i huvudstaden (artikel 132.1 i civilprocesslagen). Åklagaren ska när handlingen mottagits utan dröjsmål sända den till utrikesministeriet, som ska vidarebefordra handlingen till adressaten (artikel 134.3 i civilprocesslagen).

Om det inte är känt var den person som ska delges befinner sig eller har sin exakta adress, ska bestämmelserna i artikel 134.1 tillämpas. Samtidigt ska en sammanfattning av den delgivna inlagan offentliggöras i två dagstidningar, varav den ena ska offentliggöras i Aten och den andra antingen på den ort där domstolen har sitt säte eller i Aten, enligt anvisningar från den åklagare med vilken handlingen delges. Sammanfattningen ska upprättas och undertecknas av delgivningsmannen och ska innehålla fullständiga namn på parterna i målet, typ av delgiven inlaga, relevant begäran och, vad gäller domstolsavgöranden, domslutet i domen, den domstol där rättegången ska ske eller där talan har väckts eller den tjänsteman som ska verkställa domen, och om adressaten ska höras eller vidta en viss åtgärd, plats och tidpunkt för inställelse och typ av handling i fråga (artikel 135.1 i civilprocesslagen). Detta gäller även om utrikesministeriet bekräftar att handlingen inte kan skickas till en person som vistas eller har sitt säte i utlandet (artikel 135.3 i civilprocesslagen).

Om de arbetsplatser som avses i artiklarna 128.4 b, 131, 132 och 133 är stängda eller de myndigheter eller personer som avses i dessa artiklar vägrar att ta emot delgivningen av handlingen eller att underteckna delgivningsrapporten, utarbetar delgivningsmannen en rapport och överlämnar handlingen till åklagaren vid förstainstansdomstolen i delgivningsorten. Åklagaren skickar handlingen till den person som vägrade att ta emot delgivningen eller att underteckna rapporten.

7.2 Om andra metoder används, när anses delgivning ha skett?

Om det delgivningssätt som föreskrivs i punkt 7.1 har använts när en person vårdas på sjukhus eller sitter i fängelse, eller för militär personal i armén eller flottan eller personer som bor utomlands anses handlingen vara delgiven när den har överlämnats till de myndigheter eller personer som anges i ovanstående punkt, oberoende av när den skickades eller mottogs (artikel 136.1 i civilprocesslagen).

Om det delgivningssätt som avses i punkt 7.1 har använts för en person som inte påträffats i sin bostad, förutsatt att ingen vuxen släkting som bor tillsammans med personen påträffas, ska handlingen anses ha delgetts så snart den har fästs på ytterdörren till adressatens bostad, förutsatt att alla krav i punkt 7.1 avseende delgivningssätt är uppfyllda (dvs. delgivning av handlingen med chefen för polisstationen och utskick av ett relevant skriftligt meddelande).

7.3 Om man som alternativt delgivningssätt kan låta deponera handlingen på en viss plats (t.ex. ett postkontor), hur informeras adressaten om deponeringen?

Grekland har aldrig infört deponering av handlingar på ett postkontor som ett alternativt (indirekt) delgivningssätt. Såsom anges i punkt 7.1 ska, om delgivningssättet användes för en person som inte befann sig i sin bostad, under förutsättning att ingen vuxen släkting som bor tillsammans med personen påträffades, och efter att handlingen fästs på adressatens ytterdörr en kopia överlämnas till chefen för polisstationen. Ett skriftligt meddelande ska skickas till adressaten med uppgift om vilken typ av handling som delgetts, adressen till den bostad där handlingen fästes på ytterdörren, datum då detta skedde, till vilken myndighet handlingen överlämnades samt datum för överlämnande.

7.4 Vilka blir följderna om adressaten vägrar att motta handlingarna? Anses delgivning ändå ha skett om adressaten saknade grund för sin vägran?

Såsom anges i punkt 7.1, ska delgivningsmannen, om adressaten vägrar att ta emot den handling som ska delges eller att underteckna delgivningsrapporten, fästa handlingen på dörren till bostaden eller arbetsplatsen i ett vittnes närvaro. När handlingen har fästs på ytterdörren anses den ha delgetts.

8 Delgivning per post från utlandet (artikel 18 i förordningen om delgivning av handlingar)

8.1 Om posten ska befordra en handling som skickats från utlandet till en adressat i medlemsstaten, och det rör sig om en situation där det krävs mottagningsbevis (artikel 18 i förordningen om delgivning av handlingar), överlämnar posttjänstemannen i så fall handlingen enbart till adressaten själv eller kan den, i enlighet med nationella bestämmelser om postutdelning, även överlämna handlingen till en annan person på samma adress?

I en sådan situation överlämnar posten endast handlingen personligen till adressaten.

8.2 Hur kan delgivning av handlingar från utlandet i enlighet med artikel 18 i förordningen om delgivning av handlingar äga rum om varken adressaten eller någon annan person med rätt att ta emot handlingarna (under förutsättning att det finns en sådan möjlighet enligt de nationella bestämmelserna om postutdelning – jfr ovan) har kunnat anträffas på delgivningsadressen?

I en sådan situation meddelar posten den frånvarande adressaten om att handlingen ligger kvar på postkontoret en viss period under vilken den kan hämtas ut.

8.3 Medger posten en viss tid för avhämtning av handlingarna innan dessa returneras till avsändaren? Om ja, hur underrättas adressaten om att han eller hon har post för avhämtning på postkontoret?

Se punkt 8.2.

9 Finns det något skriftligt bevis som styrker att handlingen har delgetts?

Delgivningsmannen ska skriva en rapport innehållande följande uppgifter: a) beslutet om delgivning, b) en tydlig beskrivning av den delgivna handlingen och angivande av adressaterna, c) tidpunkten för delgivningen, d) vem som delgivits handlingen respektive hur det skett, om adressaten eller de personer som anges i artiklarna 128–135 och 138 varit frånvarande eller vägrat ta emot den (artikel 139.1 i civilprocesslagen).

Rapporten ska undertecknas av delgivningsmannen och den person som tar emot handlingen eller, om personen vägrar att underteckna eller inte kan underteckna handlingen, av det vittne som anlitats för detta ändamål (artikel 139.2 i civilprocesslagen).

Delgivningsmannen ska anteckna tid och datum för delgivning på handlingen och underteckna den. Denna notering utgör bevis för att handlingen har delgetts. Vid skiljaktigheter mellan delgivningsrapporten och noteringen har rapporten företräde (artikel 139.3 i civilprocesslagen).

Den rapport som avses i artikel 139 ska upprättas i två exemplar. Ett exemplar överlämnas till den som begärde delgivningen och det andra, för vilket ingen stämpelskatt tas ut, behålls av delgivningsmannen. Delgivningsmannen ska göra en kort notis om delgivningen i en särskild liggare (artikel 140.1 i civilprocesslagen).

På begäran ska exekutionstjänstemannen utfärda kopior av arkiverade original. Beställning kan göras av den som beslutat om delgivningen, av adressaten och av alla som har legitimt intresse. Förstainstansdomstolens ordförande i domkretsen där delgivningen utfördes ska skriftligen godkänna beställningen (artikel 140.2 i civilprocesslagen).

10 Vad händer om den som ska delges inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen (t.ex. om handlingen delges med en tredje part)? Anses delgivningen giltig ändå eller måste den göras om?

Om en part i ett ärende inte kunde iaktta en tidsfrist på grund av force majeure eller på grund av bedrägeri från motpartens sida (t.ex. ogiltig delgivning av exekutionstjänstemannen eller avsiktlig underlåtenhet av den person som mottagit handlingen att underrätta parten i ärendet) har den parten rätt att begära återställande av den tidigare situationen (artikel 152.1 i civilprocesslagen) inom 30 dagar från den dag då det hinder som utgjorde force majeure uppkom eller då parten fick kännedom om den invändande partens bedrägeri (artikel 153 i civilprocesslagen).

Om en person mot vilken en tredskodom har meddelats inte alls har kallats eller inte har kallats rättsligt eller inom den fastställda tidsfristen, har han eller hon rätt att få tredskodomen upphävd inom 15 dagar från delgivningen av domen om han eller hon är bosatt i Grekland, eller inom 60 dagar från det senaste offentliggörandet av sammanfattningen av delgivningsrapporten enligt artikel 135.1 om personen har okänd adress eller bor utomlands (artiklarna 501, 503.1, 503.2 i civilprocesslagen).

Om en part i ett mål har kallat motparten och förklarat att denne hade okänd adress, trots att denna kände till motpartens adress, och om motparten helt eller delvis har förlorat målet, har motparten rätt att begära förnyad prövning av domen inom 60 dagar från delgivningen av den överklagade domen om han eller hon är bosatt i Grekland eller inom 120 dagar om han eller hon har okänd adress eller är bosatt utomlands, eller, om domen inte alls har delgivits, inom 3 år från offentliggörandet av den överklagade domen, förutsatt att den är slutgiltig eller oåterkallelig, och i annat fall från den dag då domen vann laga kraft (artiklarna 538, 544.9, 545.1, 545.2, 545.3, 545.5 i civilprocesslagen).

11 Om adressaten vägrar att ta emot en handling på grund av språket den är skriven på (artikel 12 i förordningen om delgivning av handlingar) och den domstol eller myndighet som handlägger det rättsliga förfarandet vid en kontroll kommer fram till att vägran inte var motiverad, finns det något särskilt rättsmedel för att överklaga detta beslut?

Se punkt 2 led 10 i händelse av tredskodom. Om adressaten inställer sig (till stöd för vägransgrunden) får ingen ansökan om upphävande av tredskodom inges. Ett överklagande får dock göras.

12 Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket? Finns det någon skillnad mellan fall då handlingen ska delges enligt nationell rätt och fall då begäran om delgivning har sitt ursprung i en annan medlemsstat? Se även anmälan enligt artikel 15 i förordningen om delgivning av handlingar rörande delgivning av handlingar från en annan medlemsstat

Servicekostnaderna betalas i förskott av den person som beställer tjänsten (artikel 173.1 och 173.3 i civilprocesslagen).

Den part som förlorar målet ska även ersätta dessa kostnader (artiklarna 176 och 189.1 i civilprocesslagen). Det belopp som ska erläggas beror på vilken delgivningsmetod som används och vilken typ av delgivning det är frågan om. Minimikostnaden för delgivning uppgår till 35 euro om handlingen i fråga delges en person som är bosatt eller vistas i det område där exekutionstjänstemannens kontor är beläget.