Delgivning av rättsliga handlingar

1 Vad innebär det juridiska begreppet ”delgivning av handlingar” i praktiken? Varför finns det särskilda regler för delgivning av skriftliga handlingar?

Med delgivning (izsniegšana) av en rättegångshandling avses överlämnande i tid av en handling till mottagaren på ett sätt som gör det möjligt för denne att utöva och försvara sina rättigheter. I civilprocesslagen (Civilprocesa likums) föreskrivs olika delgivningsmetoder, däribland delgivning genom rekommenderat brev, delgivning per e-post, delgivning genom exekutionstjänsteman (tiesu izpildītājs) och delgivning genom ombud (ziņnesis). En rättegångshandling anses delgiven när den har överlämnats i enlighet med de formella krav som föreskrivs i lag och delgivningen har dokumenterats på föreskrivet sätt.

2 Vilka handlingar måste, enligt lag, delges?

Rättegångshandlingar som upprättats i enlighet med artikel 56.2 i civilprocesslagen: domar, beslut, kungörelser, stämningar, ansökningar i särskilda förfaranden, överklaganden, kassationsbesvär, bestyrkta kopior av skriftliga inlagor och alla handlingar som upprättats och ingetts till domstolen av parterna i målet men som domstolen själv därefter delgivit övriga parter.

3 Vem har ansvaret för att en handling blir delgiven?

I Lettland delges en handling från ett annat land av en exekutionstjänsteman.

Central enhet är det lettiska rådet för auktoriserade exekutionstjänstemän (Zvērinātu tiesu izpildītāju padome).

Adress: Lāčplēša iela 27-32, Rīga, LV-1011, Lettland

Tfn: +371 67290005, fax: +371 62302503

E-postadress: documents@lzti.lv

Ytterligare information finns på https://www.lzti.lv/service-foreign-documents/

4 Adressförfrågningar

Lettland har valt att lämna hjälp på det sätt som beskrivs i artikel 7.1 c i förordningen, det vill säga att via e-juridikportalen tillhandahålla detaljerad information om hur adresser till personer som ska delges kan hittas.

4.1 Försöker den tillfrågade myndigheten i medlemsstaten på eget initiativ ta reda på var den person som ska delges handlingarna befinner sig om den adress som anges inte stämmer? Se även anmälan enligt artikel 7.2 c i förordningen om delgivning av handlingar

De lettiska behöriga myndigheterna gör inte adressförfrågningar. Lettiska myndigheter gör inga adressförfrågningar på eget initiativ i registret över fysiska personer i de fall då den adress som anges i framställningen om delgivning inte stämmer.

Den sändande myndigheten eller den part som inger en framställning ansvarar för att hitta adressen till adressaten.

4.2 Har utländska rättsliga myndigheter och/eller parter tillgång till register eller tjänster i medlemsstaten som gör det möjligt att fastställa den berörda personens aktuella adress? Vilka register eller tjänster är det i så fall fråga om, och vilket förfarande måste följas? Uttas någon avgift?

1. För att hitta adressen till en fysisk person kan en officiell begäran inges till kontoret för medborgarskaps- och migrationsärenden vid inrikesministeriet som för register över fysiska personer. En begäran om utfärdande av ett utdrag ur registret över fysiska personer (par izziņas sniegšanu no Fizisko personu reģistra) bör ange varför uppgifterna behövs, så att de personuppgiftsansvariga kan avgöra om det finns skälig grund för att lämna sådan information.

2. Adresser till företag kan utan kostnad slås upp i företagsregistret. Allmänheten har tillgång till alla uppgifter i handelsregistret på informationswebbplatsen.

4.3 Vilken typ av hjälp med adressförfrågningar från andra medlemsstater tillhandahåller medlemsstatens myndigheter enligt artikel 7.1 i förordningen om delgivning av handlingar? Se även anmälan enligt artikel 7.1 i förordningen om delgivning av handlingar

Det lettiska rådet för edsvurna exekutionstjänstemän gör inte adressförfrågningar (dvs. söker efter svarande).

5 Vilket är det gängse sättet för delgivning? Finns det alternativa delgivningssätt (utöver sådan indirekt delgivning som avses i punkt 7)?

Handlingen delges av exekutionstjänstemannen, som kontaktar adressaten.

6 Är elektronisk delgivning (delgivning av rättsliga eller andra handlingar med hjälp av elektroniska kommunikationsmedel såsom e-post, internetbaserade säkra applikationer, fax, sms etc.) tillåten i civilrättsliga förfaranden? Vilka typer av förfaranden rör det sig om? Finns det begränsningar i användningen av detta delgivningssätt beroende på vem adressaten är (rättstillämpare, juridisk person, företag eller annan ekonomisk aktör etc.)?

Rättegångshandlingar skickas elektroniskt, med vanlig post eller med bud. Rättegångshandlingar översänds elektroniskt i följande ordning:

1) Online, om adressaten har meddelat domstolen att denne samtycker till att kommunikationen med domstolen sker online.

2) Till den e-postadress som anges av adressaten, om adressaten har meddelat domstolen sitt samtycke till att kommunikationen med domstolen sker via e-post.

3) Till adressatens officiella elektroniska adress.

Om det inte är möjligt att på elektronisk väg översända rättegångshandlingar till en fysisk person i enlighet med detta förfarande, ska de skickas till den bostadsort som den fysiska personen har angett, och om ytterligare en adress uppges i förklaringen, till den ytterligare adressen, såvida inte den fysiska personen har angett en annan adress för sin kommunikation med domstolen.

Om svaranden inte har en angiven bostadsort och inte har angett någon annan adress för kommunikation med domstolen, ska domstolshandlingarna delges på svarandens adress enligt uppgift från en part i förfarandet, om denna är känd. Rättegångshandlingar kan också skickas till en persons arbetsplats.

Om det inte är möjligt att på elektronisk väg överföra rättegångshandlingar till en juridisk person enligt detta förfarande, ska de skickas till den fysiska personens säte.

Rättegångshandlingar som överlämnas med bud eller av en part i förfarandet ska delges adressaten personligen mot underskrift.

För vissa rättegångshandlingar föreskriver lagen att de ska överföras med rekommenderad försändelse, andra överlämningsformer eller delgivning.

6.1 Vilken typ av elektronisk delgivning i den mening som avses i artikel 19.1 i förordningen om delgivning av handlingar finns tillgänglig i medlemsstaten när delgivning ska ske direkt med en person som har en känd delgivningsadress i en annan medlemsstat?

Båda de delgivningsformer som avses i artikel 19.1 i förordningen är tillgängliga, nämligen elektronisk överföring av rättegångshandlingar i följande ordning:

1) Online, om adressaten har meddelat domstolen sitt samtycke till att kommunikationen med domstolen sker online.

2) Till den e-postadress som anges av adressaten, om adressaten har meddelat domstolen sitt samtycke till att kommunikationen med domstolen sker via e-post.

3) Till adressatens officiella elektroniska adress.

6.2 Har medlemsstaten i enlighet med artikel 19.2 i förordningen om delgivning av handlingar angett ytterligare villkor som krävs för att den ska godta elektronisk delgivning per e-post enligt artikel 19.1 b i samma förordning? Se även anmälan enligt artikel 19.2 i förordningen om delgivning av handlingar

Inga ytterligare villkor har uppställts.

7 Indirekt delgivning

7.1 Medger lagen andra delgivningssätt i sådana fall där delgivning inte varit möjlig (t.ex. delgivning på hemadressen, på delgivningsmannens kontor, per post eller genom anslag)?

I enlighet med artikel 56.8 i civilprocesslagen ska den person som överlämnar de juridiska handlingarna personligen delge adressaten handlingarna eller en vuxen familjemedlem som är bosatt tillsammans med den personen. Om den person som lämnar ut handlingarna inte träffar adressaten personligen på dennes arbetsplats ska personen lämna handlingarna hos förvaltningen för vidarebefordran till adressaten. I ovannämnda fall ska den person som tar emot handlingarna uppge för- och efternamn, tidpunkt och datum för delgivningen, förhållande till adressaten eller sin befattning och utan dröjsmål vidarebefordra handlingarna till adressaten.

Artikel 59 i civilprocesslagen. Kallelser till domstol genom offentliggörande

1) Om svarandens adress inte har kunnat fastställas i enlighet med artikel 54.1 i civilprocesslagen, eller om handlingarna inte har kunnat lämnas in på den adress som parten i förfarandet angett i enlighet med artikel 54.1.1 i denna lag, eller om handlingarna inte har kunnat överlämnas i enlighet med artikel 56.2 i denna lag, kan svaranden kallas till domstol genom ett offentliggörande i det officiella kungörelseorganet [Latvijas Vēstnesis].

2) Oberoende av kallelsen i det officiella kungörelseorganet har käranden rätt att på egen bekostnad publicera kallelsen i andra dagstidningar.

3) Den text som publiceras i en tidning måste motsvara innehållet i stämningen.

4) En domstol får pröva ett mål i svarandens utevaro, förutsatt att det har gått minst en månad sedan kallelsen offentliggjordes i det officiella kungörelseorganet.

5) Förutom att svaranden kallas genom offentliggörande i det officiella kungörelseorganet ska kallelsen även delges på den plats där svarandens fasta egendom finns, om käranden har angett detta.

7.2 Om andra metoder används, när anses delgivning ha skett?

Artikel 56.¹ i civilprocesslagen Datum för överlämnande och delgivning av rättegångshandlingar

1) När rättegångshandlingar har överlämnats i enlighet med det förfarande som anges i artikel 56 i denna lag, med undantag av den situation som avses i punkt 9 i den artikeln, anses en person ha delgivits tid och plats för en domstolsförhandling eller processuell åtgärd, eller innehållet i den aktuella handlingen, och rättegångshandlingarna anses delgivna:

1) Den dag adressaten eller andra personer tar emot handlingarna i enlighet med artikel 56.3, 56.7 eller 56.8 i civilprocesslagen.

2) Den dag den berörda personen vägrar att ta emot handlingarna (artikel 57 i lagen).

3) Om handlingarna har skickats med post, den sjunde dagen efter dagen för avsändandet.

4) Om handlingarna har skickats elektroniskt, den tredje dagen efter avsändandet.

2) Den omständigheten att rättegångshandlingar har överlämnats till en fysisk persons angivna bostadsadress, till den ytterligare adress som anges i förklaringen, till den adress som den fysiska personen har angett för korrespondens med domstolen eller till en juridisk persons säte, och den omständigheten att delgivningsmeddelandet mottas från postkontoret eller att handlingarna returneras påverkar inte i sig det faktum att handlingarna har delgivits. Adressaten kan vederlägga antagandet att handlingar har delgivits den sjunde dagen efter avsändandet om de har skickats med vanlig post och den tredje dagen från avsändandet om de har skickats med e-post genom att ange objektiva skäl bortom adressatens kontroll som hindrade denne från att ta mot handlingarna på den angivna adressen.

7.3 Om man som alternativt delgivningssätt kan låta deponera handlingen på en viss plats (t.ex. ett postkontor), hur informeras adressaten om deponeringen?

Om en rättegångshandling delges genom deponering på ett postkontor ska ett skriftligt meddelande om detta lämnas på eller skickas till mottagarens adress. Om detta inte är möjligt ska meddelandet anbringas på ytterdörren till mottagarens bostad, affärslokal eller bostadsort, eller delges en person som bor i närheten för vidarebefordran till mottagaren. I meddelandet ska det tydligt anges att det är domstolen som har skickat den deponerade handlingen.

7.4 Vilka blir följderna om adressaten vägrar att motta handlingarna? Anses delgivning ändå ha skett om adressaten saknade grund för sin vägran?

Artikel 57 i civilprocesslagen Följder av vägran att ta emot rättegångshandlingar

1) Om en adressat vägrar att ta emot rättegångshandlingar ska den person som överlämnar handlingarna anteckna detta på handlingen, och uppge skälen till vägran, datum och tidpunkt.

2) Vägran att ta emot rättegångshandlingar utgör inte hinder för att pröva ett mål.

8 Delgivning per post från utlandet (artikel 18 i förordningen om delgivning av handlingar)

8.1 Om posten ska befordra en handling som skickats från utlandet till en adressat i medlemsstaten, och det rör sig om en situation där det krävs mottagningsbevis (artikel 18 i förordningen om delgivning av handlingar), överlämnar posttjänstemannen i så fall handlingen enbart till adressaten själv eller kan den, i enlighet med nationella bestämmelser om postutdelning, även överlämna handlingen till en annan person på samma adress?

Om det särskilt anges får delgivning av en handling ske i domstolarnas lokaler, varvid adressaten ska kallas att infinna sig där.

En handling kan delges per post om den skickas som rekommenderat brev. Försändelsen ska delges på postkontoret eller av postpersonalen, och den person som anges som mottagare av den delgivna handlingen, eller dennes befullmäktigade ombud, ska underteckna för mottagande av försändelsen. Bevis på identitet och fullmakt måste också visas upp. Den part som använder sig av delgivning per post kan även ange att handlingen endast får delges den angivna personen personligen.

8.2 Hur kan delgivning av handlingar från utlandet i enlighet med artikel 18 i förordningen om delgivning av handlingar äga rum om varken adressaten eller någon annan person med rätt att ta emot handlingarna (under förutsättning att det finns en sådan möjlighet enligt de nationella bestämmelserna om postutdelning – jfr ovan) har kunnat anträffas på delgivningsadressen?

Om delgivning genom rekommenderat brev inte lyckas återstår inga andra möjligheter att delge handlingen genom postens försorg.

8.3 Medger posten en viss tid för avhämtning av handlingarna innan dessa returneras till avsändaren? Om ja, hur underrättas adressaten om att han eller hon har post för avhämtning på postkontoret?

Mottagaren av en handling som skickas som rekommenderat brev ska meddelas genom en avi som skickas till mottagarens hemadress.

Under förutsättning att postoperatören har möjlighet att informera adressaten om mottagandet av brevet via vissa elektroniska medel ska adressaten ha rätt att enligt de förfaranden som postoperatören har fastställt begära att postoperatören meddelar adressaten om mottagandet av försändelsen. I sådana fall behöver det skriftliga mottagningsbeviset i pappersform inte lämnas till adressaten.

Försändelsen ligger normalt sett kvar på postkontoret i 30 dagar från ankomstdagen. Mottagaren ska minst två gånger uppmanas att hämta försändelsen från postkontoret.

9 Finns det något skriftligt bevis som styrker att handlingen har delgetts?

Om en rättegångshandling delges per post ska en anteckning göras i akten med uppgift om var och när handlingen delgavs. En anteckning om detta ska även göras på postförsändelsen.

10 Vad händer om den som ska delges inte får dokumentet eller om delgivningen sker i strid med lagen (t.ex. om handlingen delges med en tredje part)? Anses delgivningen giltig ändå eller måste den göras om?

Domstolen ska kontakta det berörda främmande landet, antingen direkt eller genom en central myndighet, och be det att skicka en ny begäran om delgivning grundat på adressatens ansökan.

11 Om adressaten vägrar att ta emot en handling på grund av språket den är skriven på (artikel 12 i förordningen om delgivning av handlingar) och den domstol eller myndighet som handlägger det rättsliga förfarandet vid en kontroll kommer fram till att vägran inte var motiverad, finns det något särskilt rättsmedel för att överklaga detta beslut?

Domstolen ska pröva svarandens vägran att ta emot handlingen och avgöra huruvida talan är välgrundad och ange skälen för detta i ett beslut. Adressaten kan överklaga beslutet enligt det allmänna förfarandet för överklagande.

12 Kostar det något att få en skriftlig handling delgiven? I så fall hur mycket? Finns det någon skillnad mellan fall då handlingen ska delges enligt nationell rätt och fall då begäran om delgivning har sitt ursprung i en annan medlemsstat? Se även anmälan enligt artikel 15 i förordningen om delgivning av handlingar rörande delgivning av handlingar från en annan medlemsstat

I Lettland delges handlingar i enlighet med artikel 15.2 a i förordningen. En avgift på 133,33 euro (inkl. moms) uttas för varje framställning om delgivning. Denna avgift ska betalas genom banköverföring och eventuella kostnader för överföringen ska bäras av den person som betalar den fasta delgivningsavgiften.

Bankkontouppgifter:

Registreringsnummer: 90001497619

Säte: Lāčplēša iela 27-32, Riga, LV-1011, Lettland

Bank: Swedbank AS

Kontonummer: LV93HABA0551038096742

Swiftkod: HABALV22

Syfte med betalningen: Uppgifter om mottagaren