Delgivning av rättsliga handlingar

1 Vad innebär det juridiska begreppet ”delgivning av handlingar” i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar?

Enligt lag CXXX från 2016 om civilprocesslagen A polgári perrendtartásról szóló 2016. évi CXXX. Törvény) (civilprocesslagen) ska, om inte annat föreskrivs enligt lag, domstolshandlingar skickas per post till adressaten i enlighet med lagstiftningen om delgivning av officiella handlingar. Adressaten kan även hämta ut den handling som adresseras till honom eller henne på domstolskansliet, mot uppvisade av id-handling. Vid obligatorisk eller valfri elektronisk kommunikation delges handlingarna elektroniskt.

Se även Elektronisk hantering av mål och elektronisk kommunikation med domare.

Syftet med att delge handlingar är att informera adressaten om innehållet i handlingarna, men på ett sätt som även gör det möjligt för avsändaren att visa att handlingarna har översänts till adressaten. Själva handlingen, datumet och resultatet av delgivningen ska styrkas. Officiella handlingar får skickas som rekommenderade försändelser med för denna tjänst särskilda mottagningsbevis.

2 Vilka handlingar måste, enligt lag, delges?

Enligt lag CLIX från 2012 om posttjänster (A postai szolgáltatásokról szóló 2012. évi CLIX. Törvény) (lag CLIX från 2012) är handlingar som ska delges sådana handlingar vars översändande eller delgivning (försök till delgivning), eller datumet för detta, har rättsliga konsekvenser som regleras i lag, sådana handlingar som utgör grund för lagstadgade tidsfrister och sådana handlingar som enligt lag klassificeras som officiella handlingar.

Enligt civilprocesslagen ska följande meddelas genom delgivning i tvistemål:

• Domar och förelägganden till parterna.
• Beslut som fattas under rättegång, till en part som inte kallats till rättegången på vederbörligt sätt.
• Vissa beslut som anges i civilprocesslagen och som fattats under rättegången till en part som underlåtit att inställa sig till rättegången.
• Beslut som fattas utanför rättegång till berörd part.
• Alla beslut som fattas under förfarandets gång till den person i vars intresse åklagaren, eller en person med talerätt, har inlett förfarandet.

3 Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven?

Domstolen och postleverantören eller en leverantör av betrodda tjänster ansvarar för att delge handlingarna, enligt den lagstiftning som är tillämplig på dem.

4 Adressförfrågningar

4.1 Försöker den tillfrågade myndigheten i medlemsstaten på eget initiativ ta reda på var den person som ska delges handlingarna befinner sig om den adress som anges inte stämmer? Se även anmälan enligt artikel 7.2 c i förordningen om delgivning av handlingar

Någon sådan skyldighet finns inte.

4.2 Har utländska rättsliga myndigheter och/eller parter tillgång till register eller tjänster i medlemsstaten som gör det möjligt att fastställa den berörda personens aktuella adress? Vilka register eller tjänster är det i så fall fråga om, och vilket förfarande måste följas? Uttas någon avgift?

Fysiska personers bostadsadress:

I Ungern sköts det centrala registret över bostadsadresser av den biträdande statssekreteraren med ansvar för folkbokföring vid inrikesministeriet (Belügyminisztérium Nyilvántartások Vezetéséért Felelős Helyettes Államtitkársága – BM NYHÁT). Webbplats: http://nyilvantarto.hu/hu/adatszolgaltatas_szemelyi. Registret kan användas för att inhämta adressuppgifter för identifierade personer. Sådana ansökningar får lämnas in av privatpersoner, juridiska personer eller enheter som inte är juridiska personer, under förutsättning att de motiverar syftet med och den rättsliga grunden för att använda uppgifterna.

Ansökan kan lämnas in personligen på valfritt distriktskontor eller utomlands vid ungerska diplomatiska beskickningar (magyar külképviseleti hatóságnál som är behöriga för utländska bostadsadresser.

En skriftlig ansökan kan inges till valfritt distriktskontor. Om de begärda uppgifterna inte är tillgängliga på distriktskontoret kan

• ansökningar från offentliga myndigheter och ansökningar om uppgifter från offentliga myndigheter inges till BM NYHÁT:s avdelning för personuppgifter och hantering av personuppgifter, enheten för nationellt juridiskt bistånd (BM NYHÁT Személyi Nyilvántartási és Igazgatási Főosztály Belföldi Jogsegélyügyek Osztály), postadress: 1476 Budapest, Pf. 281,
• alla ansökningar från andra sökande (t.ex. privatpersoner, företag osv.) inges till BM NYHÁT:s avdelning för personlig kundtjänst och tillsyn över handlingar (BM NYHÁT Személyes Ügyfélszolgálati és Okmányügyeleti Főosztály), postadress: 1553 Budapest, Pf. 78,
• en skriftlig ansökan kan lämnas in på den ungerska diplomatiska beskickning (magyar külképviseleti hatóságnál) som är behörig för utländska bostadsadresser.

Begäran ska innehålla följande uppgifter:

• Sökandens uppgifter; namn, adress, säte eller verksamhetsställe gällande sökanden eller dennes ombud.
• Exakt angivelse av de uppgifter som efterfrågas.
• Vilket syfte uppgifterna ska användas för.
• Uppgifter om den fysiska person som kan användas för att identifiera den person som namnges i ansökan (namn, födelsedatum och födelseort, namn som ogift) eller det namn och den bostadsadress som är kända för sökanden (kommunens namn, gatunamn, husnummer).

Handlingar som ska bifogas ansökan:

• Den handling som motiverar den rättsliga grunden för användningen av uppgifterna.
• Bevis för att det auktoriserade ombudet har rätt att företräda företaget, om sådana uppgifter inte finns tillgängliga i registret över förordnanden. Fullmakten måste införlivas i en officiell handling eller i en privat handling som utgör avgörande bevis, eller registreras i en rapport.

Om inte annat anges, omfattar fullmakten alla uttalanden och åtgärder som rör det aktuella ärendet.

Om det råder tvivel om äktheten eller innehållet i en handling av utländskt ursprung uppmanar myndigheten klienten att visa upp en på nytt certifierad officiell handling som utfärdats utomlands.
Om klienten tillhandahåller en auktoriserad översättning av en handling som är avfattad på ett annat språk än ungerska och som bifogas detta dokument, godtar myndigheten det som översatt.

För att genomföra förfarandet betalas därefter en avgift för administrativa tjänster:

• För tillhandahållande av uppgifter om 1–4 personer är avgiften 3 500 ungerska forinter.
• För tillhandahållande av uppgifter om minst 5 personer uppgår avgiften till: antalet personer som deltar i tillhandahållandet av uppgifter multiplicerat med avgiften per post, varvid avgiften ska vara: 730/ungerska forinter per post.

Vid ansökningar som skickas från utlandet eller via den ungerska diplomatiska beskickning som är ackrediterad i det land där sökanden bor ska avgiften betalas som en konsulär avgift vid behörig ungersk utländsk beskickning.

Företag:

När det gäller företag finns de viktigaste uppgifterna i handelsregistret, inklusive adressen, kostnadsfritt på följande webbplats, på ungerska: https://www.e-cegjegyzek.hu.

4.3 Vilken typ av hjälp med adressförfrågningar från andra medlemsstater tillhandahåller medlemsstatens myndigheter enligt artikel 7.1 i förordningen om delgivning av handlingar? Se även anmälan enligt artikel 7.1 i förordningen om delgivning av handlingar

Justitieministeriet tar emot framställningar från sändande organ om att fastställa adressatens adress i enlighet med artikel 7.1 a i förordningen om delgivning av handlingar. Se punkt 4.2 för information om artikel 7.1 c i förordningen om delgivning av handlingar.

5 Vilket är det gängse sättet för delgivning? Finns det alternativa delgivningssätt (utöver sådan indirekt delgivning som avses i punkt 7)?

Enligt regeringsdekret nr 335/2012 av den 4 december 2012 om närmare föreskrifter för posttjänster och delgivning av officiella handlingar (335/2012. (XII. 4.) Korm. Rendelet,) (regeringsdekret nr 335/2012) delger leverantören av posttjänster officiella handlingar som skickas med mottagningsbevis genom att personligen överlämna dem till adressaten eller någon annan godkänd mottagare.

En officiell handling får inte delges följande personer: en tillfällig mottagare på grundval av ett särskilt avtal med avsändaren eller en särskild bestämmelse enligt de allmänna villkoren i avtalet, en anställd eller en medlem av organisationen under leverans till organisationens affärslokaler eller andra lokaler som är öppna för kundtrafik, en fysisk person som är anställd vid receptionen, om den drivs av organisationen eller leasegivaren av den egendom som anges på adressen eller adressatens inkvartering om denne är en fysisk person.

Enligt regeringsdekret nr 335/2012 ska postleverantören göra två försök att delge officiella handlingar. Om det första delgivningsförsöket misslyckas på grund av att adressaten eller den godkända mottagaren inte är närvarande på adressen, lämnar tjänsteleverantören ett meddelande, gör den officiella handlingen tillgänglig på det utdelningsställe som anges i meddelandet och gör ytterligare ett försök till delgivning den femte arbetsdagen efter den misslyckade delgivningen. Om det andra försöket misslyckas lämnar tjänsteleverantören på nytt ett meddelande till adressaten och gör den officiella handlingen tillgänglig på det utdelningsställe som anges i meddelandet under fem arbetsdagar efter dagen för det andra försöket. I avvaktan på det andra försöket får den officiella handlingen hämtas från det angivna leveransstället mot uppvisande av identitetshandling. Om den officiella handlingen inte har nått adressaten inom den tidsfrist som anges i det andra meddelandet kommer tjänsteleverantören att skicka tillbaka den officiella handlingen till avsändaren nästa arbetsdag med angivelsen ”ej hämtad”.

I detta fall ska handlingen enligt bestämmelserna i civilprocesslagen anses ha delgetts den femte arbetsdagen efter dagen för det andra delgivningsförsöket, om inte motsatsen bevisas. Delgivningen anses inte laglig om handlingen har delgetts en ersättningsmottagare i stället för adressaten och den ställföreträdande mottagaren var motparten eller dennes ombud i domstolsförfarandet. När det gäller en handling som delges för att inleda ett förfarande eller ett avgörande i sak som avslutar förfarandet ska domstolen underrätta adressaten inom åtta arbetsdagar från antagandet att handlingen har delgetts. Om det finns en e-postadress måste anmälan också skickas till e-postadressen.

Adressaten kan även hämta ut den handling som adresseras till honom eller henne på domstolskansliet, mot uppvisade av id-handling.

I lag LIII från 1994 om verkställighetsförfaranden (A végrehajtási eljárásról szóló 1994. évi LIII. törvény) (lag LIII från 1994) regleras delgivning genom exekutionstjänsteman som ett alternativt delgivningssätt som är tillåtet vid beslut i sak som utgör grunden för verkställighet, när presumtionen om delgivning har fått verkan och den part som har rätt att inge begäran om verkställighet uttryckligen har begärt detta och betalat ett förskott för kostnaderna. Enligt lag LIII från 1994 får en exekutionstjänsteman även delge exekutionstitlarna personligen, i enlighet med särskild lagstiftning. Om förfarandet misslyckas får handlingarna delges enligt ett nytt förfarande i enlighet med de allmänna regler som gäller för delgivning av officiella handlingar.

I civilprocesslagen och lag L från 2009 om betalningsföreläggande (a fizetési meghagyásos eljárásról szóló 2009. évi L. törvény) (lag L från 2009) anges andra situationer där delgivning genom exekutionstjänsteman kan tillämpas.

Utöver ovanstående kan delgivning i fall som anges i lag ske genom särskilda organ för delgivning, t.ex. genom domstolspersonal (t.ex. delgivning av kallelser till tvistemålsförfaranden i brådskande fall).

6 Är elektronisk delgivning (delgivning av rättsliga eller andra handlingar med hjälp av elektroniska kommunikationsmedel såsom e-post, internetbaserade säkra applikationer, fax, sms etc.) tillåten i civilrättsliga förfaranden? Vilka typer av förfaranden rör det sig om? Finns det begränsningar i användningen av detta delgivningssätt beroende på vem adressaten är (rättstillämpare, juridisk person, företag eller annan ekonomisk aktör etc.)?

I civilprocesslagen görs åtskillnad mellan obligatorisk och frivillig elektronisk kommunikation.

Enligt lag CCXXII från 2015 om allmänna regler för elektronisk förvaltning och betrodda tjänster (Az elektronikus ügyintézés és a bizalmi szolgáltatások általános szabályairól szóló 2015. évi CCXXII. Törvény,) (lag CCXXII från 2015) måste de som enligt lag är skyldiga att använda elektronisk kommunikation (t.ex. juridiska ombud och företag) lämna in alla ansökningar till domstolen endast på elektronisk väg, på det sätt som föreskrivs i lagen och dess tillämpningsföreskrifter. Domstolen delger också dessa personer handlingar på elektronisk väg.

Parter i förfaranden som inte är skyldiga att använda elektronisk kommunikation, eller deras ombud om de inte är juridiska ombud, får – med de undantag som anges i civilprocesslagen – lämna in alla handlingar elektroniskt om de så önskar i enlighet med bestämmelserna i lag CCXXII från 2015 och dess tillämpningsföreskrifter. Om en part eller dess företrädare väljer att kommunicera på elektronisk väg delger domstolen alla handlingar på elektronisk väg.

Om elektronisk kommunikation används garanteras kontinuerlig kontakt med domstolen via det elektroniska delgivningssystemet. En part som väljer elektronisk kommunikation underrättas om huruvida inlagan uppfyller it-kraven.

Den säkra leveranstjänsten garanterar bland annat att meddelande lämnas om mottagande av meddelanden och misslyckad leverans. Tjänsteleverantören är skyldig att omedelbart utfärda ett intyg till avsändaren, som ska skickas till den angivna e-postadressen och bekräfta informationen om evenemanget för delgivning av handlingar.

För handlingar som delgetts med hjälp av det säkra delgivningssystemet ska mottagningsbeviset skickas inom fem arbetsdagar, om inte annat föreskrivs i lagstiftningen. Om adressaten inte tar emot försändelsen inom denna tidsfrist men inte heller vägrar att ta emot försändelsen, skickas en andra underrättelse den första arbetsdagen efter fem arbetsdagar.

Sedan elektronisk kommunikation infördes i processrätten är bestämmelserna i civilprocesslagen om presumtion om delgivning (som beskrivs nedan) inte bara tillämpliga på postbefordran utan på alla lagliga delgivningssätt, inklusive elektroniska medel.

I brådskande fall kan kallelser till tvistemålsförfaranden lämnas med e-post även om elektronisk kontakt saknas.

6.1 Vilken typ av elektronisk delgivning i den mening som avses i artikel 19.1 i förordningen om delgivning av handlingar finns tillgänglig i medlemsstaten när delgivning ska ske direkt med en person som har en känd delgivningsadress i en annan medlemsstat?

De delgivningsmetoder som avses i artikel 19.1 i delgivningsförordningen är inte tillämpliga.

6.2 Har medlemsstaten i enlighet med artikel 19.2 i förordningen om delgivning av handlingar angett ytterligare villkor som krävs för att den ska godta elektronisk delgivning per e-post enligt artikel 19.1 b i samma förordning? Se även anmälan enligt artikel 19.2 i förordningen om delgivning av handlingar

Inga ytterligare villkor har specificerats.

7 Indirekt delgivning

7.1 Medger lagen andra delgivningssätt i sådana fall där delgivning inte varit möjlig (t.ex. delgivning på hemadressen, på delgivningsmannens kontor, per post eller genom anslag)?

Enligt civilprocesslagen ska delgivning ske genom kungörelse om partens hemvist är okänd och domstolshandlingen inte kan delges parten på elektronisk väg, om parten är bosatt i en stat som inte tillhandahåller rättsligt bistånd för delgivning, om det finns andra hinder som omöjliggör delgivning eller om lagen föreskriver detta. Som en allmän regel får domstolen besluta om delgivning genom kungörelse på begäran av den berörda parten, förutsatt att det finns välgrundade skäl för detta.

Meddelandet ska finnas tillgängligt i femton dagar på domstolarnas centrala webbplats, på domstolens anslagstavla och på anslagstavlan för borgmästaren eller kommunfullmäktige på partens senaste kända bostadsort. Om partens e-postadress är tillgänglig ska meddelandet också skickas till den e-postadressen.

Om ansökan om delgivning från postleverantören eller det avgörande genom vilket förfarandet avslutas inte kan delges på den adress som angetts av en adressat med hemvist, bostadsort eller säte i Ungern på den adress som angetts av en adressat, utom vid presumtion om delgivning och i fall där skälet till att delgivningen är omöjlig att delge är att adressaten avlider eller sägs upp, och omöjligheten att delge inte beror på en omständighet som kan undvikas under domstolens eller postleverantörens kontroll, ska delgivning av handlingen även sökas i enlighet med bestämmelserna i lagen om verkställighet av stämningsansökan om delgivning av exekutionstjänstemän, på begäran av den part i vars intresse delgivningen ska ske.

7.2 Om andra metoder används, när anses delgivning ha skett?

Vid delgivning genom kungörelse ska handlingar i allmänhet anses ha delgetts den femtonde dagen efter det att kungörelsen anslogs på domstolens centrala webbplats.

Vid delgivning av en exekutionstjänsteman ska handlingen inte anses ha delgetts om delgivningen misslyckas.

7.3 Om man som alternativt delgivningssätt kan låta deponera handlingen på en viss plats (t.ex. ett postkontor), hur informeras adressaten om deponeringen?

Enligt postlagen får tjänsteleverantören och adressaten komma överens om att försändelser som anländer till adressaten inte ska delges på den adress som anges på försändelsen utan på en annan adress. Enligt regeringsdekret nr 335/2012 ska postleverantören lämna information om ankomsten av officiella handlingar adresserade till en postbox genom att lämna ett meddelande i rutan, även om den officiella handlingen är adresserad till postboxen men inte till den som hyr boxen.

7.4 Vilka blir följderna om adressaten vägrar att motta handlingarna? Anses delgivning ändå ha skett om adressaten saknade grund för sin vägran?

Enligt civilprocesslagen ska domstolshandlingar anses ha delgetts dagen för försöket till delgivning om adressaten vägrar att ta emot dem.

8 Delgivning per post från utlandet (artikel 18 i förordningen om delgivning av handlingar)

8.1 Om posten ska befordra en handling som skickats från utlandet till en adressat i medlemsstaten, och det rör sig om en situation där det krävs mottagningsbevis (artikel 18 i förordningen om delgivning av handlingar), överlämnar posttjänstemannen i så fall handlingen enbart till adressaten själv eller kan den, i enlighet med nationella bestämmelser om postutdelning, även överlämna handlingen till en annan person på samma adress?

När det gäller delgivning enligt artikel 18 i förordningen är postleverantören i Ungern inte medveten om att den post som mottagits från utlandet är en officiell handling. Den tillämpar därför inte de särskilda regler som är tillämpliga på delgivning av officiella handlingar, utan endast de allmänna nationella bestämmelser som är tillämpliga på rekommenderade försändelser (med mottagningsbevis).

Enligt regeringsdekret nr 335/2012 ska försändelsen, om den fysiska person som är adressaten, är frånvarande från adressen vid tidpunkten för delgivningsförsöket, i första hand överlämnas till adressatens befullmäktigade ombud som är närvarande på den adressen.

Om varken adressaten eller dennes befullmäktigade ombud vid tidpunkten för överlämningsförsöket är frånvarande får försändelsen, enligt uppgift från den ställföreträdande mottagaren, överlämnas till den ställföreträdande mottagare som är närvarande på den adressen.

Den släkting till adressaten, i den mening som avses i civillagen, som är minst 14 år gammal, arrendatorn av egendomen på angiven adress eller den som tillhandahåller adressatens inkvartering, om denne är en fysisk person, ska betraktas som ersättningsmottagare.

Genom att använda posttjänsten ”Leverans till adressaten” är det möjligt att säkerställa att försändelsen inte kan tas emot av en ersättningsmottagare utan endast av adressaten eller dennes befullmäktigade ombud personligen.

8.2 Hur kan delgivning av handlingar från utlandet i enlighet med artikel 18 i förordningen om delgivning av handlingar äga rum om varken adressaten eller någon annan person med rätt att ta emot handlingarna (under förutsättning att det finns en sådan möjlighet enligt de nationella bestämmelserna om postutdelning – jfr ovan) har kunnat anträffas på delgivningsadressen?

Om adressaten eller en annan auktoriserad mottagare inte är närvarande på adressen vid tidpunkten för försöket till delgivning lämnar tjänsteleverantören ett meddelande till adressaten om att handlingen är tillgänglig för adressaten på tjänsteleverantörens leveransställe. Handlingen kan hämtas på den adressen av adressaten, dennes befullmäktigade ombud eller en ersättningsmottagare med angiven adress som bostads- eller vistelseort. Om adressaten eller annan bemyndigad mottagare inte hämtar ut försändelsen före utgången av den tidsfrist som anges i meddelandet ska leverantören returnera handlingen som ej levererad.

8.3 Medger posten en viss tid för avhämtning av handlingarna innan dessa returneras till avsändaren? Om ja, hur underrättas adressaten om att han eller hon har post för avhämtning på postkontoret?

Tillgänglighetsperioden bestäms av postleverantören. När det gäller Magyar Posta Zrt. är detta tio arbetsdagar från försöket till delgivning. För kommunikationsmedel, se föregående punkt.

9 Finns det något skriftligt bevis som styrker att handlingen har delgetts?

Det skriftliga beviset på delgivning är mottagningsbeviset, som anger resultatet av delgivningen, dvs. mottagaren, mottagarens status om mottagaren inte är adressaten (t.ex. det befullmäktigade ombudet), datum för mottagandet eller, i händelse av utebliven leverans, vad som förhindrade leveransen (t.ex. vägran att ta emot mottagandet, ”inte uthämtat”). Tjänsteleverantören returnerar mottagningsbeviset till avsändaren. Återsändandet av mottagningsbeviset till avsändaren får, om det rör sig om ett avtal om detta, ske digitalt. Bevis på delgivning kan tillhandahållas med hjälp av andra tekniska medel.

Enligt lag CCXXII från 2015 ska post som levererats i enlighet med de officiella kontaktuppgifterna (de elektroniska kontaktuppgifter som måste meddelas av företagsorganisationen och eventuellt lämnas av en fysisk person) anses ha delgetts

(a) om den tjänsteleverantör som tillhandahåller de officiella kontaktuppgifterna bekräftar att kunden mottagit försändelsen vid den tidpunkt som anges i intyget,

b) om den tjänsteleverantör som tillhandahåller de officiella kontaktuppgifterna bekräftar att adressaten har vägrat att ta emot försändelsen den dag som anges i intyget om vägran, eller

c) om den tjänsteleverantör som lämnar de officiella kontaktuppgifterna bekräftar att adressaten inte har mottagit försändelsen trots två underrättelser, den femte arbetsdagen efter den dag för den andra underrättelsen som anges i intyget.

När det gäller elektroniska kontaktuppgifter som inte är officiella kontaktuppgifter är det juridiskt möjligt att bevisa att delgivning har skett, och det finns ingen presumtion om delgivning för sådan delgivning.

I samband med säker elektronisk kommunikation som används av organ som tillhandahåller elektronisk förvaltning och organ med offentliga förvaltningsuppgifter som utsetts av regeringen anses en vara ha delgetts

(a) vid delgivning i enlighet med kontaktuppgifterna för offentliggjord säker elektronisk kommunikation, den arbetsdag som följer på avsändandet,

b) vid överföring av handlingar mellan dokumenthanteringssystem, vid tidpunkten för överföringen av handlingar som bestyrkts av tjänsteleverantören, eller

c) om ett automatiskt system för överföring av information används som säkerställer att den information som lämnas kan fastställas i efterhand, antingen genom registrering av ändringar eller på annat sätt, vid den tidpunkt som anges i policyn eller överenskommelsen om överföring av information.

En papperskopia som tillverkats lokalt vid den elektroniska kontaktpunkten ska anses ha delgetts när den framställdes.

10 Vad händer om den som ska delges inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen (t.ex. om handlingen delges med en tredje part)? Anses delgivningen giltig ändå eller måste den göras om?

Enligt civilprocesslagen kan adressaten, om presumtionen om delgivning har fastställts (dvs. om adressaten vägrade att ta emot handlingen eller inte tog emot handlingen trots två delgivningsförsök), lämna in en invändning till den domstol som är behörig för delgivningen av de skäl som anges nedan. Domstolen ska underrätta adressaten om presumtionen om delgivning inom åtta arbetsdagar efter det att den har inrättats eller, om domstolen får kännedom om den först senare, inom tre arbetsdagar från den dag då domstolen fick kännedom om den, eller, när det gäller kommunikation i pappersform, med enkel post. I delgivningen informerar domstolen adressaten om vilka regler som gäller för invändningar mot presumtionen om delgivning och, när det gäller en ansökan, om den rättsliga verkan av att väcka talan.

I regel får inga invändningar göras senare än tre månader efter den dag då presumtionen om delgivning träder i kraft eller efter delgivningsdagen. Om delgivningen eller presumtionen om delgivning avser en stämningsansökan får invändningen inges medan förfarandet pågår, inom femton dagar från det att man fått kännedom om delgivningen eller presumtionen om delgivning av handlingen.

Invändningen godtas om adressaten inte har kunnat ta emot rättegångshandlingen på grund av att

a) delgivningen skett i strid med bestämmelserna om delgivning av officiella handlingar eller inte var laglig av något annat skäl, eller

(b) adressaten utan egen förskyllan inte har kunnat ta emot handlingen av något annat skäl som inte anges i led a.

En invändning mot presumtionen om delgivning på de grunder som anges i led b får endast göras av fysiska personer.

Om domstolen godtar invändningen blir de rättsliga följderna av delgivningen ogiltiga och delgivningen och de åtgärder och processuella åtgärder som redan vidtagits måste upprepas vid behov.

En invändning får även göras under ett verkställighetsförfarande. Om det beslut som anses ha delgetts vinner laga kraft får adressaten – av ovannämnda skäl – inge en invändning till den domstol som meddelade beslutet i första instans under verkställighetsförfarandet, inom femton dagar från det att adressaten fick vetskap om förfarandet för att verkställa beslutet.

Som en allmän regel kan domstolen beordra delgivning genom kungörelse på den berörda partens begäran, under förutsättning att det finns motiverade skäl att göra så. Om de faktiska omständigheter som anges i ansökan om delgivning genom kungörelse visar sig vara felaktiga och sökanden kände till eller hade rimliga skäl att känna till detta, ska parten förpliktas att ersätta de kostnader som uppkommit i samband med delgivningen genom kungörelse, oberoende av utgången av förfarandet, och domstolen ska även ålägga böter.

En lagakraftvunnen dom kan bli föremål för resning om stämningsansökan eller annan handling delgavs parten genom kungörelse i strid med de regler som gäller för sådan delgivning.

11 Om adressaten vägrar att ta emot en handling på grund av språket den är skriven på (artikel 12 i förordningen om delgivning av handlingar) och den domstol eller myndighet som handlägger det rättsliga förfarandet vid en kontroll kommer fram till att vägran inte var motiverad, finns det något särskilt rättsmedel för att överklaga detta beslut?

Det finns inget specifikt rättsmedel att tillgå.

12 Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket? Finns det någon skillnad mellan fall då handlingen ska delges enligt nationell rätt och fall då begäran om delgivning har sitt ursprung i en annan medlemsstat? Se även anmälan enligt artikel 15 i förordningen om delgivning av handlingar rörande delgivning av handlingar från en annan medlemsstat

Kostnaderna för delgivning av handlingar ingår i domstolsavgifterna. En part behöver därför inte betala några kostnader för delgivning i samband med ett domstolsförfarande. Det enda undantaget är delgivning genom delgivningsman, enligt lag LIII från 1994, där en person som begär verkställighet ska betala de därmed förknippade kostnaderna i förväg. Enligt lag har exekutionstjänstemannen rätt till en engångsavgift på 6 000 HUF och en fast avgift på 1 500 HUF för att täcka kostnaderna, oavsett antalet delgivningsförsök.

Om ett verkställighetsförfarande inleds på grundval av den handling som ska delges ska kostnaderna bäras av gäldenären. Kostnaderna för delgivning genom kungörelse ska betalas i förskott av den som begär tjänsten.

Bestämmelserna om serviceavgifter gör ingen åtskillnad när det gäller ansökningar från en annan medlemsstat.